Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

23.1.2015/34

Temporär lag om finansiering av hållbart skogsbruk

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Syfte

Syftet med denna lag är att främja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar skötsel och användning av skogarna. Syftet med de stöd som avses i denna lag är att

1) öka skogarnas tillväxt,

2) upprätthålla ett vägnät för skogsbruket,

3) skydda skogarnas biologiska mångfald,

4) bidra till skogarnas anpassning till klimatförändringen.

2 §
Tillämpningsområde och begränsningar som gäller finansieringens användning

Finansiering som avses i denna lag får inom ramen för det anslag som årligen anvisas i statsbudgeten endast användas till de skogar som omfattas av tillämpningsområdet enligt 2 § i skogslagen (1093/1996) eller de enskilda naturskyddsområden enligt statsrådets principbeslut vars fridlysningsbestämmelser tillåter den finansierade verksamheten. Finansieringen får då emellertid inte gälla miljöstödsavtal i dessa naturskyddsområden. Finansieringen beviljas i form av stöd.

Finansiering enligt denna lag får inte användas till ersättningar som betalas utifrån ett visstidsavtal om fredning av ett område enligt 25 § i naturvårdslagen (1096/1996) eller till ersättningar om vilka det föreskrivs i 53 § eller 55 § 2 mom. i den lagen eller om vilka det i övrigt föreskrivs särskilt, och inte heller till ersättningar som baserar sig på motsvarande bestämmelser som gällde innan de bestämmelserna trädde i kraft.

Finansiering enligt denna lag får inte användas för planerings- och utredningsarbete som utförs av en myndighet eller en organisation som sköter offentliga förvaltningsuppgifter.

Med skog avses i denna lag skogsbruksmark som indelas i skogsmark, tvinmark, impediment och övrig skogsbruksmark.

3 §
Tillämpning av övriga bestämmelser och statsbidragsmyndighet

På stöd som avses i denna lag tillämpas dessutom statsunderstödslagen (688/2001), med undantag för dess 13 § 3 och 4 mom.

Finlands skogscentral, nedan skogscentralen, är statsbidragsmyndighet när det gäller stöd enligt denna lag. I fråga om beslut om återkrav av stöd som skogscentralen har beviljat samt om hävning och uppsägning av miljöstödsavtal är Landsbygdsverket statsbidragsmyndighet.

På upphandling som finansieras med stöd enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om offentlig upphandling till den del upphandlingen hör till tillämpningsområdet för offentlig upphandling. Om bestämmelserna om offentlig upphandling inte tillämpas på upphandlingen av den orsaken att upphandlingens värde understiger det nationella tröskelvärdet och om stödbeloppet grundar sig på godtagbara kostnader, ska stödmottagaren se till att ett tillräckligt antal anbud begärs för upphandlingarna i anknytning till genomförande av det arbete eller den åtgärd som ska stödjas. Anbud behöver då inte begäras för ordnande av underentreprenad eller övervakning och handledning av underleverantörens arbete, om den ansvariga beställaren för genomförande av det arbete eller den åtgärd som ska stödjas är den som utarbetat verkställighetsplanen. (8.4.2016/227)

4 §
Stödmottagare

Endast enskilda markägare kan beviljas stöd enligt denna lag. För projekt för vård av skogsnaturen kan även företag eller yrkesutövare beviljas stöd, om stödet främjar vården och användningen av enskilda markägares skogar. (8.4.2016/227)

Med enskilda markägare avses i denna lag

1) fysiska personer,

2) de som innehar en arrenderätt, en nyttjanderätt som baserar sig på testamente, en efterlevande makes besittningsrätt, en pensionsrätt eller någon motsvarande rättighet förutsatt att innehavaren är en fysisk person,

3) företag, sammanslutningar och dödsbon där alla bolagsmän, medlemmar eller delägare är fysiska personer och där företagets eller sammanslutningens huvudsakliga syfte är att bedriva gårds- eller skogsbruk,

4) en stiftelse vars verksamhet till största delen utgörs av gårds- eller skogsbruk,

5) sådana delägarlag för samfällda skogar och sådana delägarlag för i lagen om samfälligheter (758/1989) avsedda samfälligheter där minst 50 procent av andelarna ägs av fysiska personer.

Förutom vad som föreskrivs i 2 mom. betraktas som enskilda markägare också sådana fysiska personer som tillsammans med ett bolag äger en fastighet, förutsatt att de fysiska personernas ägarandel av fastigheten är minst 50 procent och att bolagets huvudsakliga syfte är att bedriva gårds- eller skogsbruk. Som enskilda markägare betraktas inte de fonder om vilka det föreskrivs i lagen om placeringsfonder (48/1999) eller i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014). (7.4.2017/202)

Närmare bestämmelser om vad som anses vara huvudsakligt bedrivande av gårds- eller skogsbruk enligt 2 och 3 mom. och när bedrivandet av gårds- eller skogsbruk kan anses utgöra största delen av en stiftelses eller ett bolags verksamhet utfärdas genom förordning av statsrådet. (7.4.2017/202)

5 §
Vissa krav som gäller stödmottagare

Stöd beviljas inte sådana företag i svårigheter som avses i Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020 (2014/C 204/01). Stöd beviljas inte heller dem av vilka man med stöd av beslut av Europeiska kommissionen kräver tillbaka stöd som är olagliga och oförenliga med den inre marknaden.

Stödet enligt denna lag får inte användas för att ersätta kostnader för vilka stödmottagaren kunde ha tecknat en försäkring.

6 §
Allmänna villkor för beviljande av stöd

De arbeten som får stöd ska vara ändamålsenliga både ekonomiskt och med tanke på bevarandet av skogarnas biologiska mångfald. Arbetena ska i den mån det är möjligt koncentreras så att de kan genomföras på det sätt som är mest förmånligt i ekonomiskt avseende. Arbetena ska utföras i enlighet med god yrkespraxis inom skogsbranschen.

Stödet får inte användas för ett arbete eller en åtgärd som enligt lag hör till markägarens skyldigheter. Stödet får användas som miljöstöd, om det ersätter markägaren den delen som överskrider det ekonomiska bortfall eller den skada som är större än ringa enligt skogslagens 11 §.

Det arbete eller de åtgärder som får stöd ska överensstämma med den lagstiftning som gäller dem. Stödet får inte användas för ett arbete eller en åtgärd som har föranletts av verksamhet som konstaterats vara lagstridig. Arbetet får inte medföra sådana negativa konsekvenser för den övriga miljön som rimligen kan undvikas.

7 §
Annat offentligt stöd

Ett villkor för att stöd enligt denna lag ska beviljas är att det för det arbete eller den åtgärd som ska finansieras inte har beviljats offentligt stöd enligt 4 § 2 punkten i statsunderstödslagen eller stöd via skattesystemet eller båda.

Stöd som har beviljats med stöd av denna lag återkrävs om det efter att stödet har betalats ut framgår att det för arbetet eller åtgärden har beviljats annat offentligt stöd som avses i 1 mom.

8 §
Eget arbete, arbete som utförs av utomstående och samprojekt

De arbeten som avses i denna lag kan utföras som eget arbete eller av en utomstående aktör. Stöd beviljas inte för en åtgärd som utförts som markägarens eget arbete, om stödbeloppet grundar sig på godtagbara kostnader. (8.4.2016/227)

Om markägaren är en fysisk person anses som eget arbete sådant arbete som utförs av markägaren själv eller av hans eller hennes make eller barn som bor i samma hushåll. Om markägaren är ett företag, en sammanslutning eller ett dödsbo anses som eget arbete sådant arbete som utförs av företagets, sammanslutningens eller dödsboets bolagsmän, medlemmar eller delägare. Om det är fråga om samägande enligt 4 § 3 mom. anses som eget arbete sådant arbete som utförs av den fysiska personen eller bolagets bolagsman. Om markägaren är ett företag eller en stiftelse anses som eget arbete sådant arbete som utförs av en person som är anställd av företaget eller stiftelsen, med undantag av arbete som utförs av en person som är anställd av en samfälld skog. Dessutom anses arbete som utförts utan vederlag alltid som eget arbete.

Som samprojekt anses projekt som genomförs på åtminstone två olika fastigheters område, förutsatt att fastigheterna inte tillhör samma markägare och att båda markägarna har rätt till stöd enligt denna lag. Som samprojekt anses också ett projekt som genomförs av en enda samfälld skog.

9 §
Verkställighetsplan och anmälan om verkställande

För stöd som beviljas för vitaliseringsgödsling, vård av torvmarksskog, byggande av en skogsväg och projekt för vård av skogsnaturen enligt denna lag förutsätts en verkställighetsplan som godkänts av skogscentralen. Efter att dessa projekt har slutförts ska en anmälan om verkställande lämnas till skogscentralen. En sådan anmälan ska ges in till skogscentralen också i fråga om utförande av åtgärder som gäller tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog. (8.4.2016/227)

Den som utarbetar verkställighetsplanen och anmälan om verkställande ska ha tillräcklig sakkunskap i förhållande till typen och omfattningen av den understödda åtgärden.

Verkställighetsplanen och anmälan om verkställande kan uppgöras som eget arbete enligt 8 §. För utarbetande av en verkställighetsplan kan beviljas stöd om dokumentet uppgörs som annat än eget arbete.

Bestämmelser om krav på innehållet i en verkställighetsplan och anmälan om verkställande utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

10 §
Stödens storlek och avsättning av medel

Stödens storlek kan differentieras regionalt enligt skogsbruksförhållandena och administrativa gränser samt beroende på om det är fråga om ett projekt som gäller en lägenhet eller ett samprojekt. Stödet beviljas som en procentandel av de godtagbara kostnaderna eller enligt kalkylerade grunder. Om det gäller samägande enligt 4 § 3 mom. beviljas stödet upp till det belopp som motsvarar de fysiska personernas relativa ägarandel.

För ett projekt kan beviljas högst 200 000 euro per stödmottagare. Stödet för projekt för vård av skogsnaturen kan emellertid uppgå till 400 000 euro. När det gäller samägande enligt 4 § 3 mom. beviljas stöd inte om de fysiska personernas relativa andel av storleken av det projekt som ska finansieras inte uppfyller kravet på projektets minimistorlek. För vård av skogsnaturen beviljas inte stöd om det belopp som ska beviljas per projekt är under 1 000 euro.

Genom miljöstödet kan markägaren få ersättning för inkomstbortfall vid virkesproduktionen med avdrag för andelen ekonomiskt bortfall eller annan ekonomisk skada som är större än ringa enligt 11 § i skogslagen. Miljöstöd beviljas inte om det belopp som ska beviljas per avtal är under 500 euro. Vid samägande enligt 4 § 3 mom. i denna lag har de fysiska personerna inte rätt till stöd om deras relativa andel av det beviljade miljöstödet skulle bli mindre än 500 euro.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om stödens storlek, godtagbara kostnader, grunder för beräkning av miljöstöd och övriga grunder för bestämmande av stöden. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas bestämmelser om det medelrotpris per kubikmeter virke som används vid beräkning av skogens avverkningsvärde. (8.4.2016/227)

2 kap

Ekologiska stöd och stöd som främjar skogarnas tillväxt

11 §
Tidig vård av plantbestånd

Stöd kan beviljas för slyröjning och gallring av plantbestånd samt för avlägsnande och gallring av låg skärm. (8.4.2016/227)

För att stöd ska kunna beviljas krävs det att objektet, som kan vara fördelat på flera områden, uppfyller kravet på minimiareal, kraven på plantbestånd och kraven på trädbeståndets täthet, avgång och medellängd efter behandling och att objektet inte behöver omedelbar vård efter behandlingen.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om objektets minimiareal, om kraven på plantbestånd och på trädbeståndets täthet, avgång och medellängd efter behandling, om konstaterande av utfört arbete för tidig vård av plantbestånd och om övriga i denna paragraf föreskrivna stödvillkor och grunder för fastställande av stöd.

12 §
Vård av ungskog

Stöd kan beviljas för slyröjning och gallring av äldre plantbestånd samt för avlägsnande och gallring av låg skärm. Stöd kan också beviljas för iståndsättning av ungskog om åtgärden inte är kommersiellt lönsam. Dessutom kan stöd beviljas för hopsamling av klenträd i samband med dessa arbeten.

För att stöd ska kunna beviljas krävs det att objektet, som kan vara fördelat på flera områden, uppfyller kravet på minimiareal och kravet på trädbeståndets diameter i brösthöjd före behandling samt kraven på trädbeståndets avgång och det utvecklingsdugliga trädbeståndets täthet, medellängd eller diameter i brösthöjd efter behandling och att objektet inte behöver omedelbar vård efter behandlingen. (8.4.2016/227)

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om objektets minimiareal och kravet på trädbeståndets diameter i brösthöjd före behandling samt om kraven på trädbeståndets avgång, minimimängden av det hopsamlade klenträdet och det utvecklingsdugliga trädbeståndets täthet, medellängd och diameter i brösthöjd efter behandling, om konstaterande av utfört arbete för iståndsättning av ungskog och om övriga i denna paragraf föreskrivna stödvillkor och grunder för bestämmande av stöd. (8.4.2016/227)

13 §
Vitaliseringsgödsling

Stöd kan beviljas för gödsling med aska av torvmarksskog och för gödsling av objekt där marken har borbrist. (8.4.2016/227)

För att stöd ska kunna beviljas krävs det att objektet, som kan vara fördelat på flera områden, uppfyller kravet på minimiareal, arbetet utförs i sådana skogar där utvecklingen av trädbeståndet trots skogsvårdsåtgärder avtar på grund av obalans mellan näringsämnena i marken och som genom gödsling kan fås att återhämta sig. Dessutom ska gödseln lämpa sig för att rätta till obalansen mellan näringsämnena.

Stöd beviljas inte om man vid planering av åtgärden inte har fäst särskild vikt vid de konsekvenser för vattnen och miljön som åtgärden har samt vid minskning av de eventuella negativa effekter som åtgärden medför.

För att stöd för gödsling av torvmark ska kunna beviljas krävs det att objektet uppfyller kraven på nedre gräns för näringshalten. Vid vitaliseringsgödsling av torvmark ska området dräneras på ett lämpligt sätt. Om detta villkor inte uppfylls före gödslingen, kan stödet dock beviljas om gödslingen sker i samband med ett sådant projekt för vård av en torvmarksskog som skogscentralen har godkänt för finansiering med stöd av denna lag.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om objektets minimiareal, gödslingsobjekt, grunder för valet av gödselfabrikat, nedre gränsen för näringshalten i torvmarker och övriga i denna paragraf föreskrivna stödvillkor och grunder för fastställande av stöd.

14 § (8.4.2016/227)

14 § har upphävts genom L 8.4.2016/227.

15 §
Vård av torvmarksskog

Stöd kan beviljas för rensning av dikesnätet i ett tidigare dikat område, vattenvårdsåtgärder och byggande av sådana vägar på dikesrenar som hänför sig till iståndsättning av ett dikat område.

För att stöd ska kunna beviljas krävs det att

1) verkställighetsplanen åtföljs av en separat utredning om åtgärder som är nödvändiga med tanke på vattenvården,

2) objektet, som kan vara fördelat på flera områden, uppfyller kraven på minimiareal och näringshalt som bestäms per stödregion samt kraven på antingen virkesmängd eller plantbestånd och andra krav som gäller området,

3) trädbeståndets tillväxt tydligt har återhämtat sig efter nydikning,

4) tillståndet i skogen på området är tillfredsställande med avseende på skogsvården eller att behandlingen av trädbeståndet sker i samband med vården av en torvmarksskog.

Stöd ska inte beviljas om man vid planering av åtgärden inte har fäst särskild vikt vid de konsekvenser för vattnen och miljön som åtgärderna har och vid minskning av de eventuella negativa effekter som åtgärderna medför. Vid planeringen och verkställandet ska tillämpas bästa möjliga tillgängliga prisvärda vattenvårdsmetoder och vattenvårdsanläggningar.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om vattenvårdsåtgärder, objektets minimiareal, nedre gränsen för näringshalten per stödregion, krav på virkesmängden och plantbeståndet samt andra krav som gäller området, krav på objektets tillstånd med avseende på skogsvården och andra vårdåtgärder i en torvmarksskog och övriga i denna paragraf föreskrivna stödvillkor och grunder för fastställande av stöd.

Bestämmelser om krav på innehållet i den plan som avses i 2 mom. 1 punkten utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

3 kap

Vägnät

16 §
Byggande av skogsväg

Stöd kan beviljas för grundlig förbättring av en enskild väg som behövs för transporter inom skogsbruket och för byggande av en ny skogsväg. En grundlig förbättring av en enskild väg kan gälla hela vägen eller en del av den, konstruktioner och anläggningar och det kan innefatta byggande av en ny skogsväg. En grundlig förbättring av en enskild väg eller byggande av en ny skogsväg kan också gälla byggande av en separat upplagsplats vid vägen. En grundlig förbättring av en enskild väg kan gälla byggande av en separat upplagsplats vid vägen eller byggande av en bro eller anläggning av en vägtrumma som motsvarar en bro trots att vägen inte byggs om i övrigt. Med skogsväg avses i denna lag en skogsväg enligt 3 § 1 mom. 4 punkten i lagen om enskilda vägar (560/2018). (13.7.2018/563)

En förutsättning för att stöd ska beviljas är att den enskilda väg som ska genomgå en grundlig förbättring eller den nya skogsvägen till sin struktur lämpar sig för transporter inom skogsbruket under hela året, med undantag för menförestider, och att det med tanke på helheten av vägnätet av lägre grad kan anses ändamålsenligt att grundligt förbättra vägen eller bygga en ny väg. Dessutom krävs det att en vägrätt i enlighet med lagen om enskilda vägar har bildats och att det i enlighet med den lagen har bildats ett väglag bestående av vägdelägarna för skötseln av vägärenden. Kravet på ständig vägrätt och väglag tillämpas dock inte på projekt som genomförs för en enda samfälld skog. (13.7.2018/563)

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om byggande av en upplagsplats enligt 1 mom. och om övriga i denna paragraf föreskrivna stödvillkor och grunder för fastställande av stöd.

17 §
Ytterligare villkor för stöd för grundlig förbättring av en enskild väg

Villkor för att stöd för grundlig förbättring av en enskild väg ska beviljas är att

1) projektet uppfyller kraven på vägens minimilängd och minimibredd samt den uppskattade andelen transporter inom skogsbruket,

2) projektet uppfyller kraven på minimilängd och minimibredd av en ny väg förutsatt att projektet innefattar en sådan,

3) underhållet av den väg som ska byggas om har skötts,

4) väglaget har fattat ett beslut om grundlig förbättring av vägen.

Stöd för grundlig förbättring av en enskild väg förutsätter dessutom att grundlig förbättring av vägen inte har finansierats med medel enligt lagen om enskilda vägar eller den upphävda lagen om enskilda vägar (358/1962) under de senaste 20 åren. Avvikelser kan dock göras från detta krav, om användningen av vägen har förändrats väsentligt på grund av att transporterna inom skogsbruket har ökat eller om användningen kommer att förändras på grund av en uppskattad ökning av transporterna eller om vägens struktur inte längre lämpar sig för den virkestransportmateriel som används. För avvikelser krävs också att det har gått minst tio år från den föregående finansieringen av grundlig förbättring av vägen med offentliga medel. Tidsfristen räknas från slutbetalningen av finansieringen. (13.7.2018/563)

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om kraven på vägens minimilängd och minimibredd, på uppskattad andel transporter inom skogsbruket, på den nya vägens minimibredd och minimilängd och på vägunderhåll och om övriga i denna paragraf föreskrivna stödvillkor och grunder för fastställande av stöd.

18 §
Ytterligare villkor för stöd för byggande av en ny skogsväg

Stöd för byggande av en ny skogsväg förutsätter att skogsvägsprojektet genomförs som ett samprojekt och att den nya skogsvägen uppfyller kraven på vägens minimilängd och minimibredd, den maximala vägtätheten och den uppskattade andelen transporter inom skogsbruket.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om kraven på den nya skogsvägens minimilängd och minimibredd, maximala täthet och uppskattade andel transporter inom skogsbruket och om övriga i denna paragraf föreskrivna stödvillkor och grunder för fastställande av stöd.

4 kap

Bevarande av skogarnas biologiska mångfald och vård av skogsnaturen

19 §
Miljöstöd

Miljöstöd kan beviljas om man i åtgärder som hänför sig till skötseln eller användningen av skogar på ett mera omfattande sätt än vad som enligt skogslagen är markägarens skyldighet beaktar bevarandet av skogens biologiska mångfald, naturvård eller annan användning av skogen än för virkesproduktion. Stöd får också beviljas för beredning av miljöstödsavtal.

Ett villkor för att stöd ska beviljas är att markägaren ingår ett avtal med skogscentralen där markägaren förbinder sig att inom ett visst område bevara skogarnas biologiska mångfald och att inte vidta några skogsbruksåtgärder inom området utan skogscentralens samtycke.

Avtalet mellan skogscentralen och markägaren kan innehålla ett villkor enligt vilket markägaren åtar sig att följa en vård- och användningsplan som främjar bevarandet av särdragen i den livsmiljö som ligger inom det område som avtalet gäller.

Avtalet är i kraft i tio år. Det gäller även om området helt eller delvis överlåts till en ny ägare.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om hur miljöstödet ska allokeras och när åtgärderna enligt 1 mom. är mer omfattande än vad som föreskrivs i skogslagen samt om övriga i denna paragraf föreskrivna stödvillkor och grunder för fastställande av stöd.

20 §
Vård- och användningsplan och övrig beredning av miljöstödsavtal

I en vård- och användningsplan ska ingå uppgifter om de naturvårdsåtgärder som ska genomföras i avtalsområdet och en tidsplan för åtgärderna.

På vård- och användningsplaner tillämpas vad som i 9 § bestäms om verkställighetsplaner.

Med beredning av ett miljöstödsavtal avses uppgörande av en vård- och användningsplan, kartläggning av miljöstödsobjekt, uppskattning av naturvärden och avgränsning av naturobjekt samt utredning av värdet av avtalsobjektet och det marknadsdugliga trädbeståndet på den skogsfastighet där avtalsobjektet ligger. För beredningen av ett miljöstödsavtal kan beviljas stöd endast om beredningen inte görs som eget arbete av markägaren.

21 §
Projekt för vård av skogsnaturen

Stöd kan beviljas för

1) sådana arbeten för vård och iståndsättning av livsmiljöer som är viktiga med tanke på mångfalden och som sträcker sig över flera lägenheters områden samt för återställande av skogs- och torvmarksmiljöer,

2) förebyggande eller avhjälpande av skador på vattendrag och sjöar som skogsdikningar har medfört om åtgärden är av större betydelse än vanligt för vård av vatten och vattennaturen och om kostnaderna inte kan hänföras till någon som orsakat dem,

3) hyggesbränning som stimulerar skogarnas mångfald,

4) utrotning av arter som är främmande i skogsnaturen och förhindrande av spridning av arterna på skogsbruksmarken,

5) andra regionalt betydande projekt som motsvarar de projekt som avses i 1–4 punkten och som betonar vården av skogsnaturen, skogligt mångbruk och skogarnas landskaps-, kultur- och rekreationsvärden.

Genom förordning av statsrådet får utfärdas närmare bestämmelser om hur stödet för projekt för vård av skogsnaturen ska allokeras och om övriga i denna paragraf föreskrivna stödvillkor och grunder för fastställande av stöd.

5 kap

Beviljande och utbetalning av stöd

22 §
Ansökan om stöd

Stöd söks skriftligt hos skogscentralen. I ansökan, verkställighetsplanen, vård- och användningsplanen och anmälan om verkställande ska anges namnet på den som författat dokumentet och dennes kontaktinformation.

Stöd ska sökas innan åtgärderna inleds. Åtgärderna får inledas först efter det att skogscentralen har godkänt ansökan och verkställighetsplanen. Ett arbete som gäller tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog samt byggande av vägar på dikesrenar i samband med vård av torvmarksskog får dock inledas efter det att ansökan är inlämnad. I ansökan ska ingå en projektbeskrivning, platsen för projektets verkställande, uppskattad tid för projektstart och projektslut samt det stödbelopp som behövs för att genomföra projektet. Till ansökan ska fogas en verkställighetsplan om detta är ett stödvillkor enligt 9 §. (8.4.2016/227)

Om sökanden är ett stort företag ska det tillsammans med ansökan lämna en redogörelse för vilka åtgärder sökanden utför eller inte utför på objektet om stöd inte beviljas. I redogörelsen ska också finnas de alternativ som sökanden tillämpar eller inte tillämpar om projektet inte beviljas stöd enligt denna lag. Med stora företag avses andra företag än mikroföretag samt små och medelstora företag enligt definitionen i bilaga 1 till kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Trots bestämmelserna i 2 mom. om samtidig ansökan om stöd för uppgörande av en verkställighetsplan och för verkställande av ett projekt får stöd sökas separat för uppgörande av en verkställighetsplan om avsikten är att åtgärden finansieras i form av ett samprojekt.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om ansökan om stöd och de uppgifter som ska anges i ansökan.

23 §
Projektansökan

Mottagare av stöd för vård av skogsnaturen väljs på grundval av projektansökan. Skogscentralen ställer då en tidsfrist för ansökan om stöd. Det kan finnas högst tre ansökningsomgångar om året.

Skogscentralen ska i en ändamålsenlig omfattning informera om möjligheten att söka stöd som avses i 1 mom., om grunderna för val av projekt och övriga processer som ska följas vid ansökan samt om de huvudsakliga förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd.

Genom förordning av statsrådet får vid behov utfärdas närmare bestämmelser om urvalsgrunder och urvalsprocesser.

24 §
Avtalsprocess

När en ansökan om miljöstöd har inlämnats ska skogscentralen förhandla med markägaren om miljöstödsavtalets innehåll. Vid förhandlingarna ska avtalas om avgränsning av avtalsobjektet, objektets användningsbegränsningar och eventuella miljövårdsarbeten. Skogscentralen ska också kontrollera den information om värdet av trädbestånd enligt 20 § som hänför sig till beredningen av miljöstödsavtalet.

Skogscentralen ska upprätta ett protokoll över förhandlingarna. I protokollet ska ingå uppgifter om avgränsningen av avtalsobjektet samt de användningsbegränsningar och eventuella miljövårdsarbeten som hänför sig till objektet. I protokollet ska också anges villkoren för uppsägning, hävning och överföring av avtalet. Skogscentralen och stödsökanden ska underteckna protokollet.

Skogscentralen fattar beslut om miljöstödet på grundval av protokollsuppgifterna. Ett avtal om miljöstöd uppkommer först när skogscentralen har fattat stödbeslutet. Avtalet bildas av skogscentralens stödbeslut och protokollet.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas bestämmelser om uppgifter som ska uppges i det protokoll som avses i 2 mom.

25 §
Skogscentralens utredningsskyldighet

Innan skogscentralen fattar beslut i ärendet ska den utreda om de begränsningar som följer av 9, 24, 29–35, 47–49, 55 och 56 § och 10 kap. i naturvårdslagen gäller den planerade åtgärden. Skogscentralen ska vid behov begära ett utlåtande om ansökningen av den närings-, trafik- och miljöcentral inom vars verksamhetsområde åtgärden är planerad att genomföras. Skogscentralen får dock avgöra ärendet utan utlåtande från närings-, trafik- och miljöcentralen när två månader har förflutit från att begäran om utlåtande avsändes till centralen.

26 §
Vissa utredningar som behövs av sökanden för avgörande av ansökan

Beslut om stöd för genomförande av ett samprojekt eller vård av skogsnaturen får inte fattas förrän skogscentralen har fått en utredning där det framgår att de markägare som deltar i projektet har åtagit sig att genomföra projektet.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte på skogsvägsprojekt. Om det gäller något annat än ett skogsvägsprojekt som genomförs av en enda samfälld skog, får beslut om stöd för genomförandet inte fattas förrän skogscentralen har fått ett skriftligt meddelande om väglagets beslut om grundlig förbättring av en enskild väg eller byggande av en ny skogsväg samt en uppdaterad förteckning över vägdelägarna och de vägenheter som fastställts för dem. Om det byggs en ny skogsväg, måste skogscentralen också få ett protokollsutdrag från den förrättning vid vilken väglaget har bildats.

Utredningarna enligt 1 och 2 mom. ska vara behörigen undertecknade. Det räcker då att en kopia av det undertecknade originaldokumentet är tillgängligt för att användas vid beslutsfattandet. De undertecknade originaldokumenten kan vid behov kontrolleras också efter utbetalning av stödet.

Om den understödda åtgärden kräver en konsekvensbeskrivning enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) får beslut om stöd inte fattas förrän skogscentralen har fått beskrivningen.

27 §
Anmärkning och temporärt förbud

Skogscentralen kan ge en anmärkning till ett ombud som uppgör ansökningar om stöd enligt denna lag, verkställighetsplaner, anmälningar om verkställande, vård- och användningsplaner eller andra handlingar som hänför sig till ansökningsärenden som avses i denna lag, om ombudet i handlingarna har gett skogscentralen vilseledande eller felaktiga uppgifter.

Landsbygdsverket kan på framställning av skogscentralen förbjuda ett ombud att upprätta handlingar som avses i 1 mom., om ombudet trots skogscentralens anmärkning upprepade gånger har gett vilseledande eller felaktiga uppgifter.

Av förbudsbeslutet ska framgå förbudets giltighetstid. Förbudet kan meddelas för högst ett år och det ska avgränsas geografiskt.

28 §
Förfarande som gäller samägda fastigheter

De samägare till en samägd fastighet som äger minst en fjärdedel av fastigheten och till vilka hör samägare som sköter fastigheten har rätt att gemensamt för hela fastighetens räkning vidta åtgärder som kan stödjas i enlighet med denna lag och ta emot stöd, om de avstår från att kräva andra på kostnaderna för genomförandet än de samägare som deltagit i genomförandet av åtgärden. Också en enskild samägare som äger en fjärdedel av fastigheten och är en samägare som sköter fastigheten har samma rättighet.

Som samägare som sköter fastigheten anses en samägare som

1) i ett avtal som avses i 24 kap. 1 § i ärvdabalken (40/1965) har utsetts att sköta fastigheten,

2) genom avtal som ingåtts av samägarna har utsetts att fungera som en i denna lag avsedd samägare som sköter fastigheten, eller

3) bor på fastigheten, om ett avtal som avses i 1 eller 2 punkten inte har ingåtts.

Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas på sådana delägare i ett oskiftat dödsbo vars beräknade andel vid tidpunkten för beviljandet av stödet är en fjärdedel av fastigheten.

Vad som ovan i denna paragraf bestäms om fastigheter tillämpas också på en sådan kvotdel av en fastighet som förvaltas genom sämjoskifte.

Ett beslut som avses i denna paragraf anses ha kommit till samägarnas kännedom när det har delgivits en av de samägare som sköter fastigheten. Bestämmelser om delgivning till ett dödsbo finns i 57 § 2 mom. i förvaltningslagen (434/2003).

28 a § (8.4.2016/227)
Otillräckliga bevillningsfullmakter

Jord- och skogsbruksministeriet har rätt att bestämma att skogscentralen för viss tid eller tills vidare ska avslå stödansökningar som blir anhängiga efter att beslutet offentliggjorts, om det inte under det år då ansökningarna anhängiggjorts finns tillräckliga bevillningsfullmakter för finansiering av stödet.

Det beslut om avslag på stödansökningar som avses i 1 mom. ska offentliggöras i jord- och skogsbruksministeriets föreskriftssamling. Skogscentralen ska dessutom informera om jord- och skogsbruksministeriets beslut i lämplig omfattning.

De ansökningar som anhängiggjorts innan det beslut som avses i 1 mom. offentliggjorts ska avgöras i den ordning som de inkommit och inom ramen för de bevillningsfullmakter som anvisats för åtgärderna. Om det inte finns bevillningsfullmakter under det år då ansökningarna anhängiggjorts, ska de återstående ansökningarna överföras för behandling följande år inom ramen för de bevillningsfullmakter som anvisats för åtgärderna. Till den del det inte finns några bevillningsfullmakter under det följande året ska ansökningarna avslås.

29 §
Beslut om stöd som grundar sig på en verkställighetsplan

Beslut om godkännande av en verkställighetsplan och en tidsplan för genomförande av de arbeten som ingår i planen samt om stöd som beviljas för utarbetandet av planen kan fattas separat före beslut om annat stöd, om åtgärderna är planerade att finansieras i form av ett samprojekt.

Av beslutet i 1 mom. ska framgå att stödet beviljas förutsatt att projektet genomförs enligt den tidsfrist som skogscentralen har angett. Ytterligare ett villkor är att skogscentralen får en verkställighetsplan som uppfyller kraven enligt denna lag, en ansökan som gäller stöd för genomförande av projektet samt en redogörelse för slutförande av projektet med annan finansiering än den som avses i denna lag. Stödet för verkställighetsplanen återkrävs om stödmottagaren inte uppfyller kraven enligt detta moment inom de tidsfrister som skogscentralen har fastställt.

I beslutet om stöd för genomförande som grundar sig på en verkställighetsplan ska anges den tidpunkt då åtgärderna enligt planen ska vara slutförda. Stödet för genomförande avbryts och det utbetalda stödet återkrävs om stödmottagaren inte slutför projektet inom den tidsfrist som skogscentralen har angett.

29 a § (8.4.2016/227)
Tidsfrist för att verkställa åtgärder

Av ett beslut om beviljande av stöd för tidig vård av plantbestånd eller för vård av ungskog ska framgå att stödet beviljas på villkor att arbetena slutförs inom den tidsfrist som anges i beslutet. Extra tid för att slutföra arbetena beviljas inte. (7.4.2017/202)

Skogscentralen kan besluta om beviljande av extra tid på högst två år för att slutföra arbeten som grundar sig på en verkställighetsplan. Ett krav för att extra tid ska beviljas är att genomförandet av åtgärden försenats av ett oförutsägbart hinder. Extra tid beviljas inte om verkställandet av åtgärden försenats av skäl som beror på stödmottagaren, den som gjort upp verkställighetsplanen, ett annat ombud som anlitats av stödmottagaren eller den som genomför det projekt som beviljats stöd. Ett projekt får endast en gång beviljas extra tid för slutförande av arbetena.

Närmare bestämmelser om de maximala tidsfristerna enligt 1 mom. för att genomföra de arbeten som gäller tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog utfärdas genom förordning av statsrådet. (7.4.2017/202)

30 §
Vissa beslut om storleken av stöd

Till den del storleken på sådant stöd för genomförande som grundar sig på en verkställighetsplan bestäms enligt faktiska kostnader ska skogscentralen, utöver det beslut som avses i 11 § i statsunderstödslagen, separat besluta om det slutliga stödbeloppet efter att projektet är klart och en godtagbar anmälan om verkställande har presenterats för skogscentralen. Detsamma gäller för stödet för miljövårdsarbeten.

När skogscentralen har fått kännedom om saken ska den fatta ett separat beslut om huruvida en överskridning av den arbetsmängd och den mängd utrustning och de kostnader som uppgetts i ansökan kan godkännas. Beslut om smärre överskridningar fattas dock först i samband med beslutet om stödets slutliga storlek.

Skogscentralen ska utifrån anmälan om verkställande som gäller tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog besluta om det slutliga stödbeloppet, om arealen för det utförda vårdarbetet är mindre än den areal för vilken stöd har sökts. Skogscentralen ska besluta om det slutliga stödbeloppet också när ansökan har gällt stöd för tidig vård av plantbestånd men det utförda arbetet uppfyller kraven för vård av ungskog, eller tvärtom. Om arealen för det område som vårdats är större än den areal för vilken stöd har sökts, beräknas stödbeloppet i beslutet om slutligt stödbelopp utifrån den areal som uppgetts i ansökan. Om ansökan har gällt stöd för tidig vård av plantbestånd men det utförda arbetet uppfyller kraven för vård av ungskog, beaktas inte utförd hopsamling av klenträd vid beräkning av stödbeloppet i beslutet om slutligt stödbelopp. För varje beslut om beviljande får det göras endast en anmälan om verkställande. (7.4.2017/202)

31 §
Undertecknande av beslut

Skogscentralens beslut om beviljande, utbetalning eller förvägrande av stöd kan undertecknas maskinellt.

31 a § (11.1.2019/14)
Automatiserade beslut

Med avvikelse från 14 § 3 mom. i lagen om Finlands skogscentral (418/2011) får beslut om beviljande av stöd för tidig vård av plantbestånd, tidig vård av ungskog och vitaliseringsgödsling och beslut om det slutliga stödbeloppet fattas automatiskt. Med avvikelse från vad som i 6 § 1 mom. i denna lag föreskrivs om att det arbete som får stöd ska vara ändamålsenligt både ekonomiskt och med tanke på bevarandet av skogarnas biologiska mångfald, ska dessa omständigheter beaktas vid beviljandet av stöd endast till den del som uppgifter för att bedöma ändamålsenligheten av det arbete som ska stödjas finns tillgängliga elektroniskt vid det automatiserade beslutsfattandet.

32 §
Utbetalning av stöd

Stöd på högst 300 euro betalas ut i en post.

Till den del beloppet av stöd som grundar sig på en verkställighetsplan bestäms enligt faktiska kostnader ska stödmottagaren, den som utarbetat anmälan om verkställande eller något annat ombud som stödmottagaren anlitat, på begäran av skogscentralen lämna kopior av verifikaten till skogscentralen. (8.4.2016/227)

Trots vad som föreskrivs 1 mom. utbetalas miljöstöd i en post när avtalsperioden börjar. Miljöstöd på mer än 10 000 euro kan dock betalas ut i fler än en post. Stöd för miljövårdsarbeten betalas ut först efter det att skogscentralen fattat beslut om det slutliga stödbeloppet.

På den som gjort upp verkställighetsplanen och anmälan om verkställande eller på andra ombud som stödmottagaren anlitat tillämpas vad som i 12 § 4 mom. i statsunderstödslagen bestäms om uppgifter som ska lämnas för utbetalningen av stödet.

33 §
Uppgifter som införs i fastighetsdatasystemet

Skogscentralen ska se till att miljöstödsavtal förs in i fastighetsdatasystemet när beslutet att bevilja stöd har fattats. Landsbygdsverket ska se till att uppgifter om ändring, uppsägning och hävning av sådana avtal registreras i fastighetsdatasystemet.

6 kap

Skyldigheter som hänför sig till stödet samt tillsyn

34 §
Skyldighet att tillåta att en väg används för rekreation

En markägare som har beviljats stöd för byggande av en skogsväg är skyldig att tillåta att skogsvägen eller den enskilda vägen avgiftsfritt används för rekreation. Användningen kan dock begränsas om det är nödvändigt för att förebygga att vägen skadas, skydda känsliga områden, säkerställa att vägen används på ett säkert sätt eller säkerställa att vägen kan användas för transporter inom skogsbruket på ett ändamålsenligt sätt.

Skyldigheten enligt 1 mom. är i kraft tio år efter det att det stöd som beviljats för åtgärden har betalats ut till fullo.

35 §
Vård- och underhållsskyldighet

En markägare som beviljats stöd för vård av ungskog, vitaliseringsgödsling, vård av torvmarksskog eller byggande av en skogsväg är skyldig att i tio år efter det att allt stöd för åtgärden har utbetalats se till att det område eller den skogsväg som åtgärden har omfattat vårdas och underhålls. En markägare som beviljats stöd för tidig vård av plantbestånd är skyldig att i sju år efter det att allt stöd för åtgärden har utbetalats se till att det område som åtgärden har omfattat vårdas och underhålls. Ett område som underhållet gäller får inte börja användas så att användningen av området för skogsbruksändamål väsentligt förhindras.

Till vård- och underhållskyldigheten hör

1) när det gäller stöd för tidig vård av plantbestånd, att man ser till att plantbeståndets fortsatta utveckling sker så att det inte finns behov att bevilja objektet stöd för vård av ungskog förrän sju år har förflutit från slutbetalningen av stödet för tidig vård av plantbestånd,

2) när det gäller stöd för vård av torvmarksskog, att de fåror som grävts och rensats samt de anordningar och konstruktioner som byggts i ett område för vård av torvmarksskog hålls i ett skick som motsvarar deras ändamål samt att nödvändiga skogsvårdsarbeten utförs i området,

3) när det gäller stöd för byggande av en skogsväg, att man på skogsvägar, andra enskilda vägar och särskilda upplagsplatser sörjer för nödvändig grusning och reparationer av trummor och broar samt öppnar tilltäppta diken och utför andra arbeten som vägunderhållet förutsätter.

Till vård- och underhållsskyldigheten hör att en markägare som beviljats stöd för tidig vård av plantbestånd, vård av ungskog eller vitaliseringsgödsling inte får utföra förnyelseavverkningar i det område som åtgärden gäller eller avverkningar som inte är ändamålsenliga med tanke på skogsodling på sju eller tio år enligt 1 mom. efter slutbetalning av stödet. En förnyelseavverkning får göras endast när objektet drabbats av en sådan naturkatastrof som kräver förnyelseavverkning.

Finansieringen enligt denna lag får inte användas för arbeten enligt vård- och underhållsskyldigheten.

36 §
Överföring av vård- och underhållsskyldigheten

När äganderätten till en fastighet eller något annat område övergår till en ny ägare övergår också vård- och underhållsskyldigheten till den nya ägaren. Om en fastighet eller ett område löses in och användningen av fastigheten eller området för skogsbruksändamål därmed väsentligt förhindras, ska skogscentralen då den fått information om saken utan ansökan upphäva vård- och underhållsskyldigheten. I sådana fall är markägaren inte skyldig att återbetala stödet.

37 §
Upphävning av vård- och underhållsskyldigheten

Skogscentralen kan upphäva vård- och underhållsskyldigheten för ett område eller en skogsväg om

1) markägaren till väsentliga delar har förlorat den ekonomiska fördelen av det arbete som finansierats med statliga medel,

2) fördelen förlorats på grund av en naturkatastrof eller av någon annan orsak som inte beror på markägaren, och

3) det inte är ändamålsenligt att utföra arbetet igen.

Skogscentralen kan upphäva vård- och underhållsskyldigheten för ett område eller en skogsväg om den ekonomiska fördelen av det arbete som finansierats med statliga medel förloras av den anledningen att

1) området eller en betydande del av det i en plan anvisas för något annat ändamål än för skogsbruksmark,

2) ett miljöstödsavtal eller ett motsvarande avtal ingås för området eller en betydande del av det, eller

3) området omfattas av användningsbegränsningar eller åtgärdsförbud som införts med stöd av lag.

Om markägaren slutar använda området eller en betydande del av det som skogsbruksmark, ska skogscentralen upphäva vård- och underhållsskyldigheten för området.

Markägaren är inte skyldig att betala tillbaka det stöd som ägaren fått om vård- och underhållsskyldigheten upphävs med stöd av 1 eller 2 mom. Om vård- och underhållsskyldigheten upphävs med stöd av 3 mom. är markägaren skyldig att betala tillbaka erhållet stöd.

38 §
Skyldighet att lämna uppgifter som hänför sig till stödet

Ett stödvillkor är att originalverifikat över de faktiska kostnader som meddelats i ansökningshandlingarna vid behov kan kontrolleras också efter utbetalning av stödet. Originalverifikaten och de undertecknade originalutredningarna enligt 26 § ska bevaras i tio års tid efter slutbetalning av stödet.

På den som gjort upp verkställighetsplanen och på andra ombud som stödmottagaren anlitat samt på den som genomför det understödda projektet tillämpas vad som i 14 § i statsunderstödslagen bestäms om statsunderstödsmottagarens skyldighet att lämna uppgifter.

Markägaren ska omgående meddela skogscentralen om överlåtelse av ett sådant område för vilket ett miljöstödsavtal har ingåtts. Dessutom ska markägaren meddela skogscentralen om naturkatastrofer eller om andra förändringar i förhållandena inom miljöstödsområdet som inte beror på markägaren.

39 §
Skogscentralens tillsynsuppgift

Skogscentralen har till uppgift att övervaka villkoren för beviljande, utbetalning och användning av stöd och iakttagandet av de skyldigheter som hänför sig till stöden i enlighet med 15–17 § i statsunderstödslagen. Skogscentralen har också vid behov rätt att kontrollera om den som genomför det understödda projektet har fullgjort de skyldigheter som hänför sig till stödet. På skogscentralens granskningsrätt och utförandet av granskningar tillämpas i sådana fall de ovan nämnda bestämmelserna i statsunderstödslagen. Bestämmelser om förfarandet vid granskningar finns dessutom i 39 § i förvaltningslagen. Granskningar får inte utföras i utrymmen som används för boende av permanent natur.

Skogscentralen ska ge stödmottagaren möjlighet att avhjälpa de brister som konstaterats vid en terrängbesiktning, om bristerna är små och relativt lätt kan avhjälpas. Om försummelsen av skyldigheten att tillåta att en väg används för rekreation är obetydlig, ska skogscentralen upplysa markägaren om skyldighetens innehåll och ge markägaren möjlighet att avhjälpa försummelsen. Skogscentralen ska i sådana fall fastställa en viss tid inom vilken bristerna eller försummelserna ska avhjälpas.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas bestämmelser om antal och objekt för de kontroller som ingår i skogscentralernas uppgifter och om andra tekniska detaljer som hänför sig till att ordna tillsynen.

7 kap

Återbetalning och återkrav av stöd samt hävning och uppsägning av avtal

40 §
Återbetalning och återkrav av stöd

Bestämmelser om grunderna för återbetalning och återkrav av stöd finns i statsunderstödslagen. Stöd som enligt 20 § i statsunderstödslagen ska återbetalas ska betalas till skogscentralen. Om stödet har betalats ut i flera poster ska ränta enligt statsunderstödslagens 24 § betalas från och med slutbetalning av stödet. Ränta enligt den paragrafen ska vid återkrav av stödet betalas fram till den dagen skogscentralen lämnar en framställning enligt 2 mom. i denna paragraf till Landsbygdsverket. Med avvikelse från 20 § i statsunderstödslagen behöver stödet inte betalas tillbaka om det är mindre än 100 euro.

Skogscentralen ska göra en framställning till Landsbygdsverket om återkrav av stödet om centralen får kännedom om en sådan grund för återkrav som anges i 21 eller 22 § i statsunderstödslagen. Därefter beslutar Landsbygdsverket om återkrav av stödet. Om det gäller försummelse av vård- och underhållsskyldigheten eller skyldigheten att tillåta att en väg används för rekreation, räknas den tidsfrist som avses i 28 § 2 mom. i statsunderstödslagen från utgången av tiden för skyldighetens giltighet.

Stödet återkrävs av stödmottagaren om inte något annat bestäms nedan i denna paragraf. Miljöstöd återkrävs av den som under tiden som ägare inte har iakttagit de skyldigheter som hänför sig till miljöstödsavtalet. Stöd som beviljats för tidig vård av plantbestånd, vård av ungskog, vitaliseringsgödsling, vård av torvmarksskog eller byggande av en skogsväg återkrävs hos den som under tiden som ägare har försummat vård- och underhållsskyldigheten. Samtidigt upphör vård- och underhållsskyldigheten på området, och när det gäller byggande av en skogsväg, även skyldigheten att tillåta att vägen används för rekreation. Stödet för byggande av en skogsväg återkrävs också av den som under tiden som ägare har försummat skyldigheten att tillåta att vägen används för rekreation. Samtidigt upphör skyldigheten att tillåta att vägen används för rekreation och vård- och underhållsskyldigheten.

Om procedurbestämmelserna för samägda fastigheter har tillämpats när stöd beviljats, kan stödet med avvikelse från 3 mom. inte återkrävas av en samägare som inte har mottagit stöd, om inte denna samägare själv eller den nya samägaren har varit delaktig i den verksamhet som utgör grunden för att stödet återkrävs.

41 §
Hävning av avtal

Landsbygdsverket kan på framställning av skogscentralen genom ett beslut bestämma att ett miljöstödsavtal ska hävas och redan utbetalt stöd återkrävas om markägaren genom sitt eget förfarande medvetet har försämrat miljöstödsobjektets biologiska mångfald eller i övrigt i betydande grad brutit mot avtalsvillkoren. Markägaren är i sådana fall skyldig att betala tillbaka det utbetalda stödet till Landsbygdsverket.

Stöd kan återkrävas även efter avtalets giltighetstid om markägaren på det sätt som avses i 1 mom. har brutit mot avtalet under dess giltighetstid.

42 §
Landsbygdsverkets rätt att säga upp avtal

Landsbygdsverket är skyldigt att på skogscentralens framställning eller på en markägares ansökan genom ett beslut bestämma att ett miljöstödsavtal ska sägas upp och att stöd som redan utbetalats ska återkrävas delvis om området som avtalet gäller blir ett naturskyddsområde.

Landsbygdsverket kan på skogscentralens framställning eller på en markägares ansökan genom ett beslut bestämma att ett miljöstödsavtal ska sägas upp och att stöd som redan utbetalats ska återkrävas delvis om förhållanden som hänför sig till objektets biologiska mångfald eller andra förhållanden som inverkar på uppfyllandet av avtalsförpliktelserna har förändrats i sådan grad att det inte längre finns grunder för att avtalet ska vara i kraft eller i sådan grad att det är oskäligt att avtalet fortsätter att gälla.

Markägaren är i de situationer som avses i 1 och 2 mom. skyldig att till Landsbygdsverket återbetala en så stor del av det utbetalda stödet som motsvarar de kalendermånader som återstår av avtalsperioden. Om äganderätten till området har ändrats, är områdets nya ägare återbetalningsskyldig. Markägaren är inte i de situationer som avses i 1 och 2 mom. skyldig att betala ränta enligt 24 § i statsunderstödslagen på det belopp som ska återbetalas.

43 §
Markägarens rätt att säga upp avtal

Om det område som är föremål för avtal byter ägare har den nya ägaren rätt att säga upp avtalet genom att skriftligen meddela skogscentralen om uppsägningen inom sex månader från överlåtelsen av äganderätten. Uppsägningen träder i kraft när den nya ägaren har återbetalat skogscentralen en så stor del av det utbetalda miljöstödet som motsvarar de hela kalendermånader som återstår av avtalsperioden.

Markägaren har även i övrigt rätt att säga upp avtalet, om markägaren så önskar. Uppsägningen träder i kraft när markägaren har återbetalat skogscentralen det belopp som avses i 1 mom. förhöjt med 10 procent.

43 a § (8.4.2016/227)
Allokering av medel

Jord- och skogsbruksministeriet beslutar, med beaktande av den nationella skogsstrategins mål, inom ramen för de bevillningsfullmakter och det anslag som i statsbudgeten anvisats för genomförandet av denna lag om allokeringen av medlen på åtgärder enligt denna lag. Skogscentralen ska för jord- och skogsbruksministeriet årligen utarbeta ett förslag till bevillningsfullmakter och allokeringen av anslaget med beaktande av de mål som ställs upp i de regionala skogsprogram som avses i 26 § i skogslagen.

8 kap

Särskilda bestämmelser

44 §
Jord- och skogsbruksministeriets tillsynsuppgift

Jord- och skogsbruksministeriet har till uppgift att övervaka skogscentralens och Landsbygdsverkets verksamhet när de fullgör uppgifter enligt denna lag. För att sköta tillsynsuppdraget har ministeriet rätt att av skogscentralen och Landsbygdsverket få allmänna uppgifter om användning och uppföljning samt att utföra de kontroller av centralens och verkets verksamhet som behövs för tillsynen över att denna lag följs. Kontrollerna kan innefatta granskningar av handlingar och inspektioner på plats om de är av väsentlig betydelse för att säkerställa att denna lag iakttas vid beviljandet och utbetalningen av stödet och vid övervakningen av stödets användning. Bestämmelser om ministeriets kontrollrätt och utförande av kontrollerna finns i 16 och 17 § i statsunderstödslagen.

Trots sekretessbestämmelserna har jord- och skogsbruksministeriet rätt att av skogscentralen och Landsbygdsverket få sådana för ministeriets uppdrag nödvändiga uppgifter om omständigheter som gäller sökanden eller mottagaren av stöd och som är av väsentlig betydelse för att säkerställa att denna lag iakttas vid beviljandet och utbetalningen av stödet och vid övervakningen av stödets användning.

45 §
Landsbygdsverkets tillsynsuppgift

Landsbygdsverkets har till uppgift att vid tillsynen över att denna lag följs utföra nödvändiga kontroller av skogscentralen på det sätt som jord- och skogsbruksministeriet närmare bestämmer. I fråga om Landsbygdsverkets tillsynsuppgift iakttas i detta fall vad som bestäms i 44 § om jord- och skogsbruksministeriets tillsynsuppgift.

Trots sekretessbestämmelserna har Landsbygdsverket rätt att av skogscentralen få sådana för verkets uppdrag nödvändiga uppgifter om omständigheter som gäller sökanden eller mottagaren av stöd och som är av väsentlig betydelse för att säkerställa att denna lag iakttas vid beviljandet och utbetalningen av stödet och vid övervakningen av stödets användning.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas bestämmelser om antal och objektet för de inspektioner som hör till Landsbygdsverkets uppgifter och om andra tekniska detaljer om hur tillsynen ska ordnas.

46 § (11.1.2019/14)
Ändringssökande

På sökande av ändring i beslut som fattats med stöd av denna lag tillämpas bestämmelserna om ändringssökande i statsunderstödslagen. Omprövning av skogscentralens beslut begärs hos skogscentralen. Ändring i skogscentralens beslut med anledning av begäran om omprövning får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Ärenden som gäller återkrav, hävande och uppsägning av avtal och temporära förbud för ombud överklagas emellertid genom besvär hos förvaltningsdomstolen utan omprövningsförfarande.

Behörig förvaltningsdomstol är den förvaltningsdomstol inom vars domkrets huvuddelen av den aktuella skogsbruksmarken är belägen.

Ändring i förvaltningsdomstolens beslut får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

47 §
Mätningar i terrängen

Vid sådana mätningar i terrängen som hänför sig till denna lag används de metoder för mätning och värdering som allmänt används inom skogsbruket.

47 a § (8.4.2016/227)
Naturresursinstitutets uppgift

Naturresursinstitutet ska årligen före utgången av augusti lämna uppgifter till jord- och skogsbruksministeriet om det aritmetiska medeltalet för medelrotpriset per kubikmeter virke under de tre närmast föregående kalenderåren separat för varje landskap.

Naturresursinstitutet ska dessutom till jord- och skogsbruksministeriet lämna de övriga uppgifter som behövs för genomförandet av stöd enligt denna lag.

9 kap

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

48 §
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Om ikraftträdandet av denna lag bestäms genom förordning av statsrådet. Denna lag är i kraft till och med den 31 december 2020.

Andra bestämmelser i denna lag än de som gäller beviljande av stöd tillämpas dock på med stöd av denna lag beviljat stöd efter det att lagens giltighetstid har gått ut. Stöd som beviljas med stöd av denna lag ska betalas ut senast den 31 december 2023.

Utöver bestämmelserna i 4 § 2 mom. 5 punkten avses med enskilda markägare också ett sådant delägarlag för en samfälld skog eller ett samfällt område som har bildats före den 1 mars 2003.

Trots bestämmelserna i 6 § 2 mom. kan stöd för tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog beviljas med stöd av 11 och 12 §, om det har gått tio år sedan en skogsförnyelse som finansierats på samma objekt enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996) utfördes. Stöd för tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog kan inte beviljas med stöd av 11 och 12 §, om det inte har gått tio år sedan sådan slyröjning eller gallring av plantbestånd eller ungskog som finansierats som vård av ungskog har utförts på samma objekt enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. (8.4.2016/227)

Stöd för vitaliseringsgödsling kan inte beviljas med stöd av 13 § om det inte har gått 20 år sedan slutbetalning av stödet för den på samma objekt finansierade vitaliseringsgödslingen enligt lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk.

Stöd för vård av torvmarksskog kan inte beviljas med stöd av 15 § om det inte har gått minst 20 år sedan slutbetalning av finansiering för iståndsättningsdikning enligt lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk eller en motsvarande tidigare lag. Stöd kan dock beviljas om slutbetalningen av den föregående finansieringen för iståndsättningsdikning med offentliga medel har skett för minst tio år sedan och om åtgärderna är nödvändiga på grund av exceptionella naturförhållanden.

Stöd för byggande av en skogsväg kan inte beviljas med stöd av 16–18 § om det inte har gått minst 20 år sedan slutbetalning av finansieringen för ett vägprojekt enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk eller en motsvarande tidigare lag. Från detta krav kan dock göras undantag om användningen av vägen har förändrats väsentligt på grund av att transporterna inom skogsbruket har ökat eller kommer att förändras på grund av en uppskattad ökning av transporterna eller om vägens struktur inte längre lämpar sig för den virkestransportmateriel som används. Ytterligare ett villkor är att det har gått minst tio år från slutbetalningen av den föregående finansieringen för byggande eller grundlig förbättring av vägen med offentliga medel.

En plan för vitaliseringsgödsling, iståndsättningsdikning, byggande av skogsväg eller projekt för vård av skogsnaturen som finansierats med stöd av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk kan godkännas som verkställighetsplan för vitaliseringsgödsling, vård av torvmarksskog, byggande av skogsväg eller projekt för vård av skogsnaturen, om planen sådan den är eller kompletterad uppfyller villkoren i 9 § och om stöd för vitaliseringsgödsling, vård av torvmarksskog, byggande av skogsväg eller projekt för vård av skogsnaturen kan beviljas för utförande av arbetet. Stöd beviljas inte för komplettering av planen.

RP 138/2014, JsUB 21/2014, RSv 219/2014

Ikraftträdelsestadganden:

8.4.2016/227:

Denna lag träder i kraft den 18 april 2016.

På ärenden som har blivit anhängiga före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. De ansökningar om stöd för bekämpning av rotticka som anhängiggjorts före ikraftträdandet av denna lag ska avgöras i den ordning som de inkommit. De åtgärder för bekämpning av rotticka för vilka stöd beviljas ska då slutföras senast den 31 maj 2016. Ansökningar om stöd för bekämpning av rotticka ska avslås när det inte längre finns bevillningsfullmakter för behandling av dem.

På ärenden som har blivit anhängiga före denna lags ikraftträdande tillämpas 30 § 3 mom. i denna lag. En ansökan som gäller tidig vård av plantbestånd eller vård av ungskog kan dock godkännas enligt den areal som anges i anmälan om verkställande. På stöd som beviljats före ikraftträdandet av denna lag och för vilka en anmälan om verkställande lämnats in till skogscentralen efter ikraftträdandet, tillämpas 32 § 2 mom. i denna lag.

För slutförande av arbeten som nämns i beslut som gäller tidig vård av plantbestånd eller vård av ungskog och som har fattats före denna lags ikraftträdande kan extra tid beviljas högst till utgången av det andra kalenderåret efter det år då stödet beviljades. Annan extra tid får inte beviljas.

Denna lags 29 a § 2 mom. tillämpas också på slutförande av arbeten som nämns i beslut om stöd som grundar sig på en verkställighetsplan och som fattats före denna lags ikraftträdande.

RP 133/2015, JsUB 1/2016, RSv 15/2016

7.4.2017/202:

Denna lag träder i kraft den 20 april 2017.

RP 6/2017, JsUB 3/2017, Rsv 19/2017

13.7.2018/563:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

RP 147/2017, RP 11/2018, KoUB 13/2018, RSv 58/2018

11.1.2019/14:

Denna lag träder i kraft den 16 januari 2019.

Vid ändringssökande i fråga om ett beslut av förvaltningsdomstolen som meddelats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Om en fullföljdsdomstol upphäver ett beslut i fråga om vilket ändringssökandet ska ske med tillämpning av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag och återförvisar ärendet att i sin helhet behandlas på nytt, ska ärendet dock behandlas och avgöras i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

RP 153/2018, JsUB 19/2018, RSv 183/2018

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.