Beaktats t.o.m. FörfS 1054/2019.

31.5.1974/402

Lag om försvarsmakten (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L om försvarsmakten 11.5.2007/551 och L om Försvarshögskolan 30.12.2008/1121.

I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:

1 §

Försvarsmakten är administrativt och militärt organiserad på sätt i denna lag stadgas.

Angående fullgörandet av värnplikt inom försvarsmakten är stadgat i värnpliktslagen.

2 §

Försvarsmakten har till uppgift:

1) att i samverkan med andra övervakningsmyndigheter sörja för övervakningen av rikets land- och sjöområde samt luftrum;

2) att trygga rikets territoriella integritet, vid behov med anlitande av kraftåtgärder;

3) att försvara riket och dess rättsordning samt folkets livsbetingelser och grundläggande rättigheter;

4) att sörja för upprätthållandet och utvecklandet av rikets militära försvarsberedskap;

5) att handha den militära utbildningen, (19.8.1994/740)

5 a) att stöda frivillig försvarsutbildningenligt vad som stadgas genom förordning eller föreskrivs genom försvarsministeriets beslut eller beroende på ärendets art genom beslut av huvudstaben samt att också på annat sätt främja verksamhet som syftar till att stärka försvarsviljan och höja medborgarnas fysiska kondition, (19.8.1994/740)

6) att vid behov ge handräckning för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt för att förhindra och avbryta terroristbrott på det sätt som föreskrivs särskilt; (15.7.2005/524)

6 a) att delta i räddningsverksamheten genom att tillhandahålla nödvändig utrustning, personalresurser och särskilda sakkunnigtjänster, om detta är nödvändigt med hänsyn till olyckans omfattning eller speciella natur; deltagandet i räddningsverksamheten får inte äventyra skötseln av försvarsmaktens försvarsuppgifter; (25.2.2000/228)

7) att delta i militär krishantering enligt vad som bestäms om det i lagen om militär krishantering (211/2006); (31.3.2006/212)

7 a) att för sin del svara för den internationella verksamheten inom förvaltningsområdet enligt vad som vid behov bestäms om det genom förordning av försvarsministeriet; samt (1.6.2001/452)

8) att utföra de övriga för försvarsmakten i lag föreskrivna åliggandena.

Försvarsmakten har i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om försvarsmaktens handräckning till polisen (781/1980) rätt att använda militära maktmedel under polisens ledning när den bistår polisen i att förhindra eller avbryta ett terroristbrott. (15.7.2005/524)

2 a § (18.8.2000/755)

2 a § har upphävts genom TerritorialövervakningsL 755/2000.

2 b § (28.11.1997/1045)

Försvarsmaktens regionala förvaltningsmyndigheter och lokalmyndigheter kan i den mån militära orsaker eller skyddandet av utomstående mot faror det kräver förbjuda obehöriga att röra sig på ett område eller ställe som försvarsmakten förfogar över eller begränsa denna rätt. Om straffpåföljden för överträdelse av förbudet bestäms i strafflagen.

På områden som försvarsmakten tillfälligt förfogar över för att hålla övning och som används för att förvara materiel, för gruppering av trupper eller för verksamhet som kan vara farlig för utomstående kan också den som leder övningen bestämma om förbud eller begränsningar enligt 1 mom.

3 §

I administrativt avseende är försvarsmakten underställd försvarsministeriet.

Om högsta befälet över försvarsmakten bestäms i grundlagen. (25.2.2000/228)

4 § (5.6.1992/490)

Försvarsmakten omfattar

1) kommendören för försvarsmakten,

2) huvudstaben och staber för regionalförvaltningen,

3) armén, marinen och flygvapnet, (30.12.1998/1223)

4) militära inrättningar,

5) truppförband och andra enheter samt

6) Försvarshögskolan. (1.6.2001/452)

Försvarsmaktens sammansättning och ledningsförhållanden under fredstid bestäms av försvarsministeriet. Om rätten för kommendören för försvarsmakten att meddela detaljerade föreskrifter om försvarsmaktens sammansättning och ledningsförhållanden under fredstid enligt de grunder som försvarsministeriet fastställer stadgas genom förordning.

4 a § (25.2.2000/228)

4 a § har upphävts genom L 25.2.2000/228.

5 § (28.11.1997/1045)

Genom förordning bestäms om indelningen av landet i försvarsområden och dem underlydande militärlän för fullgörande av försvarsmaktens uppgifter.

6 §

Den direkta ledningen av och tillsynen över försvarsmakten ankommer på kommendören för försvarsmakten.

Ledande stab och högre förvaltningsmyndighet för försvarsmakten är huvudstaben.

Angående försvarsmaktens regional- och lokalförvaltning stadgas genom förordning.

7 § (17.6.1988/572)

Om tjänsterna inom försvarsmakten stadgas genom förordning.

Omskolningen av en person som utnämnts till en militär tjänst som alltid besätts för viss tid stöds genom att ersättning under tjänstgöringsförhållandet betalas för kostnader för studier enligt lagen om studieledighet (273/1979) som bedrivs utanför försvarsmakten. Om utbildningsstöd inte har betalats, betalas en lika stor tjänstgöringstidsersättning såsom engångsersättning när tjänstgöringsförhållandet upphört. Utbildningsstöd eller tjänstgöringstidsersättning betalas om tjänstgöringsförhållandet pågått i sammanlagt minst tre år, varvid beloppet utgör skillnaden mellan den allmänna militärpensionsavgiften för respektive tjänstetyp och pensionsavgiften för den ifrågavarande militära tjänsten, som alltid besätts för viss tid, dock minst tolv procent av den skattepliktiga avlöningen. (1.6.2001/452)

Om en person, som fått utbildningsstöd eller tjänstgöringstidsersättning, inom ett år från att tjänstgöringsförhållandet för viss tid upphört tills vidare utnämns till en annan militär tjänst vid försvarsmakten på grundval av utbildning som försvarsmakten givit eller helt bekostat, kan högst hälften av de utbetalda förmånerna återkrävas i enlighet med 60 och 61 § statstjänstemannalagen (750/1994). (1.6.2001/452)

Närmare bestämmelser om intjäningen och utbetalningen av förmåner enligt 2 mom. samt om återkrav av dessa enligt 3 mom. utfärdas genom förordning av försvarsministeriet. (1.6.2001/452)

7 a § (22.12.2005/1165)

Huvudstaben kan av vägande skäl och med tjänstemannens samtycke besluta att en tjänsteman får kvarstå i sin tjänst efter avgångsåldern en bestämd tid, dock högst till dess tjänstemannen fyller 68 år och i fråga om en tjänsteman i en militär tjänst högst tills han eller hon fyller 55 år.

Beslutet om rätt för en tjänsteman att kvarstå i tjänsten skall fattas innan tjänstemannen uppnår avgångsåldern. Ett tjänsteförhållande upphör utan uppsägning, när den i 1 mom. avsedda tiden löper ut.

8 § (25.2.2000/228)

Republikens president beslutar i militära kommandomål och i militära utnämningsärenden på det sätt som bestäms i denna lag.

8 a § (25.2.2000/228)

Republikens president beslutar om de centrala grunderna för rikets militära försvar, om betydande ändringar i den militära försvarsberedskapen och om principerna för det militära försvaret samt om andra vittsyftande eller principiellt viktiga militära kommandomål som gäller försvarsmaktens militära verksamhet och militära ordning.

Presidenten beslutar som militärt kommandomål också om befordran till militär grad enligt vad som föreskrivs i denna lag.

Presidenten kan överta avgörandet av ett militärt kommandomål som skall avgöras av kommendören för försvarsmakten eller någon annan militär förman. Kommendören för försvarsmakten skall informera presidenten och försvarsministern om betydande militära kommandomål som hör till de militära förmännens behörighet.

Kommendören för försvarsmakten avgör andra militära kommandomål än sådana som skall avgöras av presidenten, om de inte enligt vad som bestäms eller föreskrivs skall avgöras av någon annan militär förman. En militär förman kan överta avgörandet av ett militärt kommandomål som skall avgöras av hans underordnade.

Om fördelningen av behörigheten mellan kommendören för försvarsmakten och lägre militära förmän i militära kommandomål kan bestämmas genom en förordning som utfärdas av republikens president.

8 b § (25.2.2000/228)

Republikens president fattar beslut i militära kommandomål på föredragning av kommendören för försvarsmakten. Besluten kontrasigneras av kommendören för försvarsmakten. När ett militärt kommandomål föredras för presidenten har försvarsministern rätt att närvara och uttala sin uppfattning om saken. När ett militärt kommandomål som avses i 8 a § 1 mom. föredras skall försvarsministern dock vara närvarande. Dessutom kan statsministern vara närvarande och uttala sin uppfattning om saken.

Presidenten kan på eget initiativ eller på framställning av försvarsministern överföra ett militärt kommandomål för att avgöras av presidenten i statsrådet. Härvid beslutar presidenten om saken på föredragning av försvarsministern utan att statsrådet lägger fram förslag till avgörande. När ett militärt kommandomål föredras för presidenten i statsrådet har kommendören för försvarsmakten rätt att närvara och uttala sin uppfattning om saken.

8 c § (25.2.2000/228)

Kommendören för försvarsmakten, chefen för huvudstaben, general, amiral, försvarsmaktens chefsingenjör, försvarsmaktens överläkare och fältbiskopen utnämns till sina tjänster och förordnas till sina uppgifter av republikens president. Presidenten beslutar om utnämning och förordnande till uppgift i statsrådet utifrån statsrådets förslag till avgörande. I samma ordning förordnar presidenten en officer eller specialofficer vid försvarsmakten till uppgiften som militärattaché, biträdande militärattaché och militär representant samt till motsvarande internationella uppgifter.

Presidenten beslutar som militärt utnämningsärende om utnämning av annan än i 1 mom. avsedd officer och om förordnande av en officer till uppgiften som adjutant för republikens president. Presidenten fattar beslut i militära utnämningsärenden på föredragning av kommendören för försvarsmakten. Besluten kontrasigneras av kommendören för försvarsmakten. När ett sådant ärende föredras för presidenten har försvarsministern rätt att vara närvarande och uttala sin uppfattning om saken.

Om behörigheten att förordna andra än i 1 och 2 mom. avsedda officerare till en uppgift samt att utnämna och förordna andra tjänstemän vid försvarsmakten till uppgift föreskrivs i en förordning som utfärdas av statsrådet.

8 d § (1.6.2001/452)

Om sådana ersättningar på grund av lokala särförhållanden samt andra ekonomiska förmåner som skall betalas till dem som har förordnats till uppgiften som militärattaché, biträdande militärattaché och militär representant samt till motsvarande internationella uppgifter och till personer som bistår dem gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i lagen om ersättningar på grund av lokala särförhållanden samt andra förmåner till tjänstemän inom utrikesrepresentationen (651/1993).

Om jämställande av en person som avses i 1 mom. med en tjänsteman inom utrikesförvaltningen bestäms genom förordning av försvarsministeriet.

9 § (25.2.2000/228)

Republikens president befordrar genom beslutsförfarandet för militära kommandomål på föredragning av kommendören för försvarsmakten till fänriks, underlöjtnants och löjtnants militära grad samt till sådan militär grad för officer som är högre än dessa och till militär grad för specialofficer och institutofficer med motsvarande beteckning. Beslutsfattandet i fråga om befordran till brigadgenerals, flottiljamirals samt högre officers eller motsvarande specialofficers militära grad samt i fråga om motsvarande tjänstgöringsgrad sker dock på föredragning av försvarsministern.

Om militära grader och tjänstgöringsgrader samt om grunderna för befordran till militär grad och förlänande av tjänstgöringsgrad liksom även om behörighet att befordra till andra än de i 1 mom. avsedda militära graderna och förläna motsvarande tjänstgöringsgrad bestäms genom en förordning som utfärdas av republikens president.

9 a § (30.12.1998/1223)

En tjänsteman vid försvarsmakten är skyldig att övergå till en annan tjänst eller ett annat uppdrag vid försvarsmakten när detta är nödvändigt för att skötseln av uppgifterna eller tjänstgöringen skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Om förflyttningen till en annan tjänst eller förordnandet till ett annat uppdrag medför att tjänstemannens tjänstgöringsort ändras, skall beslutet delges honom minst tre månader tidigare.

I ett beslut som gäller förflyttning till en tjänst eller förordnande till ett uppdrag och som medför att tjänstemannens tjänstgöringsort ändras får ändring sökas enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996). Beslutet skall likväl iakttas oberoende av om besvär anförs eller ej, om besvärsmyndigheten inte bestämmer annat. I ett beslut som gäller förflyttning till en tjänst eller förordnande till ett uppdrag och som inte medför att tjänstgöringsorten ändras får ändring inte sökas genom besvär.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte deltagande utomlands i sådan militär krishantering som avses i 2 § 1 mom. 7 punkten. (31.3.2006/212)

9 b § (28.11.1997/1045)

Om försvarsmaktens militärdräkter och uniformer bestäms genom förordning. Närmare föreskrifter om dräkterna och uniformerna kan meddelas av vederbörande ministerium eller, enligt vad ministeriet bestämmer, av kommendören för försvarsmakten eller huvudstaben.

10 §

Om utrustandet och underhållet av försvarsmakten samt om förläggningsorterna för dess olika delar bestämmes i administrativ väg. I beslut som rör nämnda angelägenheter får ändring ej sökas genom besvär.

Försåvitt militära synpunkter det medger skall truppavdelning förläggas till ort, där befolkningens språk är detsamma som truppavdelnings värnpliktigas modersmål eller där befolkningen är tvåspråkig.

10 a § (1.6.2001/452)

Försvarshögskolan är en högskola som är underställd huvudstaben. De studerande vid Försvarshögskolan antas av Försvarshögskolans rektor enligt grunder som fastställs av huvudstaben och antagningsförfarande som fastställs i en instruktion. Som studerande inom utbildningsprogrammet för officerare kan antas en sökande som är högst 26 år, i fråga om dem som skall utbildas till flygare dock högst 23 år. Av särskilda skäl kan undantag göras från åldersgränserna.

I fråga om en studerande vid Försvarshögskolan kan studierna avbrytas på grund av långvarig sjukdom, bristfälliga studieresultat eller andra motsvarande vägande skäl. En studerande som har gjort sig skyldig till brott eller till uppträdande som i övrigt är olämpligt för en militärpersons värdighet kan avstängas. Beslut om att en studerandes studier avbryts och att en studerande avstängs fattas av rektor.

Den som sökt studierätt vid Försvarshögskolan och som inte vid det i 1 mom. avsedda förfarandet har antagits som studerande, kan skriftligen söka rättelse i beslutet i ärendet hos Försvarshögskolan. En studerande får hos Försvarshögskolan söka rättelse i bedömningen av en studieprestation och i motsvarande beslut som gäller studierna.

Ändring i ett beslut av Försvarshögskolan söks genom besvär hos förvaltningsdomstol enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996). I ett i 3 mom. avsett beslut i vilket rättelse får sökas får ändring inte sökas genom besvär. Ändring i ett beslut som givits vid rättelseförfarande söks genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Besvär får dock inte anföras över ett sådant beslut om bedömning av studieprestationer som givits vid rättelseförfarandet.

Ändring i ett beslut av förvaltningsdomstolen om antagning av studerande enligt 1 mom. eller avbrytande av studier eller avstängning av en studerande enligt 2 mom. får inte sökas genom besvär.

Om Försvarshögskolan och om examina som kan avläggas vid den och om annan utbildning som ges där liksom även om antagningsförfarandet enligt 1 mom., förfarandet för avbrytande av studier och avstängning av en studerande enligt 2 mom. samt rättelseförfarandet enligt 3 mom. bestäms närmare genom förordning av statsrådet. En del av den utbildning som leder till examina ordnas vid försvarsgrenarnas, vapenslagens och verksamhetsområdenas skolor.

10 b § (1.6.2001/452)

Den som har antagits till utbildning som leder till examina vid Försvarshögskolan skall avge en skriftlig förbindelse om att han eller hon kommer att tjänstgöra i en mot utbildningen svarande tjänst vid försvarsmakten eller gränsbevakningsväsendet i högst fyra år efter avlagd högre högskoleexamen för officer eller doktorsexamen, i högst tre år efter avlagd lägre högskoleexamen för officer eller generalstabsofficersexamen samt sammantaget högst 14 år efter det utbildningen inleddes som elev i utbildning för militär tjänst vid studier till flygare eller navigatör och i tjänst. I fråga om doktorsexamen och generalstabsofficersexamen gäller förbindelsen endast studier som bedrivs med fulla löneförmåner.

Om personen i fråga under den tid som avses i 1 mom. säger upp sig eller blir uppsagd eller själv avbryter sina studier vid Försvarshögskolan eller studierna avbryts av någon av personen själv beroende annan orsak än sjukdom eller avsaknad av flygaregenskaper, skall han eller hon betala tillbaka ett belopp som beror på examens art eller utbildningens innehåll och som uppgår till högst hälften av de kostnader som utbildningen åsamkat staten enligt vad som närmare bestäms genom förordning av försvarsministeriet.

Ändring i ett beslut enligt denna paragraf får sökas i enlighet med förvaltningsprocesslagen.

11 §

Vad i annan lag eller i förordning är stadgat om förvarsväsendet gäller på motsvarande sätt försvarsmakten.

12 §

Närmare bestämmelser angående verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Om försvarsmaktens emblem föreskrivs genom en förordning som utfärdas av republikens president. (25.2.2000/228)

13 §

Denna lag träder i kraft den 1 september 1974. Genom densamma upphäves 52 § 2 mom. värnpliktslagen av den 15 september 1950 (452/50).

Ikraftträdelsestadganden:

24.10.1986/759:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

RP 238/84, Andra lagutsk.bet. 2/86, StoUB 49/86

17.6.1988/572:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Genom denna lag upphävs lagen den 1 februari 1974 om tjänster och befattningar vid försvarsmakten (91/74) jämte senare ändringar.

Regeringens proposition 203/87, Försvarsutsk. bet. 2/88, Stora utsk. bet. 43/88

8.6.1990/494:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Regeringens proposition 211/89, Försvarsutsk. bet. 1/90, Stora utsk. bet. 37/90

5.6.1992/490:

Denna lag träder i kraft den 1 januari1993.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 220/91, FöUB 2/92

19.8.1994/740:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1994.

RP 46/94, FöUB 2/94

18.12.1995/1466:

Denna lag träder i kraft den 19 december 1995.

RP 185/95, UtUB 21/95, RSv 174/95

28.11.1997/1045:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

RP 118/1997, GrUU 21/1997, FöUB 1/1997, RSv 146/1997

30.12.1998/1223:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1999.

RP 240/1998, FöUB 4/1998, RSv 232/1998

25.2.2000/228:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.

Genom denna lag upphävs 6 § 2 mom. lagen den 30 april 1999 om räddningsväsendet (561/1999).

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 172/1999, GrUB 2/2000, RSv 12/2000

18.8.2000/751:

Denna lag träder i kraft den 31 december 2000.

RP 20/2000, UtUB 4/2000, RSv 86/2000

18.8.2000/755:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

RP 38/2000, FsUB 3/2000, RSv 99/2000

1.6.2001/452:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2001.

Vad som någon annanstans i lag eller förordning bestäms om institutofficer gäller efter att denna lag har trätt i kraft i tillämpliga delar också en tjänsteman som tjänstgör i en visstidstjänst som yngre officer eller i en visstidstjänst som reservofficer, om inte något annat bestäms i lag eller förordning.

Den som när denna lag träder i kraft studerar vid Försvarsinstitutet fortsätter sina studier och den som har avlagt institutofficersexamen kompletterar sina studier enligt det utbildningsprogram som har fastställts för institutofficerare, på det sätt som huvudstaben närmare bestämmer. Fortsatta studier bedrivs och kompletterande utbildning ges vid en försvarsgrensskola om vilken bestäms genom förordning av statsrådet. Skolans chef har vad denna utbildning beträffar samma ställning som Försvarsinstitutets chef och chefens befogenheter är härvid de samma som för Försvarsinstitutets chef när denna lag träder i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 18/2001, FsUB 1/2001, RSv 42/2001

15.7.2005/524:

Denna lag träder i kraft den 20 juli 2005.

RP 187/2004, FvUB 11/2005, RSv 86/2005

22.12.2005/1165:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 199/2005, FsUB 1/2005, RSv 201/2005

31.3.2006/212:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2006.

RP 5/2006, UtUB 1/2006, RSv 22/2006

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.