Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

18.12.2014/1250

Statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 9 och 10 § i miljöskyddslagen (527/2014):

1 §
Syfte

Genom denna förordning genomförs rådets direktiv om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (91/676/ EEG), nedan nitratdirektivet.

Syftet med förordningen är att förebygga och minska utsläpp som härrör från användning, lagring och hantering av stallgödsel och i 2 § avsedda andra gödselfabrikat samt från djurproduktion i ytvatten, grundvatten, mark och luft.

2 §
Tillämpningsområde

Denna förordning tillämpas på jordbruk och trädgårdsodling.

Förordningen tillämpas på bruk, lagring och spridning av stallgödsel samt gödselfabrikat enligt lagen om gödselfabrikat (539/2006) och bestämmelser som utfärdats med stöd av den, dock inte på kalkningsämnen.

Genom 5 §, 7 § 1 och 5–8 mom., 8 §, 10 § 1–3, 5–8 och 10 mom. samt 11–13 § genomförs artiklarna 4 och 5 i nitratdirektivet, som utgör de föreskrivna verksamhetskraven SMR 1 enligt tvärvillkoren i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken. Dessutom tillämpas förordningen på andra organiska bifraktioner som uppkommer på gården och som används som gödsel antingen som sådana eller behandlade.

3 §
Definitioner

I denna förordning avses med:

1) rasthage ett område i djurstallets omedelbara närhet där djuren rastas regelbundet och där gödsel och avrinningsvatten samlas upp,

2) flytande täcke ett jämnt fördelat minst 10 centimeter tjockt lager på vätskeytan i en slam- eller urinbehållare eller någon annan motvarande behållare, såsom torv, lättklinker, polystyrengranulat eller polystyrengrus eller motsvarande löst material eller flytande skikt som flytande täcke anses också flytgödsel från nötkreatur när den har bildat skorpa,

3) fast täcke ett fast installerat täcke ovanför vätskeytan i en flytgödsel- eller urinbehållare som förhindrar att regnvatten kommer in i behållaren och som minskar avdunstningen av gaser,

4) totalkväve den sammanlagda totala mängden organiskt och oorganiskt kväve som anges för organiska gödselfabrikat, bifraktioner och stallgödsel,

5) kompostering behandling av stallgödsel och annat organiskt material i syrerik miljö till kompost av jämn kvalitet på en gård, dock inte maskinell behandling i trumkompost eller motsvarande anordning,

6) torrgödsel stallgödsel där urinen har avskilts; den sammanfattande benämningen torrgödsel används för alla slag av fast stallgödsel (torrgödsel, strögödsel, djupströgödsel) samt fast fraktion som fås genom separering av flytgödsel eller rötgödsel,

7) strögödsel stallgödsel där urinen helt sugits upp av ströet,

8) ströbädd ett lager strö som täcker bottnen och binder stallgödsel och urin i ett djurstall där strö fylls på vid behov, och som byts ut med flera månaders intervaller,

9) bete åkerområden med ett- eller fleråriga gräs- eller foderväxter där produktionsdjur äter foder,

10) stallgödsel obehandlad och behandlad spillning och urin från produktionsdjur som också kan innehålla strö och vatten,

11) placering av gödselmedel spridning av flytgödsel, urin och flytande organiska gödselfabrikat med utrustning som skär en fåra i åkerns yta dit flytgödseln, urinet eller gödselfabrikatet rinner eller sprutas,

12) gödselmedel organiska och oorganiska ämnen och preparat som är avsedda att främja växters tillväxt eller förbättra kvaliteten på skörd och vilkas effekt grundar sig på växtnäringsämnen,

13) lösligt kväve ammonium- och nitratkväve samt lösligt organiskt kväve som löser sig i vatten eller i svag saltlösning,

14) jordbruk och trädgårdsodling uppfödning och hållande av nötkreatur, svin, hästar, fjäderfä, får, pälsdjur eller andra motsvarande produktionsdjur, odling av jordbruksväxter, trädgårdsväxter och åkerenergigrödor samt annan jordbruksanvändning av åker,

15) bearbetning sådan tillräckligt djup inblandning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat i åkern efter ytspridning som görs med lämpliga jordbearbetningsredskap,

16) organiskt gödselfabrikat gödselfabrikat enligt punkterna 1B (organiska gödselmedel, med undantag för organiska gödselmedel enligt 1B3 vilkas effekt huvudsakligen baserar sig på andra effekter än växtnäringsämnen), 1C (organiska mineralgödselmedel), 3A2 (organiska jordförbättringsmedel) och 3A5 (biprodukter som används som sådana som jordförbättringsmedel, med undantag för fiberslam samt de för svampodling använda växtunderlag och de använda växtunderlag av torv vilkas näringsämnen redan utnyttjats) i bilaga I till jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat (jord- och skogsbruksministeriets föreskriftssamling 24/11); med organiska gödselfabrikat avses i denna förordning även organiska bifraktioner som definieras nedan: (15.10.2015/1261)

17) organiska bifraktioner fasta och flytande organiska fraktioner som bildas vid jordbruk och trädgårdsodling och som inte är gödselfabrikat enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om gödselfabrikat, såsom pressvätska från ensilage och avrinningsvatten från rasthagar,

18) grundvattenområde ett område som kan avgränsas på geologiska grunder där en jordformation eller en zon av berggrund möjliggör betydande strömmar av grundvatten eller vattentäkt,

19) tät botten en hel yta som till tätheten minst motsvarar asfalt med lämpliga grundskiktkonstruktioner där stallgödsel och avrinningsvatten kan samlas upp,

20) område som översvämmas område som översvämmas oftare än i genomsnitt en gång på 20 år och som inte skyddas av skyddsvallar eller andra permanenta konstruktioner,

21) produktionsdjur djur som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn eller päls eller för annan typ av jordbruksproduktion eller för motsvarande syfte,

22) arbetstekniska och hygieniska skäl arbetstekniska orsaker såsom exceptionellt menföre och att utrustning för gödselhantering går sönder eller liknande samt hygieniska orsaker såsom att stallgödseln innehåller sjukdomsalstrare,

23) rastgård ett inhägnat område som är större än en rasthage, där djur i allmänhet föds upp året runt och som kan ha väderskydd samt utfodrings- och dricksplatser; en rastgård kan också omfatta en rasthage.

24) utfallsdike en grävd öppen fåra som syftar till att samla upp vatten från kant-, teg- och täckdiken i torrläggningsområdet och från det ovanförliggande avrinningsområdet och att avleda det från torrläggningsområdet,

25) vattendrag vattendrag enligt 1 kap. 3 § 1 mom. 3 punkten i vattenlagen (587/2011),

26) vattentät konstruktion konstruktioner som förhindrar att stallgödsel samt urin och andra vätskor hamnar i marken eller i yt- eller grundvatten.

4 §
Placering av lagringsplatser, rasthagar och utfodrings- och drickplatser

Lagringsplatser för stallgödsel och oförpackade organiska gödselfabrikat, rasthagar för produktionsdjur samt utfodrings- och dricksplatser i rastgårdar får inte placeras

1) på grundvattenområde, om det inte genom en redogörelse för markbeskaffenheten kan visas att placeringen inte orsakar förorening av grundvatten eller risk för det,

2) område som översvämmas,

3) på ett avstånd mindre än 50 meter från vattendrag, en brunn som används för hushållsvatten eller en källa,

4) på ett avstånd mindre än 25 meter från ett utfallsdike eller en rännil enligt 1 kap. 3 § 1 mom. 6 punkten i vattenlagen.

5 §
Lagring av stallgödsel

På en gård där det ansamlas stallgödsel från produktionsdjur ska det finnas en lagringsplats för gödsel (gödselstad). Gödselstaden ska ha utrymme för den stallgödsel som ansamlas under minst 12 månader. De minimistorlekar som ska följas för olika slag av stallgödsel och processad gödsel anges i bilaga 1. När minimistorleken för en gödselstad beräknas kan hänsyn tas till odlares gemensamma gödselstäder och ströbäddar i lösdriftsstall samt den stallgödsel som blir kvar på betet under en betessäsong. Vad gäller nötkreatur kan stallgödsel som blir kvar på betet beaktas för högst fyra månader, med undantag av nötkreatur som föds upp utomhus året runt. Avvikelse från minimistorleken får göras, om stallgödsel överlåts till någon som drar nytta av den och som kan ta emot den med stöd av tillstånd som beviljats enligt 27 § i miljöskyddslagen eller om stallgödsel överlåts till en annan gård för att lagras i en gödselstad i enlighet med det ovanskrivna.

Om det ansamlas högst 25 m3 torrgödsel om året som ska lagras eller om högst 25 m3 torrgödsel åt gången lagras på gården får gödseln i stället för i en gödselstad lagras på ett tätt flak eller ett motsvarande underlag som står under tak eller som täcks med en presenning.

Även en gård som tar emot och lagrar stallgödsel ska ha en gödselstad som dimensioneras enligt den mängd som tas emot per år. En gödselstad krävs dock inte om stallgödseln förvaras på en åker för att senare spridas ut på det sätt som föreskrivs i 10 § 5 mom.

6 § (15.10.2015/1261)
Lagring av oförpackade organiska gödselfabrikat

En gård som tar emot och lagrar organiska gödselfabrikat ska ha en vattentät lagringsplats som är dimensionerad enligt den mängd som tas emot.

Organiska gödselfabrikat med en torrsubstans på minst 30 procent får lagras i stack.

Lagringen får inte orsaka förorening av vattendrag eller risk för det. Lagring i stack är alltid förbjuden på grundvattenområden och på områden som översvämmas.

Stacken ska placeras på ett bärande åkerområde och på en sluttande åker nära den övre kanten. En stack får inte placeras på mindre än 100 meters avstånd från ett vattendrag, ett utfallsdike eller en brunn för hushållsvatten och inte på mindre än fem meters avstånd från ett dike. Ett lager på minst 20 centimeter av ett material som binder vätska ska bredas ut som botten för stacken och stacken ska täckas med en tät presenning. Dessutom ska snön avlägsnas från platsen för stacken och underlaget ska formas så att vätska inte rinner ut i miljön.

I en och samma stack ska det placeras minst den mängd organiskt gödselfabrikat som ska spridas ut på en hektar eller högst den mängd som ska spridas ut på hela skiftet och på angränsande skiften. Organiskt gödselfabrikat som lagras i stack ska spridas ut inom högst ett år från det att stacken anlagts.

På den plats där en stack har varit belägen får det placeras en ny stack efter två mellanår.

Det som föreskrivs ovan i 1–6 mom. angående mottagning och lagring av organiska gödselfabrikat gäller också gårdar som tar emot torrgödsel vars torrsubstans är minst 30 procent.

7 §
Konstruktionskrav

Lagringsplatser för stallgödsel och oförpackade organiska gödselfabrikat, gödselrännor och övriga konstruktioner som är avsedda för ledning av gödsel ska vara vattentäta.

Kompostering ska utföras på ett underlag med tät botten eller i konstruktioner som annars är vattentäta.

En kompost som består av minst 30 procent torrsubstans kan förvaras i stack för efterkompostering så som föreskrivs i 6 § 3–6 mom. Det material som täcker en stack för efterkompostering behöver dock inte vara tätt på det sätt som föreskrivs i 6 § 4 mom. (15.10.2015/1261)

Flytgödsellager och lagringsplatser för flytande organiska gödselfabrikat ska täckas med fast eller flytande täcke för att minska utsläpp av ammoniak och luktolägenheter. Lagringsplatser för torrgödsel och till torrsubstansen motsvarande organiska bifraktioner samt organiskt gödselfabrikat ska vara täckta eller ämnet som lagras ska täckas över så att det inte kommer in regnvatten på lagringsplatsen.

Konstruktioner och anläggningar ska vara sådana att ingen vätska från stallgödsel eller organiskt gödselfabrikat kommer ut i miljön vid flytt och hantering av dem eller vid tömning av lagringsplatsen. Lastning ska utföras på underlag med hård botten som håller för maskiners vikt och rörelser och från vilket man vid behov kan ta tillvara gödsel eller organiska gödselfabrikat som fallit ned eller absorberats. (15.10.2015/1261)

Permanenta utfodringsplatser ska vara täckta, ha tät botten och den stallgödsel som ansamlas där ska avlägsnas tillräckligt ofta. Kravet på att platsen ska vara täckt gäller dock inte permanenta utfodringsplatser i rastgårdar och rasthagar som i funktionellt hänseende finns i närheten av djurstallar. (15.10.2015/1261)

Rasthagar ska skötas så att det inte kommer ut näringsutsläpp i yt- och grundvatten.

Pressvätska från beredning av ensilage ska samlas upp och lagras i en tät behållare, om den inte behandlas i ett separat reningsverk.

8 § (15.10.2015/1261)
Lagring av torrgödsel vid exceptionella situationer

På gårdar som producerar gödsel från djurhushållning kan torrgödsel med en torrsubstans på minst 30 procent lagras i stack, om arbetstekniska eller hygieniska skäl kräver det.

Vid lagring av torrgödsel i exceptionella situationer som avses i 1 mom. ska bestämmelserna i 6 § 3–6 mom. iakttas. Bestämmelserna i 6 § 5 och 6 mom. tillämpas dock inte när torrgödsel lagras i stack av hygieniska skäl som hänför sig till djursjukdomar.

9 § (15.10.2015/1261)
Anmälningsskyldighet

Vid lagring av torrgödsel och oförpackade organiska gödselfabrikat i stack i fall som avses i 6 §, vid efterkompostering av kompost i stack i situationer som avses i 7 § 3 mom. och vid lagring av torrgödsel i stack i exceptionella situationer som avses i 8 § ska det 14 dygn innan lagringen påbörjas göras en anmälan till den kommunala miljövårdsmyndigheten, som vid behov utför en inspektion. Vid spridning av stallgödsel i exceptionella situationer som avses i 10 § 2 mom. ska verksamhetsutövaren göra en anmälan till den kommunala miljövårdsmyndigheten före utgången av oktober. Den kommunala miljövårdsmyndigheten ska årligen rapportera om de anmälningar som avses ovan till närings-, trafik- och miljöcentralen.

Anmälan om lagring av torrgödsel i exceptionella situationer som avses i 8 §, om efterkompostering av kompost i stack i situationer som avses i 7 § 3 mom. och om avsteg från det förbud att sprida gödsel som avses i 10 § 2 mom. görs av den verksamhetsutövare på vars djurgård gödseln produceras. Anmälan om lagring i stack av organiska gödselfabrikat och i 6 § 7 mom. avsedd torrgödsel görs av den som tar emot varan.

10 §
Användning av gödselmedel

Spridning av gödselmedel på åkrar ska göras så att det inte sker någon avrinning i vatten och så att det inte finns någon risk för alvförtätning. Vid gödsling ska genomsnittlig skördenivå, odlingszon, växtföljd, växelbruk och jordart beaktas.

Spridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat på åkrar är förbjuden från ingången av november till utgången av mars. Undantag från detta förbud kan dock medges till utgången av november i situationer där stallgödsel under växtperioden inte har kunnat utnyttjas som gödselmedel på en åker på grund av exceptionella väderleksförhållanden. Som exceptionella väderleksförhållanden betraktas situationer där en åker på grund av långvariga rikliga regn och liten avdunstning varit så våt att detta förhindrat spridning av stallgödsel före utgången av oktober. (15.10.2015/1261)

Gödselmedel får inte spridas på snötäckt, frusen eller vattenmättad mark.

Torrgödsel och organiska gödselfabrikat med en torrsubstans på minst 30 procent kan under spridningstiden förvaras på åkern i högst fyra veckor i väntan på spridningen.

Stallgödsel som spridits ut på åkern och organiska gödselfabrikat ska bearbetas in i jorden inom ett dygn från spridningen, med undantag för spridning över växtbeståndet med slangspridare eller genom bredsåning.

På åkerskiften där växttäcket hålls över vintern får stallgödsel och organiska gödselfabrikat från om med 15 september spridas endast genom placering, om det inte gäller spridning av stallgödsel före sådd av växter som sås på hösten.

Gödsling närmare ett vattendrag än fem meter är förbjudet. På den följande fem meters zonen från vattendraget är ytspridning av stallgödsel och organiska gödselfabrikat förbjudet, om inte åkern bearbetas inom ett dygn från spridningen. De ovannämnda gödslings- och ytspridningsförbuden hindrar dock inte att husdjur betar på områdena i fråga. (15.10.2015/1261)

På sådana delar av åkerskiften där lutningen är minst 15 procent är spridning av flytgödsel, urin och flytande organiska gödselfabrikat på annat sätt än genom placering alltid förbjudet. Andra typer av stallgödsel och organiska gödselfabrikat som sprids ut på sluttande delar av åkerskiften ska bearbetas in i jorden inom åtta timmar från spridningen. (16.4.2015/435)

Kring brunnar som används för hushållsvatten och kring källor ska det, beroende på höjdförhållandena i terrängen, brunnens konstruktion och jordarten, lämnas en skyddszon på minst 30–100 meter som inte gödslas med stallgödsel eller organiska gödselfabrikat.

Bestämmelserna i denna paragraf ska också iakttas när pressvätska från ensilage enligt 7 § 8 mom. och avrinningsvatten från rasthagar används som gödsel.

11 §
Kvävegödsling

I fråga om stallgödsel från produktionsdjur och organiska gödselfabrikat som innehåller stallgödsel får den mängd totalkväve som sprids årligen vara högst 170 kg/ha. (16.4.2015/435)

I maximimängderna för lösligt kväve ingår lösligt kväve i oorganiska gödselmedel, i stallgödsel från produktionsdjur, inklusive stallgödsel som samlas där djuren betar, och i organiska gödselfabrikat. Det kväve som ingår i stallgödsel som blir kvar på åkerskiften som används för bete har beaktats i de maximala mängderna för kvävegödsling beaktas enligt tabellen. De maximala mängderna lösligt kväve per år (kg/ha) är följande för olika växter:

Växt Mineraljord Organisk jordart
Korn, havre och blandad spannmål 160 120
Vårvete 170 130
Höstråg
- på hösten 30 30
- på våren 150 120
Vårråg 160 120
Höstvete, rågvete och speltvete
- på hösten 30 30
- på våren 170 140
Övriga sädesslag, blandningar av dem och andra jordbruksgrödor 160 120
Vall 250 210
Beten 210 170
Höstrybs och höstraps* 200 160
Vårrybs och vårraps 170 130
Lin, majs, olje hampa och solros 150 110
Baljväxter 60 40
Sockerbeta 170 130
Tidig potatis 100 80
Stärkelsepotatis 130 90
Annan potatis 120 80
Kålväxter och purjo 250 210
Andra lökväxter 160 120
Rotfrukter 200 170
Krydd- och ört växter 120 80
Andra grönsaksoch trädgårdsväxter 210 170
Bär- och fruktväxter 140 100
Plantskoleproduktion 200 160
*Gödsling före ingången av september anses inte som höstgödsling, men den minskas från maximimängderna.

Om gödselmängden för lösligt kväve överstiger 150 kg/ha om året ska mängden delas upp på minst två omgångar och tiden mellan spridningarna ska vara minst två veckor.

Från ingången av september får mängden lösligt kväve i stallgödsel från produktionsdjur och i organiska gödselfabrikat som sprids vara högst 35 kg/ha. Mängden lösligt kväve som spridits på hösten beaktas i sin helhet som en del av gödslingen av följande gröda.

12 §
Bestämning av stallgödselns näringshalt

Verksamhetsutövaren ska vart femte år låta göra en gödselanalys för att bestämma halterna av lösligt kväve, totalkväve och totalfosfor i stallgödseln. Gödslingen ska planeras antingen utifrån gödselanalysen eller på basis av de tabellvärden som anges i bilaga 2.

Verksamhetsutövaren ska bevara uppgifterna från gödselanalysen och varudeklarationerna för de organiska gödselfabrikaten och på begäran visa dem för tillsynsmyndigheten.

13 §
Verksamhetsutövarens bokföringsskyldighet

Verksamhetsutövaren ska årligen föra bok över gödslingen och på begäran lämna uppgifterna till tillsynsmyndigheten.

Bokföringen ska innehålla uppgift om

1) mängden stallgödsel och organiska gödselfabrikat samt kvävegödsel som använts för tillförsel av näringsämnen på åkrarna samt det lösliga kvävet och totalkvävet i dem,

2) skördenivåer,

3) tidpunkterna då stallgödsel eller organiska gödselfabrikat har spridits på åkrarna.

14 §
Tillsyn

Bestämmelser om tillsynen över efterlevnaden av denna förordning finns i 8 kap. i miljöskyddslagen och om straff i 224 och 225 § i den lagen.

Den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten och den kommunala miljövårdsmyndigheten ska lämna den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen de uppgifter som behövs för tillsynen över efterlevnaden av förordningen och för utarbetande av de rapporter som krävs enligt nitratdirektivet, samt uppgifter om överträdelser av förordningen.

15 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2015.

Kravet i fråga om kompostunderlag med tät botten i 7 § 2 mom., kravet i fråga om lastningsunderlag med hård botten i 7 § 5 mom., de konstruktionsmässiga kraven i fråga om permanenta utfodrings- och drickplatser i 7 § 6 mom., förbudet att sprida stallgödsel och organiska gödselfabrikat enligt 10 § 2 mom. samt maximimängden lösligt kväve vid användning av cellsaft från stärkelsepotatis enligt 11 § 4 mom. tillämpas dock först från och med den 1 januari 2016. (15.10.2015/1261)

Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000).

Bestämmelserna i 5 § 1 mom. i den förordning som upphävs förblir dock i kraft till den 31 december 2015 till den del momentet tillämpas på användningen av cellsaft från stärkelsepotatis som gödselmedel.

16 §
Övergångsbestämmelser

På en gödselstad som tagits i bruk eller för vilken ansökan om miljötillstånd eller bygglov är anhängig när denna förordning träder i kraft tillämpas de bestämmelser om minimivolym för gödselstäder som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning. (12.3.2015/220)

Bestämmelserna i 4 § om placering av konstruktioner och bestämmelserna i 7 § 4 mom. om täckning av lagringsplatser tillämpas endast på byggprojekt som inletts efter ikraftträdandet av förordningen.

Bilaga 1 (15.6.2015/1261)

Minimistorlekar för lagring av gödsel

Tabell 1. Minimistorlekar för lagring av gödsel under 12 månader per djur/per djurplats enligt typ av gödsel (m3/djur/år, utan regnvatten).

För regnvatten utökas den storlek som beräknats enligt tabell 1 för flytgödsel- eller urinbehållare med minst 300 millimeter, om behållaren täcks genom skorpbildning, och minst 500 millimeter om behållaren är försedd med något annat flytande täcke. Dessutom ska behållarens höjd ökas med minst 100 millimeter för flytande löst täcke som placeras på ytan av flytgödseln.

Om andra vätskor än tvättvatten från djurstallet leds till flytgödsel- eller urinbehållaren, såsom avloppsvatten från mjölkrummet och pressvätska från ensilage, ska det beaktas vid dimensioneringen av behållaren.

DJUR FLYTGÖDSEL STRÖGÖDSEL GÖDSEL FRÅN STRÖBÄDD TORRGÖDSEL URIN
Mjölkko (8500 kg) 1 25,5 28,6 15,8 8,7
Kviga 8,5 13,4 6,6 2,9
Diko 19,0 20,4 16,9 1,9
Köttboskap, Tjur 12,1 12,9 10,1 1,7
Kokalv 6–12 mån.  7,2 9,7 6,1 1,7
Kokalv < 6 mån. 3,6 6,1 3,1 1,1
Tjurkalv 6–12 mån. 9,5 12,1 8,0 2,1
Tjurkalv < 6 mån.  4,7 7,1 4,0 1,3
Gödsvin 2,3 2,4 3,0 1,0 1,6
Sugga och grisar 4 9,3 10,7 2,2 6,8
Sugga och grisar i satellit-svinstall 5 12,7 15,5 3,5 10,4
Sinsugga 3,9 4,9 1,6 2,7
Avvand gris 6 1,2 1,6 0,6 0,8
Galt (fullvuxen) 4,9 6,1 1,8 3,5
Broiler 2 - 0,015 - -
Värphöna, Broilerhona - 0,04 - -
Kalkon 2 - 0,06 - -
Anka, Gås 2 - 0,04 - -
And 2 - 0,025 - -
Får och lamm - 1,3 - -
Getter och killingar - 1,3 - -
Lamm och killingar 3–9 mån. 7 - 1,3 - -
Lamm och killingar 6–9 mån. 7 - 0,6 - -
Häst > 150 cm - 17,0 - -
Ponny 120–150 cm - 12,0 - -
Liten ponny < 120 cm - 8,0 - -
Mink, Iller - 0,25 - -
Räv, Sjubb - 0,5 - -
Lantrasboskap 8:
Mjölkko - 22,3 - -
Diko - 15,9 - -
Kviga - 11,7 - -
Tjur - 11,9 - -
Kokalv 6-12 kk - 8,5 - -
Tjurkalv 6-12 kk - 9,4 - -
Kalv < 6 kk - 5,3 - -

1 För högproducerande boskap rekommenderas större lager än de i tabellen.

2 Per djurplats.

3 Gäller gödsvin med en genomsnittlig slaktvikt på högst 90 kg. Om slaktvikten är högre används värden för sinsugga.

4 Normalt suggstall. Grisarna med upp till cirka 11 veckors ålder.

5 Gäller satellitsvinstall. Gödselmängder per suggplats, när den används för minst åtta grisningsomgångar om året. Grisar beaktas upp till en ålder på cirka fem veckor före avvänjning.

6 Grisar i mellanuppfödningsstadiet, ålder 5–11 veckor.

7 Under uppfödning, två uppfödningsomgångar om året.

8 Östfinsk, västfinsk och nordfinsk boskap.

Minimistorlekar för lager av processad gödsel

Biogasprocess

Behandling av stallgödsel i biogasanläggning minskar inte märkbart mängden gödsel. Den bifogade tabellen kan därför direkt tillämpas på gödseln.

Fraktionering (separering)

Vid fraktionering delas flytgödsel upp i en flytande och en fast fraktion som ska lagras i separata utrymmen. När storleken på de lagerlokaler som krävs för fraktioner räknas ut är utgångspunkten den mängd flytgödsel som enligt tabellen ovan uppkommer på gården. Mängden fraktioner och storleken på de lager som behövs beror på utrustningens effektivitet och på den obehandlade gödselns egenskaper.

Följande skillnader i utrustningarnas effekter har rapporterats (Hjorth 20091):

Filterpress 29 %
Trumfilter 10–25 %
Skruvpress 5-25 %
Centrifugalsikt 7-26 %
Dekantercentrifug 13–29 %

Procenten anger hur stor del av den obehandlade flytgödseln som blir fast fraktion vid fraktioneringen.

Då mängden olika fraktioner beräknas används den separationseffekt som utrustningens tillverkare uppger.

Exempel:

En gård har 100 mjölkkor som totalt producerar 2 550 kubikmeter flytgödsel om året. Flytgödseln fraktioneras med en skruvpress som enligt tillverkarens uppgift har en separationseffekt på 15 %. Vid fraktioneringen bildas 15 % x 2 550 m3 = 383 m3 fast fraktion. Resten, dvs. 2 167 m3, är flytande fraktion.

Gödsellagren ska dimensioneras enligt de nämnda mängderna med beaktan av kraven på regnvatten och eventuellt flytande täcke enligt Tabell 1.

Kompostering

Genom vändning av aktiva torr- och strögödselstackar eller vid reaktorkompostering kan den mängd gödsel som ska lagras beräknas minska med 20 % av den årliga gödselmängd som beräknas med hjälp av tabell 1.

1 Hjorth M., Christensen K.V., Christensen M.L., Sommer S.G. 2010. Solid-liquid separation of animal slurry in theory and practice. A review. Agron Sustain Dev 30, 153-180.

Bilaga 2

Tabellvärden för stallgödsel

SLAG AV GÖDSEL
Totalfosfor kg/m3 Lösligt kväve kg/m3 Totalkväve kg/m3
Nötkreatur strögödsel 1,0 1,1 4,0
Nötkreatur flytgödsel 0,5 1,7 2,9
Nötkreatur urin 0,1 1,5 2,5
Svin strögödsel 2,8 1,2 4,6
Svin flytgödsel 0,8 2,2 3,4
Svin urin 0,2 1,3 2,0
Får och get strögödsel 1,3 1,0 4,9
Häst strögödsel 0,5 0,4 2,6
Höna strögödsel 5,6 4,2 9,4
Broiler strögödsel 3,6 2,7 8,7
Kalkon strögödsel 4,4 3,2 8,0
Räv strögödsel 12,7 1,4 6,5
Mink strögödsel 12,1 0,9 5,2

Ikraftträdelsestadganden:

12.3.2015/220:

Denna förordning träder i kraft den 20 mars 2015.

16.4.2015/435:

Denna förordning träder i kraft den 17 april 2015.

15.10.2015/1261:

Denna förordning träder i kraft den 16 oktober 2015.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.