Beaktats t.o.m. FörfS 158/2021.

14.2.1985/185

Statsrådets beslut om ämbetsverkens sigill (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Detta beslut har upphävts genom L om myndigheters sigill och stämplar 23.1.2009/19, som gäller fr.o.m. 1.6.2009.

Statsrådet har vid föredragning från statsrådets kansli beslutat:

1 §

Statens ämbetsverk och övriga i detta beslut nämnda myndigheter använder pappers- och lacksigill, stämplar och, för de viktigaste handlingarna, pressigill.

Sigillens former och storlekar
2 §

Sigillen är runda, ovala eller spetsovala.

De sigillbottnar som används i pressigill skall vara antingen stjärnformigt tandade eller bågtandade.

Papperssigillen är till sin form alltid runda och slätkantade.

3 §

De runda sigillen är av sex olika storlekar, och nedan nämnda ämbetsverk och inrättningar använder dem som följer:

1) republikens president ett stort pressigill, vars diameter är 80 mm, och ett mindre pressigill, vars diameter är 55 mm;

2) statsrådet ett stort pressigill, vars diameter är 80 mm, ett mindre pressigill och ett stort lacksigill, vilkas diameter är 55 mm, samt ett mindre lacksigill och ett papperssigill, vilkas diameter är 45 mm;

3) statsrådets kansli, ministerierna, justitiekansler, högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen, riksåklagaren och riksåklagarämbetet samt kansler för Helsingfors universitet ett pressigill, vars diameter är 65 mm, och ett pappers- och ett lacksigill samt stämplar, vilkas diameter är 45 mm; (27.11.1997/1043)

4) hovrätterna ett pressigill, vars diameter är 55 mm, samt hovrätterna och med dem jämställda specialdomstolar ett pappers- och ett lacksigill samt stämplar, vilkas diameter är 45 mm;

5) statliga högskolor ett pressigill, vars diameter är 55 mm, och ett pappers- och ett lacksigill samt stämplar, vilkas diameter är 35 mm;

6) republikens presidents kansli, det ortodoxa kyrkosamfundets kyrkostyrelse och ärkebiskop samt biskopar ett pappers- och ett lacksigill samt stämplar, vilkas diameter är 45 mm;

7) statsrådets kansli och ministerierna underställda ämbetsverk och inrättningar samt länsstyrelserna och dem underställda myndigheter, tingsrätterna och de med dem jämförbara specialdomstolarna samt det ortndoxa kyrkosamfundets kyrkoherdeämbeten, kloster och resepräster ett pappers- och ett lacksigill samt stämplar, vilkas diameter är 35 mm. (10.10.1996/715)

På intyg och andra handlingar i litet format kan i 5 och 7 punkterna nämnda ämbetsverk och myndigheter använda stämplar, vilkas diameter är 25 mm.

Ministerium som ej har sådant pressigill som är nämnt i 3 punkten är berättigat att använda statsrådets i 2 punkten nämnda mindre pressigill.

4 § (21.10.1993/881)

De ovala sigillen är av tre olika storlekar, och de används av beskickningarna i utlandet.

Beskickningarna använder

1) pressigill och stora lacksigill, i vilka ändarnas radier är 20 mm och ovalens höjd 60 mm,

2) mindre lacksigill och stämplar, i vilka ändarnas radier är 14 mm och ovalens höjd 42 mm, samt

3) på intyg och andra handlingar i litet format stämplar, i vilka ändarnas radier är 8 mm och ovalens höjd 24 mm.

5 §

De spetsovala sigillen är av två olika storlekar, och de används som följer:

1) den evangelisk-lutherska kyrkans kyrkomöte, biskopsmöte, kyrkostyrelse, avtalsdelegation, domkapitel och ärkebiskop använder lack- och pressigill samt stämplar, som begränsas av två cirkelbågar med 34 mm:s radie och 25 mm:s avstånd mellan medelpunkterna;

2) den evangelisk-lutherska kyrkans kontraktsprostar och pastorsexpeditioner använder lacksigill och stämplar, som begränsas av två cirkelbågar med 25 mm:s radie och 25 mm:s avstånd mellan medelpunkterna.

Sigillens randfält och text
6 §

Inom de ovan stadgade yttre måtten inpassas för sigillets text ett randfält, där för texter används antikvatyper, i de evangelisk-lutherska kyrkliga myndigheternas sigill dock gotiska typer.

7 §

I de tvåspråkiga runda sigillen börjar den finskspråkiga randtexten i mitten av sigillets vänstra sida och löper medsols längs den övre hälften av sigillet, medan åter den svenskspråkiga texten börjar på sigillets vänstra sida och löper motsols längs den undre hälften av sigillet. I de enspråkiga runda sigillen börjar texten överst i sigillets randfält.

I de sigill som används av beskickningarna i utlandet börjar såväl den tvåspråkiga som den enspråkiga texten från sigillets vänstra sida, beroende på textens längd antingen i mitten eller något nedanför mitten, och löper medsols till motsvarande ställe på dess högra sida. Stationeringsortens namn är i sigillets undre randfält.

I de tvåspråkiga spetsovala sigillen löper den finskspråkiga randtexten medsols från sigillets övre spets och den svenskspråkliga från dess undre spets. I de enspråkiga sigillen börjar texten från sigillets övre spets.

8 §

I de evangelisk-lutherska kyrkliga myndigheternas sigill kan texten i stället för på finska och svenska vara på latin.

Statens högskolor kan även använda sigill med text på latin. (21.10.1993/881)

Sigillens färger
9 §

Papperssigillens bottenfärg är mörkröd, såvida ej vederbörande ministerium bestämmer annorlunda. Vapenbilden och texten är vita och behöver inte vara utförda i relief. Vapenbildens heraldiska färger anges inte genom skraffering.

Sigillbottnen i pressigill är vit.

Sigillens emblem
10 § (27.11.1997/1043)

Finlands vapens emblem utan sköld använder i sina sigill republikens president, statsrådet, statsrådets kansli, ministerierna, justitiekansler, högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen, riksåklagaren och riksåklagarämbetet, kansler för Helsingfors universitet, post- och telestyrelsen, statskontoret, försvarsmakten och beskickningarna i utlandet.

Finlands Bank använder i sina sigill Finlands vapensköld.

11 §

De centrala ämbetsverken och med dem jämställda, ministerierna underställda ämbetsverk och inrättningar samt högskolorna använder i sina sigill för dem särskilt fastställda emblem.

Myndigheter, som är underställda de centrala ämbetsverken och med dem jämställda ämbetsverk och inrättningar, använder i sina sigill vederbörande centrala ämbetsverks eller inrättnings emblem eller för dem med vederbörande centrala ämbetsverks eller inrättnings samtycke särskilt fastställda emblem.

12 §

Hovrätterna och med dem jämställda specialdomstolar använder i sina sigill för dem särskilt fastställda emblem.

2 mom. har upphävts genom B 10.10.1996/715. (10.10.1996/715)

I tingsrätternas sigill skall ingå det historiska landskaps krönta vapensköld, till vilken tingsrättens domkrets hör. Omfattar domkretsen delar av flera landskap, kan högst två landskaps vapensköldsemblem i kluven sköld ingå i sigillet. (21.10.1993/881)

Andra än ovan nämnda domstolar använder i sina sigill för dem särskilt fastställda emblem.

13 § (10.10.1996/715)

I länsstyrelsernas sigill används länets krönta vapensköld.

I häradsämbetenas och deras polisinrättningars, åklagaravdelningars, exekutionsavdelningars och magistraters samt häradens fristående ämbetsverks sigill skall länets krönta vapensköld ingå, varvid i fråga om länsbegreppet skall iakttas den länsindelning som gällde före den 1 december 1996. (21.8.1997/796)

14 §

Den evangelisk-lutherska kyrkans kyrkomöte, biskopsmöte, kyrkostyrelse, avtalsdelegation och domkapitel samt ärkebiskop använder i sina sigill sina egna emblem.

Den evangelisk-lutherska kyrkans kontraktsprostar använder i sina sigill ett grekiskt kors.

I den evangelisk-lutherska kyrkans pastorsexpeditioners och andra lägre kyrkliga myndigheters sigill kan församlingens kyrka eller del därav, ett kors eller någon annan kyrklig symbol användas såsom emblem.

15 § (11.11.1999/1040)

Det ortodoxa kyrkosamfundets kyrkostyrelse och biskopar använder i sina sigill sina egna emblem.

I de ortodoxa kyrkoherdeämbetenas sigill kan församlingens kyrka eller bönehus eller en del därav, ett kors eller någon annan kyrklig symbol användas som emblem.

Fastställelse av sigill
16 §

Sigillen för statens ämbetsverk och övriga i detta beslut nämnda myndigheter fastställs, med nedan nämnda undantag, av vederbörande ministerium på framställning av myndigheten.

Helsingfors universitet och Finlands Bank godkänner själva sina sigill.

17 §

Kontraktsprostarna, pastorsexpeditionerna och kyrkoherdeämbetenas kanslier samt andra lägre kyrkliga myndigheter skall underställa sitt sigill, i den evangelisk-lutherska kyrkan domkapitlet och i det ortodoxa kyrkosamfundet biskopen för fastställelse. (11.11.1999/1040)

Om kommunala myndigheters sigill är stadgat särskilt.

18 §

Önskar statens ämbetsverk eller annan i detta beslut nämnd myndighet taga i bruk ett sigill, i vilket ingår ett emblem eller andra tecken än vederbörande myndighets namn, skall därom inhämtas riksarkivets utlåtande innan framställning i saken görs hos vederbörande ministerium för fastställelse av sigillet.

Sigill som tages ur bruk
19 §

Stämplar samt sigillstampar och -pressar som tages ur bruk skall sändas till vederbörande ministerium, som besluter om deras förstörande. Om förstöring av kyrkliga myndigheters stämplar samt sigillstampar och -pressar som tagits ur bruk besluter den evangelisk-lutherska kyrkans respektive ortodoxa kyrkosamfundets kyrkostyrelse. Innan ovan avsett förstörande skall riksarkivet beredas tillfälle att omhänderta material som är avsett att förstöras.

Om de stämplar och sigillstampar som tages ur bruk inom försvarsmakten bestämmer huvudstaben.

Ikraftträdande
20 §

Detta beslut träder i kraft den 1 april 1985.

Genom detta beslut upphävs statsrådets beslut av den 19 januari 1939 angående ämbetsverkens sigill (19/39) jämte däri senare företagna ändringar.

21 §

Statens ämbetsverk eller annan i detta beslut nämnd myndighet har rätt att använda sigill, som överensstämmer med tidigare bestämmelser, fram till den 1 januari 1990, registerbyråerna och länsmännen dock till dess att sigillet på grund av förslitning måste förnyas.

Utan hinder av vad som är stadgat ovan i detta beslut kan Åbo hovrätt, Vasa hovrätt och domkapitlet i Åbo ärkestift fortfarande använda de sigill som tidigare fastställts för dem.

Ikraftträdelsestadganden:

21.10.1993/881:

Detta beslut träder i kraft den 1 december 1993.

Åtgärder som verkställigheten av detta beslut förutsätter får vidtas innan det träder i kraft.

10.10.1996/715:

Detta beslut träder i kraft den 17 oktober 1996.

Åtgärder som verkställigheten av detta beslut förutsätter får vidtas innan det träder i kraft.

21.8.1997/796:

Detta beslut träder i kraft den 1 september 1997. Åtgärder som verkställigheten av detta beslut förutsätter får vidtas innan det träder i kraft.

27.11.1997/1043:

Detta beslut träder i kraft den 1 december 1997. Åtgärder som verkställigheten av detta beslut förutsätter får vidtas innan det träder i kraft.

11.11.1999/1040:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2000.

Genom detta beslut upphävs statsrådets beslut av den 12 november 1953 om emblemen i det ortodoxa kyrkosamfundets sigill.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.