Beaktats t.o.m. FörfS 999/2019.

30.4.2010/310

Statsrådets förordning om undervisnings- och kulturministeriet

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från undervisningsministeriet, föreskrivs med stöd av lagen den 28 februari 2003 om statsrådet (175/2003):

1 § (1.7.2015/849)
Uppgifter

Till undervisnings- och kulturministeriets uppgifter hör

1) småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning samt övrig allmänbildande utbildning,

2) grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning,

3) vuxenutbildning och fritt bildningsarbete,

4) universitetsundervisning,

5) yrkeshögskoleundervisning,

6) vetenskaplig forskning,

7) ärenden som gäller språkexamina och auktoriserade translatorer,

8) konst samt statsgaranti för konstutställningar,

9) kultur och kulturarvet,

10) idrott,

11) ungdomsarbete och ungdomspolitik,

12) arkivväsendet,

13) det allmänna biblioteksväsendet,

14) kulturell mångfald och arbete mot rasism,

15) ärenden som gäller evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och andra religionssamfund samt andra religionsfrihetsärenden och det allmänna ordnandet av begravningsväsendet,

16) studiestöd,

17) upphovsrätt,

18) ärenden som gäller statsandel och understöd för undervisnings- och kulturverksamhet.

2 § (27.9.2018/801)
Ämbetsverk, inrättningar, bolag och andra organ som hör till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde

Till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde hör

1) universiteten och övningsskolorna vid dem,

2) yrkeshögskolorna,

3) Utbildningsstyrelsen och de statliga läroanstalter som hör till dess verksamhetsområde,

4) studentexamensnämnden,

5) Nationella centret för utbildningsutvärdering,

6) besvärsnämnden för studiestöd,

7) rättsskyddsnämnden för studerande,

8) Finlands Akademi,

9) Institutet för de inhemska språken,

10) Riksarkivet,

11) Depåbiblioteket,

12) Centret för konstfrämjande, konstrådet, de statliga konstkommissionerna och de regionala konstkommissionerna,

13) biblioteket för synskadade,

14) Museiverket,

15) förvaltningsnämnden för Sveaborg,

16) Nationella audiovisuella institutet,

17) bildprogramsnämnden,

18) Finlands nationalopera och -balett,

19) Finlands Nationalteater,

20) Nationalgalleriet,

21) Finlands filmstiftelse,

22) CSC-Tieteen tietotekniikan keskus Oy,

23) Hästinstitut Ab.

3 § (10.3.2016/161)
Organisation

Vid ministeriet finns en avdelningen för småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete, en avdelning för yrkesutbildning, en avdelning för högskole- och forskningspolitik och gymnasieutbildning, en kultur- och konstpolitisk avdelning samt en ungdoms- och idrottspolitisk avdelning. Avdelningarna kan ha ansvarsområden och grupper. (27.9.2018/801)

Verksamhetsenheter utanför ministeriets avdelningar är förvaltningsenheten, ekonomienheten, internationella sekretariatet och kommunikationsenheten. Enheterna kan ha grupper.

4 §
Arbetsordning

I arbetsordningen bestäms om styrningen av ministeriets förvaltningsområde, ledningen av ministeriet och om ledningsgrupperna, avdelningarnas och de andra verksamhetsenheternas ansvarsområden, de ledande tjänstemännens uppgifter och ställföreträdare, beredningen av ärenden samt om vilken tjänsteman som skall avgöra ett ärende.

I fråga om den interna organisationen och arbetsfördelningen inom en avdelning eller annan verksamhetsenhet bestäms närmare i arbetsordningen eller vid behov i ministeriets interna bestämmelser som utfärdas av chefen för avdelningen eller verksamhetsenheten.

5 §
Personal

Vid ministeriet finns en kanslichef. Som chef för en avdelning är en överdirektör. Om chefen för verksamhetsenheten utanför avdelningarna bestäms i arbetsordningen.

Vid ministeriet finns dessutom andra tjänstemän och personal i arbetsavtalsförhållande.

Ministern beslutar om vid vilken avdelning eller annan verksamhetsenhet tjänster, tjänstemän och personal i arbetsavtalsförhållande skall placeras. Vid ministeriet kan finnas tjänster, tjänstemän och personal i arbetsavtalsförhållande som inte är placerade vid någon avdelning eller verksamhetsenhet.

6 § (10.3.2016/161)
Behörighetsvillkor

Behörighetsvillkor är utöver vad som föreskrivs i 8 § 2 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994) och 43 § i reglementet för statsrådet (262/2003)

1) för direktörer samt för chefer för ett ansvarsområde, en enhet och en grupp högre högskoleexamen, förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde och i praktiken visad ledarförmåga,

2) för lagstiftningsråd och upphovsrättsråd annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt samt förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde, om inte 1 punkten ska tillämpas på dem på grund av deras uppgifter eller ställning,

3) för högskoleråd, kulturråd, idrottsråd, undervisningsråd, byggnadsråd, revisionsråd och övriga råd samt konsultativa tjänstemän högre högskoleexamen och förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde, om inte 1 punkten ska tillämpas på dem på grund av deras uppgifter eller ställning,

4) för andra sådana tjänstemän som är föredragande vid statsrådets allmänna sammanträde eller på vars uppgifter ställs motsvarande krav, högskoleexamen.

7 §
Utnämning eller anställning av personal

Bestämmelser om de tjänstemän som utnämns av statsrådet finns i reglementet för statsrådet. Planeringschefen utnämns av statsrådet. (23.2.2012/104)

Övriga tjänstemän och personalen i arbetsavtalsförhållande utnämns eller anställs av ministeriet.

8 §
Förbehållande av beslutanderätt

Utöver vad som bestäms i 37 § reglementet för statsrådet kan en chef för en verksamhetsenhet i enstaka fall förbehålla sig beslutanderätten i ärenden som annars skulle ankomma på en underlydande.

10 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2010.

Genom denna förordning upphävs förordningen av den 22 maj 2003 om undervisningsministeriet (379/2003) jämte ändringar.

I utnämningsärenden som har anhängiggjorts före ikraftträdandet tillämpas behörighetsvillkoren i den upphävda förordningen.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Ikraftträdelsestadganden:

21.12.2010/1286:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

6.10.2011/1065:

Denna förordning träder i kraft den 10 oktober 2011.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

15.12.2011/1293:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012. Förordningens 3 § träder dock i kraft först den 1 februari 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

23.2.2012/104:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2012.

28.12.2012/1035:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.

24.1.2013/68:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2013.

30.12.2013/1307:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.

10.4.2014/327:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2014.

1.7.2015/849:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2015.

10.3.2016/161:

Denna förordning träder i kraft den 15 mars 2016.

25.8.2016/732:

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2016.

21.12.2016/1365:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.

28.6.2017/438:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2017 och gäller till och med den 31 december 2018.

27.9.2018/801:

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2018. Förordningens 3 § 1 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2019.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.