Beaktats t.o.m. FörfS 1096/2019.

28.6.1993/581

Tingsrättslag (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 25.8.2016/673, som gäller fr.o.m. 1.1.2017.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

Tingsrätter (29.12.2009/1751)
1 § (29.12.2009/1751)

Allmänna underrätter är Birkalands tingsrätt, Egentliga Finlands tingsrätt, Egentliga Tavastlands tingsrätt, Esbo tingsrätt, Helsingfors tingsrätt, Hyvinge tingsrätt, Kajanalands tingsrätt, Kemi-Torneå tingsrätt, Kymmenedalens tingsrätt, Lapplands tingsrätt, Mellersta Finlands tingsrätt, Mellersta Österbottens tingsrätt, Norra Karelens tingsrätt, Norra Savolax tingsrätt, Päijänne-Tavastlands tingsrätt, Satakunta tingsrätt, Södra Karelens tingsrätt, Södra Savolax tingsrätt, Södra Österbottens tingsrätt, Tusby tingsrätt, Uleåborgs tingsrätt, Vanda tingsrätt, Västra Nylands tingsrätt, Ylivieska-Brahestad tingsrätt, Åland tingsrätt, Österbottens tingsrätt och Östra Nylands tingsrätt.

Tingsrättens lagfarna medlemmar (29.12.2009/1751)
1 a § (29.12.2009/1751)

Vid tingsrätten finns lagmans- och tingsdomartjänster.

I fråga om utnämning av och behörighetsvillkor för lagmannen och tingsdomarna bestäms i lagen om utnämning av domare (205/2000).

Lagmannen är chef för ämbetsverket i administrativa frågor.

Vid en tingsrätt som inrättats genom sammanslagning av flera tingsrätters domkretsar kan det, om sammanslagningen kräver det, tillfälligt finnas fler än en lagmanstjänst. I så fall ska till en av tjänsterna höra att tjänstgöra som chef för ämbetsverket. Vad som i lag eller förordning föreskrivs om lagmannen gäller i en sådan tingsrätt den lagman som tjänstgör som chef.

Förvaltningsdomaren vid Ålands förvaltningsdomstol tjänstgör även som tingsdomare vid Ålands tingsrätt.

1 b § (29.12.2009/1751)

För att trygga de språkliga rättigheterna för befolkningsminoriteten inom en tingsrätts domkrets ska det vid varje tvåspråkig tingsrätt finnas ett tillräckligt antal tingsdomartjänster i fråga om vilka bestämmelser om behörighetsvillkoren som gäller språkkunskaper för de som utnämns ingår i 12 § 2 mom. i lagen om utnämning av domare. Det ska dock finnas minst en sådan tingsdomartjänst.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om antalet i 1 mom. avsedda tjänster vid varje tvåspråkig tingsrätt.

2 §

1 mom. har upphävts genom L 210/2000. (25.2.2000/210)

Utlåtande av Ålands landskapsstyrelse skall inhämtas innan lagmannen vid Ålands tingsrätt utnämns. (28.6.1994/549)

3 mom. har upphävts genom L 210/2000. (25.2.2000/210)

3 § (21.12.2000/1182)

Vid den tingsrätt som enligt 241 a § fastighetsbildningslagen (554/1995) behandlar jordrättsmål och jordrättsärenden finns en tjänst som tingsrättsdomare för jordrättsmål och jordrättsärenden (jordrättsansvarig domare). I tjänsten ingår skyldighet att förutom i behandlingen av jordrättsmål och jordrättsärenden också delta i behandlingen av andra ärenden och mål vid tingsrätten.

Tingsrättens lagman förordnar dessutom för fem år i sänder minst en av de övriga tingsrättsdomarna att behandla jordrättsmål och jordrättsärenden.

Förutom det som bestäms i 11 § lagen om utnämning av domare (205/2000) skall den jordrättsansvariga domaren vara förtrogen med fastighetslagstiftningen och behandlingen av fastighetsärenden.

3 a § (10.6.2011/608)

Vid tingsrätten kan finnas tingsfiskalstjänster.

Tingsfiskalen ska ha avlagt annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt och ha erfarenhet av domaruppgifter.

Hovrätten utnämner tingsfiskalerna. Lagmannen utnämner en tingsfiskal för viss tid.

3 b § (10.6.2011/608)

En tingsfiskal kan utan särskilt förordnande utföra alla de uppgifter som en tingsnotarie med stöd av denna lag eller enligt lagmannens förordnande är behörig att utföra.

4 § (10.6.2011/608)

Vid tingsrätten kan dessutom finnas tingsnotarier.

Till tingsnotarie kan utnämnas den som har avlagt annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt och avlagt domared eller avgett domarförsäkran och som har de personliga egenskaper som behövs för rättskipningsuppgifter samt lämplighet för rättsliga avgöranden.

4 a § (10.6.2011/608)

Den som uppfyller behörighetsvillkoren i 3 a § 2 mom. kan utnämnas till tingsfiskal och den som uppfyller behörighetsvillkoren i 4 § 2 mom. kan utnämnas till tingsnotarie, om han eller hon har utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom tingsrättens domkrets samt

1) vid enspråkiga tingsrätter nöjaktig förmåga att förstå och i tal använda det andra språket, samt

2) vid tvåspråkiga tingsrätter nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda det andra språket.

Bestämmelser om behörighetsvillkor som gäller språkkunskaperna för tingsnotarier vid Ålands tingsrätt utfärdas med stöd av självstyrelselagen för Åland (1144/1991) genom förordning av statsrådet.

5 §

I den sammansättning som avses i 2 kap. 1 § 2 mom. och 3 § i rättegångsbalken ska ordföranden och en av de andra medlemmarna vara tingsrättens lagman eller tingsdomare. (5.12.2008/813)

Hovrätten kan vid behov på framställning av tingsrätten förordna en lagfaren medlem av en annan tingsrätt i samma hovrättsdistrikt eller en hovrättsledamot eller en hovrättsfiskal som är behörig att verka som adjungerad medlem, till ordförande eller medlem i den sammansättning som avses i 1 mom.

Innan förordnandet ges skall den som förordnas till uppgiften och den tingsrätt som förordnandet gäller få tillfälle att bli hörda.

Nämndemännen vid tingsrätten
6 §

En nämndeman skall vara finsk medborgare och bosatt i en kommun som hör till tingsrättens domkrets. Nämndemannen får inte vara försatt i konkurs och hans eller hennes handlingsbehörighet får inte ha begränsats samt han eller hon skall anses lämplig att verka som nämndeman. (1.4.1999/459)

Den som inte har fyllt 25 år eller som har fyllt 65 år får inte väljas till nämndeman. En nämndeman är skyldig att avgå när han eller hon fyller 68 år. Den som innehar en tjänst vid en allmän domstol eller en straffanstalt, eller som i sin tjänst utför utsökningsuppgifter, förundersökning av brott eller tull- eller polisbevakning, får inte vara nämndeman, inte heller en åklagare, advokat eller någon annan som yrkesmässigt bedriver advokatverksamhet. (25.4.2014/340)

Om en nämndeman förlorar sin behörighet eller annars blir olämplig att sköta ett nämndemannauppdrag, ska tingsrätten i den sammansättning som avses i 2 kap. 1 § 1 mom. i rättegångsbalken befria nämndemannen från uppdraget eller bestämma att nämndemannen inte på en viss tid får sköta nämndemannauppdraget. Innan nämndemannen befrias från sitt uppdrag ska han eller hon ges tillfälle att bli hörd. (5.12.2008/813)

7 § (5.12.2008/813)

Kommunfullmäktige väljer nämndemännen för en period som motsvarar kommunfullmäktiges mandatperiod.

Om en huvudförhandling pågår vid utgången av den mandatperiod som föreskrivs i 1 mom., fortsätter nämndemannens uppdrag tills målet är avgjort i tingsrätten.

De nämndemän som väljs i kommunen ska så rättvist som möjligt representera kommuninvånarnas ålders-, närings- och könsfördelning samt de språkliga förhållandena i kommunen.

Genom förordning av statsrådet bestäms hur många sammanträden en nämndeman får delta i under ett kalenderår.

8 §

Lagmannen skall se till att nämndemännen deltar i tingsrättens sammanträden i tur och ordning.

Till medlemmar av jorddomstolen kallar jorddomstolens ordförande nämndemän från en eller flera tingsrätter inom vars domkrets det område, gräns eller en del av det område som den aktuella förrättningen gäller är beläget. Av särskilda skäl kan till medlemmar av jorddomstolen också kallas nämndemän vid någon annan tingsrätt som hör till tingsrättens domkrets i jordrättsmål och jordrättsärenden. (21.12.2000/1182)

8 a § (22.12.1994/1326)

Om tingsrättens sammansättning inte är domför på grund av att en nämndeman har fått ett överraskande förhinder och sammansättningen på grund av långa avstånd eller andra särskilda skäl som beror på de lokala förhållandena inte utan olägenhet för tingsrättens verksamhet kan kompletteras med någon som har valts till nämndeman, kan tingsrättens ordförande kalla in någon som är valbar till nämndeman. Den som inkallats till tillfällig nämndeman skall avlägga domareden eller avge motsvarande försäkran i tingsrätten innan han fullgör sitt uppdrag.

9 §

På val av nämndemän, en vald nämndemans rätt att vägra ta emot uppdraget samt skötseln av nämndemannauppdraget under behandlingen av besvär och under val tillämpas vad kommunallagen (953/76) stadgar om kommunala förtroendevalda.

KommunalL 953/1976 har upphävts genom L 365/1995, se KommunalL 410/2015 10 kap.

10 §

Om jäv för nämndemän gäller vad som stadgas om domarjäv.

11 §

Ändring i tingsrättens beslut enligt 6 § 3 mom. om befrielse från nämndemannauppdraget eller fortsatt skötsel av uppdraget får sökas av nämndemannen i fråga genom besvär hos hovrätten. Beslutet skall iakttas oberoende av besvären.

12 § (21.11.1997/1010)

Till en nämndeman betalas av statliga medel

1) arvode,

2) ersättning för inkomstbortfall och för kostnader som på grund av nämndemannauppdraget föranleds av avlönande av vikarie, anordnande av barnvård eller något motsvarande, samt

3) ersättning för resekostnader och dagtraktamente.

Justitieministeriet fastställer närmare grunder för och beloppet av det arvode, den ersättning och det dagtraktamente som en nämndeman erhåller.

Anser en nämndeman att han inte fått arvode eller ersättning enligt 1 och 2 mom., kan han yrka på rättelse hos lagmannen vid tingsrätten. Görs inte rättelseyrkandet inom ett år efter utgången av det kalenderår då betalning borde ha skett går rätten till förmånerna förlorad. I ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande får ändring sökas genom besvär hos länsrätten enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I länsrättens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

12 a § (24.4.2015/478)

Vid olycksfall som inträffat och yrkessjukdom som ådragits vid skötseln av ett nämndemannauppdrag betalas ersättning av statens medel enligt samma grunder som gäller för olycksfall i arbetet och yrkessjukdom enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015). Ersättning betalas till den del den skadade inte med stöd av någon annan lag har rätt till ersättning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Ärenden som gäller betalning av ersättning av statens medel med stöd av 1 mom. behandlas av Statskontoret. Det som i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar bestäms om arbetstagare, arbetsgivare och försäkringsanstalt ska på motsvarande sätt tillämpas på nämndemän, tingsrätten och Statskontoret. Bestämmelserna om hur förmåner verkställs i avdelning IV i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, sökande av ändring, omprövning och återkrav i avdelning VIII samt om utlämnande, erhållande och hemlighållande av uppgifter, avgiftsfrihet för uppgifter, ersättning som ska betalas för uppgifter om hälsotillstånd, justering av penningbelopp och ersättningar med arbetspensionsindex och lönekoefficient, avrundning av belopp, regressrätt för försäkringsanstalten, rätt för en försäkringsanstalt att få tillbaka fullkostnadsavgiften av en trafikförsäkringsanstalt, jäv, skyldighet att bevara handlingar och överförings- och utmätningsförbud i avdelning IX ska även tillämpas på ersättningsärenden enligt denna paragraf.

12 b § (24.4.2015/478)

12 b § har upphävts genom L 24.4.2015/478.

13 §

Lagmannen kan tilldela en nämndeman som erkänsla för lång och förtjänstfull verksamhet i tingsrätten häradsdomartitel.

Tingsrättens jordrättsingenjörer (21.12.2000/1182)
13 a § (19.12.2003/1204)

Vid tingsrätten kan det för mål och ärenden som skall behandlas av jorddomstolen finnas tjänster som jordrättsingenjör. Jordrättsingenjören är behörig att behandla jordrättsmål och jordrättsärenden även vid andra tingsrätter som behandlar jordrättsmål och jordrättsärenden. Angående jordrättsingenjörernas samarbetsområden i enlighet med deras arbetssituation bestäms genom förordning av justitieministeriet.

För tjänsten som jordrättsingenjör krävs för uppgiften lämplig diplomingenjörsexamen inom lantmäteribranschen och god erfarenhet av verkställande av fastighetsförrättningar och god förtrogenhet med värdering av fastigheter. (13.12.2013/924)

För den som utnämns till en tjänst som jordrättsingenjör är de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom tingsrättens domkrets samt

1) vid enspråkiga tingsrätter nöjaktig förmåga att förstå och i tal använda det andra språket, samt

2) vid tvåspråkiga tingsrätter nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda det andra språket.

Jordrättsingenjören utnämns i den ordning som bestäms i fråga om tingsdomare. Innan utnämningsframställning görs ska domarförslagsnämnden inhämta yttrande av Lantmäteriverket om sökandena till jordrättsingenjörstjänsten. Jordrättsingenjörerna har den rätt att kvarstå i tjänsten som i grundlagen bestäms för domare. (13.12.2013/924)

Domstolspraktik i tingsrätten
14 § (10.6.2011/608)

Den som har avlagt annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt kan ges möjlighet att utföra domstolspraktik i tingsrätten genom att arbeta som tingsnotarie under en viss tid.

Till domstolspraktiken hör två sex månaders praktikperioder. Den första perioden utförs i tingsrätten och den andra i tingsrätten, hovrätten eller förvaltningsdomstolen.

Tingsrätten utser en domare eller tingsfiskal till handledare för tingsnotarien och utarbetar en praktikplan där innehållet i domstolspraktiken anges.

En tingsnotarie kan av grundad anledning beviljas tillstånd att avbryta domstolspraktiken. En avbruten praktikperiod ska slutföras i samma domstol.

Hovrätten tilldelar på ansökan den som utfört domstolspraktik vicehäradshövdingstitel.

15 § (10.6.2011/608)

Förordnandet till tingsnotarie utfärdas av lagmannen.

16 § (10.6.2011/608)

Tingsnotariens uppgifter ska ordnas så att han eller hon blir förtrogen med tingsrättens verksamhet och får erfarenhet av domaruppgifter.

17 § (18.11.2016/998)

Tingsnotarien kan utan särskilt förordnande

1) förrätta vigsel till äktenskap samt i tingsrättens kansli handlägga och avgöra mål som avses i 5 kap. 3 och 14 § i rättegångsbalken och ansökningsärenden, och

2) efter att ha tjänstgjort som tingsnotarie i två månader fungera som ordförande i tingsrätten

a) vid sammanträden med en domare i ansökningsärenden,

b) vid sammanträden med en domare i brottmål, om det inte för något av de enskilda brott som avses i åtalet under de omständigheter som anges där föreskrivs annat eller strängare straff än böter eller fängelse i högst två år och svaranden inte har häktats, meddelats reseförbud eller avstängts från tjänsteutövning för något av de brott som avses i åtalet; i dessa fall får dock inte annat eller strängare straff än böter eller ordningsbot dömas ut,

c) vid sådant skriftligt förfarande som avses i 5 a kap. i lagen om rättegång i brottmål (689/1997); i dessa fall får dock inte annat eller strängare straff än böter eller ordningsbot dömas ut, och

d) vid sammanträden med en domare i ärenden som gäller förvandlingsstraff för böter.

Lagmannen får förordna den som tjänstgjort som tingsnotarie i två månader att delta i behandlingen av enskilda mål som

1) ordförande, om det är fråga om ett tvistemål som gäller hyra av bostadslägenhet eller där tvistemålet gäller ett penningbelopp eller en egendom eller fördel, vars värde är högst 20 000 euro,

2) medlem i en sammansättning enligt 2 kap. 1 § 2 mom. eller 2 § i rättegångsbalken,

3) medlem i en sammansättning enligt 2 kap. 3 § i rättegångsbalken,

4) medlem i fall som avses i 6 kap. 1 § i rättegångsbalken eller i 6 kap. 11 § i lagen om rättegång i brottmål, och

5) ordförande i en sammansättning enligt 2 kap. 1 § 1 mom. i rättegångsbalken i brottmål, om det inte för något av de enskilda brott som avses i åtalet under de omständigheter som anges där föreskrivs annat eller strängare straff än böter eller fängelse i högst två år och svaranden inte har häktats, meddelats reseförbud eller avstängts från tjänsteutövning för något av de brott som avses i åtalet.

En tingsnotarie får inte förordnas att ensam eller såsom ordförande för tingsrätten behandla mål eller ärenden som på grund av sin art eller sin omfattning ska anses vara svåra att avgöra.

Tingsrättens kansli, sammanträdesplats och avdelningar (19.8.2005/629)
18 §

Tingsrätten har ett kansli. Justitieministeriet bestämmer platsen för tingsrättens kansli och sammanträden. Justitieministeriet kan vid behov bestämma att tingsrätten skall ha flera kanslier och sammanträdesplatser.

2 mom. har upphävts genom L 19.8.2005/629. (19.8.2005/629)

18 a § (19.8.2005/629)

Tingsrätten kan vara indelad i avdelningar.

En avdelning kan inrättas för att trygga behövlig sakkunskap i olika rättskipningsärenden och för att garantera en smidig behandling av ärendena. I fråga om inrättande och indragning av avdelningar som avses i detta moment bestäms i tingsrättens arbetsordning.

En avdelning kan inrättas också för att se till att ämbetsdistriktets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder. Beslut om inrättande och indragning av avdelningar som avses i detta moment fattas av justitieministeriet.

18 b § (19.8.2005/629)

Vid en avdelning som inrättats vid tingsrätten med stöd av 18 a § 3 mom. är handläggningsspråket i ett ärende utan hinder av 14–16 § i språklagen (423/2003) minoritetsspråket i tingsrättens ämbetsdistrikt, om inte domstolen med beaktande av parternas rätt och fördel bestämmer att majoritetsspråket i ämbetsdistriktet används som handläggningsspråk. Angående rätt till tolkning samt översättning av expeditioner och andra handlingar gäller vad som föreskrivs i 18 § samt 20 § 1 och 2 mom. i språklagen.

18 c § (19.8.2005/629)

Vid en avdelning som inrättats vid tingsrätten med stöd av 18 a § 3 mom. är arbetsspråket utan hinder av 26 § i språklagen minoritetsspråket i tingsrättens ämbetsdistrikt.

18 d § (10.6.2011/617)

Lagmannen förordnar en tingsdomare till uppdraget som avdelningschef för högst tre år. Uppdraget ska förklaras ledigt att sökas av tingsrättens ordinarie tingsdomare som utnämnts till sin tjänst innan ansökningstiden går ut. Den som utnämns till uppdraget ska ha de personliga egenskaper som uppdraget förutsätter samt ledarförmåga.

Förordnandet till avdelningschef kan av vägande skäl återkallas.

18 e § (10.6.2011/617)

Avdelningschefen leder arbetet inom avdelningen. Avdelningschefen ska särskilt sörja för den allmänna planeringen och organiseringen av arbetet inom avdelningen samt arbetets resultat. Avdelningschefen ska övervaka att rättsprinciperna tillämpas och att lagen tolkas på ett enhetligt sätt i avdelningens avgöranden.

När lagmannen är förhindrad ska hans eller hennes uppgifter skötas av den tjänstgörande avdelningschef som är den till tjänsteåren äldsta i uppdraget.

19 § (10.6.2011/608)

Lagmannen kan skriftligen förordna någon som hör till kanslipersonalen och som har avlagt en ed som motsvarar domareden eller avgett motsvarande försäkran samt har den utbildning som uppgiften kräver och tillräcklig skicklighet för uppgiften att

1) i mål enligt 5 kap. 3 § i rättegångsbalken

a) meddela tredskodom,

b) meddela avgörande om rättegångskostnader med stöd av 21 kap. 8 c § i rättegångsbalken samt meddela dom när svaranden har medgett käromålet, samt

c) fatta beslut om att avskriva målet när käranden har återkallat talan och svaranden inte yrkar på avgörande, samt att

2) avgöra en ansökan om äktenskapsskillnad med stöd av 25 § 1 mom. i äktenskapslagen (234/1929), om båda makarna har hemort i Finland.

Är ett mål eller ärende som avses i 1 mom. omfattande, oklart eller annars svårt att avgöra, ska det överföras till en tingsnotarie eller en lagfaren medlem av tingsrätten för avgörande.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om andra ärenden utöver i 1 mom. nämnda uppgifter som inte hör till området för rättskipningen och som en medlem av tingsrättens kanslipersonal kan avgöra självständigt i kansliet.

20 § (17.11.2000/960)

Lagman, tingsdomare och jordrättsingenjör åtalas för tjänstebrott vid hovrätten. Bestämmelser om behörig domstol vid överklagande av ett beslut om skriftlig varning till en domare finns i statstjänstemannalagen (750/1994). (24.4.2009/289)

En tingsfiskal och en tingsnotarie åtalas för tjänstebrott i hovrätten. De som hör till kanslipersonalen åtalas i hovrätten, om det är fråga om ett tjänstebrott som begåtts i en uppgift som avses i 19 § 1 mom. (10.6.2011/608)

En nämndeman åtalas för tjänstebrott i hovrätten. Hovrätten bestämmer om nämndemannen kan kvarstå i sitt uppdrag under den tid tjänsteåtalet är anhängigt.

Närmare stadganden
21 § (19.8.2005/629)

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om

1) andra tjänster vid tingsrätten än de som anges i 1, 3, 3 a, 4, 4 a och 13 a § och om behörighetsvillkoren för dem samt om förfarandet vid tillsättning av dem,

2) tingsrättens lagfarna medlemmars och andra tjänstemäns uppgifter,

3) domstolspraktik i tingsrätten,

4) nämndemännen vid tingsrätten,

5) tingsrätternas domkretsar,

6) övrig verkställighet av denna lag.

(10.6.2011/608)

Närmare föreskrifter om organiserandet av arbetet vid tingsrätten meddelas i arbetsordningen som fastställs av lagmannen. Har tingsrätten avdelningar eller fler än ett kansli, föreskrivs i arbetsordningen om avdelningarna och kanslierna och organiserandet av verksamheten i dem.

Ikraftträdande
22 §

Denna lag träder i kraft den 1 december 1993.

Genom denna lag upphävs följande lagar och förordningar, lagarna och den förordning som nämns i 5 punkten jämte senare ändringar:

1) lagen den 7 juni 1935 om domsagornas förvaltning (220/35),

2) lagen den 23 maj 1969 om nämnden vid häradsrätt (322/69),

3) lagen den 23 april 1976 om rådstuvurätt (351/76),

4) förordningen den 19 december 1980 om häradsrätts sessionsdagbok (901/80) samt

5) förordningen den 11 maj 1956 om domsagornas kansli- och tingslokaler (289/56).

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 252/92, LaUB 9/93

Ikraftträdelsestadganden:

28.6.1994/549:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.

RP 35/94, LaUB 8/94

22.12.1994/1326:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 252/94, LaUB 15/94

21.11.1997/1010:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

RP 131/1997, LaUB 12/1997, RSv 138/1997

19.3.1999/370:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1999.

RP 107/1998, LaUB 26/1998, RSv 281/1998

1.4.1999/459:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

RP 146/1998, LaUB 20/1998, RSv 234/1998

25.2.2000/210:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.

RP 109/1999, GrUU 13/1999, LaUB 1/2000, RSv 21/2000

17.11.2000/960:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2000.

RP 57/2000, LaUB 7/2000, RSv 101/2000

21.12.2000/1182:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2001.

RP 86/1999, LaUB 10/2000, RSv 169/2000

8.6.2001/467:

Denna lag träder i kraft den 15 juni 2001.

RP 68/2001, LaUB 9/2001, RSv 54/2001

30.8.2002/774:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

När ett mål eller ärende som har blivit anhängigt innan denna lag trätt i kraft behandlas i domstol skall de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet iakttas.

RP 32/2001, LaUB 12/2002, RSv 97/2002

19.12.2003/1204:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Den som är utnämnd till en tjänst som tingsfiskal när denna lag träder i kraft är i fråga om språkkunskaperna fortfarande behörig för en sådan tjänst som tingsfiskal för vilken han eller hon med avseende på språkkunskaperna var behörig innan lagen trädde i kraft.

Den som blivit utnämnd till tingsfiskal för viss tid före lagens ikraftträdande är i fråga om språkkunskaperna behörig för tjänsteförhållandet till utgången av denna tid, och den som blivit utnämnd till notarie före lagens ikraftträdande är behörig till praktiktidens slut.

När denna lag har trätt i kraft kan en person som uppfyller de i lag föreskrivna behörighetsvillkoren, utom kravet på nöjaktig förmåga att i tal använda domkretsens andra språk, utnämnas till tingsfiskal för viss tid eller till notarie vid enspråkig domstol, om denna tid går ut senast den 30 juni 2004.

RP 103/2003, LaUB 3/2003, RSv 81/2003

19.8.2005/629:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2005.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Den lagmanstjänst som avses i 1 § 4 mom. till vilken hör att tjänstgöra som chef för ämbetsverket tillsätts första gången så att tjänsten ledigförklaras bland de lagmän som arbetar vid tingsrätten och tillsätts med iakttagande i övrigt vad som i lagen om utnämning av domare (205/2000) föreskrivs om tjänsten som lagman.

RP 230/2004, LaUB 5/2005, RSv 70/2005

31.3.2006/247:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2006.

RP 271/2004, LaUB 1/2006, RSv 6/2006

29.8.2008/573:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2008.

RP 14/2008, LaUB 5/2008, RSv 70/2008

5.12.2008/813:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

När ett mål eller ärende vars huvudförhandling har inletts före ikraftträdandet av denna lag behandlas i domstol, ska de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet iakttas.

RP 85/2008, LaUB 11/2008, RSv 125/2008

24.4.2009/289:

Denna lag träder i kraft den 15 maj 2009.

Lagens 17 § 1 mom. 1 punkten tillämpas dock från och med den 1 januari 2009.

RP 33/2008, LaUB 1/2009, RSv 27/2009

24.7.2009/579:

Om ikraftträdandet av denna lag föreskrivs särskilt genom lag.

L 579/2009 träder i kraft enligt L 584/2009 1.1.2010.

RP 30/2009, JsUB 5/2009, RSv 89/2009

24.7.2009/591:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Den som är utnämnd till en tingsdomartjänst vid denna lags ikraftträdande är i fråga om de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper fortfarande behörig för den tingsdomartjänst som han eller hon utnämnts till och för en tingsdomartjänst vid den tingsrätt till vilken nämnda tjänst överförs.

Den som vid ikraftträdandet av denna lag är utnämnd till tingsdomare för viss tid är i fråga om de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper behörig för tjänsteförhållandet till utgången av denna tid.

I bedömningen av om det i en tvåspråkig tingsrätt finns tillräckligt många tjänster som avses i 1 a §, får de tingsdomartjänster som, när denna lag träder i kraft, är tillsatta med personer som uppfyller kraven på språkkunskaper enligt 12 § 2 mom. i lagen om utnämning av domare räknas in.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 45/2009, LaUB 9/2009, RSv 85/2009

29.12.2009/1751:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Den lagmanstjänst som avses i 1 a § 4 mom. och till vilken det hör att tjänstgöra som chef för ämbetsverket tillsätts första gången så att tjänsten utlyses bland de lagmän som arbetar vid tingsrätten och tillsätts med iakttagande i övrigt vad som föreskrivs om tjänsten som lagman i lagen om utnämning av domare.

Den som är utnämnd till en tingsdomartjänst vid denna lags ikraftträdande är i fråga om de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper fortfarande behörig för den tingsdomartjänst som han eller hon utnämnts till och för en tingsdomartjänst vid den tingsrätt till vilken nämnda tjänst överförs.

Den som vid ikraftträdandet av denna lag är utnämnd till tingsdomare för viss tid är i fråga om de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper behörig för tjänsteförhållandet till utgången av denna tid.

I bedömningen av om det i en tvåspråkig tingsrätt finns tillräckligt många tjänster som avses i 1 b §, får de tingsdomartjänster som, när denna lag träder i kraft, är tillsatta med personer som uppfyller kraven på språkkunskaper enligt 12 § 2 mom. i lagen om utnämning av domare räknas in.

RP 227/2009, LaUB 18/2009, RSv 240/2009

27.8.2010/777:

Om ikraftträdandet av denna lag föreskrivs särskilt genom lag.

L 777/2010 har upphävts genom L 18.11.2016/998, som trädde i kraft 1.12.2016.

RP 94/2009, LaUB 9/2010, RSv 84/2010

13.5.2011/451:

Denna lag träder i kraft den 17 maj 2011.

RP 286/2010, LaUB 34/2010, RSv 311/2010

10.6.2011/608:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2011.

RP 278/2010, LaUB 41/2010, RSv 338/2010

10.6.2011/617:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

Ett förordnande till avdelningschef som är i kraft vid lagens ikraftträdande gäller en viss tid, dock högst till utgången av 2011.

RP 280/2010, LaUB 38/2010, RSv 327/2010

13.12.2013/924:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 68/2013, JsUB 7/2013, RSv 102/2013

25.4.2014/340:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014.

RP 4/2014, LaUB 3/2014, RSv 25/2014

24.4.2015/478:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 277/2014, ShUB 49/2014, AjUU 18/2014, RSv 315/2014

18.11.2016/998:

Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010).

L 998/2016 trädde i kraft 1.12.2016 enligt L 983/2016.

Genom denna lag upphävs lagen om ändring av 17 § i tingsrättslagen (777/2010).

RP 115/2016, LaUB 12/2016, RSv 129/2016

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.