1686/2009

I denna lag föreskrivs om tekniska säkerhetskrav för fartyg, fartygs lastlinjer, besiktning av fartyg, skeppsmätning och säker drift av fartyg.

I denna lag och i de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den avses med

Denna lag tillämpas på finska fartyg på finskt vattenområde och utanför finskt vattenområde samt på utländska fartyg på finskt vattenområde enligt vad som föreskrivs nedan.

Denna lag tillämpas på finska fiskefartyg som har en längd av minst 10 meter. Inom fartområde I för inrikes fart tillämpas lagen dock endast på fiskefartyg som har en längd av minst 12 meter. Lagen tillämpas dessutom på utländska fiskefartyg i klass III som används för fångst på Finlands territorialvatten eller som lossar fångsten i en finsk hamn.

Denna lag tillämpas inte på fritidsbåtar, nöjesfartyg, hyresbåtar och inte heller på sådana vajerfärjor som styrs med hjälp av en styrlina eller någon annan av Transport- och kommunikationsverket godkänd anordning som ersätter styrlinan och vilka inte enligt 6 § i lagen om trafiksystem och landsvägar (503/2005) hör till en landsväg.

Denna lag tillämpas inte på följande fartyg, om de besiktas inom ett annat adekvat besiktningssystem:

Bestämmelser om tillsynen över efterlevnaden av bestämmelser och föreskrifter som gäller fartygssäkerheten finns i lagen om tillsyn över fartygssäkerheten (370/1995) .

Bestämmelser om harmoniserade krav och förfaranden för säker lastning och lossning av bulkfartyg finns i lagen om säker lastning och lossning av vissa bulkfartyg (1206/2004) .

Bestämmelser om säkerställande av säkerheten och om tillsynsmyndigheternas uppgifter i fråga om tryckbärande anordningar i fartyg finns i lagen om tryckbärande anordningar (1144/2016) .

Utöver vad som föreskrivs i denna lag finns det bestämmelser om elektrisk utrustning i fartyg i elsäkerhetslagen (1135/2016) .

Bestämmelser om förhindrande av miljöförstöring finns i miljöskyddslagen för sjöfarten (1672/2009) .

I sjötrafiklagen (782/2019) finns bestämmelser om krav på fartyg som används för handelssjöfart och krav på farkoster avsedda för sport och fritidsändamål, till den del kraven inte regleras någon annanstans i lag. (19.6.2019/783)

I lagen om säkerhet och utsläppskrav för fritidsbåtar (1712/2015) finns bestämmelser om skydd av människors säkerhet och hälsa samt av egendom och miljön mot fritidsbåtars, vattenskotrars och deras utrustnings skadliga egenskaper samt om avgasutsläpp och bullerutsläpp från motorerna på fritidsbåtar och vattenskotrar. (19.6.2019/783)

Bestämmelser om sådan fartygsutrustning som omfattas av internationella överenskommelser om säkerställande av överensstämmelse med kraven finns i lagen om marin utrustning (1503/2011) .

Bestämmelser om inspektioner och utlåtanden för i sjöarbetskonventionen avsedda sjöarbetscertifikat finns i lagen om fartygspersonalens arbets- och boendemiljö samt mathållningen ombord på fartyg (395/2012) .

Ett fartyg som används i sjöfart ska vara så konstruerat, byggt, utrustat och lastat eller barlastat och försett med sådana nödvändiga förnödenheter samt även i övrigt sådant att det med hänsyn såväl till farvattnens beskaffenhet som till den fart i vilken fartyget används kan anses att liv, egendom och miljö är tryggade.

Ett fartyg som omfattas av tillämpningsområdet för SOLAS-konventionen ska uppfylla de krav på konstruktioner och utrustning samt arrangemang för dessa som i konventionen uppställs för fartyget. Vid fartygets drift ska iakttas de funktionella krav som uppställs i SOLAS-konventionen i syfte att säkerställa fartygssäkerheten.

Ett fartyg som omfattas av tillämpningsområdet för SOLAS-konventionen ska uppfylla de förpliktande bestämmelser enligt koderna i anslutning till SOLAS-konventionen som gäller fartygs konstruktioner, utrustning och arrangemang för dessa.

Utöver vad som anges i SOLAS-konventionen ska ett fartyg som omfattas av konventionen uppfylla kraven enligt de regler som ett erkänt klassificeringssällskap utarbetat om fartygets skrov, maskineri samt elektriska och automatiska anläggningar eller motsvarande föreskrifter som meddelats av Transport- och kommunikationsverket.

För säkerställande av en tillräcklig nivå på fartygssäkerheten kan Transport- och kommunikationsverket meddela närmare tekniska föreskrifter om de tekniska och funktionella kraven enligt SOLAS-konventionen, i första hand med tillämpning av IMO:s anvisningar och rekommendationer, samt godkänna säkerhetskonstruktioner, säkerhetssystem och säkerhetsutrustning enligt SOLAS-konventionen.

För ett fartyg som i vanliga fall inte används i internationell fart men som undantagsvis måste göra en internationell resa kan Transport- och kommunikationsverket medge eftergifter från bestämmelserna i SOLAS-konventionen, om fartyget uppfyller de säkerhetskrav som är tillräckliga med hänsyn till den tänkta resans längd och beskaffenhet samt farvattnet.

Under de förutsättningar som anges i SOLAS-konventionen kan Transport- och kommunikationsverket dessutom för ett sådant fartyg vars konstruktion inrymmer nya slags komponenter medge eftergifter i fråga om utrustningskraven avseende säker navigering, om tillämpningen av kraven allvarligt skulle försvåra forskningsarbetet för att utveckla komponenter av detta slag och möjligheterna att installera dem för bruk på fartyg i internationell fart.

Transport- och kommunikationsverket kan tillåta att vissa tillbehör, utrustning eller apparater som avviker från kraven i SOLAS-konventionen installeras i ett fartyg, att ämnen som avviker från kraven i konventionen används på fartyget eller att arrangemang som avviker från kraven i konventionen tillämpas i fartyget, om Transport- och kommunikationsverket utifrån utförda tester eller på något annat sätt har konstaterat att tillbehören, utrustningen, apparaten, materialet och det särskilda arrangemanget är minst lika effektiva som de som föreskrivs i SOLAS-konventionen.

Under de förutsättningar som anges i SOLAS-konventionen kan Transport- och kommunikationsverket besluta att tillbehör, utrustning, apparater, material eller ett särskilt arrangemang i anslutning till ett fartyg i ett enskilt fall kan ersättas på något annat sätt än vad som anges i SOLAS-konventionen.

I de fall som anges i SOLAS-konventionen kan Transport- och kommunikationsverket, under de förutsättningar som anges i SOLAS-konventionen, medge eftergifter för enskilda fartyg eller fartygsklasser i fråga om de krav som ställs på fartygets eller fartygsklassens konstruktioner, utrustning eller arrangemangen för dessa.

Transport- och kommunikationsverket kan för ett enskilt fartyg godkänna att säkerhetsarrangemangen för ett fartyg genomförs på ett annat sätt än vad som anges i SOLAS-konventionen, om man på detta sätt uppnår minst samma säkerhetsnivå som när reglerna enligt SOLAS-konventionen iakttas.

Transport- och kommunikationsverket meddelar i enlighet med kapitel V i bilagan till SOLAS-konventionen föreskrifter om i vilken omfattning reglerna 15–28 i kapitel V i bilagan till SOLAS-konventionen ska tillämpas på fartyg med en bruttodräktighet under 150 och på sådana fartyg med en bruttodräktighet under 500 som uteslutande navigerar i skyddade kustvatten eller i inre farvatten i Finland. Transport- och kommunikationsverket meddelar även föreskrifter om till vilka delar reglerna i kapitel V i bilagan till SOLAS-konventionen ska tillämpas på fartyg i inrikes fart.

Transport- och kommunikationsverket kan meddela föreskrifter i enlighet med kapitel V i bilagan till SOLAS-konventionen om allmänna avvikelser från kraven på navigationsutrustning för fartyg som saknar mekanisk framdrivning.

Transport- och kommunikationsverket kan vid behov medge partiella eller villkorliga eftergifter från säkerhetskraven för navigering eller likvärdigheter enligt kapitel V i bilagan till SOLAS-konventionen när ett fartyg används på en resa där den största distansen från fartyget till land, resans längd och beskaffenhet, frånvaron av kända navigationsrisker och andra omständigheter som påverkar säkerheten är sådana att det vore oändamålsenligt eller onödigt att tillämpa SOLAS-konventionen fullt ut. Transport- och kommunikationsverket ska då ta hänsyn till hur eftergifterna och likvärdigheterna eventuellt inverkar på övriga fartygs säkerhet.

Redaren eller dennes ombud ska för höghastighetsfartyg ansöka om trafiktillstånd enligt den säkerhetskod för höghastighetsfartyg som avses i SOLAS-konventionen.

Transport- och kommunikationsverket ska bevilja och vid behov återkalla trafiktillstånd för höghastighetsfartyg enligt säkerhetskoden för höghastighetsfartyg, på de grunder som anges i koden.

Befälhavaren på ett fartyg som medför industripersonal ska innan transporten inleds försäkra sig om att ha fått skriftliga bevis på att varje person som räknas som industripersonal och transporteras eller inkvarteras ombord

Transport- och kommunikationsverket ska informera IMO om eftergifter beviljade enligt 7 § 2 mom., alternativa arrangemang godkända enligt 10 § samt om partiella eller villkorliga eftergifter eller likvärdigheter beviljade enligt 11 § 3 mom.

Transport- och kommunikationsverket ska informera IMO om i 8 § 1 mom. avsedda beslut om likvärdighet samt lämna en rapport om utförda undersökningar.

Passagerarfartyg som omfattas av tillämpningsområdet för non-SOLAS-direktivet delas in i klasserna A, B, C och D i enlighet med non-SOLAS-direktivet beroende på vilket havsområde de trafikerar.

Transport- och kommunikationsverket bestämmer närmare gränserna för de havsområden som avses i 1 mom.

Vid tillämpning av bestämmelserna och föreskrifterna om radiokommunikation definieras havsområdena i enlighet med bestämmelserna i bilaga IV till SOLAS-konventionen.

Ett passagerarfartyg som omfattas av non-SOLAS-direktivet ska uppfylla de tekniska säkerhetskrav som i non-SOLAS-direktivet uppställs för det.

Utöver vad som anges i non-SOLAS-direktivet ska ett fartyg som omfattas av direktivet uppfylla kraven enligt de regler som ett erkänt klassificeringssällskap utarbetat om fartygets skrov, maskineri samt elektriska och automatiska anläggningar eller motsvarande föreskrifter som meddelats av Transport- och kommunikationsverket.

För genomförande av non-SOLAS-direktivet meddelar Transport- och kommunikationsverket närmare föreskrifter om fartygs tekniska säkerhet.

För säkerställande av en tillräcklig nivå med tanke på fartygssäkerheten får Transport- och kommunikationsverket meddela närmare tekniska föreskrifter om omständigheter kring den tekniska säkerheten för passagerarfartyg som omfattas av tillämpningsområdet för non-SOLAS-direktivet, om det på grund av klimat- och väderleksförhållanden eller andra särskilda lokala förhållanden är nödvändigt att förbättra säkerhetskraven enligt direktivet.

Transport- och kommunikationsverket får meddela föreskrifter som tillåter tillämpningen av regler som motsvarar reglerna i den delegerade förordningen, om de motsvarande reglerna är minst lika effektiva som reglerna i den delegerade förordningen.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare tekniska föreskrifter enligt vilka passagerarfartyg som omfattas av non-SOLAS-direktivet medges eftergifter från vissa särskilda krav enligt direktivet när de används för inrikes resor.

Transport- och kommunikationsverket ska förena eftergiften med driftkrav enligt non-SOLAS-direktivet genom vilka det säkerställs att säkerhetsnivån för fartyget inte blir lägre.

Redaren eller dennes ombud ska för höghastighetspassagerarfartyg ansöka om trafiktillstånd enligt den säkerhetskod för höghastighetsfartyg som avses i non-SOLAS-direktivet.

Transport- och kommunikationsverket ska bevilja och vid behov återkalla trafiktillstånd för höghastighetspassagerarfartyg enligt den säkerhetskod för höghastighetsfartyg som avses i non-SOLAS-direktivet, på de grunder som anges i koden.

Transport- och kommunikationsverket ska omedelbart informera Europeiska kommissionen om de åtgärder som avses i 16–18 §.

Ett fiskefartyg som omfattas av tillämpningsområdet för fiskefartygsdirektivet ska uppfylla de tekniska säkerhetskrav som i fiskefartygsdirektivet och i övriga direktiv uppställs för fartyget i fråga. Fartyget ska också uppfylla kraven enligt Torremolinosprotokollet så som anges i fiskefartygsdirektivet.

Utöver vad som anges i fiskefartygsdirektivet ska vid konstruktion, byggande och underhåll av skrov, huvud- och hjälpmaskineri samt elektriska och automatiska anläggningar på ett fiskefartyg iakttas de föreskrifter som fastställts för klassificering av en erkänd organisation eller motsvarande föreskrifter som meddelats av Transport- och kommunikationsverket.

För genomförande av fiskefartygsdirektivet och övriga direktiv meddelar Transport- och kommunikationsverket närmare föreskrifter om fiskefartygs tekniska säkerhet.

Av särskilda skäl kan Transport- och kommunikationsverket i enskilda fall medge undantag från kraven enligt fiskefartygsdirektivet, om undantaget inte försämrar fartygssäkerheten.

Under de förutsättningar som anges i fiskefartygsdirektivet kan Transport- och kommunikationsverket besluta att tillbehör, utrustning, apparater, material och särskilda arrangemang i enskilda fall kan betraktas som likvärdiga enligt vad som annars förutsätts i fiskefartygsdirektivet.

Ett specialfartyg som omfattas av någondera koden för specialfartyg ska uppfylla de tekniska säkerhetskrav som i koden uppställts för fartyget i fråga.

För säkerställande av en tillräcklig nivå på fartygssäkerheten får Transport- och kommunikationsverket meddela närmare tekniska föreskrifter om de tekniska kraven för specialfartyg i enlighet med IMO:s anvisningar och rekommendationer.

Transport- och kommunikationsverket kan i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i koden för specialfartyg, om det är fråga om en enstaka resa i skyddade kustvatten och fartyget uppfyller de säkerhetskrav som är tillräckliga med hänsyn till den tänkta resans längd och karaktär samt farvattnet.

För ett fartyg som i vanliga fall inte används som specialfartyg men som undantagsvis gör en resa som specialfartyg kan Transport- och kommunikationsverket medge eftergifter från bestämmelserna i koden för specialfartyg, om fartyget uppfyller de säkerhetskrav som är tillräckliga med hänsyn till den tänkta resans längd och karaktär samt farvattnet.

Under de förutsättningar som anges i koden för specialfartyg kan Transport- och kommunikationsverket besluta att tillbehör, utrustning, apparater, material och särskilda arrangemang i enskilda fall kan betraktas som likvärdiga enligt vad som annars förutsätts i koden för specialfartyg.

Transport- och kommunikationsverket meddelar föreskrifter om hur koden för specialfartyg ska tillämpas på specialfartyg med en bruttodräktighet under 500.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/100/EG om ömsesidigt erkännande av fartcertifikat för fartyg i inlandssjöfart, nedan direktivet om fartcertifikat för fartyg och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG är i kraft i Finland. På fartyg i inlandssjöfart i Finland tillämpas dock inte de tekniska föreskrifterna i direktivet om fartcertifikat för fartyg eller i andra av Europeiska unionens direktiv om inlandssjöfart, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lagstiftningen.

Fartyg som har en bruttodräktighet på minst 500, går i inrikes fart och som medför industripersonal ska uppfylla kraven i IP-koden.

Fartyg vars bruttodräktighet understiger 500 och som medför industripersonal ska uppfylla syftena och de funktionella kraven i IP-koden. För att trygga en tillräcklig nivå när det gäller fartygssäkerheten får Transport- och kommunikationsverket meddela närmare tekniska föreskrifter om sådana tekniska krav avseende fartyg som medför industripersonal genom vilka det säkerställs att syftena och de funktionella kraven i IP-koden uppfylls. Befälhavaren på ett fartyg som medför industripersonal ska innan transporten inleds försäkra sig om att ha fått skriftliga bevis på att varje person som räknas som industripersonal och transporteras eller inkvarteras ombord

För andra än i 21 och 22 § avsedda fartyg meddelar Transport- och kommunikationsverket närmare tekniska föreskrifter för uppfyllande av de allmänna säkerhetskraven enligt 5 § och för säkerställande av en tillräcklig nivå med hänsyn till fartygssäkerheten. Föreskrifterna kan gälla fartygets

Av särskilda skäl kan Transport- och kommunikationsverket i enskilda fall medge avvikelser från de föreskrifter som avses i 1 mom., om fartygssäkerheten inte försämras väsentligt.

Tillverkare av yrkesbåtar ska för uppfyllande av de tekniska föreskrifter som Transport- och kommunikationsverket meddelat med stöd av 23 § säkerställa att en yrkesbåt är konstruerad och byggd i överensstämmelse med kraven samt sörja för att yrkesbåtens överensstämmelse med kraven bedöms av ett i 4 kap. i lagen om säkerhet och utsläppskrav för fritidsbåtar avsett anmält organ, ett motsvarande anmält organ som utsetts av en myndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller av ett erkänt klassificeringssällskap. Ett motsvarande anmält organ som utsetts av en myndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska ha en representant med hemort i Finland och som för det anmälda organets talan i domstolar och hos andra myndigheter. Om det görs väsentliga ändringar på en yrkesbåt efter bedömningen av överensstämmelsen med kraven, ska redaren sörja för att det görs en ny bedömning av överensstämmelsen med kraven för yrkesbåten.

Transport- och kommunikationsverket beviljar efter ansökan certifikat för yrkesbåt till en yrkesbåt som överensstämmer med kraven samt till en yrkesbåt som en myndighet i en annan stat har godkänt i enlighet med dess motsvarande bestämmelser, om yrkesbåten åtminstone uppnår en säkerhetsnivå som motsvarar den säkerhetsnivå för en yrkesbåt som anges i de tekniska föreskrifter som Transport- och kommunikationsverket har meddelat med stöd av 23 §. Med certifikat för yrkesbåt jämställs certifikat som har beviljats av ett erkänt klassificeringssällskap och som intygar att yrkesbåten uppfyller kraven enligt det erkända klassificeringssällskapets regler eller standarder.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om den i 1 mom. avsedda bedömningen av överensstämmelse med kraven för yrkesbåtar och om förfarandena för detta samt om ansökan om det certifikat för yrkesbåt som avses i 2 mom.

Den förliga ramp som leder till bildäcket på finska ro-ro-fartyg och utländska ro-ro-passagerarfartyg som går i reguljär trafik från eller till en hamn i Finland ska till konstruktion och arrangemang vara sådan att den inte skadas om den förliga bordläggningsporten går sönder eller lossnar.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare tekniska föreskrifter om konstruktion och arrangemang i fråga om den förliga rampen.

Syftet med fartygets lastlinje och fribord är att ange hur djupt fartyget maximalt får lastas.

Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas på de fartyg som nämns i 3 § 4 mom., på hyresbåtar, på fiskefartyg eller på obemannade pråmar i inrikes fart, med undantag för pråmar som är fast kopplade till ett skjutande fartyg. Bestämmelserna i detta kapitel ska inte heller tillämpas på yrkesbåtar, med undantag för bestämmelserna i 28 a §.

Ett fartyg i internationell fart som omfattas av lastlinjekonventionen eller Östersjölastlinjeöverenskommelsen ska uppfylla kraven enligt bestämmelserna i lastlinjekonventionen eller Östersjölastlinjeöverenskommelsen. Andra fartyg än fartyg i internationell fart som omfattas av lastlinjekonventionen eller Östersjölastlinjeöverenskommelsen med en längd över 15 meter men under 24 meter, ska ha ett sådant fribord som med hänsyn till farvattnets karaktär kan anses tryggt.

Fartyg som omfattas av lastlinjekonventionen eller Östersjölastlinjeöverenskommelsen ska ha ett internationellt lastmärke och ett internationellt lastlinjecertifikat, ett östersjölastmärke och ett östersjölastlinjecertifikat eller ett internationellt dispenscertifikat så som bestäms i lastlinjekonventionen eller Östersjölastlinjeöverenskommelsen.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare tekniska föreskrifter om genomförandet av lastlinjekonventionen och Östersjölastlinjeöverenskommelsen. Transport- och kommunikationsverket får också meddela närmare tekniska föreskrifter om konstruktionskraven för andra fartyg än de som omfattas av lastlinjekonventionen eller Östersjölastlinjeöverenskommelsen samt om fribord och uträknande av det.

Ett passagerarfartyg i inrikes fart som omfattas av non-SOLAS-direktivet ska uppfylla de lastlinjekrav som uppställs i non-SOLAS-direktivet.

Andra än i 1 mom. avsedda fartyg i inrikes fart med en längd av minst 24 meter ska ha ett lastmärke för inrikes fart och ett nationellt lastlinjecertifikat som anger hur djupt fartyget får lastas. Om fartyget har ett internationellt lastmärke och lastlinjecertifikat eller ett östersjölastmärke och ett östersjölastlinjecertifikat, behövs det inte något särskilt lastmärke för inrikes fart eller något nationellt lastlinjecertifikat.

Andra än i 1 mom. avsedda fartyg i inrikes fart med en längd över 15 meter men under 24 meter ska ha ett sådant fribord som med hänsyn till farvattnets karaktär kan anses tryggt. För fartyg som avses i detta moment kan Transport- och kommunikationsverket vid behov bestämma ett lastmärke för inrikes fart och utfärda ett nationellt lastlinjecertifikat, om det med hänsyn till fartygets användningsändamål och fartområdet behövs för att säkerställa säker drift av fartyget.

För genomförande av non-SOLAS-direktivet meddelar Transport- och kommunikationsverket närmare föreskrifter om lastlinjerna för passagerarfartyg i inrikes fart som omfattas av non-SOLAS-direktivet. Transport- och kommunikationsverket meddelar också närmare tekniska föreskrifter om krav i fråga om konstruktion för övriga fartyg i inrikes fart samt om fribord och uträknandet av det. Dessutom meddelar Transport- och kommunikationsverket närmare tekniska föreskrifter om mått, placering och utmärkning av lastmärket för inrikes fart och de linjer som används i förening med lastmärket.

En yrkesbåt i internationell fart eller i inrikes fart ska ha ett sådant fribord som med hänsyn till farvattnets karaktär kan anses tryggt. En yrkesbåt i internationell fart eller inrikes fart som är avsedd för transport av last ska ha ett lastmärke för yrkesbåt.

Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare tekniska föreskrifter om krav i fråga om konstruktion för yrkesbåtar, om fribord och uträknande av det samt om mått, placering och utmärkning av lastmärke för yrkesbåtar.

För ett finskt fartyg med nya typer av lösningar kan Transport- och kommunikationsverket medge eftergifter från de bestämmelser i lastlinjekonventionen som om de tillämpas, i betydande grad kan hindra forskning för att vidareutveckla dessa nya typer av lösningar och hindra ibruktagandet av dem på fartyg som används på internationella resor. Ett fartyg av detta slag ska dock uppfylla de säkerhetskrav som med hänsyn till den totala säkerheten är tillräckliga för den drift som fartyget är avsett för.

För ett finskt fartyg som i vanliga fall inte används i internationell fart men som undantagsvis gör en internationell resa kan Transport- och kommunikationsverket medge eftergifter från bestämmelserna enligt lastlinjekonventionen, om fartyget uppfyller säkerhetskrav tillräckliga med hänsyn till den tänkta resans längd och karaktär samt farvattnet.

Transport- och kommunikationsverket ska informera IMO om eftergifter enligt 1 mom. (29.6.2021/670)

Transport- och kommunikationsverket kan tillåta att vissa tillbehör, en viss utrustning eller en viss apparat installeras i ett finskt fartyg eller att ett visst material används eller ett särskilt arrangemang tillämpas på fartyget som är annorlunda än vad som krävs i lastlinjekonventionen, om Transport- och kommunikationsverket utifrån utförda tester eller på något annat sätt har konstaterat att tillbehören, utrustningen, apparaten, materialet och det särskilda arrangemanget är minst lika ändamålsenliga som de som föreskrivs i lastlinjekonventionen.

Transport- och kommunikationsverket ska informera IMO om i 1 mom. avsedda beslut som gäller fartyg i internationell fart samt lämna en rapport om utförda undersökningar.

Av särskilda skäl kan Transport- och kommunikationsverket i enskilda fall medge avvikelser från lastlinjebestämmelserna för inrikes fart när det gäller andra fartyg än passagerarfartyg som omfattas av non-SOLAS-direktivet, om fartygssäkerheten inte försämras väsentligt.

Ett finskt fartygs redare eller dennes ombud ska lämna in en skriftlig ansökan om bestämmande av lastmärkets placering till Transport- och kommunikationsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap som befullmäktigats av Transport- och kommunikationsverket.

Transport- och kommunikationsverket meddelar föreskrifter om de uppgifter som ska fogas till ansökan, ansökningstidpunkten och ordnandet av bestämmande av lastmärke.

Transport- och kommunikationsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap bestämmer placeringen av ett lastmärke och utfärdar ett lastlinjecertifikat. I fråga om inrikes fart bestäms placeringen av ett lastmärke och utfärdas lastlinjecertifikat för ett eller flera fartområden för inrikes fart.

Transport- och kommunikationsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap kan på basis av den placering av ett lastmärke som verket eller sällskapet bestämt utfärda ett interimistiskt lastlinjecertifikat för ett fartyg för högst fem månader.

Om fartygets namn eller hemort ändras eller uppgifterna om fartyget ändras på något annat sätt som påverkar uppgifterna i lastlinjecertifikatet, ska redaren eller dennes ombud utan dröjsmål skriftligen ansöka om ett nytt lastlinjecertifikat hos Transport- och kommunikationsverket eller hos ett erkänt klassificeringssällskap.

Om ett fartyg efter bestämmandet av lastmärke har ändrats så att fartygets fribord kan påverkas, får fartyget inte användas förrän redaren eller dennes ombud har anmält ändringen till Transport- och kommunikationsverket eller ett av Transport- och kommunikationsverket bemyndigat erkänt klassificeringssällskap och ett nytt fribord har bestämts för fartyget.

Fartyg som omfattas av stabilitetsdirektivets tillämpningsområde ska uppfylla de stabilitetskrav som föreskrivs i det direktivet.

Transport- och kommunikationsverket ska lämna de underrättelser som avses i stabilitetsdirektivet till Europeiska kommissionen.

För genomförande av stabilitetsdirektivet får Transport- och kommunikationsverket meddela närmare föreskrifter om fartygs tekniska säkerhet och besluta om havsområden som uppfyller vad som föreskrivs i stabilitetsdirektivet och på vilka ro-ro-passagerarfartyg regelbundet trafikerar till eller från hamnarna samt den signifikanta våghöjden på områdena i fråga.

Transport- och kommunikationsverket beviljar det certifikat som avses i artikel 8 i stabilitetsdirektivet för ro-ro-passagerarfartyg som seglar under finsk flagg och som uppfyller de särskilda stabilitetskrav som fastställs i artikel 6 i stabilitetsdirektivet och i bilaga I till det direktivet.

Certifikatet är giltigt så länge som fartyget trafikerar i ett havsområde med samma eller lägre signifikanta våghöjder.

Om en redare som bedriver reguljär trafik året runt önskar införa ytterligare ro-ro-passagerarfartyg som ska användas i trafiken i fråga under en kortare period som understiger ett kalenderår, ska redaren underrätta Transport- och kommunikationsverket om saken senast en månad innan dessa fartyg börjar användas i denna trafik. Om det emellertid på grund av oförutsedda omständigheter är nödvändigt att snabbt sätta in ett ro-ro-passagerarfartyg som ersättning för ett annat fartyg i reguljär trafik för att säkerställa kontinuitet i trafiken tillämpas 17 e § 3 mom. i lagen om tillsyn över fartygssäkerheten.

Om en redare önskar bedriva reguljär säsongstrafik under kortare tidsperioder som inte överstiger sex månader per år, ska redaren underrätta Transport- och kommunikationsverket om detta senast tre månader innan denna trafik börjar bedrivas.

Om säsongstrafik bedrivs under kortare tidsperioder med ett fartyg som uppfyller de särskilda krav som avses i bilaga I avsnitt A i stabilitetsdirektivet eller med ett fartyg vars i 34 b § avsedda certifikat har utfärdats före den 5 december 2024 och trafiken bedrivs under förhållanden med lägre signifikant våghöjd än den som fastställts för samma fartområde vid trafik året runt, får Transport- och kommunikationsverket, vid tillämpning av de särskilda stabilitetskraven som avses i bilaga I till stabilitetsdirektivet, använda den signifikanta våghöjd som är tillämplig under denna kortare tidsperiod för att bestämma vattennivån på däck. Den signifikanta våghöjd som är tillämplig under kortare tidsperioder ska fastställas genom avtal mellan de medlemsstater i Europeiska unionen eller, när så är tillämpligt och möjligt, de medlemsstater och de stater utanför Europeiska unionen där trafikens ändpunkter är belägna.

En förutsättning för att bedriva säsongstrafik under en kortare period är att det ro-ro- passagerarfartyg som används för sådan trafik har ett i 34 b § avsett certifikat.

Syftet med besiktningen av ett fartyg är att få visshet om att fartyget till sin konstruktion, sitt maskineri och sin utrustning uppfyller kraven i enlighet med bestämmelserna och föreskrifterna om fartygets säkerhet. Syftet med besiktningen är också att säkerställa att fartyget överensstämmer med bestämmelserna och föreskrifterna om förhindrande av förorening av miljön förorsakad av fartyg.

Vid besiktningen kontrolleras dessutom att fartyget innehar ett i sjöarbetskonventionen avsett certifikat för arbete till sjöss.

I samband med besiktning eller på grundval av den ska det dessutom

Transport- och kommunikationsverket utför besiktning av finska fartyg. Transport- och kommunikationsverket kan bemyndiga ett erkänt klassificeringssällskap att utföra en besiktning partiellt eller helt. Ett klassificeringssällskap som bemyndigats av Transport- och kommunikationsverket ska ha ett ombud som har hemort i Finland och som för klassificeringssällskapets talan inför domstol och andra myndigheter.

Transport- och kommunikationsverket ska samarbeta med det erkända klassificeringssällskap som det bemyndigat i utformningen av klassificeringssällskapets regler och förfaranden och samråda med klassificeringssällskapet för att uppnå en enhetlig tolkning av de internationella konventionerna.

Transport- och kommunikationsverket kan ge en besiktningsman som det utsett och som inte är anställd hos Transport- och kommunikationsverket i uppdrag att partiellt eller helt utföra en besiktning av ett fartyg i inrikes fart.

4 mom. har upphävts genom L 8.2.2019/169 . (8.2.2019/169)

Transport- och kommunikationsverket godkänner efter ansökan att redaren utför säkerhetsbedömningen ( egenkontroll ) av sådana yrkesbåtar och pråmar samt lastfartyg med en längd under 24 meter som har genomgått en första besiktning och som används i inrikes fart. Redaren ska ha en sådan kompetens att han kan utföra egenkontrollen på behörigt sätt.

Redaren ska göra upp en egenkontrollplan om de åtgärder som gäller fartygets säkerhetsbedömning och genomförandet av dem. Redaren ska regelbundet lämna uppgifter om åtgärderna enligt egenkontrollplanen till Transport- och kommunikationsverkets elektroniska informationssystem för sjöfarten.

Redaren ska se till att ett fartyg som omfattas av egenkontroll genomgår en förnyad besiktning vart femte år. Redaren ska ansöka om besiktning hos Transport- och kommunikationsverket, ett erkänt klassificeringssällskap eller en utsedd besiktningsman.

Transport- och kommunikationsverket ska temporärt eller permanent återkalla ett godkännande som avses i 1 mom., om redaren inte längre iakttar de krav som ställts på egenkontrollen.

Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om innehållet i egenkontrollplanen och om hur uppgifter om åtgärderna enligt egenkontrollplanen ska lämnas till det elektroniska informationssystemet för sjöfarten samt om kompetenskraven för en redare som ska godkännas för utförande av egenkontroll.

Transport- och kommunikationsverket kan begära att en myndighet i en stat som är fördragsslutande part i SOLAS-konventionen, MARPOL-konventionen, lastlinjekonventionen, barlastvattenkonventionen eller Hongkongkonventionen utför någon annan än en första besiktning och beviljar certifikat på basis av besiktningen. En sådan besiktning och ett certifikat som utfärdats på basis av den är likvärdiga med i detta kapitel avsedda besiktningar och certifikat. (30.12.2024/1117)

Transport- och kommunikationsverket kan begära att en myndighet i en stat som är fördragsslutande part i SOLAS-konventionen, MARPOL 73/78-konventionen, lastlinjekonventionen eller barlastvattenkonventionen utför någon annan än en första besiktning. En sådan besiktning är likvärdig med en i detta kapitel avsedd besiktning.

Ett fartyg som för flagg tillhörande en stat som är fördragsslutande part i de konventioner som nämns i 1 mom. kan besiktas i Finland, om en behörig myndighet i fartygets flaggstat anhåller om detta hos Transport- och kommunikationsverket.

En utsedd besiktningsman ska ha sådan behörighet att han eller hon kan utföra besiktningar på behörigt sätt. Närmare bestämmelser om behörighetsvillkoren för utsedda besiktningsmän utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utnämningsbrev för utsedda besiktningsmän utges för viss tid, högst fem år. Utnämningsbrevet ska kunna förnyas på ansökan om sökanden kan visa att han eller hon har bibehållit sin behörighet.

Transport- och kommunikationsverket ska återkalla utnämningsbrevet för en utsedd besiktningsman, om

Den utsedda besiktningsmannen ska höras innan utnämningsbrevet återkallas.

I de fall som avses i 3 mom. kan Transport- och kommunikationsverket ålägga den utsedda besiktningsmannen att genast återlämna sitt utnämningsbrev till Transport- och kommunikationsverket.

Utnämningsbrevet återkallas helt eller för viss tid. Tiden räknas från det att personen i fråga har delgetts beslutet eller senast från det att utnämningsbrevet upphör att gälla.

Transport- och kommunikationsverket kan på sin webbplats offentliggöra namnet på och kontaktuppgifterna till en utsedd besiktningsman samt dennes verksamhetsområde. Av webbplatsen ska framgå vilken uppgift besiktningsmannen har rätt att sköta. (30.12.2024/1117)

Transport- och kommunikationsverket ska ingå ett skriftligt avtal med de erkända klassificeringssällskap som verket bemyndigar att utföra besiktningar. Avtal om besiktningsbemyndigande ska innehålla bestämmelser om åtminstone de omständigheter som anges i artikel 5.2 i klassificeringssällskapsdirektivet. Finsk lag ska tillämpas på avtalet.

Om Transport- och kommunikationsverket bemyndigar ett erkänt klassificeringssällskap i enlighet med 39 §, kan det inte vägra att bemyndiga ett annat erkänt klassificeringssällskap som har hemvist inom Europeiska unionens område att utföra besiktningar, om det inte finns grundad anledning till att begränsa klassificeringssällskapens antal.

Transport- och kommunikationsverket ska återkalla ett besiktningsbemyndigande, om erkännandet av klassificeringssällskapet har återkallats i enlighet med artikel 7 i klassificeringssällskapsförordningen.

Transport- och kommunikationsverket kan dra in eller återkalla ett besiktningsbemyndigande, om klassificeringssällskapet trots Transport- och kommunikationsverkets anmärkning eller varning i väsentlig grad eller upprepade gånger försummar sin skyldighet att utföra besiktning i enlighet med det avtal som avses i 39 §.

Transport- och kommunikationsverket ska övervaka att ett erkänt klassificeringssällskap sköter sina uppgifter enligt det avtal som avses i 39 § och uppfyller kriterierna i bilagan till klassificeringssällskapsförordningen. Transport- och kommunikationsverket ska utföra en inspektion vartannat år och rapportera om inspektionerna till Europeiska kommissionen.

Transport- och kommunikationsverket ska lämna Europeiska kommissionen och medlemsstaterna i Europeiska unionen de anmälningar som avses i klassificeringssällskapsdirektivet.

Redaren eller dennes ombud ska skriftligen hos Transport- och kommunikationsverket ansöka om första besiktning av ett nytt fartyg och av ändringsarbeten på ett existerande fartyg samt om godkännande av ritningar och planer i anslutning till dessa.

Ansökan om andra än i 1 mom. avsedda besiktningar ska göras skriftligen hos Transport- och kommunikationsverket eller hos en utsedd besiktningsman.

Redaren eller dennes ombud kan hos ett erkänt klassificeringssällskap som bemyndigats av Transport- och kommunikationsverket ansöka om besiktningar som Transport- och kommunikationsverket bemyndigat klassificeringssällskapet i fråga att utföra.

Transport- och kommunikationsverket meddelar föreskrifter om de uppgifter som ska fogas till de ansökningar som avses i 1 och 2 mom., om ansökningstidpunkten och om ordnandet av besiktningar.

Redaren ska se till att fartyget besiktas och avtala med Transport- och kommunikationsverket eller med ett erkänt klassificeringssällskap som bemyndigats av Transport- och kommunikationsverket eller med en utsedd besiktningsman om tid och plats för besiktningen.

Fartygets befälhavare ska se till att det på fartyget, innan besiktningen inleds, har vidtagits sådana förberedande åtgärder som krävs för att besiktningen ska kunna utföras systematiskt och utan dröjsmål samt ställa tillräckligt med personal till besiktningsförrättarens förfogande.

Besiktningen ska förrättas så att den medför minsta tänkbara olägenhet och dröjsmål för fartyget.

Sjösäkerhetsbesiktningar som utförs på fartyg är första besiktning, förnyad besiktning, periodisk besiktning, mellanliggande besiktning och årlig besiktning.

Första besiktningen omfattar ingående inspektion av fartygets konstruktion, maskineri och utrustning, utvändig inspektion av fartygets botten och den första periodiska inspektionen av tryckbärande anordningar.

Förnyad besiktning omfattar inspektion av fartygets konstruktion och utrustning samt utvändig inspektion av fartygets botten.

Vid periodisk besiktning kontrolleras att brandsäkerhetsarrangemangen samt släckningsanordningar, livräddningsutrustning och livräddningsarrangemang, radioutrustning, navigationsutrustning, lotslejdare, lotshissar jämte arrangemang samt andra anordningar som förutsätts i SOLAS-konventionen är i skick och lämpliga med beaktande av fartområdena för fartyget.

Vid mellanliggande besiktning säkerställs att fartygets konstruktion, pannor, tryckbärande anordningar, maskinerier jämte utrustning, manöveranordningar och därtill hörande styrsystem och elektriska anordningar är i gott skick. I den mellanliggande besiktningen ingår dessutom utvändig inspektion av fartygets botten.

Vid årlig besiktning kontrolleras genom okulär granskning att fartygets konstruktion, maskineri och utrustning har underhållits så att vid föregående besiktning konstaterad sjövärdighet har bevarats och att sådan utrustning eller sådana anordningar ombord på fartyget som krävs i ett beslut av Transport- och kommunikationsverket inte utan tillstånd har avlägsnats eller bytts ut.

Ett fartyg som omfattas av SOLAS-konventionen ska genomgå första besiktning så som föreskrivs i SOLAS-konventionen innan det sätts i trafik som finskt fartyg.

För genomförande av SOLAS-konventionen meddelar Transport- och kommunikationsverket närmare tekniska föreskrifter om utförandet av i 1 mom. avsedd första besiktning och övriga besiktningar enligt SOLAS-konventionen i enlighet med IMO:s anvisningar.

Ett passagerarfartyg som används på inrikes resor och ett höghastighetspassagerarfartyg i inrikes fart vilka omfattas av non-SOLAS-direktivet ska genomgå första besiktning innan det sätts i trafik som finskt fartyg så som föreskrivs i non-SOLAS-direktivet.

För genomförande av non-SOLAS-direktivet meddelar Transport- och kommunikationsverket närmare föreskrifter om utförandet av i 1 mom. avsedd första besiktning och övriga besiktningar enligt non-SOLAS-direktivet.

Passagerarfartyg i inrikes fart som inte omfattas av non-SOLAS-direktivet ska genomgå en första besiktning innan det sätts i trafik som ett finskt fartyg.

Utöver en första besiktning ska ett fartyg som avses i 1 mom. vid behov genomgå en förnyad besiktning, årlig besiktning, mellanliggande besiktning och periodisk besiktning.

Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om när en första besiktning, förnyad besiktning, årlig besiktning, mellanliggande besiktning och periodisk besiktning ska utföras och vad som ingår i besiktningarna.

Ett lastfartyg och en pråm som används i inrikes fart samt ett lastfartyg i internationell fart som inte omfattas av SOLAS-konventionen ska genomgå första besiktning innan fartyget eller pråmen sätts i trafik som finskt fartyg.

Utöver första besiktning ska ett fartyg som avses i 1 mom. också genomgå förnyad besiktning och årlig besiktning. På ett lastfartyg som används i inrikes fart och har en bruttodräktighet av minst 500 och på ett sådant lastfartyg i internationell fart som inte omfattas av SOLAS-konventionen ska det utföras mellanliggande besiktning av fartyget och periodisk besiktning av fartygets radioutrustning.

Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om när första besiktning, förnyad besiktning, årlig besiktning, periodisk besiktning och mellanliggande besiktning ska utföras och vad som ingår i besiktningarna.

Ett fartyg som omfattas av fiskefartygsdirektivet ska genomgå första besiktning så som föreskrivs i fiskefartygsdirektivet innan fartyget sätts i trafik som finskt fartyg.

För genomförande av fiskefartygsdirektivet meddelar Transport- och kommunikationsverket närmare föreskrifter om utförandet av i 1 mom. avsedd första besiktning och övriga besiktningar enligt fiskefartygsdirektivet.

Ett fiskefartyg som inte omfattas av fiskefartygsdirektivet ska genomgå första besiktning innan fartyget sätts i trafik som finskt fartyg. Utgående från fiskefartygens klasser och fångstområdena meddelar Transport- och kommunikationsverket närmare föreskrifter om besiktningarna av dessa fartyg.

Specialfartyg, traditionsfartyg och yrkesbåtar ska genomgå en första besiktning innan de sätts i trafik som finska fartyg. (19.6.2019/783)

Specialfartyg, traditionsfartyg och yrkesbåtar ska utöver en första besiktning vid behov också genomgå en förnyad besiktning, årlig besiktning, mellanliggande besiktning och periodisk besiktning. (19.6.2019/783)

Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om när en första besiktning, förnyad besiktning, årlig besiktning, mellanliggande besiktning och periodisk besiktning ska utföras och vad som ingår i besiktningarna.

Fartyg i inrikes fart som medför industripersonal samt fartyg i internationell fart som medför industripersonal och inte omfattas av tillämpningsområdet för SOLAS-konventionen ska genomgå första besiktning innan fartyget sätts i trafik som finskt fartyg.

Dessa fartyg ska utöver första besiktning genomgå förnyad besiktning och årlig besiktning.

Fartyg i inrikes fart som medför industripersonal och som har en bruttodräktighet på minst 500 samt fartyg i internationell fart som medför industripersonal och som inte omfattas av tillämpningsområdet för SOLAS-konventionen ska dessutom genomgå mellanliggande besiktning och fartygets radioutrustning periodisk besiktning.

Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om när första besiktning, förnyad besiktning, årlig besiktning, periodisk besiktning och mellanliggande besiktning ska utföras och vad som ska ingå i besiktningarna.

När ett fartyg första gången tas i bruk i vintertrafik ska dess skrov besiktas för vintertrafik. Skrovet på ett fartyg som används i vintertrafik ska besiktas på nytt för vintertrafik vart femte år.

Innan ett fartyg sätts i trafik som ett finskt fartyg ska det besiktas för att förhindra förorening av miljön i syfte att säkerställa att fartyget uppfyller kraven enligt miljöskyddslagen för sjöfarten. På besiktningar för att förhindra förorening av miljön tillämpas vad som föreskrivs i MARPOL-konventionen, Hongkongkonventionen, Helsingforskonventionen och övriga internationella förpliktelser som är bindande för Finland samt i Europeiska unionens rättsakter.

För genomförande av MARPOL-konventionen, Hongkongkonventionen, Helsingforskonventionen, Europeiska unionens rättsakter och övriga internationella förpliktelser som är bindande för Finland meddelar Transport- och kommunikationsverket närmare föreskrifter om utförandet av de besiktningar som avses i 1 mom.

Innan ett fartyg sätts i trafik som ett finskt fartyg ska det besiktas för att förhindra förorening av miljön i syfte att säkerställa att fartyget uppfyller kraven enligt miljöskyddslagen för sjöfarten. På besiktningar för att förhindra förorening av miljön tillämpas MARPOL 73/78-konventionen, Helsingforskonventionen, Europeiska unionens rättsakter och övriga internationella förpliktelser som är bindande för Finland.

För genomförande av MARPOL 73/78-konventionen, Helsingforskonventionen, Europeiska unionens rättsakter och övriga internationella förpliktelser som är bindande för Finland meddelar Transport- och kommunikationsverket närmare föreskrifter om utförandet av de besiktningar som avses i 1 mom.

Ett fartyg som omfattas av lastlinjekonventionen ska besiktas så som föreskrivs i lastlinjekonventionen eller i Östersjölastlinjeöverenskommelsen.

För genomförande av lastlinjekonventionen och Östersjölastlinjeöverenskommelsen meddelar Transport- och kommunikationsverket närmare tekniska föreskrifter om utförandet av de besiktningar som avses i 1 mom.

Ett fartyg i inrikes fart med en längd av minst 24 meter ska genomgå lastlinjebesiktning innan det sätts i trafik. Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om utförandet av besiktningen.

Transport- och kommunikationsverket kan trots att redaren eller dennes ombud inte ansökt om det besluta om extra besiktning av ett finskt fartyg efter betydande reparations- eller ändringsarbeten på fartyget, efter en sjöolycka, när ett fel har upptäckts på fartyget eller när någon annan särskild orsak kräver det.

Om fartygets navigationsutrustning eller framdrivningsmaskineri styrs med hjälp av ett integrerat system, är redaren vid en extra besiktning skyldig att visa upp användarhandboken över systemets funktioner och, för utredning av funktioner som inte har beskrivits i den, ett protokoll över en sådan testning av systemet som tillverkaren av utrustningen har låtit utföra eller själv har utfört. Om redaren inte lägger fram något testprotokoll, kan Transport- och kommunikationsverket efter att ha hört redaren begära att ett obundet forskningsinstitut testar systemet på redarens bekostnad.

Efter besiktningen av ett fartyg får det inte utan samtycke av Transport- och kommunikationsverket göras några ändringar i fartygets konstruktion, maskineri, utrustning eller något annat som besiktningen omfattat.

På basis av besiktningarna beviljar Transport- och kommunikationsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap besiktningshandlingar samt certifikat och säkerhetscertifikat eller gör anteckningar i dem om utförd periodisk besiktning, mellanliggande besiktning eller årlig besiktning. Om väsentliga brister konstateras ges handlingarna efter det att bristerna har avhjälpts.

För genomförande av SOLAS-konventionen, lastlinjekonventionen, MARPOL-konventionen, Hongkongkonventionen, non-SOLAS-direktivet, fiskefartygsdirektivet och fartygsåtervinningsförordningen samt av övriga internationella förpliktelser meddelar Transport- och kommunikationsverket närmare föreskrifter om de besiktningshandlingar samt certifikat och säkerhetscertifikat som utfärdas på basis av besiktningarna samt om hur länge de är giltiga och hur deras giltighet kan förlängas. (30.12.2024/1117)

För genomförande av SOLAS-konventionen, lastlinjekonventionen, MARPOL 73/78-konventionen, non-SOLAS-direktivet, fiskefartygsdirektivet och fartygsåtervinningsförordningen samt övriga internationella förpliktelser meddelar Transport- och kommunikationsverket närmare föreskrifter om de besiktningshandlingar samt certifikat och säkerhetscertifikat som utfärdas på basis av besiktningarna samt om hur länge de är giltiga och hur deras giltighet kan förlängas. Vidare meddelar Transport- och kommunikationsverket närmare föreskrifter för fartyg som avses i 22 b § 2 mom. om vilka besiktningshandlingar, certifikat och säkerhetscertifikat som utfärdas på basis av besiktningarna samt om hur länge de är giltiga och hur deras giltighet kan förlängas.

Transport- och kommunikationsverket beviljar sjöarbetscertifikat enligt sjöarbetskonventionen och till certifikatet fogas ett meddelande om att villkoren för arbete till sjöss iakttas. Villkor för beviljandet är att Transport- och kommunikationsverket i fråga om de omständigheter som omfattas av dess behörighet konstaterat att det inte finns hinder för beviljande och att arbetarskyddsmyndigheten utifrån sin inspektion i sitt utlåtande till Transport- och kommunikationsverket konstaterat att det inte finns hinder för beviljande i fråga om de omständigheter som omfattas av arbetarskyddsmyndighetens behörighet. Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om förfaranden i samband med beviljande av sjöarbetscertifikat.

Transport- och kommunikationsverket ska återkalla ett sjöarbetscertifikat när verket i fråga om de omständigheter som omfattas av dess behörighet eller arbetarskyddsmyndigheten på basis av inspektion i sitt utlåtande till Transport- och kommunikationsverket konstaterat att fartyget bevisligen inte uppfyller kraven enligt sjöarbetskonventionen och inga behövliga åtgärder för att rätta till saken har vidtagits.

Transport- och kommunikationsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap kan på basis av en besiktning bevilja ett interimistiskt certifikat eller säkerhetscertifikat för ett fartyg för högst fem månader.

Transport- och kommunikationsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap kan bevilja ett interimistiskt sjöarbetscertifikat för ett fartyg för högst sex månader. En förutsättning är att Transport- och kommunikationsverket och arbetarskyddsmyndigheten i fråga om de omständigheter som omfattas av deras behörighet har konstaterat att det inte finns några hinder för beviljande. Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om förfaranden i samband med beviljande av ett interimistiskt sjöarbetscertifikat.

Om fartygets namn eller hemort ändras eller uppgifterna om fartyget ändras på något annat sätt som påverkar uppgifterna i certifikatet, säkerhetscertifikatet eller sjöarbetscertifikatet, ska redaren eller dennes ombud utan dröjsmål skriftligen ansöka om ett nytt certifikat eller säkerhetscertifikat hos Transport- och kommunikationsverket eller hos ett erkänt klassificeringssällskap och ett nytt sjöarbetscertifikat hos Transport- och kommunikationsverket.

Ett certifikat eller säkerhetscertifikat upphör att gälla om det inte innehåller någon anteckning om föreskriven årlig besiktning, mellanliggande besiktning eller periodisk besiktning eller om fartyget har ändrats utan Transport- och kommunikationsverkets eller ett erkänt klassificeringssällskaps samtycke eller om fartyget börjar föra en annan stats flagg.

Ett sjöarbetscertifikat upphör att gälla om

Om det på ett fartyg vid en besiktning konstateras ett fel eller en brist, ska besiktningsförrättaren underrätta fartygets befälhavare eller redare om detta och sätta ut en tidsfrist för avhjälpande av felet eller bristen och göra en behörig anteckning om detta i besiktningshandlingarna. Anmälan om att felet eller bristen har avhjälpts ska inom utsatt tid göras till Transport- och kommunikationsverket.

Transport- och kommunikationsverket kan omhänderta certifikat eller säkerhetscertifikat som verket eller ett erkänt klassificeringssällskap har beviljat för ett finskt fartyg, om fartyget inte till sin konstruktion, sitt maskineri, sin utrustning eller sin funktion är i ett sådant skick som förutsatts vid besiktningen. Transport- och kommunikationsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap beviljar ett interimistiskt certifikat eller säkerhetscertifikat i stället för det omhändertagna certifikatet eller säkerhetscertifikatet. De fel eller brister som upptäckts på fartyget ska avhjälpas inom det interimistiska certifikatets eller säkerhetscertifikatets giltighetstid. Transport- och kommunikationsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap ska utan dröjsmål bevilja ett nytt certifikat eller säkerhetscertifikat för fartyget så snart de konstaterade felen eller bristerna i fartyget har avhjälpts på behörigt sätt. Det nya certifikatet eller säkerhetscertifikatet beviljas för samma tid som det omhändertagna certifikatet eller säkerhetscertifikatet skulle ha varit i kraft.

Av särskilda skäl kan Transport- och kommunikationsverket i enskilda fall för viss tid medge avvikelser från de krav som föreskrivs i eller med stöd av detta kapitel. Avvikelserna får inte strida mot internationella överenskommelser som är förpliktande för Finland.

Avvikelser får medges under förutsättning att säkerhetsnivån för fartyget inte blir avsevärt lägre.

Om ett fartyg går i trafik enbart mellan utländska hamnar, kan Transport- och kommunikationsverket med hänsyn till trafikens art dock bestämma att trafiken ska jämställas med därmed jämförbar inrikes fart eller internationell fart.

Genom skeppsmätning fastställs ett fartygs bruttodräktighet och nettodräktighet i enlighet med skeppsmätningskonventionen.

För säkerställande av att skeppsmätningskonventionen tillämpas på ett enhetligt sätt får Transport- och kommunikationsverket meddela närmare föreskrifter om kraven enligt skeppsmätningskonventionen i enlighet med IMO:s anvisningar och rekommendationer.

På det sätt som anges i IMO:s generalförsamlings resolution A.494 av den 19 november 1981 och på begäran av redaren kan Transport- och kommunikationsverket tillåta att också en dräktighet fastställd i konventionen om ett enhetligt skeppsmätningssystem (FördrS 18/1955) används parallellt som fartygets bruttodräktighet.

Skeppsmätning av finska fartyg utförs av Transport- och kommunikationsverket, erkända klassificeringssällskap eller av skeppsmätare som utsetts av Transport- och kommunikationsverket och som inte är anställda hos Transport- och kommunikationsverket.

En utsedd skeppsmätare ska ha sådan behörighet att han eller hon kan utföra skeppsmätningar på behörigt sätt. Närmare bestämmelser om behörighetsvillkoren för utsedda skeppsmätare utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utnämningsbrev för utsedda skeppsmätare utges för viss tid, högst fem år. Utnämningsbrevet ska kunna förnyas på ansökan om sökanden kan visa att han eller hon har bibehållit sin behörighet.

Transport- och kommunikationsverket ska återkalla utnämningsbrevet för en utsedd skeppsmätare, om

Den utsedda skeppsmätaren ska höras innan utnämningsbrevet återkallas.

I de fall som avses i 3 mom. kan Transport- och kommunikationsverket ålägga den utsedda skeppsmätaren att genast återlämna sitt utnämningsbrev till Transport- och kommunikationsverket.

Utnämningsbrevet återkallas helt eller för viss tid. Tiden räknas från det att personen i fråga har delgetts beslutet eller senast från det att utnämningsbrevet upphör att gälla.

Transport- och kommunikationsverket får på sin webbplats offentliggöra namnet på och kontaktuppgifterna till en utsedd skeppsmätare samt dennes verksamhetsområde. Av webbplatsen ska framgå vilken uppgift skeppsmätaren har rätt att sköta. (30.12.2024/1117)

Redaren eller dennes ombud ska skriftligen ansöka om skeppsmätning hos Transport- och kommunikationsverket, ett erkänt klassificeringssällskap eller en utsedd skeppsmätare.

Transport- och kommunikationsverket meddelar föreskrifter om de uppgifter som ska fogas till ansökan, ansökningstidpunkten och ordnandet av skeppsmätning.

Ett fartyg med en längd av minst 12 meter ska mätas innan det sätts i trafik som ett finskt fartyg. På begäran av redaren eller fartygets befälhavare kan också ett fartyg med en längd som underskrider 12 meter mätas.

När fartygsbygget nått ett sådant stadium att fartygets övre däck är på plats kan skeppsmätaren ombes upprätta en tillfällig mätblankett för underdäcksutrymmet.

På basis av skeppsmätningen utfärdar Transport- och kommunikationsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap för fartyget ett mätbrev enligt skeppsmätningskonventionen.

Transport- och kommunikationsverket kan begära att en behörig myndighet i en avtalspart i skeppsmätningskonventionen ska mäta ett finskt fartyg utomlands. En sådan skeppsmätning erkänns som likvärdig med skeppsmätning som avses i detta kapitel.

Ett fartyg som för flagg tillhörande en avtalspart till skeppsmätningskonventionen kan mätas i Finland, om en behörig myndighet i fartygets flaggstat anhåller om detta hos Transport- och kommunikationsverket.

När ett utländskt fartyg övergår till finsk flagg ska fartygets dräktighet kontrolleras och för fartyget utfärdas ett internationellt mätbrev enligt skeppsmätningskonventionen.

När ett fartyg som är infört i trafik- och transportregistret eller i det fartygsregister som förs av Statens ämbetsverk på Åland övergår till en sådan annan stats flagg som tillträtt skeppsmätningskonventionen, ska fartygets mätbrev fortsätta att gälla högst tre månader eller tills en behörig myndighet i den flaggstaten ersätter mätbrevet med ett annat internationellt mätbrev beroende på vilken tidpunkt som infaller tidigare. Mätbrevet ska återlämnas till Transport- och kommunikationsverket.

På begäran av redaren eller fartygets befälhavare kan Transport- och kommunikationsverket för ett finskt fartyg utfärda ett mätbrev på engelska för Suez kanal eller för Panama kanal. Ett sådant mätbrev kan också utfärdas för ett utländskt fartyg i en finsk hamn, om redaren eller fartygets befälhavare anhåller om det hos Transport- och kommunikationsverket.

Utfärdandet av ett mätbrev för Suez kanal eller för Panama kanal ska göras i enlighet med de regler för skeppsmätning som vid respektive tidpunkt gäller för Suez kanal och Panama kanal.

Redaren eller fartygets befälhavare ska förse lastrum som medtagits vid fastställandet av fartygets nettodräktighet med en permanent märkning i enlighet med skeppsmätningskonventionen.

Om ett fartyg, efter det att det har försetts med ett mätbrev, har undergått ändringar som påverkar dräktigheten, ska redaren eller fartygets befälhavare underrätta Transport- och kommunikationsverket eller ett erkänt klassificeringssällskap om detta utan dröjsmål. Fartygets dräktighet ska fastställas på nytt och för fartyget ska utfärdas ett nytt mätbrev enligt skeppsmätningskonventionen och med iakttagande av den tidsbegränsning som anges i skeppsmätningskonventionen.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också när rum som inte är märkta som lastrum används som lastrum.

Om ändringar som avses i 1 mom. konstateras på ett utländskt fartyg som har ett mätbrev enligt skeppsmätningskonventionen, ska Transport- och kommunikationsverket underrätta skeppsmätningsmyndigheterna i fartygets flaggstat om detta.

Om fartygets namn eller hemort ändras eller uppgifterna om fartyget ändras på något annat sätt som påverkar uppgifterna i mätbrevet, ska redaren eller dennes ombud utan dröjsmål skriftligen ansöka om ett nytt mätbrev hos Transport- och kommunikationsverket.

Om ett fartygs mätbrev förkommer, ska redaren eller fartygets befälhavare underrätta Transport- och kommunikationsverket om detta. Om det finns grundad anledning att anta att mätbrevet har förkommit, utfärdar Transport- och kommunikationsverket ett nytt mätbrev där orsaken till utfärdandet anges.

Om ett fartygs mätbrev har skadats eller blivit så slitet att det har blivit svårt att använda det, utfärdar Transport- och kommunikationsverket på ansökan ett nytt mätbrev förutsatt att det gamla mätbrevet återlämnas till Transport- och kommunikationsverket. I det nya mätbrevet anges orsaken till utfärdandet.

Ett fartyg ska lastas så att dess stabilitet och bärighet är tillräcklig och så att dess konstruktioner inte utsätts för alltför stor belastning. Ett fartyg får inte lastas över lastmärket och lasten får inte placeras så att den hindrar fritt och säkert tillträde till objekt och anordningar som behövs för driften av fartyget eller så att fartyget får begynnelselutning.

När ett fartyg lastas ska det tas noggrann hänsyn till fartygets lämplighet för den tänkta transporten och till lastens egenskaper. Behövliga försiktighetsåtgärder ska vidtas med tanke på händelser som kan äventyra liv och hälsa och säkerheten för fartyget, lasten och miljön.

Ett fartyg som har en lastsäkringsmanual ska lastas i enligt med den godkända lastsäkringsmanualen eller på något annat sätt eller med någon annan metod som godkänts av Transport- och kommunikationsverket.

Fartyget ska lastas så att lasten inte hindrar sikten från kommandobryggan.

Ett passagerarfartyg får inte användas för att utföra bogsering, om inte det är fråga om att hjälpa ett nödställt fartyg som påträffats under färden.

För genomförande av SOLAS-konventionen, Europeiska unionens rättsakter eller andra internationella förpliktelser som är bindande för Finland får Transport- och kommunikationsverket meddela närmare tekniska föreskrifter om lastning av och transport med fartyg.

När spannmål transporteras i bulk ombord på ett fartyg i internationell fart ska bestämmelserna i SOLAS-konventionen och de regelverk som utfärdats med stöd av den iakttas.

Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om transport och lastning av spannmål på finska fartyg i inrikes fart och på utländska fartyg som lastar eller lossar spannmål i en finsk hamn. När spannmål transporteras i inrikes fart kan de bestämmelser som nämns i 1 mom. iakttas i stället för Transport- och kommunikationsverkets föreskrifter.

Fartyg som är införda i trafik- och transportregistret eller i det fartygsregister som förs av Statens ämbetsverk på Åland ska märkas med fartygets namn, hemort och utmärkning av djupgåendet. Dessutom ska fartyget förses med andra märkningar som förutsätts enligt SOLAS-konventionen, Europeiska unionens rättsakter eller övriga internationella förpliktelser som är bindande för Finland.

Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om hur de märkningar som avses i 1 mom. ska göras, om deras placering, utmärkningssättet och märkningarnas storlek.

Säkerhetsanvisningarna för passagerare på passagerarfartyg ska vara avfattade på fartygets arbetsspråk och på de språk som de största passagerargrupperna använder eller uttryckas med internationella bildtecken.

Om inte något annat följer av luftfartslagen (864/2014) eller av Europeiska unionens lagstiftning som tillämpas på helikoptertransporter, kan helikoptertransporter till och från ett fartyg utföras, om det på fartygets däck finns att tillgå ett vinschningsområde, ett begränsat landningsområde eller ett fullständigt landningsområde.

I samband med internationell fart ska ett ro-ro-passagerarfartyg i klass A som omfattas av non-SOLAS-direktivet och som används på inrikesresor och ett tankfartyg ha ett fullständigt eller ett begränsat landningsområde så som förutsätts i SOLAS-konventionen. Ett ro-ro-passagerarfartyg i klass B, C och D vilket omfattas av non-SOLAS-direktivet ska ha ett vinschningsområde eller ett landningsområde så som förutsätts i non-SOLAS-direktivet.

I nödsituationer beslutar fartygets befälhavare och helikopterbefälhavaren tillsammans om sättet och platsen för helikoptertransporten, om fartyget inte har sådana märkningar som behövs vid helikopterverksamhet eller om skyddsutrustningen är bristfällig.

För att trygga en tillräcklig nivå när det gäller säkerheten får Transport- och kommunikationsverket meddela närmare föreskrifter som överensstämmer med IMO:s rekommendationer samt Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) standarder och rekommendationer och som gäller de tekniska kraven för helikoptertransporter samt märkningarna och radiokommunikationen samt om de säkerhetsåtgärder som ska genomföras i samband med transporterna.

Av särskilda skäl kan Transport- och kommunikationsverket i enskilda fall medge avvikelse från de föreskrifter om helikopterverksamhet som meddelats med stöd av 79 § 4 mom., om avvikelsen inte väsentligt försämrar säkerheten för fartyget, helikoptern, personerna ombord på fartyget eller helikoptern, eller för miljön.

Transport- och kommunikationsverket utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den.

Polisen, Tullen, arbetarskyddsförvaltningen och Trafikledsverket ska ge Transport- och kommunikationsverket handräckning för fullgörande av de uppgifter som anges i denna lag. Bestämmelser om handräckning av Gränsbevakningsväsendet finns i gränsbevakningslagen (578/2005) .

Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar ska tillämpas på anställda hos erkända klassificeringssällskap, på personer anställda hos anmälda organ samt på utsedda besiktningsmän eller utsedda skeppsmätare när de utför offentliga förvaltningsuppgifter enligt denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974) .

Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om gränserna för de fartområden för inrikes fart som anges i 2 § 36 punkten.

För säkerställande av att säkerhetsanordningarna på fartyg fungerar auktoriserar Transport- och kommunikationsverket sådana serviceföretag för vilka det enligt SOLAS-konventionen krävs auktorisering av administrationen. Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om förutsättningarna för auktorisering av serviceföretag och om kraven på deras verksamhet, i enlighet med kraven i SOLAS-konventionen.

Bestämmelser om de avgifter som enligt denna lag ska tas ut för Transport- och kommunikationsverkets prestationer finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) . Närmare bestämmelser om avgifterna utfärdas genom förordning av kommunikationsministeriet.

Den som beställer en fartygsbesiktning eller skeppsmätning ska betala en utsedd besiktningsman och skeppsmätare arvode för åtgärder som grundar sig på denna lag eller de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den eller för handlingar som utfärdas på basis av åtgärderna.

Arvodets storlek bestäms med hänsyn till fartygstypen, fartygets storlek, dräktighet och användningsändamål, trafikens eller åtgärdens art, platsen och tiden för genomförande av åtgärden samt olika samtidiga åtgärder. När det gäller kontroll av avhjälpande av brister ska hälften av arvodet för åtgärden tas ut hos redaren. Om en åtgärd av orsaker som inte beror på utföraren inte kan genomföras på en och samma gång eller inte alls på grund av att redaren inte har iakttagit det som utföraren har bestämt angående åtgärden, ska redaren betala hälften av det arvode som tas ut för åtgärden.

Närmare bestämmelser om arvodets storlek utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utsedda besiktningsmän och skeppsmätare har rätt att av beställaren få ersättning för sina resekostnader samt dagtraktamente enligt statens resereglementet. Om fartyget inte ligger vid kaj, ska den utsedda besiktningsmannen eller skeppsmätaren transporteras till fartyget eller har han eller hon rätt att få ersättning för sina kostnader med anledning av ordnandet av transport.

Arvoden till utsedda besiktningsmän och skeppsmätare samt av deras konstnader får drivas in hos den betalningsskyldige utan dom eller beslut, med iakttagande av lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) .

Bestämmelser om straff för äventyrande av trafiksäkerheten och grovt äventyrande av trafiksäkerheten finns i 23 kap. 1 och 2 § i strafflagen (39/1889) .

Bestämmelser om straff för fylleri i sjötrafik, överlämnande av fortskaffningsmedel till berusad och förande av fortskaffningsmedel utan behörighet finns i 23 kap. 5, 8 och 10 § i strafflagen.

Bestämmelser om straff för underlåtenhet att se till att ett fartyg är sjövärdigt finns i 20 kap. 1 § i sjölagen (674/1994) .

Bestämmelser om straff för försummelse av förpliktelserna beträffande skeppshandlingar finns i 20 kap. 3 § i sjölagen.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för fartygssäkerhetsförseelse dömas till böter.

För fartygssäkerhetsförseelse döms även den fartygsägare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försummar den besiktningsskyldighet som gäller enligt artikel 8.3–8.7 i fartygsåtervinningsförordningen. (8.9.2017/629)

Om en fartygssäkerhetsförseelse är ringa eller de administrativa påföljder som gärningen medför för gärningsmannen kan anses vara tillräckliga med hänsyn till hur allvarlig gärningen är, behöver åtal för förseelsen inte väckas eller straff inte dömas ut.

Om förseelsen uppenbart är sådan som anges i 1 mom., får Transport- och kommunikationsverket utan att vidta andra åtgärder ge den skyldige en anmärkning.

I beslut som gäller återkallande av trafiktillstånd, utnämningsbrev och sjöarbetscertifikat samt indragande eller återkallande av besiktningsbemyndigande får ändring sökas genom besvär.

I fråga om andra beslut av Transport- och kommunikationsverket, erkända klassificeringssällskap, utsedda besiktningsmän eller utsedda skeppsmätare får omprövning begäras hos Transport- och kommunikationsverket. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003) . Beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär.

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Bestämmelser om sökande av ändring i en avgift som Transport- och kommunikationsverket påfört enligt denna lag finns i lagen om grunderna för avgifter till staten.

Framställande av rättelseyrkande eller anförande av besvär utgör inte hinder för verkställande av beslut som meddelats med stöd av denna lag, om inte den myndighet som behandlar rättelseyrkandet eller besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

I andra än i 93 § avsedda mål som ska handläggas enligt denna lag bestäms den behöriga domstolen enligt 21 kap. i sjölagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Lagens 35 § 2 mom. och 57 § 3 mom. träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms särkilt genom förordning av statsrådet.

Genom denna lag upphävs förordningen av den 17 april 1924 angående handelsfartyg (103/1924) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Hyresbåtar som genomgått första besiktning före den 1 januari 2006 får vara hyresbåtar på de villkor som anges i denna lag, trots att de inte uppfyller de krav som avses i lagen om säkerhet och utsläppskrav i fråga om vissa fritidsbåtar.