Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

24.2.2017/138

Lag om kompensering av indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Lagens syfte och tillämpningsområde

Denna lag innehåller bestämmelser om stöd som betalas till de sektorer som löper avsevärd risk för koldioxidläckage för att kompensera den höjning av elpriset som utsläppshandeln föranleder. Dessa sektorer och delsektorer räknas upp produktvis i bilaga 1.

2 §
Förhållande till annan lagstiftning

Det stöd som betalas ut enligt denna lag betraktas inte som statsunderstöd som avses i statsunderstödslagen (688/2001).

3 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) verksamhetsutövare en fysisk eller juridisk person som utövar ett faktiskt bestämmande inflytande över verksamheten i en anläggning som är berättigad till stöd,

2) granskningsår det kalenderår vars uppgifter används som grund för ansökan om stöd,

3) stödnivå en procentandel av de uppgifter som utgör grunden för beräkning av stödbeloppet, så att stödnivån är 40 procent för granskningsåren 2016–2018 och 37,5 procent för granskningsåren 2019 och 2020,

4) koldioxidutsläppsfaktor värdet 0,67,

5) Europeiska unionens forwardpris det aritmetiska medelvärdet för de dagliga ettåriga forwardpriserna (slutliga anbudspriser) i euro för leverans i december det år för vilket stödet beviljas, noterat på den utgående från handelsvolymen betraktat största koldioxidbörsen inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet det år som föregår granskningsåret,

6) referensproduktion den genomsnittliga produktionen av stödberättigande produkter, uttryckt i ton per år, vid anläggningen under referensperioden 2005–2011 för anläggningar som har varit i drift varje år under referensperioden, ett givet kalenderår kan uteslutas från denna sju år långa referensperiod, eller om anläggningen inte varit i drift alla år under referensperioden 2005–2011, den årliga produktionen, uttryckt i ton, under de år då anläggningen varit i drift till dess att sju driftsår kan dokumenteras, ett givet kalenderår kan uteslutas från denna sju år långa referensperiod, eller om anläggningen inte varit i drift i åtminstone ett år under åren 2005–2011, den årliga produktionen under granskningsåret, tills fyra driftsår kan dokumenteras, och därefter genomsnittet för de tre föregående åren av denna period,

7) referensförbrukning av el den genomsnittliga elförbrukningen vid anläggningen, uttryckt i megawattimmar (MWh) per år, under referensperioden 2005–2011 för anläggningar som varit i drift varje år under referensperioden, ett givet kalenderår kan uteslutas från denna sju år långa referensperiod, eller om anläggningen inte varit i drift alla år under referensperioden 2005–2011, den genomsnittliga elförbrukningen per år, uttryckt i megawattimmar, under de år då anläggningen varit i drift till dess att sju driftsår kan dokumenteras, ett givet kalenderår kan uteslutas från denna sju år långa referensperiod, eller om anläggningen inte varit drift i åtminstone ett år under åren 2005–2011, den årliga elförbrukningen under granskningsåret, tills fyra driftsår kan dokumenteras, och därefter genomsnittet för de tre föregående åren av denna period, om vilka dokumentation finns,

8) effektivitetsriktmärke för elförbrukning den produktspecifika elförbrukningen, uttryckt i megawattimmar per producerat ton, för de produkter som räknas upp i bilaga 2; om riktmärket för produkten uppges som ton koldioxid per producerat ton, omvandlas värdet till riktmärke för elförbrukning på det sätt som beskrivs i bilaga 2,

9) reservriktmärke för elförbrukning värdet 0,8,

10) ursprunglig installerad kapacitet genomsnittet av de två högsta månatliga produktionsvolymerna under perioden 1 januari 2005–31 december 2011 om man antar att delanläggningen har drivits med denna belastning 720 timmar per månad, 12 månader per år; om det inte går att fastställa den ursprungliga installerade kapaciteten enligt ovan, ska det genomföras en experimentell verifiering av delanläggningens kapacitet under uppsikt av Energimyndigheten och en kontrollör för att säkerställa att de parametrar som använts är typiska för den berörda sektorn och att resultaten av den experimentella verifieringen är representativa.

4 §
Grunderna för beviljande av stöd

Stöd kan beviljas på basis av uppgifterna från åren 2016–2020.

Stöd beviljas endast på basis av sådan elförbrukning vars pris inbegriper kostnader för koldioxidutsläpp.

Stöd beviljas endast till den del anläggningens elförbrukning motsvarande referensproduktionen dividerad med reservriktmärket för elförbrukning eller referensförbrukningen av el som överstiger en gigawattimme.

Stöd beviljas inte om den anläggning som ansöker om stöd inte längre är i drift. Anläggningen anses ha upphört med sin verksamhet om

1) det är tekniskt omöjligt att återuppta verksamheten, eller

2) verksamhetsutövaren inte kan visa att anläggningen återupptar sin verksamhet inom sex månader från det att verksamheten upphörde.

2 kap

Stödbelopp

5 §
Beräkning av stödbelopp

När ett effektivitetsriktmärke för elförbrukning står till förfogande för de produkter som tillverkas vid en anläggning, beräknas beloppet av årligt stöd så att granskningsårets stödnivå, koldioxidutsläppsfaktorn, Europeiska unionens forwardpris, effektivitetsriktmärket för elförbrukning och referensproduktionen multipliceras med varandra. Stödbeloppet beräknas skilt för varje produkt som nämns i bilaga 2. Referensproduktionen av varje produkt som tillverkas vid en anläggning beräknas som en relativ andel enligt produktionsvolym.

När något effektivitetsriktmärke för elförbrukning inte står till förfogande för de produkter som tillverkas vid en anläggning, beräknas beloppet av årligt stöd så att granskningsårets stödnivå, koldioxidutsläppsfaktorn, Europeiska unionens forwardpris, reservriktmärket för elförbrukning och referensförbrukningen av el multipliceras med varandra. Då beräknas stödbeloppet för varje anläggning på basis av den sammanlagda elförbrukningen för tillverkningen av produkter.

Närmare bestämmelser om beräkningen av stödbeloppet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

6 §
Betydande kapacitetsökning

Om anläggningens produktionskapacitet ökar betydligt under granskningsåret, kan referensproduktionen eller referensförbrukningen av el ökas i proportion till produktionsökningen.

Som betydande kapacitetsökning betraktas en betydande ökning av en delanläggnings ursprungliga installerade kapacitet, så att det genomförs en eller flera sådana identifierbara fysiska ändringar relaterade till den tekniska utrustningen och verksamheten som inte är ren ersättning av en befintlig produktionslinje, och att anläggningen kan drivas med en kapacitet som är minst 10 procent större än dess ursprungliga installerade kapacitet före ändringen och detta följer av en investering eller flera investeringar i anläggningstillgångar.

Närmare bestämmelser om vad som betraktas som en betydande kapacitetsökning och fastställande av den ursprungliga installerade kapaciteten får utfärdas genom förordning av statsrådet.

7 §
Sänkning av produktionsnivån

Om anläggningens produktionsnivå under granskningsåret sjunker med 50–75 procent jämfört med referensproduktionen eller referensförbrukningen av el, får anläggningen endast hälften av det stöd som motsvarar referensproduktionen eller referensförbrukningen av el.

Om anläggningens produktionsnivå under granskningsåret sjunker med 76–90 procent jämfört med referensproduktionen eller referensförbrukningen av el, får anläggningen endast 25 procent av det stöd som motsvarar referensproduktionen eller referensförbrukningen av el.

Om anläggningens produktionsnivå under granskningsåret sjunker med mer än 90 procent jämfört med referensproduktionen eller referensförbrukningen av el, får anläggningen inget stöd.

Närmare bestämmelser om hur sänkning av produktionsnivån fastställs, om uppgifter som ska meddelas med tanke på detta samt om anläggningens referensproduktion och referensförbrukning av el efter sänkning av produktionsnivån får utfärdas genom förordning av statsrådet.

3 kap

Ansökningsförfarandet

8 §
Myndighetsuppgifter

Energimyndigheten svarar för handläggningen av stödansökningar och beräkningen av stödbeloppet, för beviljande, utbetalning och övervakning av och rapportering om stödet samt för övriga myndighetsuppgifter som anges i denna lag.

9 §
Ansökan om stöd

För att få stöd ska verksamhetsutövaren ge in en ansökan till Energimyndigheten inom den tidsfrist som anges i förordning av statsrådet.

En kontrollör som Energimyndigheten godkänt enligt 13 § ska verifiera följande uppgifter i ansökan:

1) huruvida en produkt som tillverkas vid anläggningen omfattas av lagens tillämpningsområde,

2) referensproduktionen,

3) referensförbrukningen av el,

4) betydande kapacitetsökning, samt

5) ursprunglig installerad kapacitet.

Närmare bestämmelser om ansökan om stöd, om stödansökan jämte bilagor och om verifiering som utförts av en kontrollör får utfärdas genom förordning av statsrådet.

10 §
Beslut om beviljande av stöd

Energimyndigheten meddelar ett beslut om beviljande av stöd som beräknats enligt 5–7 §. Energimyndigheten ska godkänna en ansökan, om ansökan visar att förutsättningarna för att få stöd enligt denna lag är uppfyllda och det inte finns något i denna lag avsett hinder för att godkänna ansökan.

Närmare bestämmelser om beslutet om beviljande av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet.

11 §
Utbetalning av stöd

Energimyndigheten ska betala ut stödet före utgången av det kalenderår under vilket stöd har ansökts.

Stödet betalas inte ut, om ett återbetalningskrav som baserar sig på Europeiska kommissionens tidigare beslut om statligt stöd, där stödet har deklarerats strida mot reglerna och vara icke förenligt med den inre marknaden, riktar sig mot stödmottagaren och återbetalning inte har skett.

4 kap.

Verifiering

12 §
Förutsättningar för godkännande som kontrollör

Som kontrollör kan godkännas en sökande som

1) i verifieringsuppgifter enligt denna lag är både funktionellt och ekonomiskt oberoende,

2) har tillräckligt stor, yrkeskunnig och oberoende personal för verifieringsuppdragen,

3) i sin verksamhet kan tillämpa denna lag och bestämmelser som utfärdats och föreskrifter som meddelats med stöd av den,

4) har anordningar, utrustning och system som behövs för verksamheten, samt

5) har tillräcklig ansvarsförsäkring eller något annat motsvarande arrangemang som är tillräckligt med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för att få godkännande som kontrollör får utfärdas genom förordning av statsrådet.

13 §
Godkännande som kontrollör

Energimyndigheten godkänner på ansökan en finländsk sammanslutning eller stiftelse eller en del av en finländsk sammanslutning eller stiftelse som kontrollör, om det har visats att förutsättningarna i 12 § är uppfyllda i enlighet med lagen om konstaterande av tillförlitligheten hos tjänster för bedömning av överensstämmelse med kraven (920/2005).

I beslutet om godkännande fastställs kontrollörens behörighetsområde och ges sådana bestämmelser om kontrollörens verksamhet som behövs för att trygga allmänna och enskilda intressen. Beslutet kan meddelas för viss tid.

Som kontrollör kan även godkännas en kontrollör som godkänts och ackrediterats i enlighet med lagen om utsläppshandel (311/2011) och lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (1396/2010) genom att kontrollörens behörighetsområde utvidgas i enlighet med 1 och 2 mom. så att det täcker verksamheten enligt denna lag.

En kontrollör som är ackrediterad i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet jämställs med en kontrollör som avses i 1 mom., om kontrollören är en sammanslutning eller en stiftelse eller en del av en sammanslutning eller en stiftelse och uppfyller förutsättningarna i 12 § och om förfarandet vid ackreditering motsvarar det som föreskrivs i lagen om konstaterande av tillförlitligheten hos tjänster för bedömning av överensstämmelse med kraven.

Närmare bestämmelser om förfarandet för godkännande som kontrollör, bedömning av förutsättningarna för godkännande och om kontrollörens behörighetsområden får utfärdas genom förordning av statsrådet.

14 §
Kontrollörens uppgifter

Kontrollören ska lämna verifiering enligt 9 § 2 mom. Föremålet för verifiering är omfattningen, tillförlitligheten, trovärdigheten och exaktheten av de uppgifter som stödmottagaren har lämnat.

Kontrollören ska utföra sin uppgift med yrkesskicklighet och eftersträva god praxis samt beakta denna lag och de bestämmelser, anvisningar och rekommendationer som meddelats med stöd av den.

Kontrollören ska bevaka hur bestämmelser och standarder inom dess ansvarsområde utvecklas och samverka med andra kontrollörer inom sitt ansvarsområde i den omfattning som behövs för att säkerställa att arbetsmetoderna är enhetliga.

Kontrollören får anlita hjälp av utomstående personer i verifieringsuppdragen och svarar även för de personers verksamhet som har bistått denne. En utomstående person som anlitas som hjälp ska uppfylla vad som föreskrivs i 12 §.

Närmare bestämmelser om kontrollörens uppgifter och om hur de ska utföras får utfärdas genom förordning av statsrådet.

15 §
Kontrollörens anmälningsskyldighet

Kontrollören ska underrätta Energimyndigheten om alla sådana ändringar i sin verksamhet som kan inverka på förutsättningarna för godkännandet som kontrollör eller på de bestämmelser om godkännandet av kontrollörens verksamhet som avses i 13 § 2 mom.

Kontrollören ska årligen lämna Energimyndigheten en rapport om sin verksamhet och resultaten av den.

Närmare bestämmelser om kontrollörens rapporteringsskyldighet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

16 §
Övrig lagstiftning som ska tillämpas på kontrollören

När kontrollören utför offentliga förvaltningsuppgifter som avses i denna lag ska kontrollören följa lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), förvaltningslagen (434/2003) och språklagen (423/2003).

När de anställda hos kontrollören utför uppgifter som avses i 1 mom. tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar på dem.

Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

17 §
Ändring och återkallelse av ett beslut om godkännande som kontrollör

Energimyndigheten kan ändra behörighetsområdet i beslutet om godkännande som kontrollör. På ändringar av behörighetsområdet tillämpas vad som i 12 § och 13 § 1 mom. föreskrivs om godkännande som kontrollör och förutsättningarna för att bli godkänd. Energimyndigheten kan också ändra en bestämmelse i beslutet om godkännande, om det behövs för att säkerställa att kontrollörsuppgifterna utförs på behörigt sätt. På ändring av bestämmelser tillämpas vad som i 13 § 2 mom. föreskrivs om innehållet i beslutet om godkännande. Ändring av behörighetsområdet och ändring av en bestämmelse kan också initieras på ansökan av kontrollören.

Energimyndigheten kan återkalla ett beslut om godkännande som kontrollör, om

1) felaktiga eller bristfälliga uppgifter har lämnats i ansökan eller dess bilaga och de har påverkat prövningen av beslutet i väsentlig grad,

2) kontrollören inte längre uppfyller förutsättningarna för godkännande eller om kontrollören på ett väsentligt sätt har försummat eller överträtt en skyldighet eller en inskränkning enligt denna lag eller en bestämmelse i beslutet om godkännande, och trots anmärkningar och varningar inte har avhjälpt bristerna i verksamheten inom utsatt tid.

Beslutet om godkännande som kontrollör kan med stöd av 2 mom. 2 punkten återkallas också för viss tid.

5 kap

Tillsyn

18 §
Rätt att få uppgifter

Energimyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av verksamhetsutövaren, kontrollören, den elproducent som levererar el till verksamhetsutövaren samt av elnätsinnehavaren få uppgifter som behövs för tillsynen över efterlevnaden av denna lag.

Trots sekretessbestämmelserna har Energimyndigheten rätt att för tillsynen över efterlevnaden av denna lag från andra myndigheter få nödvändiga uppgifter om

1) verksamhetsutövarens produktionsnivå och elförbrukning,

2) investeringsstöd och andra statliga stöd som verksamhetsutövaren har fått,

3) sådana andra omständigheter om verksamhetsutövaren som är av väsentlig betydelse med tanke på godkännande, bestämmande, utbetalning eller återkrav av stöd enligt denna lag.

Trots sekretessbestämmelserna ska kontrollörerna lämna varandra uppgifter som behövs för samarbetet mellan dem och lämna Energimyndigheten uppgifter som behövs för tillsynen.

19 §
Utlämnande av uppgifter

Energimyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut information som myndigheten har fått vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna lag

1) till åklagare och polisen för förhindrande och utredning av brott,

2) till arbets- och näringsministeriet för vidarebefordran till den behöriga EU-institutionen eller något annat EU-organ, om detta krävs enligt Europeiska unionens lagstiftning eller någon annan förpliktelse som har samband med Finlands medlemskap i Europeiska unionen.

20 §
Myndighetens inspektionsrätt

Energimyndigheten har rätt att få tillträde till anläggningar, lokaler och utrymmen samt områden som verksamhetsutövaren, kontrollören, elproducenten eller elnätsinnehavaren besitter, om detta behövs för tillsynen enligt denna lag, och att utföra inspektioner och vidta andra behövliga tillsynsåtgärder där. Tillsynsåtgärder får dock vidtas i utrymmen som är avsedda för boende av permanent natur endast om det finns anledning att misstänka att ett brott enligt 16 kap. 8 § eller 29 kap. 5 eller 6 § i strafflagen (39/1889) har begåtts och inspektionen är nödvändig för att utreda de omständigheter som är föremål för inspektionen.

Vid en inspektion har Energimyndigheten rätt att omhänderta handlingar och annat material som tillhör verksamhetsutövaren, kontrollören, elproducenten eller elnätsinnehavaren, om det är nödvändigt för att syftet med inspektionen ska nås. Materialet ska återlämnas så snart det inte längre behövs för inspektionen.

Verksamhetsutövaren och kontrollören ska bistå Energimyndigheten vid inspektionen.

21 §
Rättelse av förseelse eller försummelse

Energimyndigheten kan ålägga den som bryter mot denna lag eller mot bestämmelser som utfärdats eller föreskrifter som meddelats med stöd av den att fullgöra sin skyldighet.

Energimyndigheten kan förena ett förbud eller åläggande som den meddelat med stöd av denna lag med vite eller med hot om tvångsutförande eller hot om avbrytande på det sätt som föreskrivs i viteslagen (1113/1990).

22 §
Handräckning

Bestämmelser om polisens skyldighet att ge handräckning finns i 9 kap. 1 § i polislagen (872/2011). Inom sitt ansvarsområde är tullmyndigheterna vid behov skyldiga att ge handräckning för tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av bestämmelser som har utfärdats och föreskrifter som har meddelats med stöd av den samt för tillsynen över efterlevnaden av statsstödsreglerna.

23 §
Hänvisning till strafflagen

Bestämmelser om straff för ingivande av osant intyg till myndighet finns i 16 kap. 8 § i strafflagen och bestämmelser om straff för subventionsbedrägeri i 29 kap. 5 och 6 § i strafflagen.

6 kap

Återbetalning och återkrav av stöd

24 §
Återbetalning

Verksamhetsutövaren ska utan dröjsmål betala tillbaka ett stöd enligt denna lag, eller en del av stödet, som denne fått på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund. Om det belopp som ska betalas tillbaka uppgår till högst 10 euro, behöver det inte återbetalas.

25 §
Återkrav

Energimyndigheten ska genom sitt beslut bestämma att det stöd enligt denna lag som redan betalats ut ska återkrävas, om stödmottagaren har låtit bli att återbetala sådant stöd eller del av stöd enligt denna lag som enligt 24 § ska återbetalas.

På återkrav tillämpas dessutom vad som i 21 § 3 punkten och 22 § 3 mom. i statsunderstödslagen föreskrivs om återkrav av statsunderstöd.

26 §
Ränta och dröjsmålsränta

På ränta och dröjsmålsränta som ska betalas på det belopp som ska återbetalas eller återkrävas tillämpas vad som i 24 § i statsunderstödslagen föreskrivs om ränta som ska betalas på det statsunderstödsbelopp som ska återbetalas eller återkrävas och i 25 § i den lagen föreskrivs om dröjsmålsränta som ska betalas på det belopp som ska återkrävas.

27 §
Frist för återkrav och återbetalning samt preskriptionstid

Energimyndigheten ska fatta beslut om återkrav av stöd utan dröjsmål efter det att en omständighet som avses i 24 § har kommit till Energimyndighetens kännedom.

Ett återkrav av stöd eller ränta eller dröjsmålsränta på stödet får inte längre inledas när det har gått tio år från det att stödet i fråga beviljades. På motsvarande sätt upphör skyldigheten enligt 24 § att återbetala stödet att gälla när det har gått tio år från det att stödet i fråga beviljades.

28 §
Kvittning

Energimyndigheten kan besluta om kvittning av det belopp som ska återbetalas enligt 24 § eller återkrävas enligt 25 § mot det stöd som Energimyndigheten beviljat. Verksamhetsutövaren ska höras i enlighet med 34 § i förvaltningslagen innan något beslut fattas.

Dagen för kvittning av det belopp som ska återbetalas eller återkrävas är den dag då beslutet har meddelats. Återbetalningsränta och dröjsmålsränta räknas fram till kvittningsdagen.

Vid förfarandet iakttas till övriga delar förvaltningslagen.

7 kap

Särskilda bestämmelser

29 §
Ändringssökande

Omprövning av ett beslut av Energimyndigheten enligt 10 § 1 mom., 25 § 1 mom. eller 28 § 1 mom. och av ett beslut som meddelats av kontrollören enligt 14 § 1 mom. får begäras på det sätt som föreskrivs i förvaltningslagen.

I beslut med anledning av begäran om omprövning och övriga beslut som Energimyndigheten meddelat med stöd av denna lag får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

30 §
Verkställighet av beslut

Ett beslut som Energimyndigheten fattat med stöd av 28 § 1 mom. får verkställas trots ändringssökande, om inte den myndighet där ändring söks bestämmer något annat.

Ett beslut som Energimyndigheten meddelat med stöd av 17 § 2 mom., 21 § 1 mom. eller 25 § 1 mom. ska iakttas trots ändringssökande, om inte den myndighet där ändring söks bestämmer något annat.

31 §
Avgifter

Bestämmelser om de allmänna grunderna för när Energimyndighetens prestationer enligt denna lag är avgiftsbelagda, om de allmänna grunderna för storleken på avgifterna och om övriga grunder för avgifterna finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Avgifterna och kostnaderna enligt denna lag är direkt utsökbara. Bestämmelser om indrivning av dem finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

32 §
Bevaring av uppgifter

Stödmottagaren ska bevara det material som hänför sig till stödet i tio år från tidpunkten då stödet beviljades.

Energimyndigheten ska ha detaljerad bokföring över samtliga åtgärder i samband med beviljandet av stöd. Bokföringen ska innehålla alla uppgifter som behövs för att visa att villkoren för stödberättigande kostnader och för den högsta tillåtna stödnivån är uppfyllda. Uppgifterna ska bevaras i tio år från tidpunkten då stödet beviljades och de ska lämnas till kommissionen på begäran.

Närmare bestämmelser om bevaring av uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

33 §
Hur uppgifter ska lämnas till Energimyndigheten

Ansökan om stöd enligt 9 § jämte bilagor, kontrollörens bekräftelse och de utredningar som hänför sig till ansökan ska lämnas till Energimyndigheten via ett elektroniskt system.

Vid behov kan uppgifter lämnas till Energimyndigheten också på annat sätt.

Närmare bestämmelser om lämnande av uppgifter till Energimyndigheten via ett elektroniskt system får utfärdas genom förordning av statsrådet.

34 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.

RP 147/2016, EkUB 29/2016, RSv 234/2016

Bilaga 1

Sektorer eller delsektorer som löper avsevärd risk för koldioxidläckage och är berättigade till stöd

NACE-kodBeskrivning
1.2742Aluminiumtillverkning
2.1430Brytning av kemiska mineral
3.2413Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier
4.2743Framställning av bly, zink och tenn
5.1810Tillverkning av läderkläder
6.2710Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar, inklusive sömlösa rör
7.2112Pappers- och papptillverkning
8.2415Tillverkning av gödselmedel och kväveprodukter
9.2744Framställning av koppar
10.2414Tillverkning av andra organiska baskemikalier
11.1711Tillverkning av garn av bomullstyp
12.2470Konstfibertillverkning
13.1310Järnmalmsutvinning
14.Följande delsektorer inom sektorn basplastframställning (2416):
24161039LD-polyeten (LDPE)
24161035Linjär polyeten med låg densitet (LLDPE)
24161050Högdensitetspolyeten (HDPE)
24165130Polypropen (PP)
24163010Polyvinylklorid (PVC)
24164040Polykarbonat (PC)
15.Följande delsektor inom sektorn Massatillverkning (2111):
21111400Mekanisk massa

Bilaga 2

Effektivitetsriktmärken för elförbrukning för produkter som omfattas av NACE-koderna i bilaga 1

NACE 4Produktriktmärke (1)RiktmärkesvärdeRiktmärkesenhetProduktionsenhet (2)Produktdefinition (2)Processer som omfattas av produktriktmärke (2)Relevant Prodcomkod (rev. 1.1)Beskrivning
2742Primäraluminium14,256MWh/t produkt (växelströmsförbrukning)Ton obearbetat olegerat flytande aluminiumObearbetat olegerat flytande aluminium från elektrolysObearbetat olegerat flytande aluminium från elektrolys, inklusive föroreningsbegränsande anordningar, hjälpprocesser och gjuthuset. Utöver definitionerna av produkten i 2011/278/EU ingår även anodanläggningen (förbakade [prebake-] anoder). Om anoder tillhandahålls från en fristående anläggning i Europa bör den anläggningen inte kompenseras eftersom den redan omfattas av riktmärket. Om anoder produceras utanför Europa kan en korrigering tillämpas.27421130Obearbetat olegerat aluminium (ej pulver och fjäll)
27421153Obearbetat aluminium, primära aluminiumlegeringar (ej pulver och fjäll)
2742Aluminiumoxid (raffinering)0,225MWh/t produktTon aluminiumoxidAlla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av aluminiumoxid27421200Aluminiumoxid (ej konstgjord korund)
2710Syrgasblåst stål0,036MWh/t produktTon råstål (gjutet)Sekundär metallurgi, förvärmning av eldfasta material, hjälpprocesser (särskilt stoftavskiljning) och gjutanläggningar fram till avskärning av råstålsprodukter2710T122Olegerat stål erhållet genom andra processer än i elektrougn
2710T132Legerat stål, ej rostfritt, erhållet genom andra processer än i elektrougn
2710T142Rostfritt och värmebeständigt stål erhållet genom andra processer än i elektrougn
2710EAF-kolstål0,283tCO2/t produktTon råstål (sekundärt) från gjutanläggning. Stål som innehåller mindre än 8 % metalliska legeringselement och spårelement i sådana halter att användningen begränsas till sådana tillämpningar där det inte krävs hög ytkvalitet och formbarhet.Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till processenheterna – ljusbågsugn –sekundär metallurgi – gjutning och kapning – efterförbränning – stoftavskiljning – förvärmningspositioner för skänkar – förvärmningspositioner för gjutformar – torkning av stål och – förvärmning av stål ingår.2710T121Råstål: olegerat stål erhållet i elektrougn
(baserat på 10 % bästa genomsnitt)2710T131Råstål: legerat stål, ej rostfritt, erhållet i elektrougn
2710T141Råstål: rostfritt och värmebeständigt stål erhållet i elektrougn
2710Höglegerat EAF-stål 0,352tCO2/t produktTon höglegerat råstål Stål som innehåller minst 8 % metalliska legeringselement eller där det krävs hög ytkvalitet och formbarhetAlla processer som är direkt eller indirekt kopplade till processenheterna – ljusbågsugn – sekundär metallurgi – gjutning och kapning – efterförbränning – stoftavskiljning – förvärmningspositioner för skänkar – förvärmningspositioner för gjutformar – långsam avkylning– torkning av stål och – förvärmning av stål ingår. Följande processenheter ingår inte: FeCr-konverter och kryogen lagring av industrigaser2710T121Råstål: olegerat stål erhållet i elektrougn
(baserat på 10 % bästa genomsnitt)2710T131Råstål: legerat stål, ej rostfritt, erhållet i elektrougn
2710T141Råstål: rostfritt och värmebeständigt stål erhållet i elektrougn
2710FeSi8,540MWh/t produktTon FeSi-75 (slutprodukt) FeSi-75Alla processer som är direkt kopplade till driften av ugnarna. Hjälputrustning ingår inte.27102020/24101230Ferrokisel-75 % Si-halt
2710FeMn HC2,760MWh/t produktTon FeMn med hög kolhalt (slutprodukt) FeMn med hög kolhalt Alla processer som är direkt kopplade till ugnarna. Hjälpprocesser ingår inte.27102010Ferromangan (i enlighet med BAT-referensdokument)
2710SiMn3,850MWh/t produktTon SiMn (slutprodukt) Kiselmangan med olika kolhalt, inklusive SiMn, SiMn med låg kolhalt, SiMn med mycket låg kolhalt.Alla processer som är direkt kopplade till driften av ugnarna.Hjälpprocesser ingår inte.27102030Kiselmangan (ej FeSiMn)
2413Cl22,461MWh/t produkt Ton klorKlorAlla processer som är direkt eller indirekt kopplade till elektrolysanläggningen, inklusive hjälputrustning såsom motorer.24131111Klor
2413Si-metall11,870MWh/t produktTon Si-metallKisel med halten 90–99,99 % Alla processer som är direkt kopplade till ugnarna. Hjälpprocesser ingår inte.24131155Kisel innehållande < 99,99 viktprocent kisel.
2413Ultrarent polykisel60,000MWh/t produktTon ultraren Simetall Kisel med halten > 99,99 %Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till ugnen, inbegripet hjälputrustning.24131153Kisel innehållande > = 99,99 % viktprocent kisel.
2413SiC6,200MWh/t produktTon 100 % SiCKiselkarbid med 100 % renhet Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till ugnen, inbegripet hjälputrustning.24135450Karbider, även ej kemiskt definierade
2414Högvärdiga kemikalier0,702 tCO2/t produktTon högvärdiga kemikalier (HVC) (ton acetylen, etylen, propylen, butadien, bensen och väte)Blandning av högvärdiga kemikalier, uttryckt som totala massan acetylen, etylen, propylen, butadien, bensen och vätgas, utom högvärdiga kemikalier från kompletterande insatsvaror (vätgas, etylen, andra högvärdiga kemikalier) med ett etyleninnehåll på minst 30 viktprocent av den totala produktblandningen och ett innehåll av högvärdiga kemikalier, bränslegas, butener och kolväten i vätskeform som sammanlagt utgör minst 50 viktprocent av den totala produktblandningen. Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktionen av högvärdiga kemikalier som renad produkt eller intermediär produkt med koncentrerat innehåll av respektive högvärdiga kemikalie i lägsta säljbara form (rå C4, ohydrerad pyrolysgas) ingår, undantaget C4-extraktion (butadienanläggningen), C4-hydrering, hydrering av pyrolysbensin och extraktion av aromater samt logistik och förvaring i den dagliga driften. Flera Prodcomkoder enligt NACE 2414
24141120Mättade acykliska kolväten
24141130Omättade acykliska kolväten; etylen
24141140Omättade acykliska kolväten; propen (propylen)
24141150Omättade acykliska kolväten; buten och butenisomerer
24141160Omättade acykliska kolväten; butadien-(1,3) och isopren
24141190Omättade acykliska kolväten (ej etylen, propen-buten, butadien-(1,3) och isopren)
24/20141223Bensen
2414Aromater0,030tCO2/t produktCO2 av-vägt ton Blandning av aromater, uttryckt som CO2 avvägt ton (CWT) Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till un-der-en-heter för aromater, dvs. – hydrering av pyrolysgas– extraktion av bensen, toluen och xylen (BTX) – TDP – HDA – isomerisering av xylen – P-xylenenheter – produktion av kumen och – cyklohexanproduktion ingår.Flera Prodcomkoder enligt NACE 2414. Se vägledning 9 för de direkta utsläppen för hela förteckningen.
2414Kimrök1,954tCO2/t produktTon ugnskimrök (avsättningsbar enhet, > 96 %) Ugnskimrök. Kanalkimrök och lampsvart omfattas inte av detta riktmärke.Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktionen av ugnskimrök samt slutbearbetning, förpackning och fackling ingår. 24131130Kol (kimrök och andra former av kol e.k.a.)
2414Styren 0,527tCO2/t produktTon styren (säljbar produkt)Styrenmonomer (vinylbensen, CAS-nummer: 100-42-5)Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av – styren samt – intermediären etylbensen (med den mängd som används som insats till styrenproduktionen) ingår.24141250Styren
2414Etylenoxid /etylenglykoler EO/EG0,512tCO2/t produktTon EO-ekvivalenter (EOE). EO-ekvivalent definieras som mängden EO (massa) som är inbäddad i en massaenhet av någon av de specifika glykolerna.Riktmärket för etylen-oxid/etylenglykol omfattar: – etylen-oxid (EO, hög renhetsgrad) –monoetylenglykol (MEG, standardkvalitet + fiber grade (hög renhetsgrad)) – dietylenglykol (DEG) – trietylenglykol (TEG). Den totala mängden produkter uttrycks som EO-ekvivalenter (EOE), som definieras som mängden EO (massa) som är inbäddad i en massaenhet av den specifika glykolen.Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till processenheterna för EO-produktion, EO-rening och glykolsektionen ingår. 24146373Oxiran (etylenoxid)
24142310Etylenglykol (etandiol)
241463332,2″-oxidietanol (dietylenglykol, digol)
2743Zinkelektrolys4,000MWh/t produktTon zinkObearbetad zinkAlla processer som är direkt eller indirekt kopplade till zinkelektrolysenheten, inbegripet hjälputrustning.27431230Obearbetad zink, olegerad
2743125Obearbetad zink, zinklegeringar (ej stoft, pulver och fjäll av zink
2415Ammoniak1,619tCO2/t produktTon ammoniak som produceras som säljbar (netto-) produktion och med 100 % renhet.Ammoniak (NH3) ska registreras som antalet producerade ton.Alla processer som är direkt eller indirekt kopplade till produktion av ammoniak och den intermediära produkten vätgas ingår.24151075Vattenfri ammoniak

(1) För produkter som är skuggade i ljusgrått fastställdes utbytbarhet mellan elektricitet och bränsle, och riktmärket anges i t CO2.

(2) De produktionsenheter, definitioner och processer som omfattas (skuggade i mörkgrått) baseras på kommissionens beslut 2011/278/EU av den 27 april 2011 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.

Produkter för vilka utbytbarhet mellan el och bränsle har fastställts i avsnitt 2 i bilaga 1 till beslut 2011/278/EU1

I bilaga 1 till beslut 2011/278/EU fastställs att bränsle och el är utbytbara i vissa produktionsprocesser. För dessa produkter är det inte lämpligt att ställa upp ett riktmärke på grundval av antalet MWh/t för produkten. Utgångspunkten är i stället de specifika utsläpp av växthusgaser som kan härledas för de direkta utsläppen. För dessa processer bestäms produktriktmärkena på grundval av summan av de direkta utsläppen (från energi- och processutsläpp) samt indirekta utsläpp till följd av användningen av den utbytbara delen av elektriciteten.

I dessa fall ska faktorn ”E” i formeln för beräkningen av den högsta tillåtna stödnivå som avses i punkt 27 a i riktlinjerna ersättas med nedanstående term som omvandlar ett produktriktmärke enligt beslut 2011/278/EU till ett effektivitetsriktmärke för elförbrukning på grundval av en genomsnittlig europeisk faktor för utsläppsintensitet på 0,465 t CO2/MWh:

Existerande produktriktmärke från bilaga 1 till beslut 2011/278/EU (i t CO2/t) × andel relevanta indirekta utsläpp under referensperioden2 (%)/0,465 (tCO2 /MWh)

1 Kommissionens beslut om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i direktiv 2003/87/EG. 27.4.2011, K(2011) 2772 slutlig, EUT 17.5.2011, L 130/1.

2 ”andel relevanta indirekta utsläpp under referensperioden” är kvoten mellan -de relevanta indirekta utsläppen och-summan av de sammanlagda direkta utsläppen och relevanta indirekta utsläpp enligt artikel 14 i beslut 2011/278/EU.”

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.