Beaktats t.o.m. FörfS 827/2020.

22.12.1994/1373

Lag om riksdagens tjänstemän (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 19.12.2003/1197, som gäller fr.o.m. den 1.1.2004.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap

Tillämpningsområde

1 §

Om tjänstemännen vid riksdagens kansli samt de andra ämbetsverk och inrättningar som finns i anslutning till riksdagen samt dessa tjänstemäns tjänsteförhållande gäller denna lag.

Ämbetsverk och inrättningar vid riksdagen är riksdagens kansli, statsrevisorernas kansli och riksdagens justitieombudsmans kansli samt statens revisionsverk i anknytning till riksdagen (ämbetsverk). (30.6.2000/624)

Lagen tillämpas inte på riksdagens justitieombudsman och biträdande justitieombudsman.

Ett tjänsteförhållande som avses i denna lag är ett offentligrättsligt anställningsförhållande där ett ämbetsverk som avses i 2 mom. är arbetsgivare och tjänstemannen den som utför arbetet.

2 §

Syftet med denna lag är att säkerställa att riksdagens uppgifter sköts och tjänstemännens rättigheter i förhållande till arbetsgivaren tillgodoses.

2 kap

Inrättande, överföring, indragning och ändring av tjänster

3 §

Tjänster inrättas, indras och ändras genom beslut av kanslikommissionen. I beslutet skall alltid anges tjänstebenämningen och den grund enligt vilken avlöningen i tjänsten bestäms.

När kanslikommissionen inrättar en tjänst kan den besluta att arbetstiden eller arbetsmängden skall bestämmas enligt särskilda grunder.

4 §

Tjänster kan inrättas med anslag som har anvisats för avlöningar.

Följande tjänster samt tjänster som till tjänsteställningen motsvarar dem eller är högre får inte inrättas, indras eller tjänstebenämningen ändras, om inte varje särskild tjänst blivit specificerad i statsbudgeten:

1) vid riksdagens kansli: tjänsterna som riksdagens generalsekreterare, riksdagens biträdande generalsekreterare, riksdagens förvaltningsdirektör, riksdagens lagstiftningsdirektör, utrednings- och informationsdirektör, direktör för internationella enheten, direktör för Riksdagsbiblioteket, äldre riksdagssekreterare, utskottsråd, byråchef, utredningschef och informationschef,

2) vid statsrevisorernas kansli: tjänsterna som kanslichef och inspektionsråd,

3) vid riksdagens justitieombudsmans kansli: tjänsterna som kanslichef och referendarieråd, samt

4) vid statens revisionsverk: tjänsten som generaldirektör.

(30.6.2000/624)
5 §

En tjänst kan överföras till en annan enhet vid samma ämbetsverk än den som den har inrättats vid, och en tjänst som inte specificeras i statsbudgeten kan även överföras till ett annat ämbetsverk som avses i 1 §. Om en tjänst inte är vakant kan den överföras endast med tjänstemannens samtycke.

Om överföring av en tjänst inom samma ämbetsverk beslutar den utnämnande myndigheten och om överföring av en tjänst till ett annat ämbetsverk kanslikommissionen.

3 kap

Utnämning och allmänna behörighetsvillkor

6 §

Om de allmänna utnämningsgrunderna bestäms i grundlagen. (23.12.1999/1255)

När en myndighet fattar beslut om en utnämning får den inte utan fog försätta någon i annan ställning än andra på sådana grunder som nämns i 11 §.

7 §

Till de tjänster som nämns i 4 § 2 mom. kan endast finska medborgare utnämnas.

2 mom. har upphävts genom L 624/2000. (30.6.2000/624)

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också när en tjänsteman med stöd av 9 § 1 mom. utnämns för att sköta uppgifter som hör till en tjänst som avses i 1 mom. (30.6.2000/624)

8 §

Den som utnämns till tjänsteman skall ha fyllt 18 år. Till tjänsteman kan dock utnämnas den som har fyllt 15 år och fullgjort sin läroplikt, om utnämningen kan anses vara lämplig med tanke på skötseln av tjänstemannens uppgifter.

9 §

En tjänsteman kan utnämnas till tjänsteman för viss tid eller annars tidsbegränsat, om arbetets art, ett vikariat, interimistisk skötsel av uppgifter som hör till en vakant tjänst eller praktik förutsätter ett tjänsteförhållande för viss tid. Härvid utnämns tjänstemannen inte till en tjänst utan till ett tjänsteförhållande.

En tjänst kan besättas för viss tid eller annars tidsbegränsat, om en grundad anledning som sammanhänger med tjänstens art eller ämbetsverkets verksamhet kräver det.

10 §

Vid utnämning av en tjänsteman kan det bestämmas att tjänsteförhållande under en prövotid på högst sex månader kan upplösas av såväl den utnämnande myndigheten som tjänstemannen. Tjänsteförhållande får dock inte upplösas på sådana grunder som avses i 11 § eller annars på osakliga grunder.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte tjänstemän som avses i 4 § 2 mom.

4 kap

Myndigheternas och tjänstemännens allmänna skyldigheter

11 §

En myndighet skall bemöta sina tjänstemän opartiskt så att ingen utan fog särbehandlas på grund av börd, nationalitet, religion, ålder, politisk verksamhet eller fackföreningsverksamhet eller någon annan därmed jämförbar omständighet.

Om förbud mot diskriminering på grund av kön stadgas i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/86).

12 §

En myndighet får inte förbjuda en tjänsteman att ansluta sig till eller höra till en förening, inte heller utöva påtryckning på honom för att få honom att ansluta sig till en förening eller förbjuda honom att utträda ur en sådan.

13 §

Myndigheten skall se till att tjänstemannen kommer i åtnjutande av sina förmåner och rättigheter enligt tjänsteförhållande.

14 §

En tjänsteman skall utföra sina uppgifter på behörigt sätt och utan dröjsmål. Han skall iaktta bestämmelserna om arbetsledning och övervakning.

En tjänsteman skall uppträda så som hans ställning och uppgifter förutsätter.

15 §

En tjänsteman får inte fordra, acceptera eller ta emot en ekonomisk eller någon annan förmån, om detta kan försvaga förtroendet för honom eller myndigheten.

16 §

En tjänsteman till vars tjänsteåligganden hör att företräda staten såsom arbetsgivare får inte i en förening som representerar statsanställda ha en sådan ställning att hans verksamhet i föreningen står i strid med nämnda tjänsteåliggande.

17 § (21.5.1999/651)

Om tystnadsplikt för tjänsteman gäller vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) eller i någon annan lag.

18 §

En tjänsteman får inte ta emot eller inneha en bisyssla som kräver att arbetstid används för uppgifter som hör till bisysslan, om inte myndigheten på ansökan beviljar honom tillstånd därtill. Bisysslotillstånd kan beviljas också för viss tid och begränsat. Ett bisysslotillstånd kan återkallas om det finns skäl därtill.

Vid prövning av om bisysslotillstånd skall beviljas skall det beaktas att tjänstemannen inte på grund av bisysslan får bli jävig i sina uppgifter. Bisysslan får inte heller äventyra förtroendet för opartiskheten i skötseln av uppgifterna och den får inte heller annars inverka menligt på skötseln av uppgifterna eller utgöra sådan konkurrerande verksamhet som uppenbart skadar arbetsgivaren.

Om annan bisyssla än sådan som avses i 1 mom. skall tjänstemannen göra anmälan till myndigheten. Denna kan på de grunder som anges i 2 mom. förbjuda tjänstemannen att ta emot eller inneha en sådan bisyssla.

Med bisyssla avses i 1–3 mom. tjänst och sådant avlönat arbete eller avlönat uppdrag som tjänstemannen har rätt att avsäga sig samt yrke, näring och rörelse.

19 §

En tjänsteman är skyldig att på begäran av myndigheten lämna denna upplysningar om sina förutsättningar att sköta tjänsten med hänsyn till hälsan. En tjänsteman kan också åläggas att genomgå kontroll eller undersökningar av hälsotillståndet, om detta är nödvändigt för bedömningen av hans förutsättningar att sköta sina uppgifter.

De direkta kostnaderna för kontroller och undersökningar som enligt 1 mom. bestämts av myndigheten betalas av statens medel.

20 §

En tjänsteman kan för viss tid förflyttas till arbete hos en annan arbetsgivare än riksdagens ämbetsverk, om förflyttningen förbättrar tjänstemannens förutsättningar att fullgöra sina tjänsteåligganden eller främjar varaktigheten i tjänstemannens anställningsförhållande eller sysselsättandet av tjänstemannen och om den mottagande arbetsgivaren samt tjänstemannen har gett sitt samtycke till förflyttningen. Under denna tid står tjänstemannen i tjänsteförhållande till det ämbetsverk från vilket han förflyttats.

5 kap

Tjänstledighet

21 §

En tjänsteman får avbryta sitt arbete, om myndigheten på ansökan beviljar honom tjänstledighet eller om han är tjänstledig direkt med stöd av lag. Om avbrytande av arbetet på andra grunder gäller vad som särskilt stadgas eller bestäms därom. Tjänstledighet kan också beviljas utan ansökan, om tjänstemannen inte har kunnat ansöka om tjänstledighet innan arbetet avbröts eller om tillräckliga uppgifter om varför arbetet har avbrutits annars har fåtts.

En tjänsteman är tjänstledig under den tid han är riksdagsman eller medlem av statsrådet eller fullgör sin värnplikt. Beviljande av tjänstledighet beror annars på myndighetens prövning, om inte till någon del något annat särskilt stadgas eller bestäms.

Även partiell tjänstledighet kan beviljas. En tjänstledig tjänsteman kan dessutom med sitt samtycke av särskilda skäl förordnas att fullgöra vissa tjänsteåligganden.

6 kap

Varning

22 §

En tjänsteman som bryter mot eller åsidosätter sin tjänsteplikt kan ges en skriftlig varning.

7 kap

Avslutande av tjänsteförhållande

23 §

Ett tjänsteförhållande kan sägas upp ömsesidigt så att det upphör efter en viss uppsägningstid eller, om så är överenskommet, utan att någon uppsägningstid iakttas.

En myndighet får inte säga upp ett tjänsteförhållande av något skäl som beror av tjänstemannen, om inte skälet är synnerligen vägande. Som ett sådant skäl kan åtminstone inte betraktas

1) tjänstemannens sjukdom, lyte eller kroppsskada, om inte följden härav har varit en väsentlig och bestående nedgång i tjänstemannens arbetsförmåga och tjänstemannen på grund härav har rätt till invalidpension eller,

2) tjänstemannens politiska, religiösa eller andra åsikter eller hans deltagande i samhällelig verksamhet eller föreningsverksamhet.

Uppsägning på någon grund som avses i denna paragraf skall ske inom skälig tid efter att myndigheten har fått kännedom om uppsägningsgrunden.

En myndighets uppsägningsrätt kan dessutom genom avtal begränsas så att myndigheten får utöva den endast på de grunder som nämns i avtalet.

En myndighet far inte säga upp en tjänsteman på grund av graviditet. Säger en myndighet upp en tjänsteman som är gravid, anses uppsägningen bero på graviditeten, om inte myndigheten visar någon annan grund. En myndighet för inte säga upp en tjänsteman under särskild moderskapsledighet, moderskapsledighet, faderskapsledighet, föräldraledighet eller vårdledighet, och inte heller, sedan den fått kännedom om tjänstemannens graviditet eller om att tjänstemannen utnyttjar sin ovan nämnda rätt, säga upp anställningsförhållandet så att det upphör då den ovan nämnda ledigheten börjar eller medan den varar.

Tjänsteförhållande för en tjänsteman som utnämnts för viss tid upphör utan uppsägning då denna tid gått ut, om inte tjänsteförhållande med anledning av uppsägning har upphört redan tidigare.

23 a § (30.6.2000/624)

En tjänsteman sägs upp och ett tjänsteförhållande upplöses av den utnämnande myndigheten.

24 § (30.6.2000/624)

Utöver vad som i 23 § 2 mom. föreskrivs om grunderna för uppsägning gäller att följande tjänstemän kan sägas upp då särskilda skäl därtill föreligger:

1) riksdagens kansli: riksdagens generalsekreterare, riksdagens biträdande generalsekreterare, riksdagens förvaltningsdirektör, riksdagens lagstiftningsdirektör, utrednings- och informationsdirektören och direktören för internationella enheten,

2) statsrevisorernas kansli: kanslichefen, samt

3) riksdagens justitieombudsmans kansli: kanslichefen.

25 §

En myndighet har rätt att säga upp en tjänsteman, om

1) ämbetsverket eller den enhet där tjänstemannen arbetar läggs ner, eller

2) tjänstemannens uppgifter eller ämbetsverkets möjlighet att erbjuda honom uppgifter minskar väsentligen och inte bara tillfälligt.

Grund för uppsägning enligt 1 mom. 2 punkten anses åtminstone inte föreligga, då

1) uppsägningen har föregåtts eller följts av att en ny arbetstagare har anställts i liknande uppgifter, och ändringar i ämbetsverkets verksamhetsbetingelser inte har inträffat under samma tid,

2) den omorganisering av arbetsuppgifterna som har uppgivits som orsak till uppsägningen i själva verket inte minskar det arbete som ämbetsverket kan erbjuda eller ändrar arbetsuppgifternas art,

3) som orsak till uppsägningen har uppgivits anskaffning av maskiner och anläggningar, men tjänstemannen med hänsyn till sin yrkesskicklighet kunde ha utbildats i användningen av dessa maskiner och anläggningar genom ämbetsverkets försorg, eller

4) som orsak till uppsägningen har uppgivits kostnadsbesparing genom minskning av personalen, men denna inbesparing är så liten att den inte med beaktande av ämbetsverkets och tjänstemannens förhållanden kan anses vara den verkliga orsaken till uppsägningen.

Myndigheten har dock inte rätt att säga upp en tjänsteman av de orsaker som nämns i 1 mom., om tjänstemannen med hänsyn till sin yrkesskicklighet och förmåga skäligen kan omplaceras eller utbildas för nya uppgifter inom samma ämbetsverk eller om tjänsten med stöd av 5 § överförs till ett annat ämbetsverk.

Vad som i 23 § 4 och 5 mom. stadgas om begränsning av uppsägningsrätten gäller på motsvarande sätt också de uppsägningsgrunder som nämns i denna paragraf, med undantag för sådana fall då ett ämbetsverk läggs ner.

26 §

En myndighet som verkställer uppsägning och en tjänsteman kan avtala att tjänsteförhållandet upphör omedelbart med anledning av uppsägningen. Då tjänsteförhållandet upphör har tjänstemannen dock omedelbart rätt till en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden.

En myndighet som har sagt upp en tjänsteman kan före uppsägningstidens utgång återta uppsägningen, om tjänstemannen ger sitt samtycke till det. En tjänsteman får återta sin uppsägning före uppsägningstidens utgång, om myndigheten ger sitt samtycke till det.

27 §

En permitterad tjänsteman är oberoende av den uppsägningstid som annars gäller i tjänsteförhållandet berättigad att säga upp sitt tjänsteförhållande att upphöra när som helst under permitteringstiden, dock inte, om han redan känner till när permitteringen kommer att upphöra, under den sista veckan före utgången av permitteringstiden.

Om myndigheten innan permitteringen upphör säger upp en tjänsteman, är tjänstemannen berättigad till lön för uppsägningstiden även i fråga om permitteringstiden, utom i det fall att uppsägningen har upphävts med anledning av att ändring har sökts.

28 §

Uppsägningstiden kan avtalas att omfatta högst sex månader. Har längre tid avtalats, skall i stället nämnda uppsägningstid iakttas.

I avtal kan bestämmas att uppsägningstiden för myndigheten är längre än den uppsägningstid som en tjänsteman skall iaktta när han säger upp tjänsteförhållandet.

Har inte något annat överenskommits, kan myndigheten säga upp tjänstemannens tjänsteförhållande så att det upphör tidigast

1) om två månader, om tjänstemannen i högst fem år har stått i anställningsförhållande till staten,

2) om tre månader, om tjänstemannen över fem men högst nio år har stått i anställningsförhållande till staten,

3) om fyra månader, om tjänstemannen i över nio men högst 12 år har stått i anställningsförhållande till staten,

4) om fem månader, om tjänstemannen i över 12 men högst 15 år har stått i anställningsförhållande till staten,

5) om sex månader, om tjänstemannen i över 15 år har stått i anställningsförhållande till staten.

När en tjänsteman säger upp sig iakttas en uppsägningstid på en månad. Har anställningsförhållandet till staten varat över tio år, iakttas dock en uppsägningstid på två månader.

29 §

En myndighet kan, på de grunder på vilka ett tjänsteförhållande enligt 25 § 1 mom. kan sägas upp, ombilda ett tjänsteförhållande till ett tjänsteförhållande på deltid, räknat från utgången av uppsägningstiden.

30 §

När en tjänsteman har sagts upp av andra skäl än sådana som beror av tjänstemannen, och det ämbetsverk, där tjänstemannen sagts upp, inom 24 månader från utgången av uppsägningstiden behöver arbetskraft för samma eller liknande uppgifter skall ämbetsverket hos den lokala arbetskraftsmyndigheten förhöra sig om huruvida tidigare tjänstemän söker arbete genom denna myndighets förmedling och, om så är fallet, i första hand erbjuda dessa tidigare tjänstemän som uppfyller behörighetskraven uppgiften eller tjänsten. Tjänsten får härvid besättas utan att förklaras ledig.

Ett ämbetsverk som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar den skyldighet som nämns i 1 mom. skall ersätta tjänstemannen den skada som härigenom uppkommit.

31 §

En tjänstemans tjänsteförhållande kan genast upplösas, om tjänstemannen grovt bryter mot eller åsidosätter sin tjänsteplikt.

32 §

Rätten att upplösa ett tjänsteförhållande förfaller, om inte skälet redan därförinnan har förlorat sin betydelse, två veckor från det myndigheten fick kännedom om orsaken till upplösandet eller, om skälet är av fortgående art, från det kännedom erhållits om att det bortfallit. Finns det giltigt hinder för upplösning, får upplösning verkställas inom två veckor från det hindret bortföll.

Har upplösandet av ett tjänsteförhållande uppskjutits på grund av förundersökning eller inhämtande av annan utredning som behövs i saken, får upplösning verkställas inom två veckor från det förundersökningen avslutats eller utredningen inhämtats, dock senast sex månader från det att orsaken till upplösningen uppkom.

33 §

Den allmänna avgångsåldern för tjänstemän är 65 år.

En tjänstemans tjänsteförhållande upphör utan uppsägning eller annan åtgärd vars syfte är att tjänsteförhållandet skall upphöra vid utgången av den månad under vilken han uppnår avgångsåldern.

8 kap

Permittering

34 §

Om en myndighet med stöd av 25 § 1 mom. kan säga upp en tjänsteman, kan han med iakttagande av 14 dagars varsel permitteras så att tjänsteutövningen och lönebetalningen avbryts för viss tid eller tills vidare medan tjänsteförhållandet i övrigt består.

En tjänsteman kan så som stadgas i 1 mom. permitteras för högst 90 dagar, om hans uppgifter eller ämbetsverkets möjligheter att erbjuda honom uppgifter har minskat tillfälligt och myndigheten inte skäligen för honom inom samma ämbetsverk kan ordna andra uppgifter eller utbildning som lämpar sig för arbetsgivarens behov.

Medan ett tjänsteförhållande består kan på myndighetens eller en tjänstemans initiativ överenskommelse träffas om permittering av tjänstemannen.

35 §

Permittering hindrar inte en tjänsteman från att under permitteringstiden utföra annat arbete.

Tjänstemannen bibehåller under permitteringstiden rätten att bo kvar i en bostad som ställts till hans förfogande på grundval av anställningsförhållandet. Om vågande skäl kräver det kan myndigheten upplåta en annan lämplig bostad för en tjänsteman vars tjänsteutövning har avbrutits på grund av permittering. De flyttningskostnader som föranleds härav ersätts av statens medel.

36 §

Sedan myndigheten konstaterat att permittering är nödvändig skall den omedelbart och, om möjligt, senast tre månader före permitteringens början tillställa den förtroendeman och tjänstemannaförening som saken berör och, då permitteringen gäller minst tio tjänstemän, även arbetskraftsmyndigheterna förhandsmeddelande om permitteringen. I förhandsmeddelandet skall nämnas permitteringens orsak, beräknade begynnelsetidpunkt och längd samt en uppskattning av antalet permitterade tjänstemän inom varje yrkesgrupp.

37 §

Det meddelande om permittering som avses i 34 § 1 mom. skall ges tjänstemannen personligen samt tillställas den tjänstemannaförening som saken berör. I meddelandet skall nämnas orsaken till permitteringen, begynnelsetidpunkten och tidsbestämd permitterings längd samt, i fråga om permittering tills vidare, denna permitterings beräknade längd. Myndigheten skall på tjänstemannens begäran ge ett skriftligt intyg om permitteringen. Meddelandet om permittering skall dessutom delges den förtroendeman som saken berör och, om permitteringen gäller minst tio tjänstemän, även arbetskraftsmyndigheterna.

Den skyldighet att anmäla om permittering som avses i 1 mom. föreligger dock inte i de fall då myndigheten av någon annan orsak än permittering inte är skyldig att betala lön som hänför sig till permitteringstiden.

Myndigheten kan med tjänstemannens samtycke ändra tidpunkten för när en permittering börjar eller upphör eller återkalla en permittering. Har en tjänsteman permitterats tills vidare, skall meddelande om att arbetet återupptas tillställas honom minst en vecka i förväg.

9 kap

Avstängning från tjänsteutövning

38 §

En tjänsteman kan avstängas från tjänsteutövning:

1) under tiden för åtal för brott samt därav betingade undersökningar, om dessa kan inverka på tjänstemannens förutsättningar att sköta sina uppgifter,

2) om tjänstemannen vägrar att delta i sådan kontroll eller undersökning som avses i 19 § eller om han vägrar att enligt nämnda paragraf lämna uppgifter om sitt hälsotillstånd,

3) om tjänstemannen har en sjukdom som i väsentlig mån hindrar skötseln av tjänsten, samt

4) omedelbart efter uppsägning, om den gärning eller försummelse som ligger till grund för uppsägningen visar att tjänstemannen år till den grad olämplig för sin uppgift att tjänsteutövningen inte kan fortsätta eller om den fortsatta tjänsteutövningen under uppsägningstiden kan äventyra medborgarnas säkerhet.

Vid avstängning från tjänsteutövning med stöd av 1 mom. 4 punkten är tjänstemannen dock berättigad till en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden.

10 kap

Avgångsbidrag, utbildningsstöd och periodisk ersättning

39 §

Till en tjänsteman som har stått i långvarigt anställningsförhållande till staten skall betalas avgångsbidrag, om anställningsförhållandet har upphört till följd av att han blivit uppsagd med stöd av 25 § och det på grund av hans ålder eller av annan orsak är svårt för honom att få ett nytt arbete.

Om avgångsbidrag till en tjänsteman vid riksdagen beslutar kanslikommissionen och avgångsbidraget betalas av statskontoret.

Om anställningsförhållandet fortsätter, betalas till tjänstemannen personligt stöd för frivillig yrkesinriktad vuxenutbildning enligt vad kanslikommissionen beslutar.

40 §

Kanslikommissionen kan bevilja en tjänsteman som har sagts upp periodisk ersättning till dess han får ett nytt arbete.

41 §

Grundar sig ett lagakraftvunnet beslut som gäller avgångsbidrag, utbildningsstöd eller periodisk ersättning på felaktig eller bristfällig utredning eller är det uppenbart att beslutet inte överensstämmer med gällande stadganden och bestämmelser, får kanslikommissionen ta upp ärendet till ny behandling, om det är fråga om beviljande av förvägrad eller ökande av beviljad förmån.

Avgångsbidrag och utbildningsstöd som utbetalts utan grund får återkrävas genom att beloppet dras av från framtida avgångsbidrag eller utbildningsstöd. Avgångsbidraget eller utbildningsstödet behöver dock inte återkrävas, om beviljandet eller utbetalningen inte skall anses ha orsakats av svikligt förfarande av den som fick bidraget eller stödet eller av hans ombud.

11 kap

Anställningsvillkor

42 §

Om anställningsvillkoren för riksdagens tjänstemän beslutar kanslikommissionen. Innan beslut fattas skall förhandlingar föras med de tjänstemannaföreningar som har förhandlingsrätt. Dessutom skall ämbetsverken och inrättningarna höras. Kanslikommissionen skall besluta vilka tjänstemannaföreningar som har förhandlingsrätt.

Kanslikommissionen kan med en tjänsteman ingå skriftligt avtal om tjänstemannens anställningsvillkor, om inte något annat stadgas.

I avtal som avses i 2 mom. får inte överenskommas om frågor om vilka det enligt 2 § 2 och 3 mom. lagen om statens tjänstekollektivavtal inte får ingås avtal. Genom avtal får inte heller överenskommas om villkor som är sämre än de anställningsvillkor som kanslikommissionen har beslutat om.

Uppsägning av en tjänsteman eller upplösning av ett tjänsteförhållande betraktas samtidigt som uppsägning av avtalet.

12 kap

Rättelseförfarande

43 §

En tjänsteman vid riksdagen som anser att ämbetsverket eller inrättningen inte till honom utgivit en ekonomisk förmån av tjänsteförhållandet sådan den borde ha varit, för skriftligen yrka rättelse hos myndigheten, som skall ge beslut i saken. En tjänsteman som är missnöjd med beslutet kan dessutom föra beslutet till kanslikommissionen för avgörande.

Rättelseyrkande får inte framställas i ärenden som enligt 42 § 1 mom. omfattas av förhandlingsförfarandet.

44 § (30.6.2000/624)

I beslut genom vilket någon annan än en i 24 § nämnd tjänsteman vid riksdagen har sagts upp får den uppsagda tjänstemannen skriftligen yrka rättelse hos kanslikommissionen.

45 §

Vad 44 § stadgar om rättelseyrkande gäller också beslut

1) genom vilket tjänsteförhållandet för en tjänsteman vid riksdagen har upplösts,

2) genom vilket en tjänsteman vid riksdagen har avstängts från tjänsteutövning, eller

3) som fattats om bisysslotillstånd.

46 §

Till ett beslut i vilket rättelse får sökas med stöd av 44 eller 45 § skall fogas anvisning om rättelseyrkande. Yrkandet skall tillställas myndigheten inom 14 dagar efter delgivningen av beslutet.

13 kap

Särskilda stadganden

47 §

Lön eller annan ekonomisk förmån av anställningsförhållandet som utbetalts utan grund får återkrävas också genom att den dras av från tjänstemannens lön i samband med följande löneutbetalning eller löneutbetalningar, om tjänstemannen fortfarande är anställd vid riksdagen.

Från den lön som varje gång skall utbetalas får inte med stöd av 1 mom. indrivas mer än vad som enligt lag får utmätas av lön. Då återkravsförfarande inleds skall tjänstemannen meddelas grunden för detta samt det belopp som återkrävs.

48 §

Återkrav av lön eller annan ekonomisk förmån av anställningsförhållandet som utbetalts utan grund skall inledas så som stadgas i 47 § eller anhängiggöras i annan ordning inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket lönen eller förmånen utgavs. Inleds eller anhängiggörs inte återkravsförfarandet inom denna tid, har rätten till återkrav gått förlorad.

49 §

Försummar en tjänsteman att iaktta bestämmelserna om sökande av dag- eller moderskapspenning som med stöd av sjukförsäkringslagen (364/63) betalas till arbetsgivaren eller bestämmelserna om sökande av någon annan på lag grundad förmån, kan för tjänstledighetstiden till honom utbetald lön, till den del den motsvarar dag- eller moderskapspenningen eller en annan förmån av ovan nämnt slag, återkrävas i samband med följande löneutbetalning eller löneutbetalningar.

50 §

Om ersättande av skada som orsakats i tjänsteförhållande gäller vad som därom stadgas särskilt.

51 §

En tjänsteman vid riksdagen anses ha avgått från sin tidigare tjänst vid den tidpunkt då han utnämnts till en annan tjänst vid riksdagen eller utnämnts till en statlig tjänst som avses i statstjänstemannalagen, om inte något annat stadgas i lag.

Utan hinder av 1 mom. kan myndigheten bevilja en tjänsteman vid riksdagen tjänstledighet, om han för viss tid utnämnts till en statlig tjänst enligt statstjänstemannalagen.

Har den som för viss tid utnämnts till en tjänst vid riksdagen tidigare utnämnts till en tjänst där, är han tjänstledig från den sistnämnda tjänsten under den tid han sköter den förstnämnda.

52 §

Uppsägning och upplösning av ett tjänsteförhållande skall ske skriftligen.

Innan en tjänsteman avstängs från tjänsteutövning eller sägs upp med stöd av 23 eller 24 §, ett tjänsteförhållande upplöses eller en tjänsteman ges varning, skall tjänstemannen ges tillfälle att bli hörd i saken.

Om den myndighet som ger en tjänsteman varning, permitterar en tjänsteman, avstänger en tjänsteman från tjänsteutövning eller med stöd av 20 § överför en tjänsteman bestäms genom beslut av kanslikommissionen. (30.6.2000/624)

Genom beslut av kanslikommissionen kan bestämmas om hörande av tjänstemannaföreningen och förtroendemannen innan beslut fattas om permittering av en tjänsteman, uppsägning eller avstängning från tjänsteutövning eller upplösning av tjänsteförhållandet.

53 §

En tjänsteman har rätt att av myndigheten på begäran få intyg över den tid anställningsförhållandet varat och uppgifternas art (arbetsintyg). Dessutom skall, om tjänstemannen begår det, i arbetsintyget anges orsaken till att anställningsförhållandet upphör samt ges vitsord över tjänstemannens arbetsskicklighet, flit och uppförande. Efter en tjänstemans död har dödsboet rätt att få arbetsintyg.

Begärs arbetsintyg senare än 10 år efter det anställningsförhållandet upphörde, är myndigheten skyldig att ge intyget endast om detta inte medför oskälig olägenhet. Under samma förutsättning skall i stället för ett arbetsintyg, som förkommit eller förstörts, på begäran ges ett nytt intyg.

Ett arbetsintyg får inte förses med sådan anteckning eller ges sådan form att därmed avses att lämna andra uppgifter om tjänstemannen än vad som framgår av intygets ordalydelse.

54 §

Har inte förhandlingar till följd av meningsskiljaktighet om tolkningen av anställningsvillkoren krävts eller annat yrkande på ekonomisk förmån av tjänsteförhållande framställts inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket prestationen borde ha ägt rum, är rätten till förmånen förverkad.

55 §

Om rätt till ålders-, invalid-, arbetslöshets- och deltidspension för en tjänsteman vid riksdagen samt om familjepension efter honom stadgas särskilt.

Kanslikommissionen kan bevilja extra pensioner.

56 §

Efter en tjänsteman vid riksdagen betalas till hans anhöriga av statens medel ekonomiskt stöd såsom en förmån som motsvarar grupplivförsäkring, varvid i tillämpliga delar skall iakttas vad som är bestämt i gällande tjänstekollektivavtal.

Stödet beviljas och utbetalas av statskontoret på ansökan, med iakttagande i tillämpliga delar av stadgandena och bestämmelserna om beviljande och betalning av ekonomiskt stöd efter den som varit anställd hos staten.

57 §

Närmare föreskrifter om verkställigheten av denna lag meddelas av kanslikommissionen.

14 kap

Ikraftträdelsestadganden

58 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Genom denna lag upphävs lagen den 31 december 1987 om riksdagens tjänstemän (1255/87) och det tjänstereglemente för riksdagen som riksdagen godkänt den 8 april 1988, jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

59 §

En tillfällig tjänsteman vid riksdagen och en tjänstförrättande tjänsteman vid riksdagen överförs när denna lag träder i kraft till sådant tjänsteförhållande om vilket stadgas i 9 § 1 mom. i denna lag för den tidsperiod eller annars begränsade tid för vilken han har anställts som tillfällig tjänsteman eller utnämnts till tjänstförrättande tjänsteman.

På en tjänsteman som innan denna lag trätt i kraft har anställts i en tjänst på prövotid tillämpas 14 § 2 mom. i den statstjänstemannalag (755/86) som har upphävts genom statstjänstemannalagen (750/94).

TKF 1/94, FvUB 14/94

Ikraftträdelsestadganden:

25.10.1996/743:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

TKF 2/96, FvUB 13/96, RSk 21a/96

21.5.1999/651:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

RP 30/1998, FvUB 31/1998, RSv 303/1998

23.12.1999/1255:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.

RP 148/1999, GrUB 7/1999, RSv 103/1999

30.6.2000/624:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Lagens 4 § 2 mom. 2 punkten och 24 § träder emellertid i kraft den 1 juli 2000. Åtgärder för inrättande av tjänsten som generaldirektör för statens revisionsverk från den 31 december 2000 i den ordning som 4 § 2 mom. förutsätter kan vidtas innan lagen träder i kraft.

TKF 3/2000, GrUB 11/2000, RSk 16 a/2000

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.