Beaktats t.o.m. FörfS 827/2020.

29.5.1986/410

Statsrådets beslut om ordningsregler för sprängnings- och brytningsarbete (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Detta beslut har upphävts genom F 16.6.2011/644, som gäller fr.o.m. 1.7.2011.

Statsrådet har med stöd av 29 § 2 mom. och 47 § lagen den 28 juni 1958 om skydd i arbete (299/58) samt 1. och 11 §§ lagen den 6 mars 1942 om standardisering (197/42) på föredragning av social- och hälsovårdsministeriet beslutat:

1 kap

Tillämpning och definitioner

Tillämpning
1 §

Dessa ordningsregler tillämpas på sprängnings- och brytningsarbete. I gruvarbete skall dock tillämpas vad som därom bestäms särskilt.

Vid letning av olja och andra mineraler till havs skall iakttas rådets direktiv 92/91/EEG (om förbättring av arbetstagarnas säkerhet och hälsa inom den del av utvinningsindustrin som utnyttjar borrning (elfte särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG). (19.1.1995/49)

I sprängnings- och brytningsarbete vid byggandet skall dessutom iakttas vad som bestäms i statsrådets beslut om säkerheten vid byggnadsarbeten (629/94) eller i beslut utfärdade med stöd därav. (19.1.1995/49)

Utöver vad som bestäms i detta beslut skall vad som särskilt stadgas eller bestäms om tillverkning, transport, upplagring, förvaring och hantering av explosiva varor iakttas.

SRb om säkerheten vid byggarbeten 629/1994 har upphävts genom SRf om säkerheten vid byggarbeten 205/2009. Se F om explosiva varor 473/1993 och L om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor 390/2005.

Definitioner
2 §

I dessa ordningsregler avses med:

1) sprängningsarbete förberedelse av sprängning, laddning, övertäckning och tändning av språngningsfält, oskadliggörande av sprängladdningar som inte har exploderat, förstöring av explosiv vara, förvaring av explosiv vara och tillverkning av explosiv vara av halvfabrikat på arbetsplats samt sådan transport och sådana andra arbeten med explosiv vara på användningsplatsen, varvid explosiva varor hanteras och används;

2) brytningsarbete lösgöring av sten eller mineraler och därmed sammanhörande förberedande arbeten, borrning, rengöring av borrhål eller annat laddningsutrymme, skrotning, bergförstärkning under arbetet, lastning och transport av sprängsten på arbetsplats samt andra härmed jämförbara arbeten; (19.1.1995/49)

3) farligt område sprängningsobjektets omgivning, där en person fysiskt kan skadas av stenkastning, kringflygande stenar, vibration, in verkan av tryckvåg, nedfallande stenar eller gas eller av annan sådan orsak;

4) bebott område ett område som sträcker sig till ett avstånd av 200 meter från bebodd byggnad eller plats där människor vanligtvis uppehåller sig. Ett underjordiskt brytningsställe, som är på mindre än 100 meters avstånd från den till stället ledande tunnelns öppning, finns på bebott område om tunnelns öppning är på sådant område. Annat underjordiskt brytningsställe är på bebott område, om det uppmätta avståndet därifrån till bebodd byggnad eller till ställe där människor vanligtvis uppehåller sig, är mindre än 50 meter;

5) mindre sprängningsarbete ett arbete där den mängd sprängämne som skall användas per dygn inte överstiger 25 kilogram och den mängd sprängämne som skall bringas att explodera såsom en laddning inte överstiger 1 kilogram, om sprängningen inte sker på närmare avstånd från bebodd byggnad eller plats där människor vanligtvis uppehåller sig än vad som framgår av tabell 1, i vilken avståndet är beroende av mängden sprängämne;

Tabell 1
Mängd sprängämne (kg) för en laddning Avstånd (m) från bebodd byggnad eller plats där människor vanligtvis uppehåller sig
0,06 10
0,12 20
0,25 40
0,50 80
1,0 160

6) laddare en i förordningen om kompetensbrev för laddare (122/2002) nämnd sprängare, laddare och överladdare, (14.2.2002/123)

7) explosiv vara sprängämne, pyrotekniskt ämne samt föremål och redskap gjorda av nämnda ämnen eller innehållande dem;

8) AN-olja ett på arbetsplatsen av ammoniumnitrat och för avsikten lämplig olja tillverkat sprängämne, som förutom ovan nämnda beståndsdelar endast får innehålla inert färgämne;

9) SFS-standard en finsk standard, fastställd av Finlands Standardiseringskommission;

10) laddningsplats det område på vilket en laddare rör sig då han laddar ett borrhål eller laddningsutrymme eller gör en påläggsladdning;

11) upplagring ett sådant innehav av explosiva varor för tillverkning och bruk av sprängämne eller för annat behov, till vilket det krävs tillstånd;

12) förvaring innehav av explosiva varor, då mängden är så liten att tillstånd till innehavet inte krävs;

13) upplag en för förvaring av explosiva varor avsedd plats jämte upplagsmagasin;

14) upplagsmagasin en byggnad, en del av en byggnad, ett rum, en grotta, ett skjul samt annat motsvarande utrymme som används för varaktig eller tillfällig förvaring av explosiva varor;

15) tillfälligt upplagsmagasin ett upplagsmagasin för explosiva varor, uppbyggt av temporära konstruktioner och försett med temporära skyddsanordningar samt avsett för användning på arbetsplats eller för annat temporärt ändamål;

16) tillfälligt upplag upplagring av explosiva varor i ett tillfälligt upplagsmagasin;

17) ansvarig förvaltare i förordningen om explosiva varor (473/93) avsedd person som ansvarar för en tillfällig upplagring; (22.2.1996/121)

18) skyddsavständ det kortaste möjliga tillåtna avståndet mellan upplagsmagasinet eller annan byggnad som innehåller explosiva varor och det mål som skall skyddas;

19) resistans det uppmätta motståndet;

20) resistansmätare en mätapparat för uppmätning av motståndet;

21) laddning den enhetliga mängd sprängämne som på en gång avfyras med en sprängkapsel. Om sprängämnet i ett och samma borrhål med mellanfyllning har uppdelats i två eller flera delar och delarna skall fyras av med olika tändsatser, är det fråga om olika laddningar;

22) laddningsfält en av flera laddningar bildad grupp;

23) patron en enhetlig mängd sprängämne, förpackad i papper, påse, rör eller annat liknande; (22.2.1996/121)

24) halvfabrikat klorater, perklorater, nitrater och andra oxiderande ämnen, av vilka fås sprängämne genom att blanda något annat ämne i dem utan att ämnena därvid kemiskt reagerar sinsemellan; samt (22.2.1996/121)

25) laddningsutrymme ett borrhål eller annat utrymme med en eller flera laddningar. (22.2.1996/121)

2 kap

Behörighetsvillkor för personalen

Sprängarbas
3 §

För ledning och övervakning av sprängningsarbete skall arbetsgivaren utse en kompetent sprängarbas, som har den behörighet som arbetets art och omfattning förutsätter. En sprängarbas behöver dock inte utses då det är fråga om ett mindre sprängningsarbete. Sprängarbasens namn skall tillkännages för arbetarna och finnas angivet på en synlig plats på arbetsplatsen. Sprängningsarbete får inte påbörjas på en arbetsplats förrän sprängarbas har utsetts.

Om sprängningsarbetet utförs på bebott område, bör sprängarbasen ha minst antingen i teknisk skola avlagd för uppgiften lämplig teknikerexamen och tillräcklig erfarenhet av sprängningsarbete på bebott område eller överladdares behörighet och två års arbetserfarenhet på bebott område. (14.2.2002/123)

Laddare
4 §

Sprängningsarbete, förvaring av explosiva varor, tillverkning som sker utgående från halvfabrikat samt transport får på arbetsplatsen utföras endast av en omsorgsfull och pålitlig laddare som har fyllt 20 år och innehar vederbörligt kompetensbrev, eller av den som avses i 5 § 1 mom. under laddarens omedelbara uppsikt.

Minimibehörighetsvillkoren för laddare och överladdare bestäms vid användning av sprängämne enligt tabell 2.

Tabell 2
Mängd sprängämne På bebott område På annat område
1. Över 500 kg per dygn eller över 10 kg i laddningsutrymmet överladdare laddare
2. Över 500 kg per dygn och högst 10 kg i laddningsutrymmet laddare laddare

Sprängare får arbeta som laddare i sådana mindre sprängningsarbeten som anges i kompetensbrevet, dvs. i arbeten där mängden sprängämne inte överstiger 25 kilogram om dygnet eller ett kilogram i laddningsutrymmet. På bebott område får sprängare endast avfyra enstaka laddningar.

4 mom. har upphävts genom B 19.1.1995/49. (19.1.1995/49)

Övriga arbetstagare
5 §

Sprängningsarbete får utföras av en omsorgsfull, pålitlig och för arbetet lämplig person som har fyllt 18 år och som har tillräckliga kunskaper om de faror som bruket av de använda explosiva varorna medför, om han har fått tillräcklig handledning i sådant arbete. Till sprängningsarbete får inte användas en person med sjukdom eller lyte som kan äventyra ett säkert utförande av arbetet.

Om användning av unga arbetstagare i de arbeten som avses i detta beslut, gäller i övrigt vad som stadgas om användningen av unga arbetstagare i farliga arbeten.

3 kap

Planering och allmänna bestämmelser om arbetsplats

Allmän plan
6 §

En allmän plan skall uppgöras över arbetsplatsen, om det inte är fråga om ett mindre sprängningsarbete. Den allmänna planen kan bestå av delplaner, såsom sprängnings, elektrifierings-, belysnings-, ventilations-, förstärknings- och räddningsplaner, av ett i skala uppgjort schema över organisationen samt av andra planer som är nödvändiga för ett säkert utförande av arbetet.

Av organisationsschemat skall vid behov i arbetets olika skeden framgå åtminstone byggnadernas, maskinernas och anordningarnas, de explosiva varornas, AN-oljetillverkningsplatsens samt gång- och räddningsvägarnas förläggning, hanteringen av sprängsten och avfall, organiseringen av arbetsplatsens trafik samt behövliga uppgifter om arbetsplatsens omgivning.

Utrymnings- och räddningsplan
7 §

En utrymnings- och räddningsplan skall uppgöras för arbetsplatsen. Planen skall innehålla uppgifter om gång- och utrymningsvägar, skyddsplatser eller skyddsavstånd och kommunikationssystem samt tillräckliga anvisningar för hur man skall förfara vid en olyckshändelse. Planen skall placeras på en lämplig plats där arbetstagarna kan se den, och den skall sändas till den lokala räddningsmyndigheten för kännedom. På arbetsplatsen skall det arrangeras åtminstone en utrymnings- och brandövning i erforderlig omfattning, om sprängnings- och brytningsarbetet skall pågå minst sex månader. Informations- och alarmanordningar, släckningsmateriel och räddningsredskap samt utrymningsvägar skall markeras med åskådliga och klart synliga kännetecken. (14.2.2002/123)

Utrymningsvägarna och skyddsplatserna skall placeras så, att utrymning inte omöjliggörs på grund av brand, explosion, ras, vattenfyllning eller annan liknande omständighet.

I byggnadsplan för arbete under jord skall beaktas att en reservutgång kommer att finnans, om en sådan rimligtvis går att ordna. En reservutgång som finns upptagen i planen, skall utan dröjsmål inrättas.

I ett underjordiskt rum skall det finnas för arbetet lämpade tryckluftsapparater till ett antal av en apparat per påbörjat tiotal personer som samtidigt arbetar under jorden samt ett tillräckligt antal personer, som har fått göra sig förtrogna med användningen av tryckluftsapparaterna och med det övriga räddningsarbetet. En tryckluftsapparat skall ha en funktionstid om minst en halv timme.

Sprängningsplan
8 §

För sprängning skall en skriftlig sprängningsplan uppgöras. Planen skall hållas vid dagsläget, och den skall vid behov ändras under arbetets gång. Arbetsgivaren skall se till att de som deltar i sprängningsarbetet följer planen.

Planen skall till den del det behövs åtminståne innehålla uppgifter om borrningen, sprängämnena, tändningen, laddningen, behovet av övertäckning, sprängningstidpunkten och säkerhetsåtgärderna. Dessutom skall i behövlig omfattning utredas sprängningsobjektets egenskaper, såsom jordskiktets och bergets beskaffenhet och struktur på brytningsområdet.

Vid mindre sprängningsarbeten och då enstaka laddningar skall avfyras räcker en anteckning om mängden sprängämnen, tändningssättet och sprängningstidpunkten samt behovet av övertäckning. I planen för eller anteckningarna om de i 74-84 §§ nämnda speciella sprängningsarbetena skall respektive arbetets särdrag beaktas.

Sprängarbasen skall godkänna sprängningsplanen och de ändringar som görs däri. Då sprängarbas inte behöver utses, ankommer de nämnda uppgifterna på laddaren.

9 §

Innan laddningen påbörjas skall sprängarbasen inhämta uppgifter om de sprickor, skikt, rämnor och andra på sprängningen inverkande faktorer som har iakttagits under borrningen. Dessa omständigheter skall, om sprängarbasen inte själv arbetar som laddare, meddelas laddaren och beaktas i sprängningsplanen.

Då borrningen försiggår så att sprängarbasen inte själv kan göra de nödvändiga iakttagelserna, skall arbetsgivaren på annat sätt se till att sprängarbasen och vid behov laddaren får de uppgifter som är i fråga. Då laddning utförs under flera arbetsskift, skall det tidigare skiftets laddare lämna uppgifterna till den laddare som arbetar under följande skift.

Dokument angående säkerhet och hälsa (19.1.1995/49)
9 a § (19.1.1995/49)

För en arbetsplats som avses i detta beslut skall upprättas ett dokument angående säkerhet och hälsa, varav framgår hur de risker och men som förekommer på arbetsplatsen har inventerats och bedömts samt hur ändamålsenliga åtgärder för garanterande av arbetstagarnas säkerhet skall vidtagas.

Dokumentet skall upprättas innan arbetena påbörjas och det skall hållas tidsenligt och kompletteras, om väsentliga ändringar eller utvidningar görs på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren skall informera arbetstagarna eller deras representanter om frågor som gäller upprättandet av dokumentet och vidtagandet av de åtgärder som avses i dokumentet. För samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagarna gäller annars vad som särskilt föreskrivs därom.

Skriftliga instruktioner om säkerheten (19.1.1995/49)
9 b § (19.1.1995/49)

För att garantera arbetstagarnas säkerhet skall det finnas skriftliga instruktioner om utförandet av arbetet, användningen av maskiner samt om utrymnings- och räddningssystemet.

Belysning
10 §

På arbetsplatsen skall finnas tillräcklig och lämplig allmän och lokal belysning för att sprängningsarbete skall kunna utföras säkert. Särskilt effektiv belysning skall ordnas på platser där explosiva varor hanteras. Stora och plötsliga belysningsskillnader samt bländning skall undvikas.

Vid tunnelbrytning och i sådana tillfälliga arbeten där det inte skäligen kan krävas annan belysning skall användas belysningsapparater som arbetarna för med sig.

Vid sprängningsarbete får lampor, värmeapparater eller andra anordningar inte användas eller placeras så, att de orsakar en högre temperatur än 50º C hos explosiv vara.

Bekämpning av brand- och explosionsfara
11 §

Arbetet skall organiseras så att brandfäran är så liten som möjligt. Med tanke på brandfaran skall efter omständigheterna sörjas för de personers säkerhet som befinner sig på arbetsplatsen och ses till att de vid behov kan avlägsna sig från det farliga området. På arbetsplatsen skall det finnas behövliga släckningsredskap, brandalarmapparater och varningsskyltar, vilkas antal och art vid behov skall bestämmas av brandskyddsmyndighet. Arbetarna skall ges förhållningsregler för eventuell brand.

Anordningar och konstruktioner som regelbundet används i utrymmen under jord skall vara av svårantändligt och brandhärdigt material, som när det brinner alstrar så litet rök och giftiga gaser som möjligt. Trä eller annat brännbart material får inte införas eller upplagras i underjordiskt rum i större mängd än vad som krävs för ett ändamålsenligt utförande av arbetet.

Då användning av belysningsanordningar kan orsaka särskild fara för brand, explosion eller olycksfall, skall synnerlig försiktighet iakttas och noggrant beaktas vad som särskilt är stadgat om bekämpning av sådan fara.

På förvaringsplats eller i upplag, i transportmedel för explosiva varor samt på laddningsplats och annan hanteringsplats för explosiva varor får inga andra personer uppehålla sig eller arbeta än de som behövs för ett ändamålsenligt utförande av arbetet. Det är förbjudet att röka på hanteringsplats och inom 10 meter därifrån, och öppen eld får endast hållas på minst 20 meters avstånd därifrån.

Kommunikation och tillsyn (19.1.1995/49)
12 §

Arbetet skall organiseras så, att varje arbetare har syn- och hörbindelse med en annan person antingen oavbrutet eller regelbundet med korta tidsintervaller. Kontakter kan också ordnas med hjälp av signalapparater.

Den person som leder eller övervakar arbetet skall besöka arbetsplatsen en gång under skiftet, om inte bedömningen enligt 9 a § utvisar att tillsynen skall vara effektivare än så eller att tillsynsbesök med längre mellanrum är tillräckliga. (19.1.1995/49)

Arbete som direkt eller indirekt kan medföra en särskild risk för olycksfall eller insjuknande får inte påbörjas innan den som leder eller övervakar arbetet ger en särskild arbetsorder, i vilken de säkerhetsåtgärder som arbetet förutsätter definieras. (19.1.1995/49)

4 kap

Maskiner och anordningar

Allmänna krav och typgodkännande
13 §

Maskiner och anordningar som används i sprängnings- och brytningsarbete skall vara lämpliga för sitt ändamål, tillräckligt starkt byggda och så skyddade att de inte orsakar fara för begagnaren eller andra personer på arbetsplatsen. Genom regelbundet underhåll av maskiner och anordningar, behövliga reparationsåtgärder och andra motsvarande medel skall tillses att de inte onödigtvis orsakar buller, vibration eller luftföroreningar.

Ledningsprovare, resistansmätare, isoleringsresistansmätare och annan vid sprängning använd elektrisk anordning, tändapparat, mekanisk anordning som på arbetsplatsen används vid tillverkning av sprängämne, och laddningsanordning som fungerar med tryckluft eller annars mekaniskt skall vara av en typ som den behöriga arbetarskyddsmyndigheten har godkänt för detta ändamål och som har försetts med märkning som anger sådant godkännande. (22.2.1996/121)

Typgodkännande innebär att det har konstaterats att en anordning uppfyller kraven i detta beslut och i de bestämmelser som har utfärdats med stöd härav, samt att anvisningarna för montering, bruk och skötsel innehåller den information som krävs för säkerheten.

Den provning och granskning som krävs för typgodkännande utförs av statens tekniska forskningscentral eller någon annan av arbetarskyddsmyndigheten godkänd sakkunnig. (22.2.1996/121)

Till ansökan om typgodkännande skall fogas förklaring av anordningens konstruktion med ritningar, uppgift om märkningar som skall göras på anordningen, forskningsrapport eller utlåtande angående typgranskning samt behöriga anvisningar för montering, bruk och skötsel.

Oregistrerade fordon
14 §

Motordrivna fordon och mobila arbetsmaskiner som inte används i allmän trafik (oregistrerade fordon) skall till sin konstruktion och utrustning vara tillräckligt säkra. Utöver vad som bestäms på andra ställen i detta beslut skall de i funktionsdugligt skick åtminstone ha styranordning, bromsar, kraftöverföringsanordningar, backspegel och behövliga ljus, samt vid behov vindrutetorkare med tvättanordning, uppvärmningsanordning för vindrutan och ljudsignalapparat samt uppvärmningsanordning för förarhytten.

Persontransport i oregistrerat fordon är förbjuden på annan än i styrhytten för ändamålet avsedd plats. I täckt paketbils varuutrymme kan dock personer transporteras, om det finns fasta sittplatser för dem. Högst åtta personer får transporteras i fordonet. Dessutom skall det i utrymme där personer transporteras finnas två dörrar som kan öppnas inifrån eller en sådan dörr och en till nödutgång lämplig taklucka eller ett fönster som lätt kan öppnas eller slås sönder.

Angående sådana motordrivna fordons och arbetsmaskiners konstruktion, utrustning, godkännande för trafik, registrering och användning, som begagnas i trafik, stadgas särskilt.

Saxbord
15 §

Ett saxbords arbetsplattform skall vara tillräckligt rymlig och försedd med skyddsräck. Skyddsräcket får vid behov vara nedfällbart. En ändamålsenlig tillträdesväg skall leda till arbetsplattformen. Arbetsplattformen skall mekaniskt eller på annat tillförlitligt sätt hindras från att falla ned under användning.

Saxbordets lyftanordning skall för den tid det används stödas så, att fara för att det stjälper inte föreligger. Lyftanordningen skall vara försedd med justerbara stödben. Hydrauliskt fungerande lyftcylindrar och stödben skall förses med slangbrottsventil. Lyftares manövreringsanordningar skall vara tvångsstyrda och försedda med nödstopp.

5 kap

Explosionsfarliga ämnen och innehav av sådana på arbetsplats

Allmänna bestämmelser om explosiva varor
16 § (22.2.1996/121)

En explosiv vara som har tillverkats för ett bestämt ändamål får inte användas till annan sprängning. Ett sprängämne, som då det exploderar utvecklar betydande mängder kolos eller kväveoxider, får endast användas i sådana förhållanden där ventilationen är tillräcklig för att avvärja förgiftningsfaran.

På bebott område får i dagbrott endast användas sprängämne i patronform, av tillverkaren förpackat i papper, plast eller ett ändamålsenligt rör. På en arbetsplats som är belägen över 200 meter från en bebodd byggnad får dock sprängämnen som inte är i patronform användas, om arbetsplatsområdet i behövlig utsträckning kan avstängas från utomstående trafik och utomstående personer.

Med sprängämne får inte blandas annat sprängämne eller något annat ämne. Sprängämne skall på arbetsplats hanteras så, att explosionsfara på grund av mekanisk eller annan inverkan inte uppstår. Explosiv vara skall hanteras försiktigt och omsorgsfullt med beaktande av varans art och kvalitet. Explosiv vara som med skäl kan misstänkas för att vara illafaren får inte andvändas till sprängning.

Klorat får inte upplagras eller förvaras tillsammans med andra sprängämnen och inte heller användas i samma laddningsutrymme som dessa.

I fråga om tillverkning av sprängämne på arbetsplatsen gäller vad som därom bestäms särskilt. (14.2.2002/123)

Innehav av explosiva varor och halvfabrikat därav på arbetsplats
17 §

På en arbetsplats får inte på en gång föras in mera sprängämne av klass 1a eller halvfabrikat därav än vad som enligt sprängningsplanen omedelbart behövs på laddningsfältet, om inte den överskjutande delen kan placeras i upplagsmagasin. Om flera små fält sprängs under samma arbetsdag får dock en mängd som motsvarar hela arbetsdagens behov föras in på arbetsplatsen. De explosiva varorna skall under arbetsdagen förvaras i ett arbetsplatsmagasin som överensstämmer åtminstone med standard SFS 4398 och är beläget på en säker plats. Inte heller utanför upplagsmagasin får hållas mera än den nämnda mängden sprängämne av klass 1a eller halvfabrikat därav. (22.2.1996/121)

Sprängämnet skall så fort som möjligt fördelas på laddningsplatserna. Om så inte kan ske, skall sprängämnet lämnas så långt borta som möjligt eller i allmänhet minst 5 meter från laddningsplats och på 20 meters avstånd från övriga platser där arbete pågår eller där människor vanligtvis uppehåller sig.

På laddningsplats får på en gång finnas en så stor mängd sprängämne av klass 1a eller halvfabrikat därav som omedelbart skall användas för ett laddningsutrymme. På laddningsplatsen får dock finnas en så stor mängd sprängämne av klass 1a eller halvfabrikat därav som behövs för flera laddningsutrymmen, om sprängämnet finns i sin fabriksförpackning eller i en för ändamålet lämplig, med lock försedd låda, likväl inte mer än 25 kilogram.

Plats där explosiva varor placeras skall, då det inte är fråga om ett upplag för explosiva varor, tydligt markeras med en röd flagga, vars storlek är 0,3 x 0,6 meter, på en stång vars längd är minst 0,7 meter.

Sprängkapslar skall före laddningen hållas i sin fabriksförpackning eller i en annan för ändamålet lämplig, med lock försedd låda eller fördelas mellan laddningsplatserna. Sprängkapslarna skall hållas på minst en meters avstånd från sprängämne och detonerande stubintråd.

Allmänna bestämmelser om förvaring och tillfällig upplagring
18 §

Under arbetet skall de explosiva varorna oavbrutet bevakas eller hållas i ett med standard SFS 4398 överensstämmande upplagsmagasin. Nattetid och under längre pauser i arbetet skall explosiva varor hållas i upplagsmagasin. (22.2.1996/121)

Sprängkapslar skall upplagras enligt standard SFS 4398 (30.4.1984), åtskilda från sprängämnen av klass la och halvfabrikat därav samt från detonerande stubintråd. Om de förvaras eller upplagras i särskilt upplagsmagasin, skall avståndet mellan upplagsmagasinen vara sådant som föreskrivs i 20 §.

Ansvarig magasinförvaltare skall se till att upplagsplatsen för explosiva varor, och laddaren att förvaringsplatsen för dem hålls i behörigt skick och att explosiva varor i dem sköts och hanteras riktigt. De skall föra förteckning över mottagna och överlåtna explosiva varors beskaffenhet och mängd samt sörja för att upplags- och förvaringsplatsen hålls låsta. Nycklarna skall förvaras av sprängarbasen, laddaren eller ansvarig magasinsförvaltaren.

Namn, adress och telefonnummer för de personer som har nyckel till upplagsmagasinet eller förvaringslådan skall hållas synliga utanför upplagsmagasinet eller på förvaringslådan.

Explosiva varor och halvfabrikat därav skall förvaras och upplagras på torr plats och noggrant skyddas mot olja, fett och alltför hög värme.

På förvaringsplatsen eller i upplagsmagasinet för explosiva varor och halvfabrikat därav får inte finnas andra varor. De explosiva varor som befinner sig där skall hanteras försiktigt och omsorgsfullt med beaktande av beskaffenheten hos den vara som upplagras samt allmänna bestämmelser om upplagring. Förpackningslådor för sprängämnen får inte öppnas på dessa ställen ej heller får sprängkapslar fästas vid stubintråd eller detonerande stubintråd, elektriska ledningar skarvas, sprängkapslar provas eller annat arbete utföras med de explosiva varorna. Om förpackningarnas öppnande och tillslutande förutsätter slag, gnistor eller annan metod förbunden med fara, skall dessa arbeten utföras på minst 20 meters avstånd från upplagsmagasinet.

Förvaring av explosiva varor på arbetsplats
19 §

I låst, flyttbart verktygsskjul eller i arbetsplatsvagn som inte används för övernattning får i separat utrymme, som öppnar sig ut mot det fria, utan särskilt tillstånd förvaras högst 2,5 kilogram sprängämne av klass 1a, 100 meter detonerande stubintråd, 100 meter svartkrutsstubin och 30 stycken sprängkapslar. Förvaringsplatsen skall förses med en bild av en detonerande bomb. Sprängkapslar skall placeras så, att en eventuell explosion inte fortplantas till det upplagrade sprängämnet av klass 1a eller till detonerande stubintråd. Ett sådant verktygsskjul eller en sådan arbetsplatsvagn får inte placeras närmare än 5 meter från bebodd byggnad eller plats där människor vanligtvis uppehåller sig.

I låsbart utrymme, som ägaren till de explosiva varorna förfogar över men som inte är en bostad, eller i rum där människor vistas får förvaras högst 5 kilogram sprängämne av klass 1a, 250 meter detonerande stubintråd, 200 stycken sprängkapslar och 200 meter svartkrutstubin. Förvaringsplatsen skall vara på minst 10 meters avstånd från bebodd byggnad och allmän väg, och minst 5 meter från grannes rå. Explosiva varor får dock inte förvaras i vindsutrymme eller i ett för olika bostadslägenheter gemensamt källarutrymme, ej heller i utrymme som är förbehållet för förvaring av hushållslösöre för respektive bostad.

Utan särskilt tillstånd får laddare på arbetsplats förvara högst cirka 50 kilogram sprängämne av klass 1a, 500 meter detonerande stubintråd, 200 meter svartkrutsstubin och 1000 stycken sprängkapslar, sammanlagt likväl högst 60 kilogram explosiva varor, dock på ett avstånd av minst 10 meter från allmän väg, bebodd byggnad eller plats där människor vanligtvis uppehåller sig.

Tillfällig förvaring av explosiva varor ovan jord på arbetsplats
20 §

På arbetsplats eller i dess närhet, dock minst 100 meter från allmän väg, bebodd byggnad eller plats där människor vanligtvis uppehåller sig, i andra fall än de som avses i 19 § får, enligt vad som därom särskilt har stadgats och med behörigt tillstånd, upplagras sådana mängder explosiva varor som nämns i tabell 3. Skyddsavståndens värden fås enligt formeln 1 = 15 m1/3 , där m = mängden explosiv vara i kilogram och 1 = skyddsavståndet i meter. Medelvärdena för avstånden mellan upplagsmagasinen kan uppskattas lineariskt.

Tabell 3 (22.2.1996/121)
Mängd explosiva varor högst (kg) Skyddsavstånd l=15 m1/3 (m) Avstånd mellan upplagsmagasin (m)
300 100 20
500 119 24
1 000 150 30
3 000 216 43
6 000 273 55
10 000 323 65

På arbetsplats skall upplagsmagasin för explosiva varor placeras minst 100 meter från plats där AN-olja tillverkas och minst 50 meter från ammoniumnitratförråd. Om upplagring av ammoniumnitrat gäller i övriga delar vad som därom särskilt stadgats eller förordnats.

Angående upplagring av explosiva ämnen, erforderliga ansökningar, tillstånd och utlåtanden, upplagsförvaltares behörighet samt andra förutsättningar för upplagring och förvaring på arbetsplats gäller dessutom vad som därom stadgas särskilt.

Förvaring och upplagring av explosiva varor i brytningsobjekt under jord
21 §

I tunnlar och andra arbetsplatser under jord skall explosiva varor i första rummet placeras på frånluftssidan i ett för ändamålet brutet bergrum. Bergrummets främre vägg skall förses med förzinkat stålnät som befinner sig på ett avstånd av minst 1,5 meter från den explosiva varan. Nätväggens dörr skall kunna låsas. Avståndet mellan den explosiva varan och bergrummets vägg skall vara minst en meter. Bergrummets väggar och tak skall vid behov förstärkas och utrymmet dräneras så att det hålls så torrt som möjligt. Om sprängämnen inte upplagras i ett med standarden SFS 4398 överensstämmande upplagsmagasin, får sprängkapslar inte upplagras tillsammans med andra explosiva varor i samma bergrum. Avståndet mellan sprängkapselupplaget och upplagsmagasinet för andra explosiva varor skall då vara minst tre meter. (22.2.1996/121)

Ett underjordiskt upplagsmagasin får inte tas i bruk förrän brytningsarbetet har framskridit till minst det i tabell 4 nämnda avståndet därifrån.

Tabell 4
Mängd explosiva Avstånd (m)
varor (kg) längs berget längs tunnel
Under 100 50 200
100-199 50 400
200-499 80 500
500-1 000 100 600

I ett underjordiskt upplagsmagasin får dock inte upplagras mera än 1 000 kilogram explosiva varor.

Avstånden mellan bergrum, använda som upplagsmagasin för explosiva varor, skall vara minst 30 meter och bergtakets tjocklek minst 15 meter. Upplagsmagasin får inte placeras närmare tunnelmynning än 100 meter därifrån.

De i tabell 3 bestämda skyddsavstånden för explosiva varor skall iakttas inom en 60º sektor i bergrummets eller tunnelmynningens riktning, om man inte har byggt en särskilt skyddskonstruktion framför mynningen eller särskilt arrangerat dess riktning eller på annat sätt minskat verkningen av en explosion på omgivningen. Utanför sektorn får skyddsavstånden vara 60 procent av de tidigare nämnda skyddsavstånden.

Ammoniumnitrat, avsett till halvfabrikat för sprängämne, får i utrymmen under jorden endast upplagras i ett för ändamålet brutet utrymme som är avskiljt från arbetsobjektet.

Om man i det till upplagsmagasin brutna utrymmet måste placera elektriska anordningar som med tanke på dess användning är nödvändiga, skall dessas inkapslingsklass vara minst IP 54. Den elektriska anordningens yttemperatur får oberoende av dess omgivnings temperatur vara högst 100ºC.

Övriga explosionsfarliga ämnen
22 §

Vid upplagring och förvaring av oxiderande ämnen, brännbara vätskor, flytgas och olja skall iakttas vad som särskilt har stadgats därom.

Större mängder flytande bränsle än 200 liter skall placeras så, att bränslet, ifall tanken gar sönder, inte kan rinna ut till en plats där det kan fatta eld.

Flytgas får under jord endast användas till uppvärmning av borrmaskiners frånluft under följande förutsättningar:

1) under jord upplagras endast den mängd flytgas som behövs för en arbetsdag,

2) gasflaskan skall placeras på en skyddad plats, och den skall förses med skydd mot nedfallande stenar,

3) flaskan skall vara försedd med rörbrottsventil,

4) uppvärmningsanordningen skall förses med apparat för kontroll av lågan,

5) om det i anslutning till uppvärmningsapparaten finns delar som då de upphettas kan orsaka brand- eller annan fara, skall de genom lämpliga anordningar skyddas mot att upphettas för mycket, samt

6) det är förbjudet att använda uppvärmningsanordning i närheten av explosiva varor.

Förflyttning och bärning av explosiva varor på arbetsplats
23 §

På arbetsplats får en person på en gång bära högst 25 kilogram explosiva varor. Förflyttningen skall utföras så, att en stöt inte kan orsaka explosionsfara.

Tillsammans med sprängämnen i samma låda eller väska (laddares väska) får högst 50 stycken sprängkapslar förflyttas, om mängden sprängämne inte överstiger 5 kilogram. Sprängkapslarna skall då placeras i ett särskilt, med lock försett fack, och stubinsprängkapslar i en ask med ett hål för varje sprängkapsel.

Sprängämnesförpackning skall synligt märkas med bild av en detonerande bomb.

Tillsammans med elektriska sprängkapslar får inte transporteras elektrisk strömkälla som kan orsaka att sprängkapsel fattar eld.

Då explosiva varor har tagits ur en originalförpackning, skall den mängd som blir kvar omsorgsfullt täckas.

Transport
24 §

Då explosiva varor skall föras in på arbetsplats, skall stadgandena om transport av farliga ämnen iakttas.

På arbetsplats får explosiva varor förflyttas i ett för ändamålet lämpligt transportmedel. Då mera än 1000 kilogram explosiva varor på en gång skall förflyttas, skall transportmedlet uppfylla de krav som har bestämts för transport av explosiva varor på landsväg.

Motorfordons bränsletank skall vara så placerad att bränslet, om tanken eventuellt går sönder, inte väter explosiva varor i fordonet. Motordrivet transportmedel skall förses med handsläckare av effektklass AB III E. För transport av explosiv vara under jord och för transport av mera än 100 kilogram annanstans får endast användas dieseldrivet fordon i vilket det finns minst två handsläckare av effektklass AB III E.

Transportmedel med vilket mera än 10 kilogram explosiv vara förflyttas skall märkas med en framtill och baktill på fordonet fastgjord bild, vars sida är minst 0,3 meter lång och som föreställer en detonerande bomb, eller förses med en tydligt synlig röd flagga vars storlek är 0,3 x 0,6 meter och vars stång är minst 0,7 meter lång. Vid behov skall det genom lämplig ljud- eller ljussignal som anger fara tillkännages att transportmedlet är i rörelse på arbetsplatsen.

Sprängämne och sprängkapslar får endast transporteras tillsammans i samma last under förutsättning att mängden sprängämnen inte överstiger 300 kilogram och att antalet sprängkapslar är högst 300 stycken. Sprängkapslarna skall placeras på minst en meters avstånd från sprängämnet, om förflyttningen inte sker på det sätt som har stadgats i 23 § 1 mom. Tillika med explosiva varor får det i lasten inte finnas andra ämnen eller föremål som ökar explosionsfaran.

Explosiva varor skall lastas så, att de inte kan förskjutas eller stötas under transporten.

Vid transport längs spår skall explosiv vara transporteras i separat vagn.

6 kap

Borrning

Borrningsanordningar
25 §

Genom regelbundet uppehåll, behövliga reparationsåtgärder och motsvarande medel skall ombesörjas att anordningar som används vid borrning inte onödigtvis orsakar buller, vibration eller oljedimma eller försvårar sikten. Damm som bildas vid borrning skall avlägsnas med vatten, filter eller kemikalier eller på annat tillförlitligt sätt.

Borrningsanordningens slangar, rör, kablar och ledningar skall såvitt möjligt vara av obrännbart eller brandhärdigt material och sådana eller så infästade att de inte orsakar fara om de brister eller lossnar. Då hydraulsystemet skyddas skall hänsyn tas till risken för under tryck utsprutande eller het olja.

Borrningsarbetet skall ordnas så, att ingen behöver arbeta i närheten av en oskyddad roterande borrstång. Om detta inte är tekniskt möjligt, skall borraren ha möjlighet att från sin arbetsplats stanna borrmaskinen. Borranordning får inte användas i förhållanden där det föreligger uppenbar fara för att den stjälper.

Vagnborrmaskins styrhytt
26 §

Vid tunnelborrning använda vagnborrmaskiner vilkas egen vikt är större än 7 ton skall ha en tillförlitligt fastgjord, till sin konstruktion säker och tillräckligt rymlig, vid behov luftkonditionerad styrhytt. Den skall vara så placerad att arbetaren lätt kan övervaka hela arbetsområdet. Styrhyttens golv skall vara av ett material som är lätt att göra rent och inte är halt. Bullernivån i styrhytten får inte överstiga 85 dB (A). Även i andra vagnborrmaskiner skall, såvitt möjligt, finnas en styrhytt som uppfyller ovan nämnda krav.

Tillträdet till styrhytten skall vara bekvämt. För att underlätta in- och utträde skall det finnas behövliga och ändamålsenliga fotsteg och handtag. Styrhytten skall ha utrymningsvägar åt minst två håll.

Manöveranordningarna skall till sin konstruktion vara tillförlitliga och manöverdonen så utformade och placerade att de är lätta att hantera. Maskinen skall ha väl skyddad belysning av borrningsobjekt och arbetsutrymmet.

Borrning
27 §

Innan borrning påbörjas skall det tillses att borrningsplatsen är riskfri med tanke på arbetets utförande. Lösa stenar och jordlager skall före borrningen avlägsnas från bergets yta, väggar eller tak på sådant område där de på grund av sprängningen kan kastas omkring och utgöra en fara eller där det kan finnas en laddning som inte har exploderat. Jordlagret behöver dock inte avlägsnas, om det fungerar som täckning som hindrar att stenar kastas eller flyger omkring.

Om det vid rengöring av en tidigare sprängd bergyta inte kan fastställas om det på borrningsstället finns en laddning eller del därav som inte har exploderat (dola), skall borrningen utföras med största möjliga försiktighet.

Man får inte borra i ett gammalt hål. Finns det skäl att misstänka att det i ett gammalt hål finns en laddning som inte har exploderat och som inte kan oskadliggöras, får borrning inte heller ske närmare än 0,8 meter från hålet. Om det finns rikligt eller tätt med sprickor i berget, skall avståndet från det gamla hålet ökas. Det nya hålet skall riktas bort från det gamla, och under borrningen får det inte finnas andra personer än borraren på det farliga området. Arbetet får endast utföras enligt de anvisningar som har getts av sprängarbas eller laddare.

28 §

Då det borras hål i berg skall man noggrant beakta sprickorna och skikten i berget samt deras inverkan på sprängningen.

Borrhålens placering och bottnarnas läge skall överenstämma med sprängningsplanen. Borraren skall till laddare eller sprängarbas anmäla sprickor, skikt, rämnor och andra på sprängningen inverkande faktorer som han har observerat under borrningen.

Borrning och laddning får utföras samtidigt endast då avstånden mellan de hål som skall borras och de som skall laddas är tillräckliga och minst fem meter. Borrning får inte ske närmare ett laddat hål än två meter och inte heller rakt ovanför det hål som skall laddas. (22.2.1996/121)

Under vatten eller då det annars föreligger fara för att borrhålet täpps till kan man avvika från vad som bestäms i 3 mom. Borrning får dock inte ske närmare än på 0,8 meters avstånd från ett laddat hål.

29 §

Om man borrar i ett hål och finner skäl att misstänka att det i hålet finns sprängämne, skall borrningen omedelbart avbrytas. Om sprängämne har fastnat på borrstålet, och det inte genast fås bort med en trästicka, spolning med vatten eller luft eller på annat säkert sätt, skall varningsmärkning goras på borrstålet. Då borrstålet överlämnas till lagret eller annat ställe, skall saken anmälas till mottagaren av borrstålet.

Vässning av borrstål
30 §

Slipmaskiner för slipning av borrstål skall vara försedda med slipstöd samt skydd som täcker slipskivan med undantag av den öppning som behövs vid slipningen. Startdonet skall vara så placerat eller skyddat, att maskinen lätt kan stannas och att den inte kan komma i gång oavsiktligt. Innan slipmaskin startas skall det säkerställas att maskinen är stadigt fästad vid sitt underlag. En tryckluftsdriven slipmaskin skall ha en rotationshastighetsbegränsare, som tillförlitligt hindrar att den rotationshastighet överskrids som tillverkaren har angett och som finns angiven på maskinens skylt. Frånkoppling av tryckluften skall ske med en ljuddämpare med tillräcklig effekt.

I slipmaskin får endast användas slipskivor som är avsedda för den slipning och rotationshastighet som är i fråga. Vid slipning skall ögonskydd användas.

7 kap

Beredning av sprängladdningar och val av explosiv vara

Krutstubintråd och sprängkapslar
31 §

Innan sprängkapsel fästs vid krutstubintråd skall det kontrolleras att stubintråden är i skick. Om det finns skäl att misstänka att stubintråden inte brinner säkert och jämnt, skall provbränning utföras.

Ändan av stubintråden, som trycks in i sprängkapseln, skall vara avskuren tvärs över och krutkärnan skall vid skärningsytan vara bar, ren och oskadad. Krutstubintrådens fria ända skall skäras snett eller klyvas.

Innan sprängkapslar används skall det ses till att de är i skick och lämpliga för sprängningsarbetet. Eventuellt sågspån i sprängkapslarna skall avlägsnas genom att kapseln lätt skakas mot mjukt, gnistfritt underlag.

Sprängkapsel får endast fästas vid stubintråd med en apteringsanordning eller med en för ändamålet tillverkad sprängkapseltång. Infästningen skall vara så stark att stubintråden inte kan förskjutas i sprängkapseln.

Om det kan samlas vatten i det hål som skall laddas, skall sprängkapselns och stubintrådens skarvställe vara vattentätt. Till tätningen får inte användas fett eller något annat ämne som kan skada stubintråden. (22.2.1996/121)

32 §

Krutstubintrådar skall vara minst 0,6 meter långa och efter laddningen nå minst 0,2 meter ut från borrhålet. Dessutom skall beaktas vad som i 17 kap. bestäms om dessa arbeten.

Sedan tändaren har tänt alla trådar skall han ha minst 60 sekunder tid att avlägsna sig från sprängningsplatsen och söka skydd. Om det är förenat med svårigheter att avlägsna sig eller om utrymningen är beroende av teknisk anordning, är det förbjudet att använda krutstubintråd för tändningen.

Tändning med krutstubintråd är förbjuden vid sprängning av många hål eller flera än en påläggsladdning.

33 §

Stubintrådssprängkapslar får inte fästas vid krutstubintråd närmare än fem meter från andra explosiva varor, ej heller i rum där det utom den som utför arbetet även befinner sig andra personer. Under sådant arbete får det på platsen finnas högst 100 stycken sprängkapslar. Sprängkapselasken skall genast tillslutas då den behövliga mängden sprängkapslar har tagits ut ur den.

Elektriska sprängkapslar, tändapparater och ledningar
34 §

Tändapparat skall användas enligt anordningens riktvärden. Ledningarna skall vara så isolerade att läckströmmar genom jord med samma spänning som strömkällan inte kan förekomma. Ledningarnas hölje eller färg skall skilja sig från andra ledningars. Skarvledningar får användas endast en gång. Tändkablar och skarvledningar skall vara av koppartråd med tillräckligt tjockt tvärsnitt.

35 §

Elektriska sprängkapslar skall tillhöra grupperna B, C eller D i standard SFS 3500 (8.3.1982) eller vara av motsvarande säkerhetsklass.

Vid användning av elektriska sprängkapslar skall särskilt tillses att det i närheten inte finns elektriska ledningar, högspänningsledningar, radio-, televisions- och radarsändare eller andra elektriska anordningar av liknande slag, samt att fara inte orsakas av statisk elektricitet eller åska. Om risken för oavsiktlig tändning inte tillräckligt säkert kan hindras, måste ett annat tändningssätt användas. Då man laddar ammonit eller AN-olja med laddapparat, skall de elektriska sprängkapslarna tillhöra grupperna C eller D. I samma strömkrets får endast användas elektriska språngkapslar tillhörande samma sprängkapselgrupp och fabriserade av en och samma tillverkare.

8 kap

Laddning

Anbringande av sprängkapslar
36 §

Sprängkapsel skall anbringas så, att dess exploderande ända med säkerhet finns inne i patronen. Sprängkapseln skall placeras i patronen först i samband med laddningen.

Ett hål för sprängkapseln skall göras i patronen med en lämplig sticka av trä, plast eller annat material som inte alstrar gnistor.

Laddstake
37 §

Vid laddning med krut skall laddstaken vara av olackerat trä utan beslag och tratten av papper eller annat liknande material.

Vid laddning med andra sprängämnen än krut kan laddstaken vara av trä, antielektrostatbehandlad plast eller annat lätt ämne som inte alstrar gnistor eller laddar upp elektricitet, dock inte metall. Den elektriska resistansen i en laddstake av plast skall vara 1-30 kiloohm per meter.

Laddstake skall vara jämntjock och till sin form och sina dimensioner sådan att den lätt kan föras in i borrhålet även då en krutstubintråd, detonerande stubintråd, nonelslang eller elektrisk sprängkapsels ledningar finns i hålet.

Om laddstaken har separat förstärkning, skarvhylsa eller pik, skall den vara av trä, plast, koppar eller mässing.

Laddapparater
38 §

Det är förbjudet att använda ejektorladdapparat, som alstrar oljedimma, i sådana utrymmen där oljedimman inte kan avlägsnas effektivt genom ventilation.

Då elektriska sprängkapslar skall användas, skall laddapparaten omsorgsfullt jordas. Om berget är splittrat, skall överladdning undvikas vid användning av laddapparat.

Blåsrör
39 §

Om det finns skäl att misstänka att det kan finnas sprängämne i borrhål, skall borrhålet rengöras med blåsrör av koppar, mässing, antielektrostatbehandlad plast eller annat liknande material som inte alstrar gnistor eller laddar upp elektricitet. Rörkröken i blåsrörets ända kan dock vara av järn som genom hårdlödning har fastgjorts vid blåsröret. Resistansen i ett blåsrör av plast skall vara 1-30 kiloohm per meter.

Laddning
40 §

Till laddning får inte användas mera sprängämne än vad som behövs. Härvid skall hänsyn tas till sprängämnets egenskaper och sprängningsobjektets art samt till att omgivningen bör skyddas. På grundval av de fakta som har framkommit vid bortningen skall sprängningsplanen kompletteras och ändras.

Före laddningen skall det kontrolleras att borrhålet inte har täppts till, och vid behov skall detta omsorgsfullt rengöras.

Laddning får inte ske närmare än två meter från borrhål som samtidigt rengörs. Om berget är splittrat skall avståndet vara i motsvarande grad större.

41 §

Om elektrisk tändning skall användas, får laddning inte utföras då åskväder närmar sig eller under åskväder. Han laddningen redan påbörjats, skall arbetet på det farliga området avbrytas, alla avlägsna sig från fältet, obehöriga hindras från att komma in på området och vakthållning ordnas så länge det råder fara för åska.

För att fara för åska skall kunna konstateras skall vid behov förbindelse upprätthållas med meteorologiska stationer eller användas åskvarnare eller någon annan tillförlitlig metod.

42 §

Diametern i en sprängämnespatron skall vara mindre än diametern i ett laddningsutrymme. Varje patron skall försiktigt placeras i hålet och endast en åt gången, om det inte är fråga om patroner för ribb- eller förladdning. Laddningen får inte packas samman med stötar.

Hårdhänt hantering skall undvikas, särskilt då sprängkapsel eller tändsats placeras i laddningsutrymmet.

Laddare skall arbeta vid en sidan om laddningsutrymmet, så att skadorna vid en för tidig explosion blir så små som möjligt.

Då för laddningen används AN-olja, ammonit eller annat sprängämne som kan fördärvas av fukt, skall laddningsutrymmet vara torrt, om det inte kan förhindras att sprängämnet blir vått.

Efter laddningen skall därvid använda redskap granskas och sprängämne som möjligen har fastnat på dem avlägsnas.

43 §

Sprängämne får inte laddas i laddningsutrymne där temperaturen överstiger 50ºC.

Sprängämne i form av pulver, korn eller vätska får vid laddning av ett nedåt gående borrhål hällas in eller placeras med laddapparat. Sprängämnespatron får fällas in i ett sådant borrhål, en dynamitpatron dock endast om borrhålet är högst 30 meter djupt. Om patronens diameter i det närmaste motsvarat borrhålets diameter, får laddningen fällas ned i ett högst 50 meter djupt hål. Tändsatsen skall dock försiktigt sänkas ned med hjälp av en tråd.

44 §

Då flera sprängämnespatroner används i samma borrhål, skall tändsatsen placeras nära hålets botten. Om detonerande stubintråd används för tändningen, kan sprängkapseln också vara vid mynningen av hålet eller på bergets yta. För att tändning säkert skall ske, till exempel i splittrat berg eller i djupa eller långa hål, skall flera sprängkapslar eller detonerande stubintråd vid behov användas.

Om det i ett borrhål inte finns en tändsats för varje delladdning eller om detonerande stubintråd inte används, skall delladdningarna placeras så nära varandra att explosionen fortplantas från en delladdning till en annan.

Som förladdning skall användas sand eller annat dylikt material som inte skadar stubintråden eller tändningsledningarna. Förladdningen skall placeras i borrhålet utan att stubintråd och ledningar däri skadas.

Ett laddat eller odetonerat fält skall bevakas och vid behov tydligt markeras med varningsskyltar eller röda flaggor. Sprängämne och sprängkapslar som inte har kommit till användning skall omedelbart återföras till förrådet.

Särskild försiktighet skall iakttas då ett tilltäppt borrhål där det kan finnas sprängämne öppnas. Då ett under laddningen tilltäppt borrhål skall öppnas, skall i tillämpliga delar iakttas vad som i 58 § föreskivs om oskadliggörande av dola.

9 kap

Anslutning och kontroll av laddningsfält

Anslutning av elektriska sprängkapslar
45 §

Elektriska sprängkapslar skall sammankopplas enligt importörens eller tillverkarens anvisningar, antingen i serie (seriekoppling) eller i flera parallellt kopplade serier (gruppkoppling).

Då ledningar dras och isoleras för elektrisk tändning skall det ses till att det inte uppkommer läckage eller kortslutningar i strömkretsen. Ledningsskarvarna skall skyddas med isoleringsband eller skarvhylsa eller på annat tillförlitligt sätt, eller också skall de lyftas upp från marken. Ledningarna skall hållas åtskilda från metalltrådar, metallrör och metallskenor och därmed jämförbara elektriska ledare, samt även tillräckligt långt från elledningar och fungerande radio-, televisions- och radarsändare.

Kontroll av strömkretsarna
46 §

Innan huvudledningen ansluts till kopplings- eller tändapparaten skall ledningarnas och anslutningens skick provas på följande sätt:

1) resistansen i varje parallellt kopplad serie kontrolleras med resistansmätare; resistansen i två eller flera parallellt kopplade serier får inte avvika från varandra mera än fem procent;

2) innan huvudledningen ansluts till skarv- eller sprängkapselledningarna på sprängningsplatsen skall med resistansmätare kontrolleras att det inte finns brott eller kortslutning på ledningen och att ledningens resistans inte är större än vad tillverkaren har angett; samt

3) hela strömkretsen kontrolleras med resistansmätare omedelbart före tändning; då antalet sprängkapslar är mindre än fem, får kontrollen utföras med ledningsprovare.

Då sprängkapslar tillhörande grupp B skall användas, skall kontrollmätningarna utföras utanför det farliga området. Då sprängkapslar tillhörande grupp C eller D används, får kontrollmätningarna även göras på det farliga området. Vid brytning under vatten eller vid annan brytning där risken för läckström genom jord är uppenbar skall kontrollmätningarna även utföras med isoleringsresistansmätare.

Efter övertäckning skall strömkretsen före tändningen kontrolleras på nytt.

Anslutning av detonerande stubintrid
47 §

Skarvarna i detonerande stubintråd skall vara starka. Före tändningen skall kontrolleras att skarvarna inte har skadats och att stubintrådar som skall detonera på olika tid inte är närmare varandra än 0,2 meter.

Sprängkapsel får endast apteras på detonerande stubintråd omedelbart före tändningen. Den skall apteras så, att dess botten är riktad mot ändan av den till sprängämnet ledande stubintråden.

För att en alltför tidig tändning skall förhindras skall sprängkapslar och detonationsfördröjare skyddas från att bli klämda eller från slag eller annan liknande inverkan.

Anslutning av nonelsprängkapslar
48 §

Vid användning av nonelsprängkapstar skall anslutningsordningen överensstämma med tändningsordningen. Nonelslangarna och i synnerhet anslutningsstyckena skall skyddas mot klämning, tänjning, slag och annan liknande påverkan. Före tändning skall anslutningen kontrolleras.

10 kap

Täckning och skyddsåtgärder

49 §

För ändamålet lämplig täckning skall placeras på sprängstället, om sprängningen kan medföra risk utslugning av partiklar.

Den risk som sprängningen medför och täckningens effekt skall särskilt bedömas och definieras i sprängningsplanen. (22.2.1996/121)

Då krutstubintråd används får det endast finnas en laddningg under en och samma täckning.

Byggherren eller någon annan som styr eller övervakar byggnadsprojektet skall anteckna de åtgärder som förutsätts i 1 och 2 mom. i den dokumentation som avses i 5 § statsrådets beslut om säkerheten vid byggnadsarbeten (629/94) och i det dokumentangående säkerhet och hälsa som avses i 9 a § i detta beslut. (22.2.1996/121)

SRb om säkerheten vid byggarbeten 629/1994 har upphävts genom SRf 205/2009, se SRf om säkerheten vid byggarbeten 205/2009 8 §.

50 §

Sprängarbasen eller, vid mindre sprängningsarbeten, laddaren skall bestämma skyddsanordningar och gränser för det farliga området.

Före tändningen skall laddaren förvissa sig om att

1) explosiva varor som inte har kommit till användning har flyttats till skyddad plats,

2) det inte finns människor på det farliga området,

3) vakter har ställts ut för att hindra tillträde till det farliga området,

4) arbetarna befinner sig i skydd eller är utanför det farliga området, dock inte på det ställe dit de explosiva varorna har flyttats, samt att

5) tydligt hörbara ljudsignaler ges om sprängningen ända tills explosionen sker.

Ljudsingnalerna skall minst tre minuter före explosionen vara regelbundet återkommande, och de skall upprepas snabbare en minut före explosionen. "Faran över"-signal ges med fortgående ljudsignal under ungefär av halv minut. Det farliga området får inte beträdas förrän "faran över"-signal har givits.

Vid mindre sprängningsarbete kan ljudsignaler ges på ett i förväg överenskommet sätt antingen genom rop eller genom tillräckligt kraftiga och klara varningssignaler som fortgår tills explosionen är över. Meddelande om sprängningen skall på motsvarande sätt även ges till utomstående.

Under jord skall sprängningar såvitt möjligt utföras på bestämda tider. Om tidpunkten för sprängning ändras eller om sprängning utförs utanför de vanliga sprängningstiderna, skall det utöver de åtgärder som föreskrivs i denna paragraf, även särskilt säkerställas att det inte finns människor på det farliga området.

11 kap

Tändning

Allmänt
51 §

Tändning skall utföras av en laddare eller av någon som står under hans tillsyn. Laddning eller laddat fält får inte tändas i mörker eller då det råder tät dimma.

Tändning med krutstubintråd
52 §

För tändning av flera stubintrådar skall användas för ändamålet lämplig tändapparat, tändtråd eller krutstubintråd som brinner tillräckligt länge. Enstaka krutstubinladdning får tändas med tändsticka.

Elektrisk tändning
53 §

Vid elektrisk tändning får endast en för ändamålet godkänd funktionsduglig apparat användas. Laddaren skall ha hand om tändnyckeln. Om nyckeln inte kan tas ur apparaten, skall det på annat sätt ses till att ingen obehörig kan använda apparaten. Huvudledning får endast anslutas till tändapparat omedelbart före tändning.

Efter tändningen skall huvudledningen lösgöras från anslutningspolerna. Så skall också ske då explosion inte har ägt rum.

Detonerande stubintråd och noneltändning
54 §

Detonerande stubintråd eller nonelslang skall tändas med krutstubintråd eller elektrisk tändning. Nonelslang kan även tändas med en för ändamålet tillverkad tändare.

12 kap

Atgärder efter sprängning

55 §

Laddaren skall förvissa sig om att alla laddningar har exploderat och bestämma den väntetid som skall iakttas innan sprängstället får beträdas.

Om laddaren inte har kunnat förvissa sig om att alla laddningar har exploderat, får det farliga området inte beträdas förrän 10 minuter har förflutit från detonationen. Om det då observeras att en laddning har börjat brinna eller att stubintråden fortfarande brinner, skall det farliga området omedelbart utrymmas. Vakthållningen skall fortsättas tills faran är över.

Laddningsutrymme där det tidigare har sprängts får inte laddas på nytt förrän temperaturen i utrymmet har sjunkit under 50ºC eller tills en timme har förgått sedan den föregående explosionen.

Laddaren skall meddela vakterna när de får upphöra med varningssignalerna eller när "faran över" -signal kan ges.

56 §

Vid sprängning i slutet utrymme, under jord, i schakt eller i annat utrymme, där explosionsgaser som är farliga eller skadliga för hälsan har kunnat samlas, får sprängningsplatsen inte beträdas förrän explosionsgaserna har förtunnats så mycket att de inte mera orsakar fara eller skada för hälsan.

Gångleder, stigorter, schakt och andra sådana utrymmen i vilka explosionsgaser har kunnat samla sig skall ventileras innan de används. Vid behov skall utrymmena skrotas innan arbetet fortsätts.

57 §

Laddaren skall efter sprängning undersöka om det har blivit kvar explosiva varor i borrhålet eller annanstans på sprängstället och ta vara på det som hittas. På sprängstället kvarblivna sprängkapselledningar och nonelslangar skall också samlas upp.

Om det finns skäl att misstänka att explosiva varor har blivit kvar bland sprängstenen, skall detta meddelas sprängarbasen eller laddaren samt de som utför lastning och krossning.

13 kap

Dolor

58 §

Då en enstaka laddning eller ett laddningsfält inte har exploderat skall laddaren såvitt möjligt utreda vad detta beror på. På det farliga området får det inte finnas andra personer än laddaren och vid behov sprängarbasen. Han skall närma sig en dola från den sida där faran är minst.

En dola skall oskadliggöras på följande sätt:

1) Enstaka laddning:

a) Om felet kan avlägsnas utan att förladdningen tas upp, tänds laddningen på nytt.

b) Om felet inte kan avlägsnas utan att förladdningen tas upp, avlägsnas förladdningen ftån den odetonerade laddningen med hjälp av tryckluft, gnistfritt blåsrör, vattenspolning eller en trästicka. En ny tändsats och vid behov en förladdning placeras ovanpå den icke exploderade laddningen och laddningen sprängs.

2) Laddningsfält:

a) De felaktiga laddningarna eller anslutningsfelen söks upp.

b) Om felet kan avlägsnas utan att förladdningen tas bort, utförs de behövliga korrigeringarna i anslutnIngarna och fältet tänds på nytt.

c) Om felet eller felen inte kan avlägsnas utan att förladdningen tas bort, avlägsnas förladdningen från den odetonerade laddningen med hjälp av tryckluft, gnistfritt blåsrör, vattenspolning eller en trästicka. En ny sprängsats och vid behov en ny förladdning placeras på den odetonerade laddningen. Därefter lösgörs sprängkapselledningarna eller slangarna från de felaktiga laddningarnas gamla tändsatser, nya ledningar eller slangar till tändsatserna ansluts till de övriga laddningarna i fältet, behövliga mätningar utförs och fältet tänds.

Om laddning eller laddningsfält inte kan fås att explodera med de i 2 mom. nämnda åtgärderna, skall försök göras att avlägsna sprängämnet från borrhålet med vattenspolning eller vid behov borras ett nytt hål. Utan giltig orsak eller speciella åtgärder får hålet inte borras närmare än 0,8 meter från dolan. I övrigt skall i tillämpliga delar iakttas vad som föreskriv i 27 § 3 mom. Sprängämne som kommit fram vid vattenspolning skall tas till vara och förstöras. Därefter laddas hålet och ansluts, då det är fråga om flera laddningar, till fältet och sprängs.

När en laddning eller ett laddningsfält som inte har exploderat sprängs på nytt, skall täckningen vid behov göras effektivare.

59 §

En dola som under samma skift inte kan oskadliggöras skall klart markeras. Dessutom skall det ses till att obehöriga inte kan komma in på det farliga området.

Om arbetet görs i flera skift, och en dola inte kan oskadliggöras under ett skift, skall undersökningarna fortsättas och sprängladdningens läge, borrhålets riktning och djup samt övriga uppgifter noggrant klargöras för det följande skiftets laddare.

14 kap

Underjordiska och slutna utrymmen

Ventilation
60 §

Under jord, i slutet rum och i schakt skall ventilation ordnas så, att luften är så frisk som möjligt och tillräckligt syrerik. Andningsluftens syrehalt skall vara minst 18 volymprocent.

Vid ventilation skall förutom avgaser och sprängningsgaser även beaktas damm och farliga ämmen som eventuellt orsakas av bergets art samt brandfaran.

Frånluften skall ledas så, att damm och andra föroreningar däri inte orsakar hälsorisk eller skada, eller också skall det på annat sätt dras försorg om detta.

Arbetshygieniska gränsvärden
61 §

Under jord, i slutet rum och i djupa schakt skall sammansättningen av och föroreningshalten i arbetarnas andningsluft kontrolleras. Vid behov skall, innan arbetsplatsen beträds, genom mätning kontrolleras att gränsvärdena i tabell 5 inte överskrids.

Tabell 5
Gränsvärde (8 h) Gränsvärde (15 min)
Ämne ppm mg/m3 ppm mg/m3
Kolmonoxid (CO) 50 55 75 85
Koldioxid (CO2) 5 000 9000 5 000 9000
Kvävedioxid (NO2) 3 6 6 12
Kväveoxid (NO) 25 30 - -
Svaveldioxid (S02) 2 5 5 13
Svavelväte (H2S) 10 15 15 20

Om den tid som åtgår för ett arbete, erfarenheter av liknande arbeten, jordmånens beskaffenhet, maskiner som används i arbetet och andra omständigheter ger anledning att befara att gränsvärdena i tabell 6 överskrids, skall halten av de i tabellen nämnda ämnena mätas.

Tabell 6
Ämne Gränsvärde (8 h)
Kvarts, respirabel 0,2 mg/m3
Benzo(a)pyren 0,01 mg/m3
Asbest i medeltal 0,5 över 5 mikrometer långa fibrer per cm3
Total dammhalt 10 mg/m3

Mätningarna skall efter vädring och andra åtgärder vid behov upprepas tills man kan vara säker på att ämneshalterna understiger de i tabellerna 5 och 6 nämnda gränsvärdena och att luftens syrehalt är tillräcklig.

Brytningsarbete som i huvudsak sker under jord eller i slutet rum och som varar längre än två månader skall i god tid innan arbetet inleds anmälas till strålsäkerhetscentralen. (22.2.1996/121)

De strålningsdoser som arbetstagarna exponeras för bör hållas så låga som möjligt med hjälp av vädring och andra tillgängliga metoder. (22.2.1996/121)

Årsmedeltalet för radonhalten i inandningsluft under arbetstid får inte överstiga 400 Bq/m-3 om den årliga arbetstiden är 1 600 timmar eller längre. Om den årliga arbetstiden är kortare eller om arbetet inte är regelbundet tillämpas de maximivärden som anges i tabell 6 a.

Tabell 6 a
Årlig arbetstid Radonhalt (Bq/m-3)
Regelbundet arbete 400
Under 600 timmar 1 000
Under 300 timmar 2 000
Under 100 timmar 6 000

I fråga om strålsäkerheten gäller i övrigt vad som därom stadgas särskilt. (22.2.1996/121)

Motorns skick i ett fordon eller en maskin i regelbunden användning under jord skall regelbundet kontrolleras genom att avgasernas sot- och CO-halt tillräckligt ofta mäts, dock minst en gång varannan månad. Med undantag av motorer med låg effekt skall CO-koncentrationen i motorernas avgaser efter underhåll och justering vara under 600 ppm och sothalten under 1 Bochenhet.

Över mätningarna skall föras bok, vari antecknas mätning och dess resultat samt vidtagna åtgärder.

Skrotning och förstärkning
62 §

Sprängningsobjektet samt väggar och tak i bergrum i dess närhet, under vilka någon arbetar eller rör sig, skall skrotas efter varje sprängning. Ett tidigare brutet bergrum som på nytt tas i bruk skall inspekteras och vid behov skrotas före ibruktagningen.

Om det i ett bergrums vägg eller tak observeras sprickor i sådan mängd att säkerheten hotas eller om bergarten annars är sådan att man kan befara att stenar faller ned, skall berget förstärkas med bultning, betongsprutning eller injektering eller på annat tillförlitligt sätt. Om arbete måste utföras eller arbetare röra sig i så höga bergrum att besiktningen av taket avsevärt försvåras, skall behövliga förstärkningsåtgäder vidtas i förväg.

Då skrotning inte på ett betryggande sätt kan utföras från marken, skall för arbetarna anordnas en lämplig arbetsplattform, anordning för personlyft, särskilt skrotningsanordning eller arbetsställningar. Ovan nämnda anordningar skall utrustas med skyddstak, om det finns risk för att det faller sten från taket eller väggen och då arbetet inte kan utföras från ett temporärt stöttat eller förstärkt ställe.

Då skrotning utförs med en metod, i vilken observationer av lösa stenar helt eller delvis grundar sig på hörselintryck, skall det ses till att borrning eller annat bullersamt arbete inte utförs samtidigt i närheten.

Bultning
63 §

Bultning och därmed förbunden borrning av hål skall utföras med sådan anordning att arbetet kan utföras på en säker plats. Om en sådan anordning inte kan fås till det ställe som skall bultas, och om det föreligger fara för att lösa stenar skall falla från tak och väggar, skall stället temporärt stödas eller arbetet utföras under ett skyddstak som överensstämmer med standard SFS 4986 (17.11.1983) eller annans garanterar säkerheten.

Betongsprutning och injektering
64 §

Vid arbete med betongsprutning och injektering skall i tillämpliga delar iakttas de bestämmelser om bultning som finns i 63 §. I synnerhet vid injektering skall bergrummets väggar och tak besiktas för att eventuella av trycket orsakade förskjutningar skall observeras.

Betongsprutning skall utföras så, att arbetarna inte i onödan utsätts för farligt eller skadligt damm. Betongsprutning skall antingen utföras med våtblandningsmetod eller, då torrblandningsmetoden används, med avståndsmanövrering eller från renluftsventilerad styrhytt som är försedd med skyddstak.

Då ovan nämnda åtgärder inte kan vidtas eller då de inte skäligen kan fordras, skall arbetarna använda friskluftsapparater, försedda med fläkt, eller annan anordning med motsvarande skyddseffekt.

Isolering av farligt bergrum
65 §

Om tillräcklig säkerhet på arbetsplatsen inte kan åstadkommas med de åtgärder som förbeskrivs i 62 §, skall arbete och trafik där förbjudas och tillträde till platsen vid behov förhindras. Förbudet skall anges med förbudstavla eller på annat lämpligt sätt.

15 kap

Lastning och trafik

Allmänt
66 §

Runt om lastningsmaskin och motorfordon skall det under jord eller på plats, där fasta hinder finns, under lastning och körning finnas fritt utrymme enligt minimivärdena i tabell 7. Samma avstånd skall hållas beträffande person eller last som når utanför maskinens eller fordonets yttre mått. Maskinens eller fordonets hastighet skall med beaktande av omständigheterna vara tillräckligt låg.

Tabell 7
Transport och lastningssätt Fritt utrymme eller avstånd/m
Spårbunden transport
avstånd åt sidorna, uppåt eller till vagnar på invidliggande spår, då samtidig fotgängartrafik är förbjuden 0,4
avstånd på fotgängares sida 1,0
Icke spårbunden transport
avstånd uppåt 0,5
fritt utrymme på sidorna, sammanlagt, då samtidig fotgängartrafik är förbjuden 0,8
fritt utrymme på sidorna, sam manlagt, då samtidig fotgängartrafik är tillåten 1,5
fritt utrymme på sidorna, sammanlagt på mötesplats för fordon 1,5
Lastning
avstånd till tak vid största lyfthöjd som används 0,2
Spårbunden lastning
avstånd på sidorna 0,2
Icke spårbunden lastning
fritt utrymme på sidorna tillsammans 0,6

På den sida av körväg ned i dagbrott där det är risk för nedstörtning skall vägrenen vara minst 1,5 meter bred. Avståndet till fast hinder skall vara minst 0,5 meter. Om det är meningen att en körväg skall användas under längre tid än ett år, skall den vara minst 5 meter bred. Utan särskild orsak får vägens lutning i längdriktningen inte vara större än 1:7.

Sådan kant på körväg från vilken det föreligger risk för nedstörtning skall skyddas med en för ändamålet lämplig skyddsbom eller på annat lämpligt sätt.

Då en arbetsmaskins eller ett fordons hastighet är under 15 kilometer i timmen och människor samtidigt befinner sig på körvägen, får avvikelse ske från de i tabell 7 angivna minimibredderna för persontrafik, om det längs vägen med högst 30 meters mellanrum bryts väjningsplatser som är minst två meter långa och fyller kraven på minimibredd.

Lastnings- och transportmateriel
67 §

Fordon för transport av sprängsten skall förses med skydd enligt standard SFS 4986 (17.11.1983) eller med annat skydd som ger erforderlig säkerhet.

Lastningsmaskin och transportfordon skall förses med en färdbrorns med minst två bromskretsar och med parkeringsbroms. Färdbromsen skall tillförlitligt kunna få en lastad maskin eller ett fordon att stanna, och parkeringsbromsen skall kunna hålla maskin eller fordon jämte last på plats i de bruksförhållanden, för vilka maskinen eller fordonet är avsett.

Om backningsvarnare för lastningsmaskiner och transportfordon gäller vad som särskilt bestäms. (22.9.1994/848)

Bensindrivet fordon får under jord endast användas i räddnings- eller släckningsarbete.

Trafiken på arbetsplatsen
68 §

Körväg skall, då trafiken där förutsätter det, förses med erforderliga vägmärken eller skyltar som anger korsning, fördons mötesplatser, hastighetsbegränsning, förbud mot gångtrafik, vägkant avsedd för fotgängare, väjningsplats eller andra omständigheter. Vid behov skall trafikljus eller signalman anlitas.

En för gångtrafik avsedd körvägs fria höjd skall vara minst 2,1 meter.

69 §

Då arbetsmaskiner och fordon rör sig på arbetsplats, skall körljus användas på dem. Om arbetsmaskin eller fordon måste stannas eller parkeras på körväg med annan trafik, skall parkerings-, halv- eller varningsljus användas.

På tillräckligt långt avstånd från arbetsmaskin eller fordon placerade varningstrianglar skall användas, då arbetsmaskin eller fordon måste stannas eller lämnas i en kurva eller på en plats där sikten är begränsad.

70 §

Backning skall undvikas, om sikten bakåt är begränsad. Om det ändå är nödvändigt att backa, skall detta ske med synnerlig försiktighet. Om fordonets eller arbetsmaskinens längd, dålig sikt eller andra förhållanden förutsätter det, skall en signalman placeras ut för att leda backningen. Varningssignal för backning skall ges då fordon eller arbetsmaskin skall backas på arbetsplatsen, om det i fordonet eller arbetsmaskinen finns sådan signalanordning.

16 kap

Förstöring av explosiva varor och halvfabrikat

71 §

Explosiva varor och halvfabrikat som inte har exploderat eller andra sådana vilkas användbarhet det är skäl att betvivla får på arbetsplats endast förstöras av sprängarbas eller laddare. Förstöringen skall ske på minst 100 meters avstånd från allmän väg, bebodd byggnad eller plats där människor vanligtvis uppehåller sig.

72 §

Ammonit, AN-olja och därtill hörande halvfabrikat skall förstöras antingen genom att den i lämpligt kärl upplöses i en stor mängd vatten eller genom bränning på det sätt som föreskrivs i 73 §. Den olja som samlas i upplösningskärlet samt oupplösta delar av ämnet skall tas till vara och förstöras särskilt för sig.

Tomma ammoniumnitratsäckar får förstöras genom bränning. Denna skall utföras på en öppen plats och så, att bara några säckar i sänder bränns.

73 §

Andra än ovan i 72 § nämnda sprängämnen skall förstöras genom bränning tillsammans med brännbara hjälpmedel. Sprängämnena skall läggas i rad på marken med patronernas ändor mot varandra på ett underlag av träull, som har övergjutits med fotogen eller gasolja och som antänds med en minst en meter lång träulls- eller pappersremsa, så att lågan rör sig mot vinden. På en gång får högst 5 kilogram sprängämne i form av ett högst 0,05 meter tjockt lager förstöras. Bränningen skall ske så öppet som möjligt utan att sprängämnet hopas eller täcks över. Dessutom skall det ses till att inga sprängkapslar eller detonerande stubintrådar har kommit med i det som skall förstöras.

Krutstubintråd och nonelslang skall förstöras genom bränning på det sätt som i 1 mom. har bestämts om bränning av sprängämne. De får dock inte brännas tillsammans med sprängämnen.

Detonerande stubintråd och sprängkapslar skall förstöras genom att de sprängs tillsammans med sprängämne i ett slutet laddningsutrymme. Högst fem sprängkapslar som skall förstöras binds med bottenladdningarna jämsides så spänt som möjligt runt en felfri sprängkapsel.

17 kap

Ytterligare föreskrifter om olika arbeten

Sprängning av konstruktioner
74 §

Innan konstruktioner sprängs skall utrönas deras bärkraft och andra på arbetssäkerheten inverkande egenskaper samt den valda arbetsmetodens lämplighet. Vid behov skall byggnadsteknisk sakkunskap anlitas vid undersökningen. Endast patroner eller i rör förpackade sprängämnen får användas vid sprängningen. Vid sprängning av byggnader får krutstubintråd inte användas för tändningen.

Arbetet skall utföras så, att konstruktionerna inte rasar av sig själva. Bärande eller stödande konstruktioner får inte rivas innan stöd eller bindning har ordnats i tillräcklig omfattning. Lättframkomliga och säkra utrymningsvägar från det farliga området skall ordnas. Då språngningen utförs i ett bosättningscentrum, skall det damm som därvid uppstår bindas med vatten eller på annat sätt.

Effektsprängning
75 §

Vid effektsprängning skall en så liten mängd sprängämnen som möjligt användas och uppmärksamhet fästas vid sprängningens tidsinställning och vid risken för brand, tryckvåg och splitter samt, särskilt då sprängning sker inomhus, vid risken för dammexplosion.

Förbindningssprängning
76 §

Då olika stycken sammanfogas genom sprängning, skall följas tillverkarens eller importörens anvisningar om metoden och dess tillämpning.

Laddning med krut
77 §

Då man laddar med krut skall krutstubintrådens längd avpassas och tråden samt eventuell sprängkapsel placeras i hålet så, att de når till krutladdningens mellersta tredjedel. Då laddningen är färdig skall stubintråden nå minst 0,5 meter ut från laddningshålets mynning.

Vid laddning skall det ses till att krutet inte krossas och särskild försiktighet iakttas för att gnistor inte skall alstras. Krut som har spillts runt borrhålet skall omsorgsfullt avlägsnas innan man tänder.

Röjningssprängningar
78 §

Då vid röjning av stenar eller stubbar används hål- eller kastsprängning, skall laddningens sprängämnesmängd väljas så, att sprängningen inte orsakar fara för omgivningen. Efter behov skall laddningen täckas i tillräcklig omfattning.

Påläggsladdningar och ytsprängning
79 §

En påläggsladdning får inte täckas. På en påläggsladdning får dock läggas fuktig ler- eller annan jord som inte innehåller lösa stenar eller andra hårda partiklar. Då påläggsladdning används skall inverkan av tryckvåg särskilt beaktas.

Kan användningen av påläggsladdning orsaka särskild fara, skall ytsprängningen om möjligt utföras genom slagborrning, med begagnande av ett expanderande ämne eller med hjälp av någon annan liknande metod.

Sprängning av hårdnat ämne
80 §

Innan ett hårdnat ämne lösgörs eller mjukas upp genom sprängning skall det klarläggas att ämnet inte är explosivt. Vid sprängning inomhus skall risken för dammexplosion beaktas.

Jordsprängning
81 §

Vid sprängning av jord skall lämpliga åtgärder vidtas för att hindra att hålets vägg rasar och att jord blandas med sprängämnet. Laddningsfältet skall vid behov täckas.

Vid dikessprängning med elektrisk tändning, noneltändning eller detonerande stubintråd skall det kontrolleras att alla laddningar i samma laddningsfält tänds. De yttersta laddningarna i fältet skall klart markeras.

Vid laddning skall det om möjligt vara ett avstånd på minst två meter mellan den som gör hål och den som laddar.

Krutstubintråd får endast användas till tändning av enstaka laddning, detonerande stubintråd eller nonelslang. Då krutstubintråd används skall den vid sprängning av stenig mark vara minst en och en halv meter lång och i andra fall minst en meter.

Sprängning av hett ämne
82 §

Vid sprängning av hett ämne får temperaturen vid laddningen inte överstiga 50ºC. Laddningen skall skyddas och tändningen ordnas så, att laddningen inte kan explodera innan laddaren har satt sig i säkerhet.

Sprängning under vatten och issprängning
83 §

Vid sprängning under vatten skall begagnas för ändamålet lämpliga sprängämnen som tål inverkan av vatten eller som är skyddade mot dess inverkan. En ritning över laddningarnas läge och storlek skall uppgöras. Tändning med krutstubintråd får användas endast för enstaka laddningar på ett djup av högst 5 meter.

Före tändningen skall det kontrolleras att dykare eller någon annan inte befinner sig i vattnet på sprängningsplatsen eller i dess närhet.

Vid issprängning med kastpatron får kastaren endast hantera en sprängsats åt gången. Andra som deltar i arbetet skall därvid vara på betryggande avstånd från kastaren. De som arbetar på isen skall befinna sig inom syn- och hörhåll, så att omedelbara åtgärder kan vidtas, om någon faller genom isen eller då någon annan fara hotar.

Vid sprängning av dammar som har bildats av is eller issörja kan man, då omständigheterna kräver det, också använda stubintråd som är kortare än 0,6 meter, om så kan förfaras utan att säkerheten äventyras.

Borrflottar
84 §

På borrflotte får det på en gång finnas en så stor mängd sprängämnen som behövs under ett skift, dock högst 1500 kilogram, och högst 1000 stycken sprängkapslar. Sprängkapslarna skall höra till grupp C och tåla inverkan av vatten eller vara skyddade häremot. Över uttagna och begagnade explosiva ämnen skall föras bok. Upplagsmagasin för sprängämnen och sprängkapslar skall placeras ovanför vattenlinjen på ett så skyddat ställe som möjligt och tillräckligt långt från varandra. Vid fara för brand eller explosion skall upplagsmagasinen snabbt kunna tömmas. Det skall finnas utrymnings- och räddningsanvisningar för borrflotte, och de skall hållas synliga för arbetarna på lämplig plats.

Det är förbjudet att i omedelbar närhet av upplagsmagasinen för sprängämne och sprängkapslar röka, göra upp öppen eld, utföra underhålls- och reparationsarbeten som alstrar gnistor samt förvara brännbara ämnen. Tobaksrökning på flotte är tillåten endast i ett för ändamålet reserverat särskilt utrymme.

18 kap

Personlig skyddsutrustning

Skyldighet att använda personlig skyddsutrustning (19.1.1995/49)
85 § (19.1.1995/49)

Utöver vad som föreskrivs i statsrådets beslut om val och användning av personlig skyddsutrustning i arbetet (1407/93) tillämpas på personlig skyddsutrustning bestämmelserna i 86-89 §§.

Skyddshjälm
86 § (19.1.1995/49)

I arbete under jord skall alltid och i annat arbete vid behov användas skyddshjälm som överensstämmer med bestämmelserna. Hjälmen skall märkas med reflektionsfärg eller på annat sätt så att det är möjligt att varsebli den från olika håll. Vid behov skall skyddsshjälm förses med skyddshuva.

Hörselskydd
87 § (19.1.1995/49)

Vid borrning och annat arbete där arbetstagarens bullerexponering dagligen överstiger 85 dB(A) eller det ovägda momentana ljudtrycket överstiger 200 pascal skall användas hörselskydd som överensstämmer med bestämmelserna.

Skyddsskodon
88 § (19.1.1995/49)

Vid borrnings- och skrotningsarbete samt vid behov även annars skall till skydd för fötterna användas skyddsskodon som överensstämmer med bestämmelserna.

Reflektorer
89 §

Vid arbete under jord eller annars i skymning eller mörker på fordons eller arbetsmaskiners verkningsområde skall i samband med beklädnaden användas reflektorer, reflekterande västar eller annat varigenom arbetaren lätt kan varseblis från olika håll. Reflektorer skall helst vara fästade vid arbetskläderna.

19 kap

Besiktningar på arbetsplats

Ibruktagningsbesiktning
90 §

Konstruktion och skick hos trycklufts- och borrningsmateriel, laddnings- och tändapparater, saxbord, arbets- och skyddsställningar, oregistrerade fordon, betongsprutnings- och skrotningsmateriel, lastningsmaskiner och motsvarande anordningar, platser och anordningar för tillverkning av AN-olja, upplagsmagasin och förvaringsplatser för explosiva varor samt lyftanordningar och lyftredskap skall besiktigas på arbetsplatsen innan de tas i bruk.

Om annan besiktning som fordras innan upplagsmagasin för explosiva varor och tillverkningsplats för AN-olja tas i bruk stadgas i förordningen om explosiva varor (473/93). (22.2.1996/121)

Underhållsbesiktning
91 §

I sprängnings- och brytningsarbete skall tidvis under arbetet, om möjligt åtminstone en gång i veckan, besiktigas de i 90 § nämnda anordningarnas skick, gång- och räddningsleder samt den allmänna ordningen på arbetsplatsen.

Förrättande av besiktning
92 §

Den som förrättar ibruktagnings- och underhållsbesiktning skall vara en person som representerar arbetsgivaren och har den sakkunskap som uppgiften kräver. I fråga om sprängningsarbete förrättas besiktningen av sprängarbasen.

Arbetarskyddsfullmäktig eller annan representant för arbetstagarna skall beredas tillfälle att närvara vid besiktningarna. Vid besiktning av en maskin eller anordning skall dess förare eller skötare vara närvarande.

Vid besiktning skall protokoll föras, och däri skall antecknas besiktningsmännens namn, eventuella anmärkningar och när de anbefallda repatationerna har gjorts. Fel som äventyrar säkerheten i arbetet och som konstateras vid besiktning skall avhjälpas omedelbart. Protokollet skall bevaras minst två år efter det besiktningen har förrättats.

Rapportering av allvarliga risker (19.1.1995/49)
92 a § (19.1.1995/49)

Utöver vad som stadgas om rapportering av en allvarlig arbetsolycka eller dödsolycka skall arbetsgivaren till arbetarskyddsmyndigheten rapportera brand, explosion eller annat olycksfall som har medfört allvarlig risk för arbetstagarna eller andra personer i närheten av arbetet.

20 kap

Särskilda bestämmelser

Närmare bestämmelser
93 § (22.2.1996/121)

Närmare bestämmelser om tillämpningen av detta beslut meddelas vid behov av det behöriga ministeriet.

Undantag
94 § (22.2.1996/121)

Av särskilda skäl kan den behöriga arbetarskyddsmyndigheten i enstaka fall på ansökan bevilja undantag från någon bestämmelse i detta beslut, under förutsättning att syftet med bestämmelsen på annat sätt nås.

Ordningsreglernas tillgånglighet
95 §

Dessa ordningsregler skall på arbetsplats hållas synliga i lämpligt rum eller, då sådant inte finns, hos sprängarbas eller annan arbetsledare. Dessutom skall ett exemplar av dem mot kvittering ges till varje arbetare som hanterar explosiva varor.

Ikraftträdande
96 §

Detta beslut träder i kraft den 1 oktober 1986. Genom det upphävs statsrådets beslut av den 23 juni 1965 innefattande ordningsregler för sprängningsarbete (362/65) jämte senare ändringar.

Typgodkännande i enlighet med 13 § i detta beslut fordras för de maskin- och anordningstyper som i Finland första gången tas i bruk den dag då beslutet träder i kraft eller därefter, om dessa typer inte har godkänts med stöd av 4 § 2 mom. i det statsrådsbeslut som nu upphävs.

Åtgärder som verkställigheten av detta beslut förutsätter kan vidtas innan beslutet träder i kraft.

Övergångsbestämmelser
97 §

Bestämmelserna om slangbrottsventil och nödstopp i 15 § 2 mom., om ljuddämpare i 30 § i mom., om skydd för fordon för transport av sprängsten i 67 § 1 mom. och om anordning för varningssignal vid backning i 67 § 3 mom. tillämpas från och med den 1 oktober 1987 .

Bestämmelsen om reservutgång i 7 § 3 mom. samt bestämmelserna om körväg ned i dagbrott i 66 § 2 mom. gäller arbetsplatser som tas i bruk den 1 oktober 1988 eller därefter.

Bestämmelsen om tvångsstyrd manövreringsanordning i 15 § 2 mom. och om vagnborrmaskin som skall utrustas med styrhytt i 26 § 1 mom. gäller de maskiner och anordningar som i Finland första gången tas i bruk den 1 oktober 1988 eller därefter.

Bestämmelserna i 61 § 2 mom. i fråga om asbest träder i kraft den 1 januari 1989 dock så att den mängd av asbest inte får vara större än en fiber från och med den 1 januari 1987.

Bestämmelserna i 3 § 2 mom. om den behörighet som krävs av sprängarbasen, då sprängningsarbetet utförs på bebott område, och bestämmelsen i 61 § 2 mom. i fråga om benzo(a)pyren träder i kraft den 1 oktober 1989.

Ikraftträdelsestadganden:

22.9.1994/848:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1995.

19.1.1995/49:

Detta beslut träder i kraft den 1 februari 1995. Arbetsplatser där verksamhet pågår före den 1 februari 1995 skall dock uppfylla bestämmelserna i 1 § 2 mom., 9 a, 9 b, 12 och 92 a §§ i detta beslut senast den 31 december 1996.

Rådets direktiv 92/91/EEG , EGT nr L 348, 28.11.1992, s. 9, 92/104/EEG , EGT nr L 404, 31.12.1992, s. 10

22.2.1996/121:

Detta beslut träder i kraft den 1 mars 1996.

14.2.2002/123:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2002.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.