Beaktats t.o.m. FörfS 662/2020.

26.1.1951/63

Förordning angående tillämpning av värnpliktslagen (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna förordning har upphört att gälla. Se L 1438/2007 128 §.

På föredragning av försvarsministern stadgas i stöd av 52 § värnpliktslagen den 15 september 1950 (452/50):

1 kap

Myndigheter (11.12.1992/1265)

1 § (11.12.1992/1265)

Staben för ett militärlän har i värnpliktsärenden till uppgift att sköta om förberedelserna för och förrättande av uppbåden samt att behandla och avgöra frågor som gäller värnplikten, om de inte skall behandlas av uppbådsnämnden eller av någon annan myndighet.

2 § (11.12.1992/1265)

Ett värnpliktsärende som skall behandlas i staben för ett militärlän avgörs av kommendören för militärlänet på föredragning, om inte avgörandet av ärendet enligt vad som stadgas eller bestäms, eller enligt arbetsordningen har uppdragits åt någon annan tjänsteman. Föredragande för värnpliktsärenden är en officer, institutofficer eller militärjurist som förordnats till uppgiften.

3 § (11.12.1992/1265)

3 § har upphävts genom F 11.12.1992/1265.

4 § (11.12.1992/1265)

4 § har upphävts genom F 11.12.1992/1265.

5 § (11.12.1992/1265)

5 § har upphävts genom F 11.12.1992/1265.

6 § (11.12.1992/1265)

Uppbådsnämnden skall vid uppbådsförrättningen

1) granska och godkänna uppbådslängderna,

2) pröva de uppbådade värnpliktigas duglighet för tjänst,

3) avgöra ärenden som gäller förordnande att träda i tjänst och befrielse från tjänstgöring, samt

4) avgöra ansökningar om uppskov.

7 § (11.12.1992/1265)

7 § har upphävts genom F 11.12.1992/1265.

8 § (16.1.1998/20)

Centralnämnden för uppbådsärenden tillsätts av statsrådet för fyra år i sänder. Centralnämnden kan anställa en lagfaren sekreterare.

9 §

Centralnämnden för uppbådsärenden sammankallas av ordföranden och vid förhinder för honom av vice ordföranden. (29.12.1988/1361)

2 mom. har upphävts genom F 16.1.1998/20 (16.1.1998/20)

Centralnämndens protokoll och expeditioner undertecknas av ordföranden och sekreteraren.

10 §

Om anförande av besvär i värnpliktsärenden hos centralnämnden för uppbådsärenden är stadgat i värnpliktslagen.

1 a § (11.12.1992/1265)

(11.12.1992/1265)

1 a kap har upphävts genom F 11.12.1992/1265.

2 kap

Värnpliktsregistret (11.12.1992/1265)

11 § (11.12.1992/1265)

I värnpliktsregistret, i vilket uppbådslängderna, stamkorten och läkarbesiktningskorten ingår, antecknas uppgifter så som stadgas i denna förordning.

12 § (11.12.1992/1265)

Befolkningsregistercentralen skall för upprätthållande av värnpliktsregistret ge huvudstaben de uppgifter som behövs för tillsynen över värnpliktiga samt före kalenderårets utgång för upprättande av uppbådslängder de uppgifter som avses i 13 § i fråga om värnpliktiga som under det följande året fyller 18 år.

13 § (11.12.1992/1265)

Uppgifter som behövs för uppgörande av uppbådslängderna är:

1) släktnamn och förnamn,

2) personbeteckning,

3) födelsehemkommun,

4) befolkningsregister samt kyrkosamfund eller annat religionssamfund och dess församling,

5) modersmål,

6) civilstånd,

7) befattning eller yrke,

8) hemort och adress,

9) medborgarskap,

10) utbildning,

11) huruvida personen i fråga förvaras i straffanstalt, arbetsinrättning eller annan liknande inrättning eller intagits på sjukhus eller vid någon annan social- eller hälsovårdsinrättning eller -anstalt,

12) förmynderskap på grund av förordnande,

13) faderns namn, samt

14) närmaste anhörigs namn och adress.

14 § (11.12.1992/1265)

Direktören för en straffanstalt skall före den 1 september tillställa staben för militärlänet en förteckning över uppbådade värnpliktiga som förvaras i straffanstalten. I förteckningen skall antecknas deras personbeteckning samt uppgift om tiden för deras frigivning. Direktören för straffanstalten skall komplettera förteckningen fram till den 1 december.

Staben för militärlänet skall tillställas motsvarande förteckningar också av andra inrättningar från vilka de som är intagna där inte fritt får avlägsna sig.

15 § (11.12.1992/1265)

När en person som inte har medborgarskap i någon stat förklaras värnpliktig i Finland skall länsstyrelsen underrätta staben för ifrågavarande militärlän om detta.

16 §

Staben för militärlänet upprättar med stöd uppgifterna enligt 12–15 §§ samt andra tillgängliga handlingar och upplysningar kommunvis uppbådslängder, i vilka antecknas uppgifter om de män som fyller 18 år under det år då uppbådet skall förrättas. En värnpliktig antecknas i uppbådslängden för den kommun som har varit hans hemort den 1 januari ifrågavarande uppbådsår. (11.12.1992/1265)

2 mom. har upphävts genom F 11.12.1992/1265. (11.12.1992/1265)

I uppbådslängderna skall också upptas

1) de värnpliktiga som vid uppbådet för ifrågavarande år förordnats att genomgå ny besiktning,

2) de som uteblivit från tidigare uppbåd och som ännu inte blivit besiktigade, om de inte har fyllt eller under året fyller 30 år,

3) de om vilkas ålder behörig utredning saknas, men som bedöms ha uppnått uppbådsåldern,

4) de värnpliktiga som nämns i 46 § 1 mom. värnpliktslagen, samt

5) utlänningar som antagits till finska medborgare, också personer som inte har medborgarrätt i någon stat men som har förklarats värnpliktiga i Finland, om de ännu inte har fyllt eller under året fyller 30 år.

(11.12.1992/1265)

En person som avses i 23 § 4 mom. värnpliktslagen antecknas inte i uppbådslängden under den tid han enligt nämnda lagrum inte är underkastad uppbåd i Finland. (30.12.1991/1729)

17 § (19.4.2000/375)

Om en värnpliktig deltar i uppbådet inom ett annat militärlän än det under vars tillsyn han står kan ett i 28 § 1 mom. avsett beslut fattas vid uppbådstillfället i fråga. Staben för det militärlän som utövar tillsynen meddelas om beslutet.

18 § (19.4.2000/375)

18 § har upphävts genom F 19.4.2000/375.

3 kap

Verkställande av uppbåd och beordrande till tjänstgöring (29.12.1988/1361)

19 § (16.1.1998/20)

Försvarsministeriet bestämmer i god tid på förhand de årliga allmänna dagarna för inträde i beväringstjänst.

20 § (11.12.1992/1265)

Huvudstaben fastställer innan uppbåden förrättas kvoterna för de värnpliktiga i uppbådsålder enligt försvarsgren och vapenslag och fördelar dem mellan försvarsområdena, vilka för staberna för militärlänen skall bestämma uppbådskvoterna enligt truppförband.

21 § (11.12.1992/1265)

Staben för militärlänet skall i god tid före uppbådet reservera en för uppbådsförrättningen lämplig lokal, till vilken tillträde under uppbådet beviljas endast av ordföranden för uppbådsnämnden.

22 § (29.12.1988/1361)

Staben för militärlänet skall bestämma uppbådsdagarna och genom kungörelse tillkännage tiden och platsen för uppbådet. Kungörelsen skall under uppbådstiden och minst två veckor dessförinnan vara uppsatt på kommunens anslagstavla och vid behov även finnas på andra lämpliga ställen. I uppbådskungörelsen skall också nämnas de påföljder som stadgas i värnpliktslagen för den som utan förfall uteblir från uppbådet. (11.12.1992/1265)

Vad som nämns i uppbådskungörelsen kan även på något annat sätt meddelas dem som är underkastade uppbåd, nedan uppbådspliktiga.

23 § (11.12.1992/1265)

Staben för militärlänet skall tillställa de värnpliktiga som avses i 16 § 3 mom. 3–5 punkten en skriftlig kallelse att infinna sig vid uppbådet.

24 § (29.12.1988/1361)

Staben för militärlänet skall med hälsovårdscentralerna avtala om att dessa skall utföra den hälsoundersökning av de uppbådspliktiga som enligt 23 § 3 mom. värnpliktslagen skall anordnas på förhand samt meddela de uppbådspliktiga att en hälsoundersökning anordnas på förhand. Vidare skall staben för militärlänet se till att kommunen för de dagar som nämns i uppbådskungörelsen ålägger en läkare vid hälsovårdscentralen att vid behov vara läkare vid uppbådsförrättningen. (11.12.1992/1265)

De värnpliktiga som avses i 24 § 2 mom. värnpliktslagen är inte skyldiga att delta i den hälsoundersökning som anordnas på förhand.

25 § (16.1.1998/20)

Häradets polischef eller en polistjänsteman som han förordnat samt ett behövligt antal andra polismän skall vara närvarande vid uppbådet för att övervaka ordningen samt för att ge de upplysningar som behövs vid uppbådsförrättningen och annan handräckning.

26 § (29.12.1988/1361)

Vid uppbådsförrättningen skall samtliga ledamöter av uppbådsnämnden vara tillstädes. Vid förrättningen får dessutom de personer vara närvarande vilkas tjänsteåligganden förutsätter det.

2 mom. har upphävts genom F 21.5.1999/694. (21.5.1999/694)

27 § (29.12.1988/1361)

Uppbådsläkaren skall vid uppbådsförrättningen besiktiga varje uppbådspliktig och i handlingarna för var och en anteckna en rekommendation till tjänsteduglighetsklass.

28 § (29.12.1988/1361)

Uppbådsnämnden skall särskilt för varje uppbådspliktig besluta om hans duglighet för tjänst och om förordnande till vapentjänst eller vapenfri tjänst, godkännande för civiltjänst, befrielse från tjänstgöring eller beviljande av uppskov. Om den uppbådspliktige inte är duglig till tjänst, skall han befrias från tjänstgöring under fredstid eller helt och hållet från fullgörandet av värnplikten eller också förordnas att infinna sig till ny besiktning. (11.12.1992/1265)

Uppbådsnämndens beslut skall skriftligen meddelas de uppbådspliktiga eller deras ombud. Den som vistas utomlands skall bevisligen tillställas beslutet med posten, eller också skall det sändas till Finlands beskickning i vistelselandet för att av denna tillställas honom.

En uppbådspliktig som enligt 24 § 3 mom. värnpliktslagen inte varit skyldig att själv eller genom ombud vara närvarande vid uppbådet, skall bevisligen tillställas beslutet.

29 § (11.12.1992/1265)

Den som på grund av laga förfall varit borta från ett normalt uppbåd kallas senare att för besiktning infinna sig vid ett uppbåd eller, för en särskild besiktning som ersätter uppbådet, på staben för militärlänet. På samma sätt skall förfaras med en värnpliktig som har sänt in ett läkarintyg som inte har godkänts vid uppbådet.

30 § (29.12.1988/1361)

Dagen efter uppbådsförrättningens slut skall polismyndigheten meddelas uppgift om dem som utan att ha förhinder uteblivit från uppbådsförrättningen eller under pågående förrättning avlägsnat sig utan tillåtelse.

En uppbådspliktig anses ha uteblivit utan att ha förhinder, om han utan anmält och styrkt hinder uteblivit från uppbådet och om han inte heller i enlighet med 24 § 2 mom. värnpliktslagen till uppbådsnämnden sänt ett läkarintyg beträffande sin tjänsteduglighet, oberoende av om han varit upptagen i uppbådslängden eller inte.

31 § (11.12.1992/1265)

Polismyndigheten skall, när en värnpliktig som avses i 30 § eller en värnpliktig som underlåtit att infinna sig till särskild besiktning eller olovligen avlägsnat sig från en sådan har anträffats, befalla honom att inställa sig vid en uppbådsförrättning eller på staben för närmaste militärlän för att ett beslut som avses i 28 § skall kunna fattas.

Är det uppenbart att en värnpliktig undviker besiktningen, skall polismyndigheten se till att han kommer till uppbådet eller till staben för militärlänet.

Polismyndigheten skall utan dröjsmål underrätta staben för militärlänet om när den har gett en befallning med stöd av 1 mom.

32 § (11.12.1992/1265)

Om en värnpliktig besiktigas i något annat sammanhang än vid ett uppbåd, sköts besiktningen av kommendören för militärlänet eller en annan tjänsteman som avses i 2 §, en av kommendören för militärlänet förordnad officer eller institutofficer som är förtrogen med värnpliktsfrågor samt en läkare som har förordnats till denna uppgift. Om besiktningen och de beslut som fattats och de åtgärder som vidtagits på grundval av den gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som stadgas om uppbådsförrättningar.

33 § (29.12.1988/1361)

Har ett förständigande att träda i tjänst inte getts vid uppbådet eller vid en särskild besiktning, skall det tillställas den som saken gäller med posten mot mottagningsbevis eller genom förmedling av kretskontrollanten. En värnpliktig som vistas utomlands tillställs förständigandet att träda i tjänst på det sätt som stadgas i 28 § 2 mom.

34 § (29.12.1988/1361)

Uppskov med inträde i tjänst beviljas på ansökan vid uppbådet av uppbådsnämnden och annars av staben för militärlänet. Till ansökan skall fogas behövliga uppgifter om grunden för uppskovet. (11.12.1992/1265)

En värnpliktig som är riksdagsman, skall, med den inskränkning som anges i 14 § värnpliktslagen, beviljas uppskov med inträdet i tjänst sedan han skriftligt meddelat att han behöver uppskov för att sköta riksdagsmannauppdraget.

För en uppbådspliktig som fått uppskov med inträdet i tjänst räknas uppskovstiden från ingången av året efter uppbådet. Annars räknas uppskovstiden från den dag då beslutet fattades.

35 § (29.12.1988/1361)

Om en värnpliktig som fått uppskov med inträdet i tjänst vill inleda tjänstgöringen innan tiden för uppskovet löpt ut, skall han skriftligen anmäla detta till staben för militärlänet. (11.12.1992/1265)

Närmare föreskrifter om inträde i tjänst för en värnpliktig som nämns i 1 mom. och för en värnpliktig som annars än vid uppbåd har godkänts till tjänstgöring meddelas av huvudstaben.

36 § (29.12.1988/1361)

En värnpliktigs tjänstgöringstid börjar den dag då han har infunnit sig till tjänstgöring vid den truppavdelning som avses i förständigandet att träda i tjänst.

Polismyndigheten skall vid första tillfälle till tjänstgöringsplatsen föra en värnpliktig som utan laga hinder underlåtit att på utsatt dag träda i tjänst.

37 § (29.12.1988/1361)

En värnpliktigs tjänsteduglighet skall kontrolleras vid truppavdelningen inom fjorton dagar efter det han har infunnit sig till tjänstgöring.

38 § (29.12.1988/1361)

38 § har upphävts genom F 29.12.1988/1361.

39 § (29.12.1988/1361)

39 § har upphävts genom F 29.12.1988/1361.

40 § (29.12.1988/1361)

40 § har upphävts genom F 29.12.1988/1361.

41 § (29.12.1988/1361)

41 § har upphävts genom F 29.12.1988/1361.

42 § (29.12.1988/1361)

42 § har upphävts genom F 29.12.1988/1361.

4 kap (30.12.1991/1729)

Vapenfri tjänst

43 § (11.12.1992/1265)

En värnpliktigs ansökan om befrielse från fullgörande av värnplikt i vapentjänst under fredstid skall göras skriftligen på en blankett för vilken formuläret fastställs av huvudstaben. I ansökan skall ingå en försäkran om att allvarliga samvetsskäl som grundar sig på religiös eller etisk övertygelse hindrar sökanden att fullgöra sin värnplikt i vapentjänst.

En värnpliktig som är varaktigt bosatt utomlands kan lämna sin ansökan förutom till de myndigheter som nämns i 36 c § värnpliktslagen till en finsk beskickning eller ett finskt konsulat, som utan dröjsmål skall sända ansökan till staben för militärlänet.

44 § (30.12.1991/1729)

Om en värnpliktig som förordnats till vapentjänst ansöker om vapenfri tjänst före sitt inträde i tjänst skall han inleda tjänstgöringen i enlighet med förordnandet att träda i tjänst och tjänstgöra som vapenfri tills hans ansökan har behandlats och beslut om hans tjänstgöringsställe har fattats.

45 § (29.12.1988/1361)

45 § har upphävts genom F 29.12.1988/1361.

46 § (29.12.1988/1361)

46 § har upphävts genom F 29.12.1988/1361.

47 § (29.12.1988/1361)

47 § har upphävts genom F 29.12.1988/1361.

48 § (29.12.1988/1361)

48 § har upphävts genom F 29.12.1988/1361.

49 § (29.12.1988/1361)

49 § har upphävts genom F 29.12.1988/1361.

5 kap

Frivilliga och personer, som skola utbildas till officerare eller underofficerare eller för tekniska uppgifter

50 § (29.12.1988/1361)

Den som ansöker om att få träda i tjänst som frivillig skall till sin ansökan foga de uppgifter som huvudstaben föreskriver. (19.4.2000/375)

Den som antagits till beväringstjänst såsom frivillig skall tillställas ett förständigande att träda i tjänst. Däri skall anges vilken dag och vid vilken truppavdelning han skall träda i tjänst.

Har en ansökan om rätt att tjänstgöra som frivillig avslagits, skall sökanden delges beslutet.

51 § (19.4.2000/375)

Huvudstaben fastställer antalet frivilliga som antas till tjänst och meddelar närmare föreskrifter om antagande av frivilliga.

52 § (11.12.1992/1265)

Reservofficersutbildning ges vid reservofficersskolan, sjökrigsskolan eller flygkrigsskolan eller vid andra militära inrättningar eller truppförband enligt vad huvudstaben beslutar.

Om ordnande av reservofficersutbildningen och om beordrande av en värnpliktig att genomgå reservofficersutbildning samt om avbrytande av studierna och relegering av en elev från en kurs bestäms som i fråga om militära kommandomål.

53 § (11.12.1992/1265)

Reservunderofficersutbildning ges vid de truppförband som bestäms av huvudstaben.

Om ordnandet av reservunderofficersutbildningen och om beordrande av en värnpliktig att genomgå utbildning för underofficer i reserven samt om avbrytande av studierna och relegering av en elev från en kurs bestäms som i fråga om militära kommandomål.

54 § (29.12.1988/1361)

Värnpliktiga, som befinns lämpliga för sådana specialuppgifter inom manskapet som ställer de högsta kraven eller för uppgifter som förutsätter speciella färdigheter, kan av kommendören för truppavdelningen beordas till utbildning för sådana uppgifter.

Specialuppgifter, som ställer de högsta kraven och i vilka tjänstgöringstiden utgör 362 dagar, är en del av uppgifterna vid pansartrupperna samt inom radio-, elektronik- och signalområdet och en del av uppgifterna som militärfordonsförare samt sjöstridskrafternas och luftstridskrafternas specialtjänstuppgifter och motsvarande andra tekniskt eller i övrigt synnerligen krävande och ansvarsfulla uppgifter. (16.1.1998/20)

Uppgifter, som förutsätter speciella färdigheter och i vilka tjänstgöringstiden utgör 270 dagar, är försvarsgrens-, utbildningsgrens- och specialutbildningsuppgifter som kräver yrkeskunnighet. (16.1.1998/20)

55 § (11.12.1992/1265)

Om förkortning av tjänstgöringstiden för en värnpliktig enligt 33 § 5 mom. värnpliktslagen beslutar kommendören för det truppförband där personen i fråga tjänstgör. Den förkortade tjänstgöringstiden skall motsvara tjänstgöringstiden för andra värnpliktiga som tjänstgör vid samma truppförband och som erhållit motsvarande utbildning samt innehar samma krigsplaceringsduglighet.

Tjänstgöringstiden kan under de förutsättningar som anges i 1 mom. för den som tjänstgjort under 180 dagar förkortas till 270 eller 180 dagar och för den som tjänstgjort över 180 dagar men under 270 dagar till 270 dagar. Om personen i fråga har tjänstgjort över 270 dagar kan hans tjänstgöringstid inte längre förkortas. (16.1.1998/20)

6 kap

Arbetstjänstpliktiga

56 § (19.9.1969/597)

Arbetstjänstpliktig benämnes i denna förordning värnpliktig, som med stöd av 35 eller 36 § värnpliktslagen beordrats till arbete, som direkt eller indirekt gagnar landets försvar.

57 § (19.9.1969/597)

57 § har upphävts genom F 19.9.1969/597.

58 §

Arbetstjänstpliktiga falla, i den mån om dem ej är annorlunda stadgat, under de allmänna stadgandena angående värnpliktiga.

Den tid arbetstjänstpliktig tidigare fullgjort vapentjänst tillgodoräknas honom, då han övergår till arbetstjänstgöring. Närmare bestämmelser om i vilken mån arbetstjänst beaktas vid övergång till vapentjänst utfärdas av försvarsmmisteriet.

3 mom. har upphävts genom F 19.9.1969/597. (19.9.1969/597)

59 § (19.9.1969/597)

För fullgörande av arbetstjänst beordras arbetstjänstpliktiga till speciella arbetskommandon, vilka förläggas skilt från övriga trupper.

Närmare föreskrifter angående den ordning, i vilken värnpliktig förklaras för arbetstjänstpliktig, meddelas vid behov av huvudstaben.

60 § (20.5.1966/309)

60 § har upphävts genom F 20.5.1966/309.

7 kap

Värnpliktigas hemförlovande ur aktiv tjänst

61 § (20.6.1966/309)

Vederbörande truppavdelning skall draga försorg om att de värnpliktiga efter utgången av den regelmässiga tjänstgöringstiden vid aktiv trupp hemförlovas.

62 § (30.12.1991/1729)

I en värnpliktigs tjänstgöringstid inräknas såväl inställelsedagen som hemförlovningsdagen.

2 mom. har upphävts genom F 20.7.1992/670. (20.7.1992/670)

63 § (20.6.1966/309)

Innan värnpliktig hemförlovas och överföres till reserven, tilldelas honom vid truppavdelningen militärpass. Till militärpasset kan vid behov även fogas mobilisationsförständigande.

64 § (11.12.1992/1265)

Om truppförbandets tillsyn över en värnpliktig har upphört före utgången av den normala tjänstgöringstiden, skall staben för militärlänet underrättas därom inom sju dagar. Staben skall likaså underrättas i det fall att en värnpliktig överflyttats från ett truppförband till ett annat. Handlingarna angående den värnpliktige skall samtidigt sändas till det truppförband till vilket han överflyttats.

65 § (11.12.1992/1265)

När en värnpliktig hemförlovas skall hans militärstamkort och läkarbesiktningskort, på behörigt sätt ifyllda, inom 14 dagar efter hemförlovningen sändas till staben för militärlänet enligt anvisningar som ges av huvudstaben.

66 §

För varje truppavdelning skall finnas en kommission med uppgift att besiktiga värnpliktiga, i vilkas hälsotillstånd inträffat sådana förändringar, att deras överföring från vapentjänst till annan tjänst eller tvärtom kan komma i fråga eller vilka på grund av kroppslyte eller sjukdom befunnits för längre tid oförmögna till tjänstgöring. Medlemmar i denna kommission äro den i tjänsten äldsta läkaren vid truppavdelningen samt tvenne av kommendören för truppavdelningen utsedda, såvitt möjligt i stabsofficers- eller kaptensgrad varande officerare, av vilka den äldre är ordförande.

67 §

Sedan en värnpliktig har besiktigats av den i 66 § nämnda kommissionen, beslutar kommendören för truppförbandet på kommissionens framställning om den värnpliktige skall överföras från vapentjänst till annan tjänst eller tvärtom eller om han tills vidare skall befrias från tjänstgöring. En värnpliktig som befriats från tjänstgöring tills vidare skall hemförlovas utan dröjsmål. Handlingarna rörande honom, vilka också skall innehålla kommissionens utlåtande om hans duglighet för tjänst, skall sändas till staben för militärlänet i fråga som avgör om den värnpliktige helt skall befrias från värnplikten, överföras till reserven, förordnas att senare infinna sig till ny besiktning eller befrias från aktiv tjänst under fredstid. (11.12.1992/1265)

Lider värnpliktig av så svår sjukdom, att han ej kan inställa sig till besiktning, och är sjukdomen långvarig, kan beslut om honom fattas på grund av läkarintyg.

68 §

Värnpliktig, som jämlikt 67 § tillsvidare befriats från aktiv tjänst, men beträffande vilken slutligt avgörande ännu icke träffats, hänföres under mellantiden till lantvärnet.

8 kap

Aktiv tjänst, reserv och lantvärn

69 §

Anställning i en militär tjänst vid försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet samt i en sådan tjänst vid försvarsministeriet för vilken enda behörighetsvillkor är officers- eller institutofficersexamen skall med avseende på fullgörandet av värnplikten betraktas som likvärdig med tjänstgöring i aktiv tjänst, utom i fråga om beväringstjänst under fredstid enligt 5 § värnpliktslagen. (11.12.1992/1265)

2 mom. har upphävts genom F 11.12.1992/1265. (11.12.1992/1265)

Angående från dylika tjänster eller befattningar avgågnas överförande till reserven eller lantvärnet gäller vad i värnpliktslagen är stadgat om värnpliktig.

70 § (11.6.1971/479)

Lantvärnet indelas i tre kategorier som följer:

1) till I kategorin hora de värnpliktiga, för vilka tiden för inskrivningen vid reserven gått till ända;

2) till II kategorin de, vilka befriats från tjänstgöring vid aktiv trupp i fredstid; samt

3) till III kategorin övriga till lantvärnet hörande värnpliktiga.

Till lantvärnets III kategori hörande värnpliktig överföres till lantvärnets II kategori i slutet av det år, då han fyller trettio år.

71 §

Vid aktiv trupp tjänstgörande värnpliktig kallas beväring, till reserven hörande reservist och till lantvärnet hörande lantvärnsman.

9 kap

Kontrollen över värnpliktiga

72 § (19.4.2000/375)

Staben för militärlänet förordnar häradets polischef eller någon annan polisman till områdesövervakare efter att ha hört polisens länsledning.

73 §

Tillsynsmyndigheterna skall ha kännedom om vistelseort och personliga förhållanden i fråga om de värnpliktiga som står under deras tillsyn, om dessa omständigheter är av betydelse för fullgörandet av värnplikten, samt underrätta staberna för militärlänen därom enligt vad som bestäms särskilt. (11.12.1992/1265)

2 mom. har upphävts genom F 19.4.2000/375. (19.4.2000/375)

3 mom. har upphävts genom F 19.4.2000/375. (19.4.2000/375)

74 § (19.4.2000/375)

74 § har upphävts genom F 19.4.2000/375.

74 a § (11.12.1992/1265)

Befolkningsregistercentralen skall varje vecka meddela huvudstaben ändringarna i de uppgifter som nämns i 13 § och som gäller värnpliktiga vilka står under tillsyn samt vid dödsfall dödstiden.

Huvudstaben skall tillställa staben för varje militärdistrikt de uppgifter enligt 1 mom. som gäller värnpliktiga vilka står under militärdistriktets tillsyn.

Staben för militärlänet kan vid behov inhämta tilläggsutredningar hos de lokala folkbokförarna.

75 § (19.4.2000/375)

75 § har upphävts genom F 19.4.2000/375.

76 § (19.4.2000/375)

Meddelande av den som står under tillsyn till tillsynsmyndigheten görs personligen eller per brev, som mot bevis inlämnas till en postanstalt, eller på annat bevisligt sätt.

77 §

Innan värnpliktig hemförlovas från aktiv tjänst, skall honom meddelas undervisning om, vad han med avseende på kontrollen har att iakttaga. Anvisningar härom skola ock bifogas det militärpass, som för värnpliktig utfärdas.

Värnpliktiga som står under tillsyn och som tillhör lantvärnet meddelas i 1 mom. avsedda anvisningar av staben för militärlänet i fråga. (16.1.1998/20)

78 § (11.12.1992/1265)

Om ett mobilisationsförordnande som meddelats en värnpliktig som står under tillsyn skall ändras, skall den värnpliktige på kallelse infinna sig hos staben för militärlänet eller det ifrågavarande truppförbandet, som skall avlägsna det förra mobilisationsförordnandet ur militärpasset och införa det nya.

79 § (11.12.1992/1265)

79 § har upphävts genom F 11.12.1992/1265.

80 § (11.12.1992/1265)

Om en värnpliktig som står under tillsyn ådragit sig ett lyte eller en sjukdom som väsentligt inverkar på hans duglighet för tjänst, skall han sända ett intyg över detta till staben för militärlänet i fråga.

Kan beslut om den värnpliktiges duglighet för tjänst inte fattas på grundvalen av intyget, skall staben för militärlänet anmoda honom att infinna sig till en särskild besiktning.

81 § (19.4.2000/375)

81 § har upphävts genom F 19.4.2000/375.

82 § (11.12.1992/1265)

82 § har upphävts genom F 11.12.1992/1265.

83 §

1 mom. har upphävts genom F 19.4.2000/375. (19.4.2000/375)

2 mom. har upphävts genom F 11.12.1992/1265. (11.12.1992/1265)

3 mom. har upphävts genom F 11.12.1992/1265. (11.12.1992/1265)

84 § (19.4.2000/375)

84 § har upphävts genom F 19.4.2000/375.

85 § (29.12.1988/1361)

Närmare föreskrifter om kontrollmyndigheternas verksamhet meddelas av försvarsministeriet.

10 kap

Militärstamkort

86 § (11.12.1992/1265)

Vid staben för militärlänet och truppförbandet förs enligt huvudstabens anvisningar ett kartotek över de värnpliktiga som står under tillsyn.

87 § (30.12.1991/1729)

På stamkortet kan följande antecknas i fråga om den värnpliktige:

1) namn och personbeteckning,

2) hemort, adress och telefonnummer,

3) utbildning och yrke,

4) modersmål,

5) annat än finskt medborgarskap,

6) religion,

7) uppgifter om familjeförhållanden,

8) uppgifter om körkort,

9) signalement,

10) tjänsteduglighet,

11) militär grad,

12) uppgifter om tjänstgöringen, tjänstgöringsstället och tjänstgöringstiden,

13) uppgifter om lämplighet och placering, samt

14) påföljder som påförts vid disciplinärt förfarande och straff som ådömts för brott vilka handlagts som militära rättegångsärenden samt andra straff som är av betydelse med tanke på den värnpliktiges tjänstgöring, placering eller militära grad.

På läkarbesiktningskortet antecknas uppgifter om den värnpliktiges hälsotillstånd och de vårdåtgärder som vidtagits.

Till stam- och läkarbesiktningskortet kan anslutas ett frågeformulär som fylls i av den värnpliktige och som gäller beväringstjänsten och hälsotillståndet, samt tjänstgöringsförbindelsen och andra dokument som är nödvändiga för konstaterande av den värnpliktiges rättigheter och skyldigheter, utdrag ur det med automatisk databehandling förda värnpliktsregistret samt tillrättavisningskort och straffkort. (19.4.2000/375)

11 kap

Reservens repetitionsövningar, extra tjänstgöring och frivilliga övningar

88 §

Försvarsministeriet bestämmer i vilken omfattning repetitionsövningar årligen skola hållas.

Om inkallande av reservister till extra övningar förordnar likaså försvarsministeriet.

Försvarsministeriet bestämmer om frivilliga övningar och om de natura- och andra förmåner som tillkommer de värnpliktiga som deltar i övningarna. (11.12.1992/1265)

89 §

Tiden och platsen för repetitionsövningar ävensom vilka reservister, som skola inkallas, bestämmes av huvudstaben.

90 § (11.12.1992/1265)

Reservister inkallas genom kungörelse eller genom en särskild kallelse som sänds till varje enskild övningspliktig till repetitionsövningar av kommendören för det militärlän under vars ledning den krigstida trupp skall ställas upp vid vilken reservisten har placerats eller enligt planerna skall placeras. (16.1.1998/20)

När skäl därtill föreligger kan huvudstaben besluta om något annat kallelsesätt.

Om sättet för inkallande av värnpliktiga till extra tjänstgöring beslutar huvudstaben.

Har ett särskilt beslut om dem som skall inkallas till tjänstgöring fattats behöver kallelsen till repetitionsövning eller till extra tjänstgöring inte undertecknas.

91 §

Om en reservist vill bli befriad från repetitionsövningar på grund av lyte eller sjukdom skall han tillställa staben för det militärlän som bestäms enligt 38 b § värnpliktslagen läkarintyg över lytets eller sjukdomens art och vid behov infinna sig till besiktning eller sända in utredning om sitt förhinder. (19.4.2000/375)

Besiktning som avses i 1 mom. verkställs i den ordning som stadgas i 32 §. (29.12.1988/1361)

92 § (16.1.1998/20)

Om en reservist som inkallats till en repetitionsövning vill ha uppskov skall han skriftligen anhålla därom hos staben för det militärlän som avses i 90 § 1 mom. Till ansökan skall fogas en utredning om de skäl på vilka han grundar sin ansökan.

93 § (11.12.1992/1265)

Visar det sig att en reservist som infunnit sig till en repetitionsövning är oförmögen att tjänstgöra på grund av lyte eller sjukdom, skall han på framställning av en läkare hemförlovas genom beslut av repetitionsövningens ledare. Beslut om eventuell befrielse från fullgörandet av värnplikt fattas i den ordning som anges i 32 §.

94 §

Vid reservens repetionsövningar räknas såsom övningsdagar såväl ankomstdagen som hemförlovningsdagen.

2 mom. har upphävts genom F 11.12.1992/1265. (11.12.1992/1265)

95 § (29.12.1988/1361)

95 § har upphävts genom F 29.12.1988/1361.

96 § (29.12.1988/1361)

96 § har upphävts genom F 29.12.1988/1361.

12 kap

Värnpliktigas inkallande i tjänst vid mobilisation

97 §

Då mobilisation påbjudits, utfärdar försvarsministern kungörelse därom.

98 §

Till reserven och lantvärnet hörande värnpliktiga, vilka vid mobilisation skola inkallas i tjänst, tilldelas redan i fredstid skriftligt mobilisationsförständigande.

Då anledning därtill föreligger, kan huvudstaben förordna om användande av personliga kallelser.

Om undertecknande av en kallelse gäller vad som stadgas i 90 § 4 mom. (11.12.1992/1265)

99 §

När mobilisation påbjudits, böra de värnpliktiga, vilka äro pliktiga att genast inträda i tjänst på utsatt tid infinna sig på sina samlingsplatser.

100 §

Huvudstaben äger föreskriva, i vilken ordning den vid mobilisation underkastade truppavdelningen tjänstgörande värnpliktiga, vilka till följd av kroppslyte eller sjukdom blivit oförmögna att vidare tjänstgöra, skola befrias från tjänstgöring.

101 §

Mobilisationskungörelse gäller ej, med mindre däri annorlunda bestämmes, värnpliktiga, vilka på grund av stadgandena i 19 § värnpliktslagen vid mobilisation tillsvidare äro befriade från inträde i tjänst. Vid behov kunna desamma inkallas till tjänstgöring medelst personlig kallelse eller allmän kungörelse.

102 § (11.12.1992/1265)

102 § har upphävts genom F 11.12.1992/1265.

103 §

Huvudstaben äger bestämma, huruvida och i vilken ordning uppbåden under krigstid förrättas och värnpliktiga inkallas till tjänstgöring.

13 kap

Särskilda stadganden

104 § (20.6.1966/309)

Angående fortgåendet av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- och tjänstförhållande är särskilt stadgat i lag.

105 §

Uppbåden med de invånare i landskapet Åland, vilka ej äro befriade från allmän värnplikt, förrättas i Mariehamnsstad, varvid ledamot i uppbådsnämnden för lanskapet Åland är av stadsstyrelsen i Mariehamn utsedd representant, som har rösträtt i alla ärenden rörande i landskapets kommuner hemmahörande värnpliktiga. För sagda ledamot utser stadsstyrelsen en suppleant.

106 § (29.12.1988/1361)

106 § har upphävts genom F 29.12.1988/1361.

107 § (29.12.1988/1361)

En bevärings fritid är den tid som inte hör till tjänstgöringen och vilotiden. Föreskrifter om en bevärings tjänstgöring, vilotid och fritid meddelas av huvudstaben.

Om givande och beviljande av permissioner som nämns i 16 § värnpliktslagen meddelar huvudstaben närmare föreskrifter.

108 §

En värnpliktig har rätt till fri resa eller ersättning för resekostnaderna när han reser till beväringstjänst eller till ett urvalsprov eller en urvalstest som ansluter sig till den, när han reser till en repetitionsövning eller till extra tjänstgöring samt när han återvänder. (29.12.1988/1361)

Enahanda rätt tillkommer den, som har att inställa sig till särskild besiktning av orsak, att han på grund av laga förfall uteblivit från uppbåd eller till följd av kroppslyte eller sjukdom i truppavdelning tillsvidare befriats från tjänstgöring.

Ersättning för andra kostnader som föranleds av de ovannämnda resorna betalas till den värnpliktige på anhållan genom förmedling av befälet, staben för militärlänet eller polismyndigheten i fråga. (11.12.1992/1265)

Närmare föreskrifter angående värnpliktig tillkommande resekostnadsersättning, så ock om erläggande av i 51 § värnpliktslagen nämnda ersättningar och kostnader meddelas av försvarsministeriet.

109 § (16.2.1990/172)

Värnpliktig är, i enlighet med vad försvarsministeriet inom ramen för statsbudgeten bestämmer, berättigad att under tiden för beväringstjänsten minst en gång erhålla fri tur- och returresa eller ersättning för kostnaderna för permissionsresa till sin hemort eller sin boningsort eller av särskilda skäl också till någon annan ort.

110 §

Angående värnpliktig under tjänstgöringstiden tillkommande dagspenning stadgas särskilt.

111 § (11.6.1971/479)

Värnpliktiga kan vid behov användas i uppgifter utanför försvarsväsendet, vilka främja landets försvars eller de värnpliktigas militära utbildning under förutsättning, att de skötas på åtgärd av de militära myndigheterna och att de äro förenliga med försvarsväsendets uppgifter. Uppgifter, som avser den militära utbildningen, skola ansluta sig till vederbörande truppavdelnings utbildningsplaner och -föreskrifter.

Värnpliktiga kunna även användas då de militära myndigheterna lämna handräckning åt olika myndigheter vid i värnpliktslagen närmare stadgade aktioner. Begäran om handräckning göres till staben för militärlänet eller i brådskande fall till staben för närmaste truppavdelning. Närmare föreskrifter om lämnande av handräckning åt civila myndigheter utfärdas vid behov av huvudstaben.

Närmare bestämmelser angående utförandet av i 1 mom. avsedda uppgifter utfärdas av försvarsministeriet. (2.3.1979/257)

112 §

Vid beräknandet av den övertjänstgöring, som enligt 44 § 1 mom. värnpliktslagen förorsakas av olovlig bortvaro, beaktas av varje bortvaro endast fulla dygn.

113 § (8.6.2005/397)

Staben för militärlänet har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av en myndighet som avses i 4 § i civiltjänstlagen (1723/1991) för värnpliktsregistret få de på personkortet och läkarundersökningskortet antecknade uppgifter som nämns i 47 § i nämnda lag om en person som avses i lagens 1 § efter att personen i fråga har fullgjort civiltjänst eller har befriats från fullgörande av civiltjänst.

114 § (29.12.1988/1361)

Har en utländsk medborgare, som upptagits till finsk medborgare och som inte har fyllt och inte heller under året fyller trettio år, innan han blivit finsk medborgare under fredstid fullgjort sin tjänstgöringsplikt i sitt hemland eller varit i sådan tjänstgöring minst sex månader, skall han på begäran befrias från beväringstjänst under fredstid.

Under samma förutsättningar skall en värnpliktig finsk medborgare som har medborgarskap även i ett annat land på begäran befrias från beväringstjänst under fredstid.

En finsk medborgare som har medborgarskap även i något annat land och vars egentliga bo och hemvist inte är i Finland kan befrias från beväringstjänst under fredstid, om han styrker att han har familjeband och andra personliga band som faktiskt förenar honom med något annat land än Finland.

115 § (29.12.1988/1361)

Tillstånd som avses i 50 och 50 a §§ värnpliktslagen beviljas av kommendören för truppavdelningen.

116 §

Huvudstaben fastställer i mån av behov formulär för i denna förordning avsedda längder, meddelanden och intyg.

För expeditioner i värnpliktsärenden erlägges icke lösen.

117 §

Vad i denna förordning är sagt om kommendör för truppavdelning, skall äga tillämpning jämväl på annan motsvarande befälhavare.

118 §

På försvarsministeriet ankommer att vid behov meddela närmare anvisningar om tillämpningen av denna förordning.

Försvarsministeriet meddelar allmänna anvisningar om organiseringen av verksamheten inom de beväringskommittéer som har tillsatts för att utveckla beväringarnas tjänstgöringsförhållanden. (29.12.1988/1361)

119 §

Genom, denna förordning upphäves förordningen den 24 januari 1941 angående tillämpning av värnpliktslagen (82/41), dess 64 § sådan den lyder i förordningen den 3 september 1943 (773/43).

Ikraftträdelsestadganden:

20.6.1966/309:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1966.

19.9.1969/597:

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1969.

11.6.1971/479:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1971.

19.11.1976/915:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1977.

2.3.1979/257:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1979.

14.1.1983/53:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1983.

16.12.1983/971:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1984.

14.2.1986/142:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1986.

29.12.1988/1361:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989.

Stadgandena i 54 § tillämpas på de värnpliktiga som träder i tjänst den 1 januari 1990 eller därefter.

16.2.1990/172:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1990.

30.12.1991/1729:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1992.

20.6.1992/670:
11.12.1992/1265:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

29.11.1996/920:

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1996.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

16.1.1998/20:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1998.

Bestämmelserna i 54 § 2 och 3 mom. samt 55 § 2 mom. denna förordning tillämpas på de värnpliktiga som för första gången förordnas att träda i tjänst den 6 juli 1998 eller därefter. Tjänstgöringstiden för de värnpliktiga som träder i tjänst före nämnda dag men efter att denna förordning har trätt i kraft liksom även för de värnpliktiga som är i tjänst när denna förordning träder i kraft fastställs enligt de bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft.

Om kallelsen till en repetitionsövning har sänts ut innan denna förordning träder i kraft skall om uppskov ansökas enligt de bestämmelser som var i kraft vid den tidpunkt när kallelsen sändes ut.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

21.5.1999/694:

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1999.

19.4.2000/375:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2000.

8.6.2005/397:

Denna förordning träder i kraft den 15 juni 2005.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.