Beaktats t.o.m. FörfS 1054/2019.

30.12.1992/1537

Förmögenhetsskattelag (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L om upphävande av förmögenhetsskattelagen 22.12.2005/1141, som gäller fr.o.m. den 1.1.2006. Den tillämpas ännu i beskattning för 2005 och tidigare skatteår.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap

Tillämpningsområde

1 §
Tillämpningsområde

beskattningsbar förmögenhet skall betalas förmögenhetsskatt till staten enligt denna lag. Den beskattningsbara förmögenheten fås när de nedan föreskrivna avdragen görs från de skattepliktiga tillgångarna.

På beskattning av en begränsat skattskyldigs förmögenhet tillämpas utöver denna lag vad som stadgas särskilt.

Vid beräknandet av den nettoförmögenhet som ligger till grund för kapitalinkomstandelen av företagsinkomst enligt inkomstskattelagen (1535/92) samt vid fastställandet av värdet av en fastighet som ligger till grund för fastighetsskatt värderas egendomen så som avses i denna lag.

Om beskattningsförfarandet, förskottsuppbörden och skatteuppbörden stadgas särskilt.

2 kap

Skattskyldighetens territoriella omfattning

2 §
Allmän och begränsad skattskyldighet

Skyldiga att betala skatt på förmögenhet är

1) personer som vid utgången av skatteåret har varit bosatta i Finland samt inhemska samfund, dödsbon och samfällda förmåner för tillgångar här och annorstädes (allmän skattskyldighet),

2) personer som vid utgången av skatteåret inte har varit bosatta i Finland och utländska samfund för tillgångar här (begränsad skattskyldighet), dock inte för obligationer, debenturer eller andra masskuldebrevslån eller för sådana till Finland utomlands upptagna lån som inte skall betraktas som låntagarens med eget kapital jämförbara kapitalplaceringar eller för medel som har deponerats i banker eller andra penninginstitut, ej heller för kontofordringar som har uppkommit vid utrikeshandel.

I inkomstskattelagen stadgas när en person skall anses vara bosatt i Finland.

3 §
Tillgångar i Finland

Tillgångar i Finland är bland annat

1) fastigheter som är belägna här och sådana byggnader, konstruktioner eller andra inrättningar på annans mark som jämte besittningsrätten till marken kan överlåtas till tredje man utan att markägaren hörs,

2) egendom, rättigheter eller förmåner som hör till en rörelse som bedrivs eller ett yrke som utövas här,

3) aktier i finska aktiebolag, andelar i finska andelslag eller andra samfund samt andelar i finska sammanslutningars och samfällda förmåners tillgångar,

4) fordringar, då gäldenären är en i Finland bosatt person eller ett finskt samfund, en finsk sammanslutning eller samfälld förmån eller ett finskt dödsbo,

5) egendom eller rättigheter på vilka royalty, licensavgift eller andra därmed jämförbara gottgörelser grundar sig, då de används i näringsverksamhet här eller då den som är skyldig att betala gottgörelsen är en i Finland bosatt person eller ett finskt samfund, en finsk sammanslutning eller samfälld förmån eller ett finskt dödsbo.

De som avses i 12 § inkomstskattelagen är skyldiga att betala förmögenhetsskatt endast för fastigheter som är belägna här, för tillgångar som hör till näringsverksamhet som de bedriver här, för aktier i finska aktiebolag och andelar i finska andelslag samt för sina andelar i finska sammanslutningars och samfällda förmåners tillgångar.

De som avses i 13 § inkomstskattelagen är skyldiga att betala förmögenhetsskatt endast för tillgångar ombord på ett finskt fartyg eller ett fartyg som enligt nämnda paragraf kan jämställas med ett finskt fartyg samt för tillgångar här.

3 kap

Allmänna stadganden om skattskyldigheten

4 § (29.12.1994/1481)
Skattskyldighet för minderårigt barn

Skatten på ett minderårigt barns förmögenhet bestäms så att barnets beskattningsbara förmögenhet fogas till den förälders förmögenhet vars förmögenhet är större. Som barnets andel av skatten på den sammanlagda förmögenheten anses den skatt som återstår när skatten för barnets förälder har dragits av.

Tillämpas inte på ett barns föräldrar stadgandena om makar i inkomstskattelagen eller har endast den ena av föräldrarna under skatteåret försörjt barnet, läggs vid uträkningen av skatten barnets beskattningsbara förmögenhet till den beskattningsbara förmögenheten för den av föräldrarna som skall anses ha försörjt barnet.

I denna lag avses med makar och minderåriga barn detsamma som i 7 och 8 §§ inkomstskattelagen. På fosterbarn tillämpas dock inte stadgandena om sambeskattning av förälders och barns förmögenhet.

5 §
Skattskyldighet för samfund och samfällda förmåner

Samfund och samfällda förmåner som avses i inkomstskattelagen beskattas som särskilda skattskyldiga.

Fria från förmögenhetsskatt är

1) de samfund som nämns i 20–22 § inkomstskattelagen, (10.7.1998/526)

2) sparbankerna, hypoteksföreningarna, den insättningsgarantifond och de säkerhetsfonder som avses i kreditinstitutslagen (1607/1993), den ersättningsfond som avses i lagen om värdepappersföretag (579/1996) samt de utländska kreditinstituten för den del av förmögenheten som används för en i Finland belägen filials verksamhet. (10.7.1998/526)

3) inhemska aktiebolag, andelslag och andra samfund, om aktieägarnas eller medlemmarnas andelar i samfundet är skattepliktiga tillgångar för dem,

4) samfällda skogar, fiskelag, skifteslag och väglag.

6 §
Skattskyldighet för dödsbon

Inhemska dödsbon som avses i 17 § inkomstskattelagen beskattas som särskilda skattskyldiga. Ett inhemskt dödsbo som bedriver näringsverksamhet beskattas som en särskild skattskyldig för tre år efter det år då arvlåtaren avled och därefter som en sammanslutning. (12.11.1993/934)

På en under skatteåret avliden persons dödsbo tillämpas de stadganden som skulle ha tillämpats på den avlidne.

7 §
Skattskyldighet för delägare i sammanslutning

En sammanslutning som avses i 4 § inkomstskattelagen är inte särskilt skattskyldig.

Den beskattningsbara förmögenhet som fastställs för en näringssammanslutning fördelas mellan delägarna för att beskattas enligt deras andelar av sammanslutningens förmögenhet. Den del av sammanslutningens skulder som överstiger dess tillgångar fördelas mellan delägarna i proportion till deras andelar för att beaktas vid deras förmögenhetsbeskattning.

En beskattningssammanslutnings tillgångar fördelas mellan delägarna för att beskattas enligt deras andelar av sammanslutningens tillgångar.

8 §
Skattskyldigheten för andra än ägare

Som likställd med ägare anses

1) innehavare av fast egendom som har ständig besittningsrätt till denna,

2) en efterlevande make som på grund av inbördes testamente eller annars har rätt att för sin livstid få avkastningen av egendom i fråga om vilken äganderätten har tillfallit hans bröstarvinge.

Har någon i annat fall rätt till avkastningen av en annans egendom, räknas egendomens värde enligt vad som anses skäligt helt eller delvis, dock minst i den omfattning som nämns i 32 §, som tillgång för den som är berättigad till avkastningen och till övriga delar som tillgång för ägaren.

4 kap

Skatteplikt för tillgångar

9 §
Skattepliktiga tillgångar

Som skattepliktiga tillgångar anses den i pengar uppskattbara egendom som den skattskyldige har vid skatteårets utgång med nedan angivna undantag.

Skattepliktiga tillgångar är bland annat

1) besittnings- eller nyttjanderätt till en fastighet på obegränsad tid, på livstid eller på viss tid, samt rätt till skogsavverkning och annan rätt att utnyttja någon annans fastighet,

2) rätt till livränta och pension samt rätt till avkastning av fastighet och annan sådan förmån, om rättigheten är avsedd att gälla under den därtill berättigades livstid eller under viss tid, varav vid skatteårets utgång minst fem år återstår, till den del rättighetens årsavkastning överstiger 450 euro, (26.10.2001/897)

3) immateriella rättigheter som har förvärvats mot vederlag och kan överlåtas separat, såsom patenträtt samt rätt till litterärt eller konstnärligt alster, fotografi och varumärke,

4) rätt till vattenkraften i strömfall som är utbyggt eller under utbyggnad.

10 §
Skattefria tillgångar

Skattepliktiga tillgångar är inte

1) bohag och annat lösöre som är avsett enbart för den skattskyldiges och hans familjs personliga bruk, inberäknat sedvanliga fordon som används av den skattskyldige själv eller hans familj, sedvanliga andelar i konsumtionsandelslag som idkar försäljning av sedvanliga konsumtionsvaror eller konsumtionstjänster på det sätt som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. i lagen om andelslag (1488/2001) samt sedvanliga andelar i andelsbanker; smycken samt konst- och värdeföremål vilkas värde överstiger det sedvanliga är likväl skattepliktiga tillgångar, (24.6.2004/562)

2) hyres-, lego- eller annan därmed jämförbar rätt till bostad, inte heller rätt till bostads- eller annan förmån som republikens president får av staten för sitt ämbetsuppdrag,

3) rätt till lagstadgad pension eller sådan rätt till pension eller annan förmån som grundar sig på den skattskyldiges eller makens eller föräldrarnas tidigare tjänste- eller arbetsförhållande eller på försäkring i samband därmed, eller som har beviljats som ersättning för personskada eller grundar sig på lagstiftningen om skada, ådragen i militärtjänst eller på olycksfalls- eller sjukförsäkring,

4) sytning,

5) rätt till underhållsbidrag, som den som på grund av söndring i äktenskapet fortgående lever åtskild från sin make eller som en frånskild make enligt särskild förpliktelse på bestämda tider får av den andra maken,

6) rätt till barnbidrag eller någon annan lagstadgad förmån,

7) rättighet som träder i kraft när ett suspensivt villkor uppfylls och rättighet som den skattskyldige först längre fram kan utnyttja, till exempel rätt till egendom av vilken någon annan tills vidare åtnjuter avkastningen, om inte annat stadgas i denna lag,

8) andel i ett sådant inhemskt dödsbos tillgångar som skall beskattas som en särskild skattskyldig eller i tillgångarna i en samfälld förmån samt i utländska sammanslutningars och utländska dödsbons tillgångar i Finland,

9) fasta anläggningar och ledbommar som hör till en flottningsförenings flottningsled samt övriga konstruktioner och anläggningar som nämns i flottningsstadgan,

10) husdjur som den skattskyldige håller för sin jordbruksproduktion och produkter som erhållits från det jordbruk som han bedriver samt utsäde, gödselmedel, kraftfoder och övriga dylika förnödenheter som har anskaffats för detta ändamål, ej heller renar som den skattskyldige håller för renskötsel,

11) rättigheter som baserar sig på ett besittningsavtal som avses i 98 § 1 mom. jordanskaffningslagen (396/45), 68 § jorddispositionslagen (353/58) eller 7 a och 13 §§ lagen om renskötsellägenheter,

12) sådana vattenområden som avses i 3 § 1 mom. 4 punkten i fastighetsskattelagen (654/1992) och inte heller rätt till vattenkraften i strömfall som inte är utbyggt eller under utbyggnad, (21.12.2004/1165)

13) andel i Nordiska Investeringsbankens tillgångar,

14) en personalfondsmedlems rätt till fondens tillgångar,

15) andel i Nordiska miljöfinansieringsbolagets tillgångar,

16) fysiska personers eller inhemska dödsbons i lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990) avsedda masskuldebrev eller i nämnda lag avsedda depositioner, även om ingen ränta har betalats på depositionen och inte heller sådan skattefri deposition som avses i lagen om skattelättnader för depositioner och obligationer (726/1988), (23.12.1999/1219)

17) den skattskyldiges medel i en sådan träningsfond eller en sådan idrottsutövarfond som avses i 116 a § inkomstskattelagen. (5.3.1999/230)

Vad som föreskrivs i 1 mom. 16 punkten gäller även motsvarande depositioner inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och sådana masskuldebrev som har bjudits ut till allmänheten för teckning och som har emitterats inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av ett offentligt samfund eller en bokföringsskyldig räntebetalare inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. (21.12.2004/1165)

5 kap

Värdering av tillgångarna

11 §
Gängse värde av egendom

Egendom som hör till tillgångarna uppskattas till det gängse värde som den hade vid skatteårets utgång i ägarens besittning och på den ort där den fanns. Med gängse värde avses egendomens sannolika överlåtelsepris.

Företagstillgångar
12 §
Företags nettoförmögenhet

Ett företags nettoförmögenhet är den återstod som fås då företagetss skulder dras av från dess skattepliktiga tillgångar.

Som en fysisk persons och ett inhemskt dödsbos skattepliktiga tillgångar betraktas 30 procent av företagets till näringsverksamheten hörande nettoförmögenhet eller av den fördelade andelen av samfundets dylika nettoförmögenhet. (29.12.1994/1481)

13 §
Värdet av företagsförmögenhet

När ett företags skattepliktiga tillgångar räknas ut anses som

1) värdet på fordringar som hör till finansieringstillgångarna det nominella värdet och som värdet av andra finansieringstillgångar anskaffningsutgiften, från vilka båda har gjorts avdrag för värdenedgång som avses i 17 § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet,

2) värdet på omsättningstillgångarna anskaffningsutgiften, från vilken har gjorts det avdrag för värdenedgång som avses i 28 § 1 mom. lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet,

3) värdet på investeringstillgångarna det sammanlagda beloppet av anskaffningsutgiften och uppskrivningar, från vilket har gjorts det avdrag för värdenedgång som avses i 29 § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet,

4) värdet på anläggningstillgångarna samt sådana utgifter med lång verkningstid som har förmögenhetsvärde den del av anskaffningsutgiften som inte har avskrivits vid skatteårets utgång i inkomstbeskattningen, som värdet på en fastighet, byggnad eller konstruktion anses dock beskattningsvärdet uträknat såsom stadgas nedan, om beskattningsvärdet är större än den icke avskrivna anskaffningsutgiften, och som värdet på värdepapper deras sammanlagda beskattningsvärde fastställt enligt 26, 27 och 28 §§, om beskattningsvärdet är större än den sammanlagda icke avskrivna anskaffningsutgiften för värdepappren. (12.11.1993/934)

Skulder värderas till det nominella värdet när ett företags nettotillgångar räknas ut. Om skulden har bundits till index eller till någon annan jämförelsegrund, anses som dess värde ett värde som motsvarar den förändrade jämförelsegrunden.

Värdet på skulder som avses i 34 § 1 mom. 2 punkten bestäms enligt värderingsgrunden för motsvarande rättighet. En räntefri skuld värderas som en räntefri fordran enligt 31 § och en skuld i utländsk valuta som en fordran i utländsk valuta enligt 30 §.

Om skillnaden mellan det sammanlagda värdet på de egendomsposter som avses i 1 mom. och skulderna överstiger det sannolika överlåtelsepriset för företaget, anses det sannolika överlåtelsepriset vara företagets värde.

Om ett samfunds skatteår utgår den 30 september eller tidigare, anses vid tillämpningen av 1 mom. 4 punkten som beskattningsvärdet för samfundets fastigheter, byggnader eller konstruktioner samt värdepapper beskattningsvärdet för året före skatteåret. (29.11.1996/924)

Gårdsbruksenhets förmögenhet
14 §
Värdet på skog

Som värde på skog anses nettointäkten av skogen multiplicerad med talet 10.

Om värdet på ett skogsbestånd väsentligt avviker från medelvärdet av likartade skogsmarkers skogsbestånd i samma kommun, skall värdet av skogen, som har uträknats på ovan nämnt sätt, höjas eller sänkas enligt prövning. Till skog räknas mark och trädbestånd.

15 §
Värdet av jordbruksmark

Som värde av jordbruksmark och dess växtbestånd anses markens genomsnittliga årliga avkastning multiplicerad med sju. Till jordbruksmark räknas åker, trädgård, naturäng och naturbete.

Skattestyrelsen faställer årligen kommunvis den genomsnittliga årliga avkastningen per hektar åker så att ändringen av denna avkastning i jämförelse med den senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningen motsvarar förändringen i konsumentprisindexet från september året före skatteåret till september under skatteåret.

Finns det på grund av att kommunindelningen har ändrats under skatteåret skillnader mellan de senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningarna i kommunens olika delar, anses som den senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för åker ett i förhållande till avkastningsarealerna vägt medeltal.

Som genomsnittlig årlig avkastning för trädgård anses 150 procent och som genomsnittlig årlig avkastning för naturäng och naturbete 35 procent av den för åker fastställda genomsnittliga årliga avkastningen.

Värdet av täckdikad jordbruksmark ökas med ett av skattestyrelsen årligen per hektar fastställt tilläggsvärde. Detta täckdikningstillägg fastställs så att ändringen av tillägget i jämförelse med det senast fastställda täckdikningstillägget motsvarar förändringen i konsumentprisindexet från september året före skatteåret till september under skatteåret.

16 §
Värdet av platsen för byggnad på en gårdsbruksenhet

Det gängse värdet av platsen där en gårdsbruksenhets produktionsbyggnad är uppförd, vari inbegrips marken under byggnaden samt gårdsplanen i dess omedelbara närhet, bestäms genom att det beskattningsvärde som med stöd av 15 § har fastställts för jordbruksmark av motsvarande storlek multipliceras med talet 4.

Värdet av platsen för en gårdsbruksenhets bostadsbyggnad bestäms enligt 23 §.

17 §
Värdet av förmån på en gårdsbruksenhet

Stenbrott, grus-, ler- och torvtäkt eller annan förmån som hör till en gårdsbruksenhet och som utnyttjas för annat än jord- eller skogsbrukets eget behov värderas till det kapitalvärde som förmånen beräknas ha vid utgången av skatteåret med hänsyn till nettoinkomsten därav, den tid förmånen sannolikt kan utnyttjas och en räntesats om 8 procent.

18 §
Värdet av bostadsbyggnad på en gårdsbruksenhet

Värdet på bostadsbyggnaden på en gårdsbruksenhet fastställs enligt 24 §.

19 §
Värdet av produktionsbyggnad inom jord- eller skogsbruket

Som värde på en produktionsbyggnad eller konstruktion som hör till jord- eller skogsbruket anses den del av anskaffningsutgiften för byggnaden eller konstruktionen som vid skatteårets utgång inte har avskrivits vid inkomstbeskattningen.

20 §
Värdet av maskiner och anordningar inom jord- eller skogsbruket

Som värde på maskiner, redskap och anordningar som används i jordbruket eller skogsbruket anses den del av anskaffningsutgiften för egendomen som vid skatteårets utgång inte har avskrivits vid inkomstbeskattningen, dock inte ett belopp som överstiger det gängse värdet.

21 §
Värdet av husdjur

Som värde på andra husdjur än de som avses i 10 § 10 punkten anses deras gängse värde enligt vad som bestäms i skattestyrelsens beslut om grunder för bestämmandet av husdjurs värde.

Annan fastighet
22 §
Värdet av annan fastighet

Värdet på andra fastigheter än gårdsbruksenheter bestäms särskilt för markens och för byggnadernas vidkommande.

23 §
Värdet av annan fastighets mark

Vid bestämmande av beskattningsvärdet för mark, med vilken även avses ett sådant område av byggnadsmark på en gårdsbruksenhet för vilket stads- eller byggnadsplan har fastställts, skall beaktas fastighetens bruksändamål, byggnadsrätt, läge, trafikförbindelser, lämplighet för byggnadsändamål och hur långt de kommunaltekniska arbetena framskridit samt den skäliga prisnivå som har konstaterats på basis av de priser som på den fria marknaden har betalts på orten under normala förhållanden för fastigheter vilka till sin art och sitt läge är jämförbara.

Värdet på ett område av byggnadsmark på en gårdsbruksenhet, från vilket den skattskyldige har sålt och fortfarande kan sälja mark för byggnadsändamål, bestäms i tillämpliga delar enligt 1 mom. Härvid skall dock dessutom beaktas andelen av den mark som av byggnadsmarkområdet skall användas för vägar och allmänna områden samt den tid som beräknas förflyta innan marken sannolikt kommer att användas som byggnadsmark.

Om byggnadsrätten för en tomt eller byggnadsplats inte har utnyttjats helt och om värdet av de byggnader som är belägna på den inte är litet i jämförelse med tomtvärdet, skall värdet av tomten minskas i skälig mån.

I skattestyrelsens beslut om de grunder enligt vilka beskattningsvärdet för mark av annan fastighet än gårdsbruksenhet skall uträknas vid beskattningen fastställs årligen för varje kommun närmare de grunder enligt vilka beskattningsvärdet för mark skall räknas ut.

24 §
Värdet av annan byggnad och konstruktion

Enligt vad som närmare bestäms i finansministeriets beslut om grunder för återanskaffningsvärdet av byggnader och i finansministeriets beslut om grunderna för återanskaffningsvärdet av vattenkraftverk och dess konstruktioner anses som värde av byggnader, konstruktioner och vattenkraftverk återanskaffningsvärdet minskat med följande årliga åldersavdrag:

1) för bostads- och kontorsbyggnader samt andra med dem jämförliga byggnader,

av trä 1,25 % och av sten 1 %,

2) för butiks-, lager-, fabriks-, verkstads-, ekonomi- och andra med dem jämförliga byggnader samt andra kraftstationer än sådana som hör till ett vattenkraftverk,

av trä 5 % och av sten 4 %,

3) för lager- och andra konstruktioner 10 %,

4) för byggnader, dammar, bassänger och andra konstruktioner som hör till ett vattenkraftverk 1 %, (4.11.1994/955)

5) för byggnader och konstruktioner som direkt tjänar kärnkraftverk 2,5 %. (4.11.1994/955)

Om byggnaden eller konstruktionen har skadats eller annars nedgått i värde mera än vad åldersavdragen förutsätter, skall återanskaffningsvärdet minskas med det belopp som motsvarar värdeminskningen. Har i byggnaden eller konstruktionen sedan den har blivit färdig utförts grundliga förbättringar eller betydande underhållsarbeten, skall åldersavdraget sänkas enligt prövning.

Som värdet av en byggnad eller konstruktion som är i bruk anses utan hinder av 1 mom. minst 20 procent av byggnadens eller konstruktionens återanskaffningsvärde. Som värdet av de byggnader och konstruktioner som avses i 1 mom. 4 och 5 punkten anses dock alltid minst 40 procent av återanskaffningsvärdet. (4.11.1994/955)

Beskattningsvärdet för en byggnad som blivit färdig före 1989 fastställs så att det är högst 30 procent högre än det värde som har fastställts för byggnaden vid beskattningen för året före skatteåret, om inte en större värdestegring följer av att byggnaden har renoverats.

25 §
Beskattningsvärdet för fastighet

Om det sammanlagda beloppet av de ovan angivna värdena på en gårdsbruksenhets eller annan fastighets olika delar och förmåner är högre än fastighetens sannolika överlåtelsepris, anses detta som fastighetens värde.

Med fastighet avses detsamma som i inkomstskattelagen.

Värdepapper och fordringar
26 § (29.12.1994/1481)
Beskattningsvärdet för offentligt noterade värdepapper och placeringsfondandelar (15.12.2000/1085)

Beskattningsvärdet för offentligt noterade värdepapper är 70 procent av det gängse värdet, med de undantag som föreskrivs i 3 mom. Med offentligt noterade värdepapper avses i denna lag

1) värdepapper som är föremål för sådan offentlig handel som avses i 1 kap. 3 § värdepappersmarknadslagen (495/1989) samt värdepapper som är föremål för handel på en annan reglerad och av myndigheterna övervakad marknad, och

2) derivatavtal som standardiserats i sådana optionsföretag som avses i 1 kap. 3 § lagen om handel med standardiserade optioner och terminer (772/1988) och sådana derivatavtal som avses i 10 kap. 1 a § värdepappersmarknadslagen och som skall jämställas med standardiserade optioner och terminer.

(15.12.2000/1085)

Beskattningsvärdet för andelar i sådana placeringsfonder och fondföretag som avses i 2 § 2 och 10 punkten lagen om placeringsfonder (48/1999) anses vara 70 procent av det gängse värdet. (15.12.2000/1085)

Som skattepliktiga tillgångar för ett inhemskt dödsbo eller en fysisk person, som ensam eller tillsammans med make, förälder, barn eller barns bröstarvinge äger minst 10 procent av aktierna i ett i 1 mom. nämnt bolag, anses 30 procent av det gängse värdet av en aktie. (29.11.1996/924)

Skattestyrelsen fastställer beskattningsvärdet för i 1 kap. 3 § värdepappersmarknadslagen avsedda aktier, teckningsrätter och aktiedepåbevis som är föremål för offentlig handel samt för placeringsfondandelar som avses i 2 § 2 punkten lagen om placeringsfonder. Ändring i skattestyrelsens beslut får inte sökas genom besvär. (15.12.2000/1085)

26 a § (15.12.2000/1085)
Beskattningsvärdet för anställningsoptioner

Beskattningsvärdet för sådana anställningsoptioner som avses i 66 § 3 mom. inkomstskattelagen är 70 procent av det gängse värdet i sådana fall när anställningsoptionen noteras offentligt eller när den berättigar till offentligt noterade aktier.

27 § (29.12.1994/1481)
Beskattningsvärdet för andra aktier och aktiernas matematiska värde (15.12.2000/1085)

Med undantag av de aktier som avses i 26 § 1 mom. och 28 § uträknas beskattningsvärdet för aktier i inhemska aktiebolag och aktiernas matematiska värde utgående från bolagets nettotillgångar vilka har justerats enligt bokslutet för året före skatteåret. Bolagets nettotillgångar fås genom att bolagets skulder dras av från dess tillgångar. Tillgångar är bolagets anläggnings-, omsättnings-, investerings- och finansieringstillgångar samt andra sådana tillgångar och sådana utgifter med lång verkningstid som har förmögenhetsvärde. Skuld anses vara de poster som tas upp bland balansräkningens passiva under främmande kapital, poster som avses i 34 § 1 mom. 1 och 2 punkten samt kapitallån, då de till sin ekonomiska karaktär är främmande kapital. Tillgångar anses dock inte vara latenta skattefordringar enligt 5 kap. 18 § bokföringslagen (1336/1997). Skuld anses inte vara sådana anslutningsavgifter som avses i 34 § 2 mom. eller latenta skatteskulder enligt 5 kap. 18 § bokföringslagen. (15.12.2000/1085)

En akties matematiska värde och beskattningsvärde uträknas så att bolagets justerade nettotillgångar divideras med antalet av de aktier i bolaget som finns på marknaden. Av bolaget inlösta och i övrigt förvärvade egna aktier lämnas obeaktade när det matematiska värdet och beskattningsvärdet räknas ut. (15.12.2000/1085)

En akties beskattningsvärde får överstiga beskattningsvärdet för det föregående året med högst 50 procent.

Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om uträkning av ett bolags nettotillgångar, matematiska värde och beskattningsvärde, beaktande av förändringar i ett aktiebolags förhållanden samt om fastställande av det matematiska värdet och beskattningsvärdet för aktier i nya bolag. Förordningen gäller grunderna för beskattningsvärdet för affärsaktier. (15.12.2000/1085)

Om en akties på ovan nämnda sätt uträknade beskattningsvärde överstiger aktiens sannolika överlåtelsepris, anses aktiens sannolika överlåtelsepris vara beskattningsvärdet.

Som skattepliktiga tillgångar för ett inhemskt dödsbo eller en fysisk person, som ensam eller tillsammans med make, förälder, barn eller barns bröstarvinge äger minst 10 procent av aktierna i ett i denna paragraf avsett bolag som idkar näringsverksamhet, anses 30 procent av beskattningsvärdet av en aktie. (29.11.1996/924)

Med avvikelse från vad beskattningslagen (482/58) stadgar om rätt att söka ändring får ändring i ett med stöd av denna paragraf uträknat matematiskt värde eller beskattningsvärde sökas även av det aktiebolag vars aktier värdet gäller.

28 §
Beskattningsvärdet för bostadsaktier och bostadsandelar

Beskattningsvärdet för en aktie i ett bostadsaktiebolag, för en aktie i ett fastighetsaktiebolag som medför rätt att besitta en viss lägenhet och för en andel i ett bostadsandelslag fastställs på basis av bolagets eller andelslagets bokslut för året före skatteåret och de i bokslutet upptagna fastigheternas enligt 11 och 22-25 §§ uträknade beskattningsvärden.

I finansministeriets beslut om grunderna för bostadsaktiers beskattningsvärde meddelas närmare föreskrifter för uträknande av beskattningsvärdet för en kvadratmeter lägenhetsyta i fråga om bostads- och fastighetsaktiebolag samt bostadsandelslag och för uträknande av beskattningsvärdet för aktier som medför rätt att besitta en lägenhet.

Om en akties på ovan nämnda sätt uträknade beskattningsvärde överstiger det sannolika överlåtelsepriset, anses detta utgöra beskattningsvärdet.

29 §
Beskattningsvärdet för andelar i andelslag

Beskattningsvärdet för en andel i ett andelslag vars medlemsantal och kapital inte är bestämda på förhand uträknas så att det motsvarar insatsen. Är andelsrätten förenad med särskilda förmåner som förutsätter avvikelse från detta förfarande, kan insatsens beskattningsvärde vid behov fastställas enligt vad som i 27 § stadgas om uträkning av en akties beskattningsvärde.

30 §
Värdet av utländska fordringar

Utländsk valuta och fordringar i utländsk valuta uppskattas enligt det officiella värde som Finlands Bank tillämpade på skatteårets sista dag. Är en fordran i utländsk valuta bunden till ett visst penningvärde, får den omvandlas till finsk valuta enligt detta värde.

31 §
Värdet av fordringar

En fordran upptas till sitt nominella värde. En osäker fordran uppskattas till sitt sannolika värde. En räntefri fordran som inte har förfallit till betalning vid skatteårets utgång ges det värde som den hade vid utgången av skatteåret, beräknat enligt en räntesats om 8 procent och med beaktande av endast hela år.

Som beskattningsvärde för andra obligationer, debenturer och masskuldebrev än de som avses i 26 § 1 mom. anses det gängse värdet. (15.12.2000/1085)

Rättigheter för viss tid
32 §
Värdet av nyttjanderätt

Värdet på nyttjanderätt, rätt till avkastning av egendom eller annan förmån som gäller för obegränsad tid uppgår till årsinkomsten av rättigheten multiplicerad med 12,5.

Värdet på en nyttjanderätt, pension och annan förmån för den skattskyldige under hans återstående livstid uträknas genom att årsinkomsten av förmånen multipliceras med en koefficient som fastställs enligt den förmånsberättigades ålder som följer:

Den skattskyldiges ålderDet tal varmed årsinkomstens belopp multipliceras
under 44 år 12
44-52 " 11
53-58 " 10
59-63 " 9
64-68 " 8
69-72 " 7
73-76 " 6
77-81 "5
82-86 "4
87-91 "3
92 år eller högre 2
33 §
Värdet av förmån för vissa år

En förmån som tillkommer den skattskyldige för vissa år uppskattas till det kapitalvärde som den har vid skatteårets utgång, beräknat enligt antalet hela år som återstår av den tid som förmånen varar och en räntesats om 8 procent.

6 kap

Avdrag från tillgångarna

34 § (10.7.1998/512)
Skulder

Från de skattepliktiga tillgångarna avdras den skattskyldiges skulder, vilka är bland annat

1) en försäkringsanstalts ersättningsansvar och premieansvar samt det pensionsansvar för en pensionsstiftelse och annan pensionsanstalt som baserar sig på pensionsförpliktelser och har uträknats enligt försäkringstekniska grunder,

2) en reservering som ett försäkringsbolag som avses i 48 a § (511/1998) lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) och som bedriver lagbestämd pensionsförsäkring samt en pensionsstiftelse som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (395/1961) och en pensionskassa har gjort i syfte att förbättra sin soliditet,

3) en förpliktelse, på grund av vilken den skattskyldige utan vederlag eller mot ett i ett för allt betalt vederlag till någon annan skall utge en prestation som kan uppskattas i pengar eller låta någon annan i visst avseende utnyttja den skattskyldiges fasta egendom, om den rättighet som motsvarar förpliktelsen är skattepliktig eller en rätt till pension eller sytning.

Som skuld anses inte ett företags eget kapital, fonder, andra reserveringar än sådana som avses i 1 mom. eller anslutningsavgifter som den skattskyldige har förbundit sig att återbära till betalaren när denna avstår från sin anslutningsförmån eller som kan överföras på tredje man.

Skulder som hänför sig till depositioner enligt 10 § 1 mom. 16 punkten, masskuldebrevslån enligt lagen om källskatt på ränteinkomster eller depositioner och masskuldebrev enligt 10 § 2 mom. får inte dras av. (21.12.2004/1165)

Om värdering av skulder bestäms i 13 §.

35 §
En begränsat skattskyldigs skulder

Den som vid utgången av skatteåret inte var bosatt i Finland och ett utländskt samfund har rätt att dra av endast den skuld och förpliktelse som hänför sig till egendom som vid utgången av skatteåret fanns här.

36 §
Lån som jämställs med eget kapital

Om en skattskyldig som bedriver rörelse i Finland direkt eller indirekt är beroende av en person som inte är bosatt i Finland eller av ett utländskt företag som ekonomiskt deltar i hans företag eller som har inflytande på dess ledning eller i vilket den skattskyldige deltar ekonomiskt eller på vars ledning han kan inverka, får från den skattskyldiges tillgångar inte dras av den del av skulden som skall anses som placering av kapital som kan jämställas med eget kapital i den härvarande rörelsen.

37 § (29.12.1994/1481)
Barnavdrag

Från tillgångarna för en skattskyldig som har bott i Finland och under skatteåret försörjt sitt minderåriga barn eller fosterbarn avdras för varje sådant barn 2 000 euro. (26.10.2001/897)

Om båda makarna har tillgångar, får avdraget göras endast av den make vars tillgångar är större.

38 §
Avdrag för egen bostad

Har den skattskyldige vid skatteårets utgång använt en byggnad som han äger eller en lägenhet som han besitter i egenskap av aktieägare i ett bostadsaktiebolag eller medlem i ett bostadsandelslag enbart eller huvudsakligen som stadigvarande bostad för sig eller sin familj, avdras från den skattskyldiges skattepliktiga tillgångar 10 000 euro. Avdraget beviljas enligt 37 § 2 mom. (26.10.2001/897)

Avdraget görs också om det i en byggnad som den skattskyldige äger finns två eller flera lägenheter och någon av dem har använts så som avses i 1 mom.

7 kap

Fastställande och påförande av skatt

39 §
Skattens belopp och påförande av skatt

Förmögenhetsskatten fastställs på basis av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet. Skatten för fysiska personer, inhemska dödsbon som beskattas som särskilda skattskyldiga och samfällda förmåner fastställs enligt en progressiv förmögenhetsskatteskala, och skatten för samfund enligt förmögenhetsskatteprocenten för samfund, enligt vad som årligen stadgas i lagen om skatteskalorna.

Det belopp av den beskattningsbara förmögenheten som eventuellt överstiger jämna tio euro beaktas inte. (26.10.2001/897)

En förälder och ett minderårigt barn påförs skatten var för sig enligt de andelar som nämns i 4 §. (26.10.2001/897)

Från förmögenhetsskatten avdras den för samma skatteår fastställda inkomstskatten för dividend som med stöd av 33 b § i inkomstskattelagen skall betraktas som kapitalinkomst. När den inkomstskatt som skall avdras räknas ut görs från dividendinkomsten inga avdrag som gäller inkomst eller skatt. Från förmögenhetsskatten avdras högst det belopp av skatt som debiterats utgående från kapitalinkomsten. (30.7.2004/720)

40 §
Undvikande av dubbelbeskattning

Regeringen har rätt att för avskaffande eller lindring av internationell dubbelbeskattning under förutsättning av ömsesidighet ingå avtal med en främmande stat om fördelning av beskattningsrätten mellan nämnda stat och Finland i fråga om vissa tillgångar eller om att en skattskyldig helt eller delvis skall befrias från skatt i Finland. Beskattning på basis av ett sådant avtal skall anses ha skett enligt denna lag.

Har Finlands beskattningsrätt begränsats genom avtal för undvikande av internationell dubbelbeskattning eller genom annat internationellt avtal, eller har Finland helt avstått från att utnyttja sin beskattningsrätt i fråga om vissa tillgångar tillämpas, om detta enligt avtalet är tillåtet, vid beskattningen av den skattskyldige här den skattesats som hade bort tillämpas om hans beskattningsbara förmögenhet hade fastställts utan att avtalet hade beaktats.

Den skattskyldige får inte dra av en skuld eller förpliktelse som hänför sig till tillgångar befriade från skatt i Finland enligt ett avtal som avses i 1 eller 2 mom., även om den annars hade fått dras av enligt denna lag.

Leder ett avtal som avses i 1 mom. till att från den skatt som skall fastställas i Finland dras av utländsk skatt, skall från den skatt som betalas här för samma tillgångar dras av det belopp som visas ha blivit betalt i den andra staten. Härvid anses även det belopp som en finsk myndighet har överfört eller överför till behörig myndighet i den andra staten för att användas till avkortning av den skattskyldiges skatt, såsom betalt i den främmande staten. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar en lika stor del av skatten här som tillgångarna i den främmande staten utgör av den skattskyldiges här uträknade totala förmögenhet.

8 kap

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

41 §
Lagens ikraftträdande och tillämpning

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Lagen tillämpas första gången vid förmögenhetsbeskattningen för 1993.

42 §
Övergångsskede

Hänvisas i annan lagstiftning till lagen om skatt på inkomst och förmögenhet (1240/88) eller till de lagar som nämns i 159 § 2 mom. i den lagen, skall hänvisningen anses avse motsvarande lagrum i inkomstskattelagen eller denna lag.

Nämns i annan lagstiftning skattepliktig eller beskattningsbar egendom eller egendomsskatt, skall det anses att därmed avses skattepliktig eller beskattningsbar förmögenhet eller förmögenhetsskatt.

RP 201/92, StaUB 75/92

Ikraftträdelsestadganden:

12.11.1993/934:

Denna lag träder i kraft den 15 november 1993.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1993.

RP 142/93, StaUB 40/93

4.11.1994/955:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1994. Lagen tillämpas första gången vid förmögenhetsbeskattningen för 1994.

RP 123/94, StaUB 46/94

29.12.1994/1481:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1995. Stadgandet i 27 § 7 mom. tillämpas första gången vid beskattningen för 1994.

RP 184/94, StaUB 83/94

29.11.1996/924:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1997. Lagens 26 § 1 mom. tillämpas dock första gången vid beskattningen för 1996.

RP 107/1996, StaUB 38/1996, RSv 180/1996

18.4.1997/322:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1997. Lagen tillämpas första gången vid förmögenhetsbeskattningen för 1996.

RP 249/1996, StaUB 2/1997, RSv 27/1997

19.12.1997/1238:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Lagen tillämpas första gången vid förmögenhetsbeskattningen för 1998.

RP 223/1997, EkUB 35/1997, RSv 220/1997, Parlamentets och rådets direktiv 94719/EG; EGT nr L 135, 31.5.1994, s. 5

10.7.1998/512:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1998.

Lagen tillämpas första gången vid förmögenhetsbeskattningen för 1997.

RP 71/1998, StaUB 21/1998, RSv 81/1998

10.7.1998/526:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1998. Lagen tillämpas första gången vid förmögenhetsbeskattningen för 1998.

RP 56/1998, EkUB 11/1998, RSv 56/1998

5.3.1999/230:

Denna lag träder i kraft den 15 mars 1999. Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 1999.

RP 278/1998, RSv 268/1998, StaUB 68/1998

23.12.1999/1219:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för 2000.

RP 32/1999, StaUB 23/1999, RSv 111/1999

15.12.2000/1085:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för 2000. Bestämmelserna i 27 § tillämpas dock första gången då beskattningsvärdena och de matematiska värdena för skatteåret 2002 räknas ut.

RP 103/2000, FiUB 36/2000, RSv 192/2000

26.10.2001/897:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2002.

RP 91/2001, FiUB 12/2001, RSv 101/2001

24.6.2004/562:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för år 2004.

RP 57/2004, FiUB 4/2004, RSv 63/2004

30.7.2004/720:

Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2004.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2005.

RP 92/2004, FiUB 12/2004, RSv 117/2004

21.12.2004/1165:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2004.

RP 213/2004, FiUB 30/2004, RSv 189/2004

22.12.2005/1141:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

På förmögenhetsbeskattningen för skatteåret 2005 och tidigare år samt på uppbörd och indrivning av samt sökande av ändring i förmögenhetsskatt tillämpas de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande.

RP 144/2005, FiUB 44/2005, RSv 218/2005

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.