Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

8.1.2015/4

Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 4 § 3 mom. i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013), sådant momentet lyder i lag 1356/2014, och 4 § 5 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014):

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning innehåller bestämmelser om de krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som avses i artikel 94 i och i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008, nedan den horisontella förordningen, på sådana jordbruksarealer som avses i artikel 4.1 e i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009, nedan stödförordningen.

Denna förordning tillämpas när jordbrukare beviljas

1) direktstöd som avses i avdelning III kapitel 1, 3 och 5 samt i avdelning IV kapitel 1 i stödförordningen,

2) stöd som avses i artiklarna 28, 29, 31 och 33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005,

3) sådant stöd för växtproduktion som avses i 6 § 2 punkten i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001).

2 §
Tillämpning av förordningen i landskapet Åland

Denna förordning tillämpas i landskapet Åland vid beviljande av de stöd som avses i 1 §, om ärendet med stöd av självstyrelselagen för Åland (1144/1991) hör till rikets lagstiftningsbehörighet.

3 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) icke odlad åker som sköts trädesåker som inte används för produktion,

2) trädesåker åker som inte används för produktion och som består av grönträda, stubbträda eller svartträda,

3) grönträda åkrar som besåtts med frön till ett- eller fleråriga vilt-, landskaps-, nektar- eller ängsväxter eller vall, eller med utsädesblandningar av dessa växter, dock inte enbart med spannmål, olje- eller proteinväxter eller utsädesblandningar av dessa växter, (28.12.2018/1312)

4) svartträda åker som under växtperioden är utan växttäcke eller stubb,

5) stubbträda åker som är täckt av stubb av spannmål, oljeväxter, spånadsväxter, baljväxter eller frökryddor från föregående eller en äldre växtperiod och som är obearbetad,

6) utfallsdike en grävd öppen fåra som samlar upp vatten från kant-, teg- och täckdiken i torrläggningsområdet samt från det ovanförliggande avrinningsområdet och avleder det från torrläggningsområdet samt andra i åkerskiftesregistret antecknade fåror. (28.5.2015/694)

4 § (4.1.2018/1)
Buffertremsor

På jordbruksmark längs med vattendrag ska som sådana buffertremsor som avses i bilaga II till den horisontella förordningen iakttas de gränser för förbud mot gödsling och spridning av stallgödsel som avses i 10 § 7 mom. i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) eller i 6 § 8 mom. i Ålands landskapsstyrelses beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (Ålands författningssamling 2016:41).

5 §
Bevattning

Vid användning av bevattningsvatten ska det iakttas vad som i 4 kap. i vattenlagen (587/2011) föreskrivs om uttag av vatten. I landskapet Åland ska tillståndsförfarandet enligt 6 kap. i vattenlagen för landskapet Åland (Ålands författningssamling 1996:61) iakttas.

6 §
Grundvattenskydd

På en gårdsbruksenhet ska i jordbruksverksamheten såsom sådant skydd av grundvattnet som avses i bilaga II till den horisontella förordningen iakttas de förbud mot utsläpp till grundvatten som föreskrivs i 17 § i miljöskyddslagen (527/2014) och 4 a § i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006) eller i 4 kap. 8 § i vattenlagen för landskapet Åland och 5 § i vattenförordningen för landskapet Åland (Ålands författningssamling 2010:93).

7 §
Växttäcket på en icke odlad åker som sköts

Icke odlade åkrar som sköts ska vara täckta av grönträda eller stubbträda och växtbeståndet ska förnyas vid behov, om inte någon annat föreskrivs nedan. Om det på ett åkerskifte inte finns grönträda från tidigare ska det sås senast den 30 juni. Om sådden på grund av exceptionella väderleksförhållanden inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden ske genast när förhållandena tillåter det. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas en situation då riklig nederbörd som fortgått under en längre period och en liten avdunstning har lett till att åkrarna är så våta att det förhindrar sådd. När en grönträda sås in ska en tillräcklig mängd frön användas i syfte att åstadkomma ett täckande växtbestånd. (4.2.2016/117)

Icke odlade åkerskiften som sköts och som finns på grundvattenområden ska vara täckta av växtlighet. Då en ny icke odlad åker som sköts anläggs på ett grundvattenområde får högst 20 procent av fröblandningens vikt utgöra frö av klöverarter, vickerarter, blålusern, getruta, sötväppling och andra motsvarande kvävefixerande växter. Jordbrukaren ska skiftesvis anteckna innehållet i den fröblandning som använts.

Spridning av ogräs ska förhindras på en icke odlad åker som sköts. Ogräs får bekämpas kemiskt endast i de fall som avses i 8 § 1 mom. och 10 § 1 mom.

8 §
Undantag från kravet på växttäcke på en icke odlad åker som sköts

Undantag från kravet enligt 7 § på växttäcke på en icke odlad åker som sköts får göras, om

1) åkerns kulturtillstånd förbättras genom bekämpning av svåra ogräs,

2) iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur vidtas,

3) det är fråga om force majeure eller exceptionella omständigheter i enlighet med artikel 2.2 i den horisontella förordningen, eller

4) det finns något annat särskilt skäl till undantag.

Iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur är täckdikning, kalkning, grävning och rensning av diken samt andra motsvarande åtgärder. Från kravet på växttäcke får avvikas endast i den omfattning som en iståndsättningsåtgärd av kortvarig natur förutsätter.

En icke odlad åker som sköts får bestå av svartträda endast av de skäl som avses i 1 mom.

Undantag från kravet på växttäcke på en icke odlad åker som sköts får inte göras, om det är fråga om ett skifte som första gången tas i odlingsbruk.

9 §
Gödsling av trädesåker

Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Flerårig grönträda får gödslas endast i samband med anläggandet. Mängden kvävegödsel får utgöra högst 50 % av de maximimängder för gödsling för övriga sädesslag som avses i 11 § i statrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling.

10 § (4.1.2018/1)
Avslutande av växtligheten på en icke odlad åker som sköts

Växtligheten på en icke odlad åker som sköts kan avslutas antingen kemiskt eller mekaniskt från och med den 1 september. Växtligheten kan avslutas tidigast den 15 juli, om det på åkern sås vallväxter eller växter som ska sås eller planteras på hösten. Eventuell bearbetning och gödsling av åkern ska då ske i samband med sådden eller planteringen.

Om en icke odlad åker som sköts har anmälts såsom en träda som utgör en areal med ekologiskt fokus enligt artikel 46.2 i stödförordningen, får grön- och stubbträda med avvikelse från 1 mom. avslutas och bearbetas tidigast den 16 augusti om det på arealen sås vallväxter eller växter som ska sås eller planteras på hösten.

11 § (4.2.2016/117)
Dikesrenar

På jordbruksmark längs med vattendrag och utfallsdiken ska det lämnas en minst en meter bred obearbetad dikesren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel får spridas. Dikesren behöver dock inte lämnas om

1) det mellan jordbruksmarken och vattendraget eller utfallsdiket alltid finns i genomsnitt minst 10 meter skog, buskage, tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område och vattnet inte når fram till jordbruksmarken ens vid översvämning,

2) jordbruksmarken ligger bakom en översvämningsvall och dräneringsvattnet pumpas bort eller leds bort på något annat motsvarande sätt.

Vid svåra ogräsfall är det tillåtet att på dikesrenar punktbekämpa ogräs med växtskyddsmedel. På en dikesren ska sås vallväxtlighet så snart omständigheterna medger det om

1) växtligheten på dikesrenen skadas eller förstörs under vintern, i samband med punktbekämpning av ogräs eller arbeten med iståndsättning av diken, eller av någon annan motsvarande anledning, eller

2) det är fråga om ett skifte som första gången tas i odlingsbruk och på vars dikesren det inte finns vallväxtlighet från tidigare.

12 § (4.2.2016/117)
Skötsel av odlad jordbruksmark

En odlad åker och en areal för permanent gröda samt annan än i 3 mom. avsedd permanent gräsmark ska odlas i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. En odlad åker och en areal för permanent gröda ska bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. De odlade växtarterna och växtsorterna ska lämpa sig för området och mängden frön ska vara tillräcklig. Sådden eller planteringen ska göras senast den 30 juni. Om det är fråga om ett skifte där det odlas trädgårdsväxter som avses i bilagan räcker det att skiftet sås in med förgröda senast den nämnda utsatta dagen. Om sådd eller plantering på grund av exceptionella väderleksförhållanden enligt 7 § 1 mom. inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden eller planteringen ske genast när förhållandena tillåter det. Om det likväl sås eller planteras salladsväxter, kinakål, blomkål, broccoli, kålrabbi, rova, spenat eller dill på skiftet behöver inte heller någon förgröda sås in före den utsatta dagen.

Vid odling av jordgubbar, åkerbär och allåkerbär förutsätts det att det finns minst 15 000 plantor per hektar. Om de nämnda växterna odlas så, att plast inte används för att täcka markytan och de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, ska planttätheten under den första vegetationsperioden vara minst 11 000 plantor per hektar. Vid odling av vinbär och krusbär ska det finnas minst 1 200 plantor per hektar, av hallon minst 2 800 plantor, av bärhäggmispel, bäraronia och havtorn minst 800 plantor, av buskblåbär minst 2 250 plantor och av fruktträd minst 400 plantor per hektar. (4.1.2018/1)

Permanent gräsmark och permanent betesmark får gödslas och brukas för bete på ett ändamålsenligt sätt. Vid behov kan växtligheten förnyas genom bearbetning och sådd av frön från gräsväxter och örtartat foder. Sådden ska ske senast på den utsatta dag som avses i 1 mom. Om sådd eller plantering på grund av exceptionella väderleksförhållanden som avses i 7 § 1 mom. inte är möjlig senast på den nämnda utsatta dagen, ska sådden eller planteringen ske genast när förhållandena tillåter det. Om permanent betesmark, permanent gräsmark och andra vallar används för betesgång, ska markytan huvudsakligen förbli täckt av växtlighet samtidigt som betesgången får medföra jorderosion endast i liten utsträckning. Slåttern ska genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att skyddet för vilda fåglar och däggdjur beaktas. (28.12.2018/1312)

Jordbrukaren ska gå till väga så att produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd är möjlig. På odlad jordbruksmark ska växtskyddet skötas och spridning av ogräs stoppas med hjälp av växelbruk eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Om ingen skörd bärgas från jordbruksmarken ska den växtlighet som produceras på jordbruksmarken hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på jordbruksmarken eller producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. (23.2.2017/122)

13 §
Bränning av stubb

Bränning av stubb är tillåten endast om det är nödvändigt med tanke på en lyckad sådd eller bekämpning av ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur.

14 § (28.3.2018/195)
Bibehållande av landskapselement

Trädgrupper och enstaka träd som är skyddade enligt 29 § 1 mom. 9 punkten i naturvårdslagen (1096/1996) eller 5 § 8 punkten i Ålands landskapsförordning om naturvård (Ålands författningssamling 1998:113) ska bevaras, om de växer på en areal om högst 0,2 hektar antingen på ett basskifte med jordbruksmark, på en dikesren på ett basskifte eller i området mellan angränsande basskiften. Dessutom ska sådana naturminnesmärken som avses i 23 § i naturvårdslagen eller i 6 § i Ålands landskapslag om naturvård (Ålands författningssamling 1998:82) bevaras, om de är högst 0,2 hektar stora och finns på ett basskifte, på en dikesren på ett basskifte eller i ett område mellan angränsande basskiften.

I 1 mom. avsedda träd får inte beskäras under fåglars häckningstid från den 1 maj till den 31 juli.

15 §
Bekämpning av flyghavre och lokor

På jordbruksmark som är smittad med flyghavre ska flyghavren bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder i enlighet med lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002) och på Åland i enlighet med landskapslagen om bekämpning av flyghavre (ÅFS 1977:68). Den anvisning eller plan för bekämpning av flyghavre som den behöriga myndigheten har gjort upp ska följas.

På jordbruksmark ska jätteloka (Heracleum mantegazzianum), tromsöloka (Heracleum persicum) och bredloka (Heracleum sosnowskyi) bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder.

16 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 13 januari 2015.

Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om minimikrav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ingår i tvärvillkoren (226/2013).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (32013R1306); EUT L 347, 20.12.2013, s. 549

Trädgårdsväxter

Med trädgårdsväxter avses prydnadsväxter, grönsaker, frökryddor samt krydd- och medicinalväxter. Till prydnadsväxter hänförs ett- och fleråriga prydnadsväxter som odlas på friland för att användas som snittblommor eller eterneller. Till grönsaker hänförs bland annat dill, persilja, jordärtskocka och pepparrot samt fleråriga grönsaker såsom rabarber och sparris. Till frökryddor hänförs bland annat koriander, kummin och senapsväxter. Till krydd- eller medicinalväxter hänförs bland annat basilika, slåttergubbe, nattljus, isop, kamomill, backtimjan, ringblomma, gullgentiana, sommarkyndel, kattmynta, äkta malört, gullris, libbsticka, maralrot, stor rödmalva, dansk körvel, mejram, mynta, äkta mannablod, mannablod, kungsmynta, brunört, nässla (dock inte nässla som odlas för fiber), rudbeckia, gurkört, dragon, kämpar, mattram, vallört, fingerborgsblomma, läkevänderot, kryddsalvia, spansk körvel, röllika, citronmeliss, kardborre, kryddtimjan, turkisk drakblomma, kungsljus, läkekungsljus, vallmo, oljevallmo, grekisk fingerborgsblomma, kvanne, anisört och medicinalvide.

Ikraftträdelsestadganden:

28.5.2015/694:

Denna förordning träder i kraft den 2 juni 2015.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (32013R1306); EUT L 347, 20.12.2013, s. 549

4.2.2016/117:

Denna förordning träder i kraft den 9 februari 2016.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (32013R1306); EUT L 347, 20.12.2013, s. 549

23.2.2017/122:

Denna förordning träder i kraft den 28 februari 2017.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (32013R1306); EUT L 347, 20.12.2013, s. 549

4.1.2018/1:

Denna förordning träder i kraft den 9 januari 2018.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (32013R1306); EUT L 347, 20.12.2013, s. 549

28.3.2018/195:

Denna förordning träder i kraft den 4 april 2018.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (32013R1306); EUT L 347, 20.12.2013, s. 549

28.12.2018/1312:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (32013R1306); EUT L 347, 20.12.2013, s. 549

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.