Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

24.3.2015/327

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om miljöersättning

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 5 § 10 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014):

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

I denna förordning föreskrivs om det tekniska genomförandet på en gårdsbruksenhet av gårdsspecifika och skiftesspecifika åtgärder som omfattas av sådant stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk, nedan miljöersättning, som avses i artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005.

2 kap

Användning av kväve och fosfor vid gårdsspecifika åtgärder (12.6.2015/722)

2 §
Kvävegödsling

I de använda näringsmängderna ska inräknas näringsämnena i såväl oorganiska som organiska gödselfabrikat och i stallgödsel från husdjur samt näringsämnena i andra ämnen som sprids på skiftena, om de måste uppges i gödselfabrikatets varudeklaration. Det lösliga kvävet i stallgödsel och organiska gödselfabrikat beaktas i sin helhet vid gödslingen.

Mängden kvävegödsel får i begränsad utsträckning ökas på basis av den skördenivå som uppnåtts. Den uppnådda skördenivån för ett skifte fastställs genom att den aktuella odlingsväxtens skörd på hela gårdsbruksenheten delas med antalet skiften där växten i fråga har odlats eller genom att på annat sätt påvisa att denna skördemängd har uppnåtts på skiftet i fråga. Om jordbrukaren använder mera kvävegödsel än den mängd som föreskrivs i bilaga 2 till statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015), måste den skördenivå som gödselmängden baserar sig på ha uppnåtts på skiftet under något av de fem föregående skördeåren. Utgående från en högre uppnådd skördenivå är det möjligt att vid odling av spannmål och oljeväxter utöver de mängder kväve som anges i bilaga 2 till statsrådets förordning om miljöersättning använda tillskott till kvävemängderna i enlighet med bilaga 3 till statsrådets förordning om miljöersättning. Om det genom odling av en växt på skiftet har uppnåtts en skördenivå som berättigar till tillskott enligt bilaga 3 i statsrådets förordning om miljöersättning, får motsvarande justeringar på basis av skördenivån användas även i fråga om övriga växter enligt bilaga 3. Justeringar på basis av skördenivån får tillämpas steglöst. Tillskottskväve enligt justering på basis av skördenivån får inte ges till höstsådda grödor på hösten under såningsåret.

Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Om höstsäd eller annat motsvarande växtbestånd anläggs på träda efter den 15 juli eller om det på sådana arealer med ekologiskt fokus som avses i artikel 46 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 odlas en gröda vars skörd bärgas, får skiftet gödslas i enlighet med bilaga 2, 4 och 6 till statsrådets förordning om miljöersättning.

4 mom. har upphävts genom F 17.3.2016/185. (17.3.2016/185)

3 §
Fosforgödsling

I de använda näringsmängderna ska inräknas näringsämnena i såväl oorganiska som organiska gödselfabrikat och i stallgödsel från husdjur samt näringsämnena i andra ämnen som sprids på åkrarna, om de måste uppges i gödselfabrikatets varudeklaration och om det med näringsämnena sprids mer än ett kilogram fosfor per hektar och år. Fosfor som sprids med kemiska ämnen avsedda att binda fosfor räknas inte in.

På skiften som är större än fem hektar ska gödslingen basera sig på två eller flera jordprover. Jordbrukaren kan planera och genomföra gödslingen antingen i enlighet med de gödslingsskiften som jordproverna representerar eller genom att beräkna gödslingen med användning av medeltalet eller det vägda medeltalet av de tillåtna maximigivorna. Fosforgödslingen får inte räknas ut som ett medeltal för hela skiftet om bördighetsklassen för fosfor i något jordprov är så hög att ingen fosforgödsel alls får ges till de växter som odlas.

De mängder fosfor som anges i stallgödselundantaget i bilaga 6 till statsrådets förordning om miljöersättning får användas när endast stallgödsel från husdjur används vid fosforgödslingen. På stallgödselundantaget får tillämpas fosforutjämning, men inte justeringar på basis av skördenivån.

Om den uppnådda skördenivån för skiftet enligt 2 § 2 mom. är högre än 4 000 kilogram per hektar och år för spannmål, 3 000 kilogram per hektar och år för råg och 1 750 kilogram per hektar och år för oljeväxter, får 3 eller 6 kilogram fosfor i enlighet med bilaga 7 till statsrådets förordning om miljöersättning läggas till de mängder som anges i bilaga 6 till statsrådets förordning om miljöersättning. Justeringar på basis av skördenivån får tillämpas steglöst. Om det i bilaga 6 till statsrådets förordning om miljöersättning inte har angetts något talvärde för fosforgödsling, får justeringar på basis av skördenivån inte användas.

Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Om höstsäd eller annat motsvarande växtbestånd anläggs på träda efter den 15 juli eller om det på sådana arealer med ekologiskt fokus som avses i artikel 46 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 odlas en gröda vars skörd bärgas, får skiftet gödslas i enlighet med bilaga 2, 4 och 6 till statsrådets förordning om miljöersättning.

Om den fosforgödsel som används på en gårdsbruksenhets skifte där det odlas spannmål, oljeväxter eller baljväxter består av enbart stallgödsel från husdjur, får den i enlighet med det stallgödselundantag som avses i bilaga 6 till statsrådets förordning om miljöersättning användas i bördighetsklasserna tillfredsställande och god. Om den fosforgödsel som används på ett skifte med ett- eller fleråriga fodervallväxter enbart består av stallgödsel från husdjur, får den årligen användas i enlighet med det stallgödselundantag som avses i bilaga 6 till statsrådets förordning om miljöersättning i bördighetsklasserna försvarlig, tillfredsställande och god. Stallgödselundantaget får inte tillämpas på områden som ligger närmare ett vattendrag än 25 meter.

Om skörden inte bärgas ska den fosfor som spridits på en åker beaktas till sin fulla mängd följande år.

4 §
Fosforutjämning

Fosforutjämningen ska göras jordbruksskiftesvis. Om jordbruksskiftenas placering på basskiftet varierar under utjämningsperioden, ska fosforutjämningsperioden följas upp på basskiftesnivå. Den årliga mängd fosfor som ett basskifte förbrukar beräknas härvid genom att arealen för varje jordbruksskifte multipliceras med mängden fosfor per hektar för den gröda som odlas på jordbruksskiftet i fråga, varefter dessa tal räknas samman. Den tillåtna maximigivan av fosfor för grödan i fråga på ett basskifte beräknas på motsvarande sätt. Vid uppföljningen av fosforutjämningen används skillnaden mellan den tillåtna maximigivan av fosfor och den använda mängden fosfor.

3 kap

Övriga förutsättningar för gårdsspecifika åtgärder (12.6.2015/722)

5 § (17.3.2016/185)
Odlingsplan

I den skriftliga, femåriga odlingsplanen ska anges vilka växtarter som planeras att odlas under fem år på de olika jordbruksskiftena inom de växtskiften som innehas av odlaren under det första förbindelseåret. I den årliga odlingsplanen anges utöver växtarterna även den planerade gödslingen med avseende på gödselmängder och gödselslag. Odlingsplanen är en preliminär plan och dess innehåll ska preciseras i de skiftesspecifika anteckningarna efter sådden.

6 §
Markkartering

Jordbrukaren ska med tanke på planering och uppföljning av odlingen göra en markkartering av de åkerarealer som odlas. Av skiften som inte odlas och skiften som ligger i träda samt övriga skiften som ska börja odlas och som kommer i jordbrukarens besittning måste det tas prov under den växtperiod då odlingen av en gröda vars skörd bärgas inleds. När det gäller skiften som kommer i jordbrukarens besittning får även en gällande markkartering som gjorts av den tidigare innehavaren användas, om en sådan finns att tillgå.

En ny markkartering ska utföras när det har gått fem år sedan den föregående analysen, frånsett linjeprovtagning, där prov ska tas vart tredje år. Jordbrukaren ska ha tillgång till resultaten av de nya markkarteringarna före följande gödslingsomgång. En gårdsbruksenhet som tidigare har förbundit sig till miljöstödssystemet ska ha markkarteringar som uppfyller villkoren i miljöersättningssystemet efter att fem år har gått sedan den föregående analysen. En jordbrukare som ingår en miljöförbindelse och som inte tidigare har ingått någon förbindelse inom miljöstödssystemet ska ha markkarteringar som uppfyller villkoren före utgången av det första förbindelseåret.

Om det på ett skifte inte ännu har gjorts någon markkartering, ska de värden för mullrika jordar som gäller för kväve i bilaga 2, 4 och 5 till statsrådets förordning om miljöersättning och de värden för god bördighetsklass som gäller för fosfor i bilaga 6 och 8 till statsrådets förordning om miljöersättning användas vid gödslingen. Om det på ett basskifte har tagits fler jordprover än den minimifrekvens för provtagning som avses i 2 mom. förutsätter, ska de nyaste jordproverna ligga till grund för gödslingen.

Markkarteringen ska vara en grundanalys där jordarten, mullhalten, surheten, ledningstalet, mängden utbytbart kalcium, kalium och magnesium samt mängden lättlöslig fosfor bestäms. Av analysresultaten ska framgå analysdatum eller det datum då provet har lämnats för analys. Analysen ska utföras vid ett laboratorium som är specialiserat på jordanalyser. Till proverna ska skiftessignum fogas.

7 §
Provtagning

Prov för markkartering ska omfatta minst ett prov per basskifte, om basskiftet överstiger 0,5 hektar. Om basskiftet är större än fem hektar ska ett prov tas per varje påbörjat femtal hektar. För basskiften som är 0,5 hektar eller mindre får samma markkarteringsprover användas som för det angränsande skiftet. Med angränsande basskiften avses basskiften som har gemensam gränslinje eller som åtskiljs av en väg eller ett dike. På enskilda basskiften som är 0,5 hektar eller mindre ska det tas ett prov, eller också ska de värden för mullrika jordar som avses i bilaga 2, 4 och 5 till statsrådets förordning om miljöersättning användas vid kvävegödsling och de värden för god bördighetsklass som avses i bilaga 6 och 8 till statsrådets förordning om miljöersättning användas vid fosforgödsling. Vid linjeprovtagning räcker det med provfrekvensen ett prov per varje påbörjat tiotal hektar.

Varje prov för markkartering ska bestå av minst sju delprover. Proverna ska vara jämnt fördelade över hela skiftet. Proverna ska tas från hela bearbetningsskiktets djup.

8 §
Kvalitetstest för åkerjord

Kvalitetstestet för åkerjord görs genom att en självutvärderingsblankett för kvalitetstest för åkerjord eller en motsvarande blankett som godkänts av Landsbygdsverket fylls i. Kvalitetstest ska göras för alla basskiften som är större än 0,5 hektar. Om samtliga basskiften är mindre än så ska jordbrukaren göra kvalitetstestet för ett basskifte som jordbrukaren väljer.

9 §
Utbildning

I utbildningen ska ingå tillräcklig information om de förändrade villkoren för ersättning och om miljöersättningssystemet. De som ansöker om ersättning ska genom utbildningen få en uppfattning om varför miljöinsatser är viktiga och om hur jordbrukaren genom sina insatser kan främja miljösituationen. Utbildningen ska även presentera rådgivningsåtgärden inom programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020 samt föra fram de möjligheter till främjande av målsättningarna med förvaltningsplanerna för vattenförvaltningsområden och av skötseln av de Natura-områden som avses i 64 § i naturvårdslagen (1096/1996) som programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020 erbjuder.

10 §
Innehållet i skiftesspecifika anteckningar

Jordbrukaren ska föra skiftesspecifika anteckningar i vilka ska ingå grundläggande uppgifter om skiftena och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna sedan början av förbindelseperioden. De grundläggande uppgifterna om skiftet ska innefatta uppgifter om skiftets läge och jordart samt om kalkning, åker- och dikesrenar, skyddsremsor, mångfaldsremsor, bevattning, täckdikning, grävning av utfallsdiken och andra genomförda miljöskyddsåtgärder samt övriga motsvarande uppgifter. De uppgifter som samlas in från olika källor kan sparas och registreras separat som olika dokument eller kartor.

I de skiftesspecifika anteckningarna ska följande uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna ingå:

1) skiftets signum och areal,

2) bearbetningsdatum och bearbetningsmetod,

3) sånings- eller planteringsdatum,

4) växtart och mängden utsäde eller plantor,

5) gödslingsdatum,

6) slagen och mängderna av handelsgödsel och organiska gödselmedel,

7) mängderna fosfor och kväve, vid behov en anteckning om när fosforutjämningsperioden inletts och utjämningsåret,

8) växtskyddsmedlets fullständiga namn, dosering, tidpunkt, användningsändamål, konstaterade sjukdomar och skadegörare, orsaken till användningen av växtskyddsmedel samt övriga vidtagna växtskyddsåtgärder,

9) datum för betesgång, skörd eller slåtter samt skördenivån inklusive nödvändiga motiveringar,

10) det som krävs i villkoren för den valda skiftesspecifika åtgärden och miljöavtalet.

I fråga om plantskoleodling ska skiftesspecifika anteckningar föras per växtgrupp. Växtgrupperna är träd, buskar och perenner.

11 §
Skyddsremsor och mångfaldsremsor

Skyddsremsor ska täckas av flerårig vall-, gräs- eller ängsväxtlighet. Skyddsremsor får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. Vid svåra ogräsfall är det undantagsvis tillåtet att förstöra och förnya växtlighet som punktbekämpning i enlighet med begränsningarna av användningen av växtskyddsmedlet. Med svåra ogräsfall avses utbredd förekomst av ogräs som lätt sprider sig till andra åkerskiften med vinden eller på annat sätt, att växter eller buskar med vedstam etablerat sig på skiftet, förekomst av invasiva främmande växtarter och andra motsvarande situationer.

Om växtligheten på en skyddsremsa skadas eller förstörs under vintern, i samband med punktbekämpning av ogräs, iståndsättning av diken eller rensning av utfallsdiken eller på något annat motsvarande sätt, ska skyddsremsan besås med ny vallväxtlighet så snart förhållandena medger det. Uppgifter om åtgärder på skyddsremsan ska föras in i de skiftesspecifika anteckningarna. Skörd får bärgas på skyddsremsan och den får skötas genom betesgång.

Mångfaldsremsor kan anläggas genom sådd av utsäde av vall-, gräs-, ängs-, vilt- eller landskapsväxter. Samma odlingsväxt som på resten av skiftet får också växa på en mångfaldsremsa, men då ska mångfaldsremsan skötas genom att skörden lämnas obärgad på i medeltal en högst tre meter bred remsa längs en eller flera av skiftets kanter. Mångfaldsremsor ska skötas på det sätt som avses i 1 och 2 mom.

4 kap

Skiftesspecifika åtgärder

12 § (12.6.2015/722)
Placering av flytgödsel i åker

Flytgödsel, urin och motsvarande ämnen som avses i bilaga 1 ska spridas med utrustning som skär en skåra i åkerns yta och låter flytgödseln eller urinen rinna in i skåran eller sprutar in den dit. Myllningsutrustning som är kopplad till en enhet som sprider ut ämnet kan också användas. Uppgift om spridning av flytgödsel ska föras in i de skiftesspecifika anteckningarna. Mängderna kväve och fosfor i de ämnen som spridits ska beaktas i de mängder kväve och fosfor som avses i 18 § 5 mom. i statsrådets förordning om miljöersättning.

13 § (12.6.2015/722)
Återanvändning av näringsämnen och organiskt material

Uppgift om typen och mängden av organiskt material som sprids ska föras in skiftesvis i de skiftesspecifika anteckningarna. Med organiska gödselfabrikat avses de fabrikat som anges i bilaga 2. Jordbrukaren ska med hjälp av överlåtelseavtal, kvitto eller fraktsedel kunna påvisa anskaffningen av och mängden sådant material som härstammar någon annanstans ifrån än från gårdsbruksenheten. Mängderna kväve och fosfor i de organiska material som spridits ska beaktas i de mängder kväve och fosfor som avses i 18 § 5 mom. i statsrådets förordning om miljöersättning.

14 §
Hantering av avrinningsvatten

På ett skifte med reglerbar dränering ska vattenytan regleras genom höjning eller sänkning av dämningshöjden i reglerbrunnarna vid uppsamlingsdiket eller med andra dämningsanordningar. Vid reglerbar underbevattning ska åkerområdets vattenhushållning regleras som en helhet med hjälp av bevattning och reglerad torrläggning genom täckdikesnätet. Vid återanvändning av avrinningsvatten ska det avrinningsvatten som kommer från åkerområdet under våren och vid häftiga regn lagras i en fristående bassäng, från vilken vattnet leds tillbaka till åkern som bevattningsvatten vid torka.

Dämning som hör till åtgärderna vid reglerbar dränering ska skötas i enlighet med väder- och växtförhållanden och odlingsåtgärder. Vid dämningen ska beaktas markens bärighet som behövs för sånings- och skördemaskinerna, den fuktighet som lagras i marken under våren, skötseln av växternas vattenhushållning samt ökning av lagringsutrymmet före häftiga regn och höstregn. På vintern ska liten dämning användas. Jordbrukaren ska reglera dämningshöjd och eventuell användning av bevattningsvatten på tillbörligt sätt och hålla utrustningen i skick.

Som åtgärd vid reglerbar underbevattning eller återanvändning av avrinningsvatten ska bevattningsvatten ledas till dikesnätet från naturliga vatten genom pumpning eller med hjälp av tyngdkraften. Bevattningsvatten får ledas till täckdikesnätet via antingen den övre eller den nedre ändan av dikesnätet. Vattnet ska med hjälp av reglerbrunnar eller andra dämningsanordningar dämmas upp i täckdikesnäten på området, varifrån det absorberas av marken. Vid ledning av bevattningsvatten till ett område ska väder- och växtförhållanden och odlingsåtgärder beaktas. Vid återanvändning av avrinningsvatten ska vatten från en plats för anskaffning av tillskottsvatten eller från separata lagringsbassänger ledas till åkerområdet med hjälp av reglerbar underbevattning med beaktande av väder- och växtförhållanden och odlingsåtgärder.

Över förverkligandet av regleringen ska föras journal, i vilken ska antecknas åtgärder i anslutning till reglering, skötsel och underhåll. Uppgifterna får även föras in i de skiftesspecifika anteckningarna.

Torv och mulljord ska konstateras utifrån en markkartering i enlighet med 6 §. Sur sulfatjord ska konstateras utifrån en jordanalys som utförts i ett laboratorium. Vid provtagningen ska den provfrekvens som bestäms i 7 § iakttas. Den som ansöker om ersättning ska lämna markkarteringen eller resultatet av analysen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 30 september under den växtperiod då sökanden första gången ansöker om miljöersättning för hantering av avrinningsvatten. Om Geologiska forskningscentralen har tagit prov på skiftet och utifrån det konstaterat att skiftet består av sur sulfatjord, behövs ingen separat analys av provet.

15 § (8.2.2018/134)
Skyddszoner

Inom den skiftesspecifika åtgärd som gäller miljövårdsvallar får växtbeståndet på en skyddszon anläggas genom användning av färdiga utsädesblandningar av vall- och gräsväxter med högst 20 procent klöverfrö. Efter anläggandet får området inte bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. En sparsam gödsling i samband med anläggandet av växtbeståndet är möjlig i syfte att åstadkomma ett täckande växtbestånd. I detta fall får högst de mängder kväve och fosfor användas som i bilaga 4 och 6 till statsrådets förordning om miljöersättning fastställs för naturvårdsåkrar med vall. Skyddszonen kan vara en redan tidigare anlagd vall eller också kan skyddszonens växtlighet anläggas i skyddssäd redan under den föregående växtperioden.

Växtbeståndet ska slås årligen under växtperioden. Vårslåtter och bärgning av växtligheten är inte en tillräcklig åtgärd. Vad gäller tidpunkten för slåttern ska de vilda fåglarnas och däggdjurens levnadsförhållanden beaktas. Den växtmassa som slagits ska under samma växtperiod föras bort från skyddszonen och den får användas. Den växtmassa som slagits ska hanteras och lagras så att vattenvårdsmålen för skyddszonen inte äventyras. Växtmassan får inte medföra olägenhet för miljön, och den får inte föras till skogen eller till impediment. Skyddszonen får användas för bete, om det inte ger upphov till erosion eller äventyrar naturens mångfald och om inga vattenvårdshinder föreligger.

Flyghavre eller mjölktistel, gråbo, åkertistel och andra motsvarande svåra ogräs som sprider sig med vinden får på skyddszonen bekämpas kemiskt i enlighet med begränsningarna av användningen av växtskyddsmedlet eller mekaniskt. Om växtligheten på skyddszonen skadas eller förstörs under vintern, till följd av bekämpning av flyghavre, grävning av täckdiken eller av någon annan motsvarande orsak, ska den skadade arealen under samma växtperiod besås med ny vallväxtlighet så snart förhållandena medger det. Uppgifter om åtgärder vid anläggande och skötsel av skyddszonen, om förstörd växtlighet, om bekämpning av flyghavre eller andra ogräs och om anläggande av nytt växtbestånd ska föras in i de skiftesspecifika anteckningarna.

16 §
Fleråriga miljövallar

Inom den skiftesspecifika åtgärd som gäller miljövårdsvallar ska vall- och gräsväxter odlas på fleråriga miljövallar under hela förbindelseperioden. Växtbeståndet får inte förnyas genom bearbetning under förbindelseperioden, men vallväxtligheten får förnyas utan bearbetning, genom direktsådd. På fleråriga miljövallar får det täckdikas, kalkas, grävas och rensas utfallsdiken samt genomföras andra motsvarande åtgärder av kortvarig art som förbättrar markstrukturen och vattenhushållningen. Områden med växtlighet som skadats eller förstörts i samband med ovannämnda åtgärder ska genast efter åtgärden besås med vall- eller gräsväxter.

Växtbeståndet ska bärgas årligen och det får användas. Med hänsyn till naturens mångfald ska slåttern utföras så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte störs. Slåttern får inte utföras så att man går runt skiftet från kanterna in mot mitten. Betesgång på området är tillåten, men då ska man se till att åkerns yta förblir vallbevuxen. Vid gödslingen ska iakttas de begränsningar som avses i bilaga 4 och 6 till statsrådets förordning om miljöersättning och vid växtskyddet de krav som fastställs i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren (4/2015). Grunden för anläggande av flerårig miljövall ska föras in i de skiftesspecifika anteckningarna. Sådana sura sulfatjordar som avses i 21 § 3 mom. i statsrådets förordning om miljöersättning samt torv och mulljordar ska konstateras med den metod som bestäms i 14 § 5 mom. Den som ansöker om ersättning ska lämna resultatet av analysen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 30 september under den växtperiod då sökanden första gången ansöker om miljöersättning för flerårig miljövall.

17 §
Naturvårdsåkrar med vall

Inom den skiftesspecifika åtgärd som gäller miljövårdsvallar ska växtbeståndet på naturvårdsåkrar med vall anläggas genom sådd av utsäde av fleråriga vall- eller gräsväxter. Utsädesblandningen får innehålla högst 20 procent frön av kvävefixerande växter. Växtbeståndet får anläggas redan året innan tillsammans med skyddssäd eller någon annan skyddsväxt eller genom insådd i stubben. Naturvårdsåkrar med vall kan även vara tidigare anlagda fleråriga vallar som utvecklats till vall med flera arter eller mångfaldsåkrar som 2009–2014 anlagts genom sådd av ängsväxter. Växtligheten på tidigare anlagd flerårig vall kan i betydande omfattning utgöras av vilda gräs och örtväxter som har trängt undan den tidigare anlagda vallväxtligheten. En sparsam gödsling i samband med anläggandet av växtbeståndet är möjlig i syfte att åstadkomma ett täckande växtbestånd. Vid gödslingen ska iakttas de begränsningar för gödsling som avses i bilaga 4 och 6 till statsrådets förordning om miljöersättning. (13.3.2017/151)

Växtbeståndet på naturvårdsåkrar med vall ska slås vartannat år. Vid sådana svåra ogräsfall som avses i 11 § ska slåttern utföras varje år och vid en sådan tidpunkt att det går att förhindra att ogräsen sprids. Vad gäller tidpunkten för och utförandet av slåttern ska de vilda arternas levnadsförhållanden beaktas, och därför ska slåttern utföras så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte störs. Slåttern får inte utföras så att man går runt skiftet från kanterna in mot mitten, om inte en remsa i mitten av skiftet lämnas oslagen.

Slåtterresterna får bärgas och utnyttjas ekonomiskt. Om vallskörd bärgas från en naturvårdsåker med vall får bärgningen utföras under normal skördetid. Området får användas för bete om åkerns yta förblir gräs- och vallbevuxen året om.

På naturvårdsåkrar med vall får växtskyddsmedel inte användas efter att växtbeståndet anlagts. Naturvårdsåkrar med vall får inte bearbetas utom i samband med anläggande eller brytande av växtbeståndet. Naturvårdsåkrar med vall får brytas tidigast efter den andra växtperioden från och med den 1 september, eller den 15 juli om växtbeståndet bryts för sådd av höstsådda grödor. Det är tillåtet att använda växtskyddsmedel i samband med att växtbeståndet bryts. Det ska strävas efter att växtbeståndet bryts först följande vår. Om nytt växtbestånd inte sås på hösten efter den andra växtperioden, ska bearbetningen göras så sent som möjligt på hösten.

På naturvårdsåkrar med vall får det täckdikas, kalkas, grävas och rensas utfallsdiken samt genomföras andra motsvarande åtgärder av kortvarig art som förbättrar markstrukturen och vattenhushållningen. Områden med växtlighet som skadats eller förstörts i samband med ovannämnda åtgärder ska genast efter åtgärden och så snart förhållandena medger det besås med vall- eller gräsväxter.

18 § (17.3.2016/185)
Växttäcke vintertid

Följande skiften kan godkännas som växttäcke vintertid:

1) flerårig odlad vall, ettårig vall som bevaras över vintern och rörflen,

2) fleråriga trädgårdsväxter och kummin,

3) stubb och direktsådd i stubb av spannmål, oljeväxter, bovete, frökryddor och spånadslin samt av bondböna, ärt och lupin,

4) odling av fånggrödor, om växtbeståndet bevaras till följande vår,

5) höstråg, rågvete, höstvete, speltvete och andra höstsådda spannmål, höstrybs, höstraps och andra höstsådda oljeväxter, andra höstsådda grödor samt lin och hampa som bärgas på våren.

Kravet på 20 procent växttäcke får på ett sådant styrningsområde III som avses i 23 § i statsrådets förordning om miljöersättning uppfyllas också genom reducerad stubbearbetning på hösten av skiften med spannmål, oljeväxter, bovete, frökryddor, spånadslin eller bondböna, om bearbetningen utförs som enkel körning med kultivator, tallriks-, s-pinn- eller spadrullharv eller rulluftningsaggregat. På andra områden kan reducerad stubbearbetning på hösten uppfylla villkoret för växttäcke vintertid upp till alla de procentgränser som avses i 23 § i statsrådets förordning om miljöersättning.

Kravet på växttäcke kan också uppfyllas med hjälp av arealer som anmälts som träda och som har besåtts med höstsäd eller höstoljeväxter eller som täcks av vall eller sådan stubb som avses i 1 mom. 3 punkten. Växtlighet, med undantag av stubb, som förstörs kemiskt uppfyller inte kravet på växttäcke.

Jordbrukaren får årligen ändra de arealer som täcks av växtlighet. Arealen får överstiga andelen 20 procent och den får variera från år till år. Skiftet ska vara täckt av växtlighet fram till såbäddsberedningen eller motsvarande odlingsåtgärd. Skiften som är täckta av växtlighet ska i mån av möjlighet placeras på åkerskiften som gränsar till vattendrag eller utfallsdiken eller på andra skiften som är viktiga för vattenskyddet.

19 §
Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sättpotatis

Vid rader av ettåriga trädgårdsväxter ska markytan täckas med halm, flis, gräsklipp, biologiskt nedbrytbar film, täckpapper eller annat organiskt material som är oskadligt för jordmånen. På produktionsarealen för certifierad sättpotatis ska raderna och markytan i radmellanrummen täckas med halm.

Markytan runt fleråriga växter ska längs raderna täckas med halm, flis, vass- eller gräsklipp, biologiskt nedbrytbar film eller annat organiskt material eller täckpapper, eller besås med gräs som sedan klipps. Radmellanrummen ska antingen besås med gräs som sedan klipps eller täckas med någon annan organisk marktäckning som är oskadlig för jordmånen. På ett skifte får man välja att täcka enbart raderna eller radmellanrummen, eller också hela skiftet.

Kravet på marktäckning på ettåriga trädgårdsväxter ska uppfyllas före utgången av juni. För växter som kräver förgröda samt för sallatsväxter, kinakål, blomkål och broccoli ska kravet på marktäckning uppfyllas före utgången av juli. Marktäckningen ska bevaras fram till skörd och för fleråriga växter under växtens hela odlingstid. Grästäcke som klipps ska anläggas det första förbindelseåret och det ska täcka markytan senast det andra förbindelseåret. De täckta skiftenas areal kan variera från år till år i enlighet med odlingssituationen.

Täckmaterialet på täckta rader eller radmellanrum ska täcka 90 procent av den markyta som ska täckas. Grästäcke som klipps ska hållas kort genom att det klipps tillräckligt ofta under växtperioden.

Jordbrukaren ska årligen på en blankett som godkänts av Landsbygdsverket meddela de skiften där åtgärden genomförs.

20 § (17.3.2016/185)
Åkernaturens mångfald

Fånggröda ska sås senast den 15 augusti. Med fånggröda avses växtlighet som använder näringsämnen som blir kvar i marken efter den ettåriga egentliga odlingsväxten och näringsämnen som frigörs från resterna av odlingsväxten eller från marken och som skyddar marken genom att öka växttäcket efter det att odlingsväxten har skördats. Odlingsväxten ska vara en jordbruksväxt eller en trädgårdsväxt som odlas som ettårig, dock inte en vallväxt. Fånggrödan kan vara italienskt rajgräs eller ett annat vallgräs, klöver eller en annan vallbaljväxt. För ettåriga trädgårdsväxter och tidig potatis kan fånggrödan också vara honungsfacelia, oljerättika eller bearbetningsrädisa. Säd får sås som fånggröda endast på sådana skiften där det under samma år har odlats tidig potatis eller tidiga grönsaker. Utsädet från fånggrödan ska sås jämnt över hela odlingsskiftet i avsikt att få en täckande växtlighet. Fånggröda får inte användas för att anlägga flerårig vall, naturvårdsåker med vall, flerårig miljövall, gröngödslingsvall eller följande års odlingsväxter. Fånggrödan kan sås på en areal där det har odlats tidig potatis eller tidiga grönsaker efter att dessa växter har skördats eller strax före skörden. På en areal där det odlas andra åkerväxter eller trädgårdsväxter ska fånggrödan sås i samband med sådden av växten i fråga eller senast i dess brodd- eller plantstadium i samband med ogräsharvning, ogräsbesprutning eller motsvarande åtgärd. Fånggrödan får inte gödslas. Växtligheten får bearbetas eller plöjas in tidigast den 1 oktober. Växtligheten får avslutas med växtskyddsmedel tidigast den 15 september.

Växtbeståndet på gröngödslingsvallar ska anläggas antingen i början av växtperioden eller året innan tillsammans med skyddssäd eller en annan skyddsgröda. Gröngödslingsvallar ska anläggas genom sådd av frön av vall- eller gräsväxter och kvävefixerande växter. Av vikten på det frö som används för anläggande av gröngödslingsvall ska minst 20 procent bestå av frön av kvävefixerande växter. Gröngödslingsvallen får avslutas innan höstsäd sås. Om följande odlingsväxt sås på våren får gröngödslingsvallen avslutas tidigast den 1 september och bearbetas tidigast den 1 oktober. Samma jordbruksskifte får ha gröngödslingsvall högst tre år i rad. Gröngödslingsvall får gödslas på samma sätt som sådana naturvårdsåkrar med vall som avses i 17 §.

Som saneringsgröda ska användas oljerättika, vitsenap, tagetes eller blandningar av dem. Som oljerättika betraktas också bearbetningsrättika. Saneringsgrödan ska sås på våren och den får vändas in i jorden två månader efter sådd. Växtligheten får slås eller krossas under växtperioden. Samma jordbruksskifte får vara besått med saneringsgröda högst två år i rad. Saneringsgrödor får gödslas på samma sätt som sådana naturvårdsåkrar med vall som avses i 17 §.

Mångfaldsåkrar kan vara mångfaldsåkrar som årligen anläggs med vilt- eller landskapsväxter samt minst tvååriga mångfaldsåkrar som anläggs med ängsväxter och växter som lämpar sig för fältfåglar. Mångfaldsåkrar kan vara hela basskiften eller jordbruksskiften. Jordbruksskiften som uppges som mångfaldsåkrar får också anläggas som över tre meter breda remsor längs skiftenas kanter och på mitten av stora öppna fält.

Fånggrödor, gröngödslingsvallar och mångfaldsåkrar får avslutas kemiskt.

21 §
Anläggande av mångfaldsåkrar

Inom den skiftesspecifika åtgärd som gäller åkernaturens mångfald ska mångfaldsåkrar anläggas genom sådd av utsädesblandningar av ängsväxter, växter som lämpar sig för fältfåglar, viltväxter eller landskapsväxter. Höstsådda grödor får sås redan på hösten året innan. Vid sådden ska i mån av möjlighet användas inhemska växtarter och frö producerat i Finland. Växtbeståndet på mångfaldsåkrar får inte anläggas genom direktsådd i föregående års vall. Växtbeståndet får anläggas genom insådd i stubben. Mångfaldsåkrar får, i syfte att åstadkomma ett täckande växtbestånd, gödslas i samband med att växtbeståndet anläggs. Vid gödslingen ska iakttas de gränser för gödsling som avses i bilaga 4 och 6 till statsrådets förordning om miljöersättning. (13.3.2017/151)

Utsädesblandningar av ängsväxter ska innehålla frön av rödven, fårsvingel eller hårdsvingel och frön av minst en flerårig ängsväxt. Ängsväxterna kan vara ängsklocka, vitblära, rödklint, färgkulla, backnejlika, tjärblomster, ängsglim, ängsvädd, skogslyst, prästkrage, åkervädd, fyrkantig johannesört eller någon annan motsvarande ängsväxt. I blandningen kan dessutom finnas frön av ettåriga ängsväxter, vickerarter eller andra ettåriga växter. I utsädesblandningar för mångfaldsåkrar avsedda för fältfåglar kan det utöver de ovannämnda dessutom finnas en mindre mängd frön av luddvicker, honungsfacelia, ringblomma eller andra ettåriga blommande växter som är föda för fåglar eller frön av lin, sorghum, röd hirs, bovete, hampa, majs, solros, quinoa, rybs, raps, kummin, spannmål eller andra motsvarande åkerväxter. Det får finnas högst 50 kilogram utsäde av stråsäd per hektar. Klöver godkänns inte som ängsväxter i åtgärden. Mångfaldsåkrar som anläggs med ängsväxter ska bevaras på samma skifte under minst två växtperioder. Det tredje året får de vid ansökan om ersättning inte uppges som mångfaldsåkrar som anlagts genom sådd av ängsväxter. De kan dock uppges som naturvårdsåkrar.

Mångfaldsåkrar som anläggs med vilt- och landskapsväxter ska sås varje år, och målet vid sådden ska vara att åstadkomma ett tillräckligt växtbestånd. Vilt- och landskapsväxter får odlas på samma skifte under en eller flera växtperioder, och de ska bevaras på skiftet till våren efter den första växtperioden.

Utsädesblandningar av landskapsväxter ska innehålla frön av minst två av följande växter: solros, honungsfacelia, blålusern, luktklöver, gullupin, vickerarter, blåklint, malva, ringblomma och vallmo. I utsädesblandningar av landskapsväxter får det också finnas vall- och gräsväxter, men deras andel av utsädesblandningen får vara högst 30 procent.

Utsädesblandningar av viltväxter ska innehålla frön av minst två av följande växter: spannmål, bovete, solros, oljelin, ärter, rybs, raps eller senap, foderkål, foderraps, oljerättika, foderbetor (fodersockerbeta, rova eller turnips), gräsväxter och klöverarter. I utsädesblandningar av viltväxter bestående av gräsväxter och klöver ska det alltid även ingå frö av någon ettårig växt som inte är ett gräs eller en klöver. Viltväxter får sås i rader. Mångfaldsåkrar som anläggs med utsädesblandningar av viltväxter får inte anläggas i närheten av vägar med en trafiktäthet som överstiger 3 000 bilar per dygn.

22 §
Skötsel av mångfaldsåkrar

Inom den skiftesspecifika åtgärd som gäller åkernaturens mångfald är slåtter av växtbeståndet på mångfaldsåkrar inte obligatorisk. De vilda arternas levnadsförhållanden ska beaktas när det gäller tidpunkten för och utförandet av slåttern, och därför får slåttern inte påbörjas före den 1 augusti. Slåttern ska utföras så att den inte stör fåglarnas häckning eller däggdjurens ungar. Slåttern får inte utföras så att man går runt skiftet från kanterna in mot mitten, om inte en remsa i mitten av skiftet lämnas oslagen. Slåtterresterna får bärgas och utnyttjas ekonomiskt. Växtbeståndet på åkrar som har besåtts med utsädesblandningar av viltväxter ska användas för utfodring av vilt antingen på mångfaldsåkern, i dess närhet eller på en separat utfodringsplats. Vid sådana svåra ogräsfall som avses i 11 § ska växtbeståndet på mångfaldsåkrar slås samt träd och buskar hindras från att växa.

På mångfaldsåkrar får växtskyddsmedel inte användas efter sådd. Mångfaldsåkrar får inte bearbetas utom i samband med anläggande och brytande av växtbeståndet. Mångfaldsåkrar får inte användas för bete.

Växtbestånd bestående av landskaps- och viltväxter får brytas tidigast våren efter sådden, växtbestånd av utsäde av ängsväxter efter det andra året från och med den 1 september, eller den 15 juli om växtbeståndet bryts med sådd av höstsådda grödor. Om nytt växtbestånd inte sås på hösten, ska det gamla brytas så sent som möjligt på hösten eller först följande vår.

23 § (12.6.2015/722)
Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter

Inom den skiftesspecifika åtgärd som gäller alternativt växtskydd för trädgårdsväxter ska minst en av de växtskyddsmetoder användas som i bilaga 3 anges per skadegörare. Det ska föras skiftesspecifika anteckningar om den växtskyddsmetod som använts och hur bekämpningen har lyckats.

Vid användning av växtskyddsmetoder i metodgrupp I ska fabrikat eller bekämpningsorganismer enligt metod anskaffas. Om användning av bin för spridning av preparatet ingår i växtskyddsmetoden ska det på området finnas minst två bikupor per hektar under odlingsväxtens blomningsperiod. I bikuporna ska det finnas en lämplig spridare för växtskyddsmedlet samt separata in- och utgångar för bina. Vid användning av odlingstunnlar ska det på skiftet finnas en plastbetäckt odlingstunnel av lätt konstruktion eller ett plastbetäckt säsongsväxthus av lätt konstruktion. Det ska finnas så många odlingstunnlar eller säsongsväxthus att de täcker det område där åtgärden genomförs.

Vid användning av växtskyddsmetoder i metodgrupp II ska fabrikat enligt metod anskaffas. Om växtskyddsmetoden är användning av insektsnät, ska sådana nät avsedda för insektsbekämpning användas som täcker hela det område där åtgärden genomförs. Om den valda växtskyddsmetoden är ogräsbekämpning, ska växtligheten harvas med en ogräsharv utrustad med ett optiskt, elektriskt eller på satellitbaserad positionering baserat system som identifierar växten eller växtraden, eller alternativt brännas med en traktordriven brännare. Under växtperioden ska harvning eller bränning ske minst två gånger. Vid användning av traktordriven brännare eller optisk harv ska utrustningen för ogräsbekämpning finnas på gårdsbruksenheten eller också kan växtskyddet utföras på entreprenad.

Jordbrukaren ska använda sådana för respektive växtart lämpliga hjälpmedel för uppföljning som avses i bilaga 3 eller motsvarande metoder för uppföljning av hur det alternativa växtskyddet lyckas. Jordbrukaren ska föra skiftesspecifika anteckningar om kontroll och bekämpning av växtlighet eller skadegörare samt vid behov kunna uppvisa kvitto över anskaffning av vissa fabrikat eller entreprenadarbete.

Jordbrukaren ska årligen på en blankett som godkänts av Landsbygdsverket meddela de skiften där åtgärden genomförs.

5 kap

Miljöavtal

24 §
Skötsel av våtmarker

Åtgärder för skötsel av våtmarker ska genomföras i enlighet med en godkänd plan. Den planerade skötseln ska vara förenlig med målen för åtgärderna. Årliga åtgärder för skötsel av våtmarker kan vara avlägsnande av slam vid behov och avlägsnande och tillförsel av eventuella kemiska fällningsmedel, åtgärder för skötsel av dammanläggningar och fåror, slåtter av växtligheten i kantområden invid våtmarken eller fåran och bortförsel av växtresterna samt övriga motsvarande åtgärder. Slåtteravfallet får användas.

Vid skötseln av fåror som restaurerats till naturliknande tillstånd ska man dra försorg om bottentrösklar, erosionsskydd och andra motsvarande konstruktioner som bromsar upp vattenströmningen samt om att växtligheten i kantområdena invid fåran bevaras eller att översvämningsplatåer hålls öppna. Från översvämningsområden ska vid behov växtlighet eller sådana jordpartiklar som sedimenterats i den avlägsnas. Avtalsområdet får användas för bete, om det inte är till förfång för den biologiska mångfalden eller vattenvården. Erosion på grund av betesgång ska förhindras.

I skötselplanen kan inte godkännas åtgärder som kan bedömas medföra olägenheter för Natura-områden som avses i 64 § i naturvårdslagen, de arter som avses i bilagorna 2, 4 och 5 till rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, nedan habitatdirektivet, eller de arter, som avses i bilaga 1 till rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar, hotade arter eller habitat, en försvagad dräneringssituation på odlade områden eller andra motsvarande olägenheter utanför åtgärdsområdet.

25 § (13.3.2017/151)
Skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet

Avtalsområdet ska skötas och iståndsättas i enlighet med en godkänd plan. Planen ska vara ändamålsenlig med tanke på ett hållbart nyttjande av naturresurserna och på miljöns tillstånd. De åtgärder som godkänts i planen ska bevara eller främja sådana natur- eller landskapsvärden i avtalsområdet som avviker från det ordinära genom att det genom dem vårdas områden eller objekt som är viktiga för växt- och djurarternas bevarande och förökning samt för odlingslandskapet. Åtgärderna ska grunda sig på den lokala naturens förutsättningar, och vid genomförandet ska uppmärksamhet ägnas åt regionala särdrag, landskapet och kulturtraditionen.

Avtalsområdet får inte bearbetas, gödslas, dräneras, beskogas eller behandlas med växtskyddsmedel. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan i enskilda fall tillåta gödsling eller kemisk bekämpning av sly i form av stubbehandling. Om den planenliga skötseln av avtalsområdet äventyras på grund av exceptionella väderförhållanden, ska ersättningstagaren kontakta den närings-, trafik- och miljöcentral som ingått avtalet för justering av avtalsplanen och fastställande av den skötsel som med tanke på målen för åtgärderna är bäst för avtalsområdet. Åtgärderna kan också omfatta avlägsnande av främmande växtarter, dock inte jätteloka. Som skötsel kan godkännas lokal kemisk bekämpning av jätteloka, om avtalsområdet inte består av permanent gräsmark.

Om det är känt att det inom området finns en förekomstplats för en hotad växt- eller djurart som avses i naturvårdslagen eller en djurart som kräver strikt skydd enligt bilaga IV a till habitatdirektivet, eller om avtalsområdet ingår i ett Natura-område som avses i 64 § i naturvårdslagen, ska den myndighet som beviljar ersättningen säkerställa att de planerade åtgärderna för skötsel av avtalsområdet lämpar sig för de naturtyper och arter som är anledningen till skyddet.

Åtgärderna ska påbörjas under det första avtalsåret på varje skifte som ingår i avtalet, om inte den godkända planen förutsätter något annat.

26 §
Skötsel av vårdbiotoper och naturbeten

Skötseln av områden som klassats som vårdbiotop i ett miljöavtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet samt av förekomsten av hotade arter ska planeras och förverkligas så att skötseln i första hand främjar jordbruksnaturens mångfald på området. På objekt av andra slag kan det primära målet även vara landskapsvård.

Åtgärder för skötsel av vårdbiotoper och naturbeten kan vara betesgång, slåtter, röjning av träd och buskar, avlägsnande av främmande växtarter, lövtäkt och andra motsvarande åtgärder. På vårdbiotoper och naturbeten kan även avbränning och andra särskilda skötselmetoder användas. Den växtlighet som slagits och röjningsrester ska föras bort, om inte den godkända planen med fog förutsätter något annat.

27 §
Betesgång på vårdbiotoper och naturbeten

Betesgång på ett avtalsområde för skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet ska ske så att den inte medför skadlig övergödning av växtligheten i området eller jorderosion. Sådana vårdbiotoper eller områden som ska iståndsättas som vårdbiotoper som ska användas för betesgång ska i allmänhet avskiljas med stängsel från övriga betesvallar. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan i enskilda fall tillåta betesgång på gammal näringsfattig vall i kombination med ett sådant område som omfattas av ett avtal för skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet, om avtalsområdet inte är känsligt för övergödning. Avtalsområden får inte användas som betesmark endast nattetid och de får inte heller användas som rasthage på vintern.

En lämplig mängd djur per viss areal under betesperioden (betestryck) ska fastställas från fall till fall när avtalet ingås. Betestrycket ska försöka anpassas så att det så exakt som möjligt motsvarar betets avkastning. Antalet djur på en viss betesareal ska vara sådant att djuren i huvudsak klarar sig på betet utan tillskottsfoder, eller också ska betesrotationen ordnas så att när ett område är avbetat flyttas djuren till ett annat. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan från fall till fall tillåta att kalvar utfodras från och med den 1 augusti. Djuren får ges mineraler och vitaminer, om fosforinnehållet i dem är litet och användningen av preparaten inte medför övergödning av området. Om objektet är känsligt för övergödning, kan det när avtalet ingås fastställas vissa platser där mineralerna och vitaminerna ges, krävas att utfodringsstället täcks eller fastställas andra nödvändiga ytterligare åtgärder.

Den genomsnittliga djurtätheten per hektar i vårdbiotoper av olika typ bedöms för hela betessäsongen på det sätt som fastställs i bilaga 4. Det är möjligt att avvika från den djurtäthet som fastställs i bilaga 4, om undantaget kan motiveras med avtalsområdets individuella förhållanden. Om en vårdbiotop används för betesgång under flera kortare perioder, ska det totala antalet betesdygn beaktas vid beräkningen av djurtätheten.

28 §
Vård av kulturarvet

Planen i ett miljöavtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet kan innehålla underhåll och iståndsättning av sådana traditionella konstruktioner och anläggningar på avtalsområdet som anknyter till boskapsskötseln samt åtgärder för stängsling av området och andra åtgärder som hänför sig till betesgång. Traditionella konstruktioner och anläggningar som anknyter till boskapsskötseln är stengärdsgårdar, stenrösen, slanstaket, portar, grindar, olika ställningar för torkning av hö, hässjor, vålmar och stackar, kreatursbroar och dammkonstruktioner vid kärrängar samt andra motsvarande konstruktioner och anläggningar. När konstruktioner iståndsätts ska lokala typlösningar bevaras. Konstruktionerna ska iståndsättas på ett sådant sätt att ursprungliga material och arbetsmetoder används så långt det är möjligt.

29 §
Skötsel av kantzoner och övriga områden som ska skötas

Kantzoner och åkerholmar ska slås eller röjas åtminstone vartannat år, om inte något annat förutsätts i den godkända planen. Om en kantzon eller åkerholme omfattas av ett miljöavtal, som syftar till skötsel av mångfalden, ska röjningsresterna föras bort från området.

Ett område som omfattas av ett miljöavtal med syftet att främja levnadsförhållandena för hotade arter som lever i jordbruksmiljö, samt objekt i jordbruksmiljö som utgör fornminnen och naturobjekt som upprätthåller kulturarvet på landsbygden och som anknyter till vården av det kulturarv på landsbygden som hänför sig till långvarig markanvändning får skötas i enlighet med avtalets syften genom betesgång, att det slås samt röjs. Områden som utgör betesmark ska skötas på det sätt som föreskrivs i 26 §.

30 §
Tran-, gås- och svanåkrar

Avtal som omfattar mat-, rast- och flyttområden för fåglar ska innehålla odling av ett växtbestånd som är lämpligt för de fågelarter som man vill främja och som producerar fröskörd samt utfodring av fåglar för att göra området attraktivare. På avtalsområdets mittersta delar eller på någon annan plats på avtalsområdet som underlättar fåglarnas landning ska det anläggas ett vallområde eller vallremsor med ett kornbestånd i kanten och ytterst ett havrebestånd. Växtbeståndet ska anläggas i skördeproduktionssyfte med hjälp av en sedvanlig tillräcklig utsädesmängd, och växtbeståndet ska gödslas och skötas så att det har förutsättningar att producera skörd. Växtbeståndet ska anläggas senast den 30 juni med en utsädesblandning av fler- eller ettåriga vallväxter och med spannmål. Ettåriga växtbestånd som producerar frö ska anläggas årligen. Vallväxtligheten får anläggas redan året innan tillsammans med skyddssäd eller någon annan skyddsväxt eller genom insådd i stubben. Som vallområden kan godkännas också fleråriga vallar som anlagts tidigare och som utvecklats till vall med flera arter.

Avtalsområdet ska skötas i enlighet med en godkänd plan. Utfodringen av fåglar ska ske i enlighet med planen så att det med dess hjälp är möjligt att locka fåglar till avtalsområdet i stället för till närbelägna odlingar. Vid gödsling av avtalsområden ska de begränsningar för gödsling som avses i 18 § i statsrådets förordning om miljöersättning iakttas och de skiftesspecifika anteckningar som avses i paragrafen göras. Bekämpning av flyghavre och andra motsvarande besvärliga ogräs som sprids med fåglar ska särskilt uppmärksammas. (12.6.2015/722)

Växtbeståndet ska bärgas eller slås på hösten för att det ska bli lättare för fåglarna att använda området som matplats. Växtbeståndet får avslutas på hösten bara om den godkända planen förutsätter att höstsådda växter sås. Vallväxtligheten ska slås varje år senast den 30 augusti. Vad gäller tidpunkten för och utförandet av slåttern ska de vilda arternas levnadsförhållanden beaktas, och därför ska slåttern utföras så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte störs. Slåtterresterna får bärgas och utnyttjas ekonomiskt. Om vallskörd bärgas, får bärgningen ske under normal skördetid. Kornet ska tröskas innan de omgivande åkerskiftena tröskas. Vid tröskningen ska en del av säden ledas ned på marken. Skifteskanten, där det växer havre, ska tröskas vid normal tröskningstid.

Om ett basskifte gränsar till ett vattendrag ska det finnas en i genomsnitt minst tre meter bred skyddsremsa vid åkerkanten mot vattendraget. Skyddsremsor ska täckas av flerårig vall-, gräs- eller ängsväxtlighet. Skyddsremsor får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. Det är i undantagsfall vid svåra ogräsfall tillåtet att förstöra och förnya växtlighet. Uppgifter om åtgärder på skyddsremsan ska föras in i de skiftesspecifika anteckningarna.

31 §
Uppfödning av lantraser

Avtalsdjuren ska under avtalsperioden årligen användas till fortplantning av rasen. Bara renrasiga djur som hör till en och samma ras ska användas till fortplantning av rasen. Av avtalsdjuren ska hästar, nötkreatur och getter producera avkomma åtminstone två gånger under avtalsperioden och får åtminstone tre gånger under avtalsperioden. Höns ska producera avkomma årligen under avtalsperioden. Jordbrukaren ska senast inom en månad efter avtalsperiodens utgång lämna in en utredning till närings-, trafik- och miljöcentralen om att de djur som avtalet omfattar har använts till fortplantning av rasen. (17.3.2016/185)

Avtalsdjuren ska ha ett intyg av vilket härstamningen framgår. Intyg kan utfärdas av en sammanslutning som i enlighet med 3 § i lagen om djuravelsverksamhet (319/2014) har godkänts som stambokförare och som är Faba anl när det gäller öst-, väst- och nordfinsk boskap, ProAgria Keskusten Liitto ry när det gäller finska lantrasfår och kajanalandsfår, Föreningen Ålandsfåret rf när det gäller ålandsfår, ProAgria Keskusten Liitto ry när det gäller finska lantrasgetter, Finlands Hippos rf när det gäller finska hästar och Naturresursinstitutet när det gäller hönor av lantras. När det gäller getter ska djur som är födda efter år 2013 ha ett härstamningsintyg. I fråga om djur som är födda tidigare räcker det med en anmälan från jordbrukaren.

En finsk häst ska vid avtalsperiodens början vara införd i Finlands Hippos rf:s hästregister och antingen vara ett avelssto som fölat, betäckts eller inseminerats under det föregående året eller en stambokshingst. Hästen ska ha en sådan identitetshandling som avses i jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering och märkning av hästdjur (880/2009). Nötkreatur, får och getter ska märkas och registreras i enlighet med 2 och 3 kap. i lagen om ett system för identifiering av djur (238/2010). Fjäderfä ska registreras i enlighet med 2 kap. och 21 § i lagen om ett system för identifiering av djur.

Om ett djur dör eller utmönstras under avtalsperioden, ska det utan dröjsmål ersättas med ett annat djur av samma ras som uppfyller villkoren i miljöavtalet. Djur som inte förmår producera avkomma ska också ersättas. En finsk häst får ersättas också med ett sto som fölat, betäckts eller inseminerats under det år då ersättningen sker eller med en stambokshingst. Uppgifter om ersatta eller utmönstrade djur samt det ersättande djurets härstamningsintyg ska lämnas till närings-, trafik- och miljöcentralen senast 15 arbetsdagar efter att det ersättande djuret har anlänt till gårdsbruksenheten.

6 kap

Bevarande av jordbrukets genetiska resurser

32 §
Upprätthållande av ursprungssorter

Innan avtal ingås ska sorten ha godkänts för upptagande såsom ursprungssort i Finlands nationella sortlista som avses i 5 § i lagen om handel med utsäde (728/2000). Jordbrukaren ska på gårdsbruksenheten lagra och förvara en sådan mängd såningsdugligt utsäde av ursprungsväxten som motsvarar åtminstone två års utsädesbehov. Det parti som ska bidra till att upprätthålla sorten ska bildas av utsäde som är så högklassigt som möjligt, och partiet ska förnyas om partiet tar slut eller utsädets grobarhet sjunker.

Odlingar med vallväxter ska anläggas i syfte att upprätthålla sorten. Ett parti som ska bidra till att upprätthålla sorten får bärgas enligt gårdsbruksenhetens normala rutiner. Odlingar för upprätthållande av en sort behöver inte anläggas varje år. Av vall får under övriga år bärgas antingen vallfoder- eller fröskörd för marknadsföring. Åldern på en enskild odling för upprätthållande av vallväxter får vara högst tre år, räknat från året efter det år då odlingen anlades. Sorterna ska upprätthållas med hjälp av metoder som jordbrukaren använder i vanliga fall och som upprätthållaren av sorten har beskrivit i samband med att sorten registrerades.

Jordbrukaren ska göra sådana anteckningar om upprätthållandet av en ursprungssort att det är möjligt att kontrollera situationen för upprätthållandet.

33 §
Klonarkiv för ursprungsväxter

I klonarkiv för ursprungsväxter kan följande växtarter ingå:

1) fruktträden äppel-, plommon-, krikon-, päron- och surkörsbärsträd,

2) bärväxterna krusbär, svarta och röda vinbär, havtorn, hallon, åkerbärshallon, parksmultron och andra motsvarande bärväxter,

3) grönsakerna rabarber, pepparrot och lökväxter,

4) humle,

5) örter, naturmedel och växter för grönområdesbyggande samt vissa andra arter som valts för långtidsförvaring på basis av de bedömningar som expertgrupperna inom det nationella växtgenetiska programmet har gjort.

De växtbestånd som ingår i klonarkiven ska vårdas i enlighet med Naturresursinstitutets anvisningar för långtidsförvaring av Finlands nationella växtgenetiska resurser (Suomen kansallisten kasvigeenivarojen pitkäaikaissäilytysohjeet).

34 §
Bevarande av lantrasers genom

Vid bevarande av lantrasers genom ska de djurrasspecifika metoder som avses i bilaga 5 användas. När det gäller de mängder som förvaras ska mängderna i enlighet med den åtgärdsplan som avses i 5 § 7 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014) följas. Vid bevarande av lantrasers genom ska målsättningarna och principerna för långtidsförvaringen av de olika arters och rasers genom som ingår i Finlands nationella program för animaliska genetiska resurser och som utarbetas av Naturresursinstitutet följas.

7 kap

Ikraftträdande

35 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 27 mars 2015.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning om registrering av ursprungssorter (499/2007).

36 §
Övergångsbestämmelser

Om fosforutjämning har tillämpats vid fosforgödsling innan en sådan miljöförbindelse som avses i 5 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare har ingåtts och om utjämningsperioden för ett skifte pågår när förbindelsen ingås, ska överskridningar av fosforgödslingen som överförs från den förbindelseperiod som hör ihop med den förbindelse som getts enligt 5 § 2 mom. i lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd (1440/2006) beaktas vid gödslingen. Också underskridningar av fosforgödslingen får beaktas, om jordbrukaren så önskar.

Om en fosforutjämning pågår på ett skifte när en miljöförbindelse som avses i 5 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare ingås, får en ny fosforutjämningsperiod inledas på skiftet först efter den föregående fosforutjämningsperiodens utgång.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (32013R1305); EUT L 347, 20.12.2013, s. 487, Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 (32014R0807); EUT L 227, 31.7.2014, s. 1

Bilaga 1

Organiska gödselfabrikat som är godtagbara inom åtgärden placering av flytgödsel i åker

Med stöd av jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat (1015/2011) är de nationella typbeteckningarna på gödselfabrikat följande:

- 1B1 8 Organisk gödselmedelslösning av animaliskt ursprung

- 1B2 4 Organisk gödselmedelslösning

- 1B3 2 Tångextrakt

- 1B3 4 Humuspreparat eller humusextrakt

- 1B3 5 Vattenlösning eller oljeemulsion med alkohol

- 1B3 6 Växtextrakt

- 1B3 7 Aminosyrapreparat

- 1B4 1 Melassextrakt

- 1B4 2 Vinass och vinassextrakt

- 1B4 3 Cellsaft från potatis

- 1B4 4 Rejektvatten

- 3A2 6 Syrebehandlat och stabiliserat reningsverksslam

- 3A2 7 Förmultningsrest till jordförbättring

- 3A5 1 Kalkstabiliserat reningsverksslam

- 3A5 2 Rötrest

- 3A5 3 Förmultat reningsverksslam

- 3A5 7 Kemiskt oxiderat reningsverksslam

Bilaga 2

Organiska gödselfabrikat som är godtagbara inom åtgärden återanvändning av näringsämnen och organiskt material

Med stöd av jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat (1015/2011) är de nationella typbeteckningarna på gödselfabrikat följande:

- 1B1 Organiska gödselmedel av animaliskt ursprung

- 1B2 Organiska gödselmedel av icke animaliskt ursprung

- 1C1 5 Kött- och benmjöl eller bearbetat animaliskt protein med kaliumsulfattillägg

- 3A1 Jordförbättringstorv

- 3A2 Organiska jordförbättringsmedel

- 3A5 Biprodukter som används som sådana som jordförbättringsmedel

- 5A1 Torv

- 5A2 1 Gödslad och/eller kalkad lösjord

- 5A2 2 Kompostjord

- 5A2 3 Jord från rotfrukter

- 5A2 7 Tekniskt bearbetad lösjord

Bilaga 3

Metoder för bekämpning och uppföljning av växtsjukdomar inom åtgärden alternativt växtskydd för trädgårdsväxter

Biologisk eller mekanisk bekämpningsmetodSkadegörareVäxt eller växtgruppUppföljningsmetod
Metodgrupp I
Biologiska makroorganismpreparat som har godkänts på det sätt som avses i 9 a § i lagen om skydd för växters sundhet (702/2003)Skadeorganism som makroorganismpreparatet i fråga godkänts förBär och frukterUppföljningstjänst eller okulär uppföljning med lupp/mikroskop, anteckningar
Svamp-, virus- och mikrobpreparat som sprids med hjälp av bin och som har registrerats på det sätt som avses i 35 § i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011)Skadegörare som växtskyddsmedlet i fråga godkänts förBär och frukter Okulär uppföljning, anteckningar
OdlingstunnelGråmögelBärOkulär uppföljning, anteckningar
Metodgrupp II
InsektsnätFlygande skadeinsekterGrönsaker, bärOkulär uppföljning, anteckningar
Svamp-, virus- och mikrobpreparat som sprids med växtskyddsspruta och som har registrerats på det sätt som avses i 35 § i lagen om växtskyddsmedelSkadegörare som växtskyddsmedlet i fråga godkänts förBär, frukter och grönsakerOkulär uppföljning, användning av artspecifika hjälpmedel för uppföljning av skadeinsekter, anteckningar
Mekanisk ogräsbekämpning med traktordriven brännare eller ogräsharv med optisk styrningOgräsGrönsaker, bär, frukter, plantskoleväxterOkulär uppföljning, anteckningar

Bilaga 4

Genomsnittlig djurtäthet per hektar i vårdbiotoper av olika typ

Kviga < 1 årKviga > 1 årKöttnöt < 1 årDiko + kalvTacka + 2,5 lammHäst
Torräng1,0–1,20,5–0,80,4–0,60,2–0,41,5–2,00,4–0,8
Frisk äng2,0–2,51,0–1,80,9–1,20,5–0,82,0–2,51,0–1,4
Strandäng1,5–3,01,0–1,80,7–1,40,5–1,02,0–4,00,8–1,6
Hagmark1,2–2,00,7–1,30,5–1,00,4–0,81,5–2,50,6–1,2
Skogsbete0,2–0,80,05–0,50,05–0,40,04–0,30,2–1,00,05–0,4

Bilaga 5

Metoder för bevarande av lantrasers genom

djurart och rasåtgärder
nötkreatur:
östfinsk boskapdjupfrysning av sperma och embryon
västfinsk boskapdjupfrysning av sperma och embryon
nordfinsk boskapdjupfrysning av sperma och embryon
får:
ålandsfårdjupfrysning av sperma
kajanalandsfårdjupfrysning av sperma
får av finsk lantrasdjupfrysning av sperma
hästar:
finska hästardjupfrysning av sperma
höns:
lantrashönsutveckling av djupfrysningstekniken insamling av sperma
getter:
finska lantrasgetterutveckling av djupfrysningstekniken insamling av sperma

Ikraftträdelsestadganden:

12.6.2015/722:

Denna förordning träder i kraft den 17 juni 2015.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (32013R1305); EUT L 347, 20.12.2013, s. 487, Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 (32014R0807); EUT L 227, 31.7.2014, s. 1

17.3.2016/185:

Denna förordning träder i kraft den 22 mars 2016.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (32013R1305); EUT L 347, 20.12.2013, s. 487, Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 (32014R0807); EUT L 227, 31.7.2014, s. 1

13.3.2017/151:

Denna förordning träder i kraft den 16 mars 2017.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (32013R1305); EUT L 347, 20.12.2013, s. 487, Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 (32014R0807); EUT L 227, 31.7.2014, s. 1

8.2.2018/134:

Denna förordning träder i kraft den 13 februari 2018.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (32013R1305); EUT L 347, 20.12.2013, s. 487, Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 (32014R0807); EUT L 227, 31.7.2014, s. 1

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.