Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

21.12.2007/1307

Lag om bränsleavgift som betalas för privata fritidsbåtar

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §
Lagens tillämpningsområde

För privata fritidsbåtar i vilka det används bränsle som beskattas lindrigare än motorbensin eller dieselolja eller bränsle som är skattefritt ska betalas bränsleavgift till staten i enlighet med denna lag.

Bränsleavgift tas ut för att förhindra att bränsle som ger upphov till avgiftsskyldighet används. Det är förbjudet att i en privat fritidsbåt använda bränsle som ger upphov till avgiftsskyldighet.

Denna lag tillämpas på sådana privata fritidsbåtar vilkas ägare, antingen en fysisk person eller en sammanslutning, har hemort i Finland samt på privata fritidsbåtar vilkas ägares hemort är någon annanstans än i Finland, om båten används i Finland.

2 §
Tillämpningen av andra lagar

På definitionerna av bränslen tillämpas de grunder som anges i lagen om accis på flytande bränslen (1472/1994).

Om inte annat föreskrivs i denna lag, gäller i fråga om uppbörden av bränsleavgift i tillämpliga delar vad som föreskrivs i lagen om skatteuppbörd (11/2018) eller med stöd av den, liksom även vad som föreskrivs i lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995) och i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). (12.1.2018/30)

2 mom. har ändrats genom L 30/2018, som träder i kraft 1.11.2019. Den tidigare formen lyder:

Om inte annat föreskrivs i denna lag, gäller i fråga om uppbörden av bränsleavgift i tillämpliga delar vad som föreskrivs i lagen om skatteuppbörd (769/2016) eller med stöd av den, liksom även vad som föreskrivs i lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995) och i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). (9.9.2016/803)

Om inte annat föreskrivs i denna lag, gäller för användning och utlämnande av uppgifter om bränsleavgiften vad som föreskrivs i lagen om transportservice (320/2017). (4.5.2018/357)

3 mom. har ändrats genom L 357/2018, som trädde i kraft 1.7.2018. Den tidigare formen lyder:

Om inte annat föreskrivs i denna lag, gäller för användning och utlämning av uppgifter om bränsleavgiften vad som föreskrivs i lagen om farkostregistret (424/2014). (6.6.2014/426)

3 §
Privat fritidsbåt

Med privat fritidsbåt avses ett fartyg som av en fysisk eller juridisk person som äger eller hyr fartyget eller på något annat sätt fått nyttjanderätt till det används för annat än kommersiella ändamål och särskilt för andra ändamål än transport av passagerare eller varor eller tillhandahållande av tjänster mot ersättning eller i en offentlig myndighets verksamhet.

4 §
Bränsleavgift

Bränsleavgift debiteras, om det konstateras att man i en privat fritidsbåt med dieselmotor enbart eller delvis har använt bränsle som beskattas lindrigare än dieselolja eller skattefritt bränsle eller i en privat fritidsbåt som är avsedd för bensindrift har använt bränsle som beskattas lindrigare än motorbensin eller skattefritt bränsle.

5 §
Avgiftsskyldig

Bränsleavgift påförs den som vid användningen av lindrigare beskattat eller skattefritt bränsle är båtens ägare. Innehas båten av någon annan än ägaren, påförs bränsleavgiften innehavaren. Om det i en båt som tagits i besittning på brottslig väg under besittningstiden har använts bränsleavgiftsgrundande bränsle, påförs bränsleavgiften den som genom brott fått båten i sin besittning. I avsaknad av andra uppgifter anses ägaren eller innehavaren till båten vara den som är införd som ägare eller innehavare i det trafik- och transportregister som avses i lagen om transportservice. (4.5.2018/357)

1 mom. har ändrats genom L 357/2018, som trädde i kraft 1.7.2018. Den tidigare formen lyder:

Bränsleavgift påförs den som vid användningen av lindrigare beskattat eller skattefritt bränsle är båtens ägare. Innehas båten av någon annan än ägaren, påförs bränsleavgiften innehavaren. Om det i en båt som tagits i besittning på brottslig väg under besittningstiden har använts bränsleavgiftsgrundande bränsle, påförs bränsleavgiften den som genom brott fått båten i sin besittning. I avsaknad av andra uppgifter anses ägaren eller innehavaren till båten vara den som är införd som ägare eller innehavare i det i lagen om farkostregistret avsedda registret.

Om det inte går att ta reda på vem som är båtens ägare eller innehavare, påförs bränsleavgiften den som framför båten.

6 §
Konstaterande av användning av bränsle

Användning av bränsleavgiftsgrundande bränsle anses ha inletts när det konstateras att en tank som hör till båtens bränslesystem innehåller sådant bränsle. Bränsleavgift ska betalas oberoende av hur och var båten används. Bränslet anses höra till det bränsleslag enligt vilket det beskattats eller borde ha beskattats när användningen av bränslet inleddes.

Bränsleavgift tas inte ut för det bränsle som finns i bränsletanken på en båt som anländer till finskt territorium. Bränsleavgift tas dock ut, om det bränsle som finns i båtens bränsletank har gjorts identifierbart på det sätt som föreskrivs om lätt brännolja i lagen om accis på flytande bränsle eller med stöd av den.

7 §
Bränsleavgiftens storlek

Bränsleavgiftens storlek är enligt den maskineffekt tillverkaren meddelat:

EffektBränsleavgift
euro
högst 50 kw 750
över 50 kw – 100 kw1 500
över 100 kw – 150 kw2 250
över 150 kw – 200 kw3 000
över 200 kw – 4 000
8 §
Höjning av bränsleavgiften

Bränsleavgiften kan höjas

1) med högst 50 procent, om användningen av bränsleavgiftsgrundande bränsle upprepas efter det att det har konstaterats att sådant bränsle används i båten, och

2) med högst 100 procent, om användningen av bränsleavgiftsgrundande bränsle är särskilt graverande.

9 §
Påförande av bränsleavgift

Om det konstateras att bränsleavgiftsgrundande bränsle används i en båt och detta leder till att bränsleavgiften tas ut, kan bränsleavgift tas ut på nytt, om det bränsleavgiftsgrundande bränslet används ännu följande dag eller därefter eller efter att det i 10 § avsedda framförandet avslutats.

Om bränsleavgift debiteras på någon annan grund än det bränsle som konstaterats i båten, tas bränsleavgiften ut endast en gång för hela det år som beviset på användning av bränslet gäller. Bränsleavgift debiteras för högst fem år räknat från den tidpunkt då Skatteförvaltningen fick kännedom om användningen av bränsleavgiftsgrundande bränsle i båten. (16.12.2016/1189)

Bränsleavgift ska påföras inom två år från utgången av det år då Skatteförvaltningen fick kännedom om användningen av bränsleavgiftsgrundande bränsle i båten. (16.12.2016/1189)

10 §
Fortsatt framförande av båt

När grunderna för påförande av bränsleavgift har konstaterats och retts ut får en båt framföras med samma bränsle till närmaste av tillsynsmyndigheten anvisade ställe där bränslet kan bytas ut.

11 § (16.12.2016/1189)
Förbud att föra ut en båt ur landet

En båt för vilken bränsleavgift ska tas ut får inte föras ut ur landet förrän bränsleavgiften är betald. Skatteförvaltningen kan dock tillåta att båten förs ut ur landet, om godtagbar säkerhet har ställts för betalningen av bränsleavgiften.

12 §
Betalning av bränsleavgift

Bränsleavgiften ska betalas inom 30 dagar räknat från det debiteringsbeslutet meddelats. Om bränsleavgiften inte har betalats inom utsatt tid, tas hos den avgiftsskyldige ut en förseningsränta som beräknas i enlighet med lagen om skattetillägg och förseningsränta.

Bränsleavgiften ska i enlighet med lagen om skatteuppbörd eller vad som föreskrivs med stöd av den betalas till en penninginrättning eller till ett verksamhetsställe som tar emot betalningar. I samband med betalningen av bränsleavgiften ska inbetalningskortets referensnummer anges.

Skatteförvaltningen kan sända den avgiftsskyldige en betalningspåminnelse om bränsleavgift som förfallit till betalning. (16.12.2016/1189)

13 § (16.12.2016/1189)
Myndigheter

Den allmänna ledningen och tillsynen i fråga om bränsleavgiften samt debiteringen av avgiften ankommer på Skatteförvaltningen.

Tillsynen över användningen av bränslen utövas av Tullen, polisen och gränsbevakningsväsendet. Dessa har rätt att utföra sådana kontroller av bränsle och båtar och ta sådana bränsleprov som behövs för tillsynen över bränsleavgiften och debiteringen av den. Om det konstateras att bränsleavgiftsgrundande bränsle används i en båt, ska den myndighet som gjort iakttagelsen anmäla detta till Skatteförvaltningen.

14 § (16.12.2016/1189)
Användningsförbud

Om bränsleavgiften inte har betalats inom utsatt tid, får en båt inte användas i trafik (användningsförbud). Båten får inte användas i trafik, även om äganderätten till eller innehavet av båten har överförts på någon annan än den avgiftsskyldige. Skatteförvaltningen kan begära handräckning av polisen eller Tullen för att förhindra att båten används. Båten får användas när bränsleavgiften har betalats av den betalningsskyldige eller någon annan än den betalningsskyldige.

Skatteförvaltningen kan, på ansökan och på de villkor som den bestämmer, av särskilda skäl återkalla ett användningsförbud för viss tid eller helt och hållet, om användningsförbudet är uppenbart oskäligt. Ansökan kan göras av båtens ägare eller innehavare eller av den som har påförts bränsleavgiften.

15 § (9.8.2019/917)
Rätt att få uppgifter ur trafik- och transportregistret

De myndigheter som ansvarar för bränsleavgiften har trots sekretessbestämmelserna och begränsningar av utlämnande av uppgifter rätt att få de för beskattningen och tillsynen nödvändiga uppgifterna ur trafik- och transportregistret.

15 § har ändrats genom L 917/2019, som träder i kraft 1.1.2020. Den tidigare formen lyder:

15 § (4.5.2018/357)
Rätt att få uppgifter ur trafik- och transportregistret

De myndigheter som ansvarar för bränsleavgiften har trots sekretessbestämmelserna och begränsningar av utlämnande av uppgifter rätt att få de för beskattningen och tillsynen nödvändiga uppgifterna ur trafik- och transportregistret med hjälp av en teknisk anslutning eller på annat sätt i elektronisk form. Innan uppgifterna lämnas ut med hjälp av anslutningen ska den myndighet som ansvarar för bränsleavgiften ge en redogörelse för att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

15 § har ändrats genom L 357/2018, som trädde i kraft 1.7.2018. Den tidigare formen lyder:

15 §
Rätt att få uppgifter ur farkostregistret

De myndigheter som ansvarar för bränsleavgiften har utan hinder av sekretessbestämmelserna och begränsningar av utlämnande av uppgifter rätt att få de för beskattningen och tillsynen nödvändiga uppgifterna ur farkostregistret med hjälp av en teknisk anslutning eller på annat sätt i elektronisk form. Innan uppgifterna lämnas ut med hjälp av anslutningen ska den myndighet som ansvarar för bränsleavgiften ge en redogörelse för att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

16 §
Offentlighet och utlämnande av uppgifter som gäller bränsleavgift

Handlingar som gäller ansökningar om avgiftslättnad och betalningsuppskov i fråga om bränsleavgift samt befrielse från användningsförbud är sekretessbelagda.

Skatteförvaltningen ska på begäran utfärda intyg över att bränsleavgiften för en båt inte är obetald. För intyget tas en avgift ut vars belopp bestäms i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). (16.12.2016/1189)

17 § (16.12.2016/1189)
Förhandsavgörande

Skatteförvaltningen kan på ansökan meddela förhandsavgörande om tillämpningen av bestämmelserna i denna lag, om saken är särskilt viktig för sökanden. Förhandsavgörande ges för en bestämd tid, dock högst till utgången av kalenderåret efter det att förhandsavgörandet meddelats. Om den som meddelats ett förhandsavgörande kräver det, ska ett förhandsavgörande som vunnit laga kraft med bindande verkan iakttas för den tid avgörandet gäller. Bestämmelser om den avgift som tas ut för förhandsavgörande finns i lagen om grunderna för avgifter för vissa förhandsavgöranden (1209/2006).

Ärenden som gäller förhandsavgörande ska behandlas skyndsamt vid Skatteförvaltningen, förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen. I fråga om ett beslut om att förhandsavgörande inte meddelas får omprövning inte begäras och ändring inte sökas genom besvär.

18 § (16.12.2016/1189)
Rättelse till avgiftstagarens fördel

Om bränsleavgift har lämnats odebiterad, debiterats till för lågt belopp eller återbetalats till en avgiftsskyldig utan grund eller till ett för stort belopp, kan Skatteförvaltningen rätta beslutet om bränsleavgift inom tre år från utgången av det år då bränsleavgiften debiterades eller borde ha debiterats eller då beslutet om återbetalning av bränsleavgift fattades, om inte saken har avgjorts genom beslut med anledning av besvär. Innan rättelse till avgiftstagarens fördel sker ska den avgiftsskyldige ges tillfälle att avge bemötande i saken.

19 § (16.12.2016/1189)
Rättelse till den avgiftsskyldiges fördel

Om Skatteförvaltningen konstaterar att bränsleavgift har debiterats till för stort belopp eller återbetalats till för litet belopp, ska den rätta sitt beslut och till den avgiftsskyldige återbetala det som denne betalat för mycket eller den avgift som inte återbetalats, om inte saken har avgjorts genom beslut med anledning av besvär. Rättelse kan göras inom tre år från ingången av kalenderåret efter debiteringen eller återbetalningen av avgiften.

20 § (16.12.2016/1189)
Omprövningsbegäran

Ändring i ett beslut som meddelats med stöd av denna lag söks genom en skriftlig begäran om omprövning hos Skatteförvaltningen, om ärendet inte har avgjorts genom beslut med anledning av besvär.

Rätt att söka ändring på statens vägnar har Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt.

Tiden för begäran om omprövning är tre år från utgången av det år då avgiften debiterades eller det år som beslutet om återbetalning av avgiften gäller, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av beslutet. I fråga om andra beslut än sådana som gäller bränsleavgift är tiden 60 dagar från delfåendet av beslutet. Tiden för begäran om omprövning som framställs av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt är 60 dagar från det att beslutet fattades.

En begäran om omprövning ska inom föreskriven tid ges in till Skatteförvaltningen.

En begäran om omprövning ska behandlas utan ogrundat dröjsmål.

21 § (7.8.2015/944)
Besvär till förvaltningsdomstolen

Beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning och ett förhandsavgörande får överklagas genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den avgiftsskyldiges eller någon annan till ändringssökande berättigad parts hemkommun eller sammanslutnings hemort var när det i 20 § 1 mom. avsedda beslutet eller det andra beslutet fattades. Om det inte finns någon förvaltningsdomstol som med stöd av ovanstående är behörig i saken ska besvär anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol. (16.12.2016/1189)

Rätt att på statens vägnar anföra besvär över Skatteförvaltningens beslut har Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. (16.12.2016/1189)

Besvärstiden i fråga om beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning är tre år räknat från utgången av det år då bränsleavgiften debiterades eller det år som beslutet om återbetalning av avgiften gäller, dock alltid minst 60 dagar från delfåendet av beslutet. När besvär anförs i andra ärenden är besvärstiden 60 dagar från delfåendet av beslutet. För Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt är besvärstiden 60 dagar från det att beslutet fattades. Besvärstiden i fråga om förhandsavgörande är dock 30 dagar från delfåendet av beslutet eller från det att beslutet fattades. (16.12.2016/1189)

Vad som i lagen om verkställighet av skatter och avgifter föreskrivs om grundbesvär tillämpas inte på ärenden som avses i denna lag.

21 a § (16.12.2016/1189)
Hörande då besvär behandlas

Förvaltningsdomstolen ska ge Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillfälle att avge bemötande på den avgiftsskyldiges besvär och den avgiftsskyldige tillfälle att avge bemötande på besvär som anförts av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt samt vid behov ge den ändringssökande tillfälle att avge genmäle.

Utöver vad som i 34 § 2 mom. i förvaltningsprocesslagen (586/1996) föreskrivs om avgörande av ett ärende utan att en part hörs, får förvaltningsdomstolen avgöra besvären utan att höra den statliga rättsbevakaren, om bränsleavgiftsbeloppet med anledning av den avgiftsskyldiges yrkande kan ändras med högst 6 000 euro och om ärendet inte lämnar rum för tolkning och inte är oklart.

22 § (7.8.2015/944)
Besvär till högsta förvaltningsdomstolen

Ett beslut av förvaltningsdomstolen får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Besvärsrätt har den som med stöd av 20 § får söka ändring i debiteringen.

Besvär ska anföras inom 60 dagar från delfåendet av förvaltningsdomstolens beslut, dock så att tiden för anförande av besvär över förvaltningsdomstolens beslut som gäller förhandsavgörande är 30 dagar från delfåendet av beslutet. Besvärsrätt på statens vägnar har Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. (16.12.2016/1189)

23 § (16.12.2016/1189)
Räntebetalningsskyldighet på grund av ändringssökande och Skatteförvaltningens rättelse

Om bränsleavgiften har avlyfts på grund av ändringssökande eller Skatteförvaltningens rättelse eller om bränsleavgiften har sänkts, återbetalas till vederbörande det överskjutande beloppet jämte en årlig ränta som motsvarar referensräntan enligt 12 § i räntelagen (633/1982) för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga, minskad med två procentenheter. Räntan räknas från avgiftsbetalningsdagen till återbetalningsdagen. Den ränta som betalas på återbetalningen är inte skattepliktig inkomst i inkomstbeskattningen.

Om bränsleavgift med anledning av ändringssökande påförs eller avgiftsbeloppet höjs, driver Skatteförvaltningen in bränsleavgiften jämte förseningsränta enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta.

24 § (16.12.2016/1189)
Bevakning av statens rätt

Statens rätt bevakas av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt.

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt hörs och delges ett beslut genom att enheten ges tillfälle att ta del av beslutet och de handlingar som ligger till grund för det.

25 §
Omröstning i förvaltningsdomstolar

Om det råder olika åsikter vid avgörandet av ett ärende som överklagats med stöd av denna lag, gäller som beslut den åsikt som flertalet ska anses ha omfattat. Vid lika röstetal vinner den åsikt som är fördelaktigast för den avgiftsskyldige eller, om denna grund inte kan tillämpas, den åsikt som ordföranden har omfattat.

26 §
Verkställighet

Den avgiftsskyldige ska betala påförd bränsleavgift oberoende av om ändring i bränsleavgiften söks eller inte.

27 §
Återbetalning av grundlös prestation

Den som visar att han har betalat bränsleavgift av misstag har rätt att på ansökan återfå det betalda beloppet av Skatteförvaltningen. Som misstag betraktas inte att bränsleavgift har betalats för att undvika att användningen av båten förhindras eller under sådana omständigheter där detta syfte kan anses vara uppenbart. (16.12.2016/1189)

Om två eller flera har betalat bränsleavgift för en och samma båt, återbetalas den överskjutande delen av bränsleavgiften på ansökan till den som inte är avgiftsskyldig.

28 § (16.12.2016/1189)
Avgiftslättnad och uppskov med betalningen

Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl på ansökan och på de villkor som den bestämmer helt eller delvis bevilja befrielse från bränsleavgift och förseningsränta samt ränta som ska betalas på grund av uppskov, om det kan anses vara uppenbart oskäligt att ta ut dessa till fullt belopp. Finansministeriet kan överta avgörandet av ett principiellt viktigt ärende.

Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl på ansökan bevilja uppskov med betalningen av bränsleavgift på de villkor som finansministeriet bestämmer, om det kan anses uppenbart oskäligt att bränsleavgiften ska betalas inom utsatt tid. Finansministeriet kan överta avgörandet av ett uppskovsärende.

Omprövning får inte begäras och ändring får inte sökas genom besvär i ett beslut som meddelats med stöd av denna paragraf.

29 §
Straffbestämmelser

Den som framför en båt för vilken bränsleavgift som förfallit till betalning är obetald, ska för bränsleavgiftsförseelse dömas till böter.

På lagstridigt undandragande av bränsleavgift och på försök därtill tillämpas inte bestämmelserna i 29 kap. 1–3 § i strafflagen (39/1889), om en straffrättslig påföljd skulle bestämmas för samma person för vilken en administrativ påföljd av straffkaraktär har bestämts eller skulle kunna bestämmas eller för vilken personen kan bli ansvarig med stöd av bestämmelserna om skatteansvar. (8.11.2013/790)

30 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

RP 61/2007, FiUB 17/2007, RSv 85/2007

Ikraftträdelsestadganden:

21.12.2012/973:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 145/2012, FvUB 21/2012, RSv 150/2012

8.11.2013/790:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2013.

RP 191/2012, FiUB 15/2013, GrUU 17/2013, LaUU 8/2013, RSv 114/2013

6.6.2014/426:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.

RP 14/2014, KoUB 4/2014, RSv 42/2014

7.8.2015/944:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

På sökande av ändring i ett förvaltningsbeslut som meddelats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 230/2014, LaUB 26/2014, RSv 319/2014

9.9.2016/803:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 29/2016, FiUB 9/2016, RSv 104/2016

16.12.2016/1189:

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

2. Ärenden som är anhängiga vid Tullen när denna lag träder i kraft och som med stöd av denna lag hör till Skatteförvaltningens behörighet överförs till Skatteförvaltningen för behandling och avgörande. På motsvarande sätt överförs avtal och andra förbindelser som hänför sig till ärenden som avses i detta moment liksom andra rättigheter och skyldigheter på Skatteförvaltningen. Avtal och förbindelser överförs dock på Skatteförvaltningen endast om något annat inte följer av deras innehåll eller man inte kommer överens om något annat.

3. Beslut, tillstånd och registreringar som Tullen har meddelat och som är giltiga vid denna lags ikraftträdande och som gäller ärenden som med stöd av denna lag hör till Skatteförvaltningens behörighet förblir i kraft på de villkor som nämns i dem.

4. Skatteförvaltningen och Tullen är i enlighet med sina lagstadgade uppgifter registeransvariga för personregister. Tullen ansvarar som tekniskt ansvarig för informationssystemen för registrens funktionsduglighet och informationssäkerhet.

5. Hänvisningar i andra lagar och förordningar samt statsråds- och ministeriebeslut till Tullens uppgifter som med stöd av denna lag hör till Skatteförvaltningens behörighet avser efter det att denna lag trätt i kraft en hänvisning till Skatteförvaltningens uppgifter.

6. På sökande av ändring i beslut som Tullen fattat före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, dock så att Skatteförvaltningen är behörig myndighet i de ärenden som ankommer på den med stöd av denna lag. På sökande av ändring i beslut som Skatteförvaltningen fattat efter lagens ikraftträdande tillämpas bestämmelserna i denna lag och besvärsskriften ska lämnas till förvaltningsdomstolen. Det som föreskrivs ovan om skattemyndighetens beslut tillämpas också på beslut med anledning av en begäran om omprövning.

7. Denna lags 21 a § tillämpas på de besvärsärenden som anhängiggörs den dag då lagen träder i kraft eller därefter. Skattemyndigheten ska sända besvärsskrifter som inkommit till skattemyndigheten i besvärsärenden som anhängiggjorts på dagen för denna lags ikraftträdande eller därefter och handlingar som gäller ärendena till förvaltningsdomstolen utan dröjsmål.

8. Om en begäran om omprövning eller en besvärsskrift enligt lag ska lämnas in till Tullen, anses den ha lämnats in inom föreskriven tid även om den har lämnats in till Skatteförvaltningen inom föreskriven tid på dagen för denna lags ikraftträdande eller därefter. Om begäran om omprövning eller besvärsskriften i enlighet med anvisningarna för sökande av ändring har lämnats in till Tullen inom förskriven tid, men Skatteförvaltningen är behörig myndighet, anses den ha lämnats in inom föreskriven tid.

9. I de ärenden som gäller bevakning av statens rätt och som är anhängiga när denna lag träder i kraft och där Skatteförvaltningen är behörig myndighet efter lagens ikraftträdande bevakas statens rätt av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt vid Skatteförvaltningen.

RP 159/2016, FiUB 17/2016, RSv 178/2016

12.1.2018/30:

Denna lag träder i kraft den 1 november 2019.

RP 97/2017, FiUB 26/2017, RSv 182/2017

4.5.2018/357:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.

RP 145/2017, KoUB 3/2018, RSv 20/2018

9.8.2019/917:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

På tekniska anslutningar som används när lagen träder i kraft tillämpas de bestämmelser om teknisk anslutning som gällde vid ikraftträdandet i 48 månader efter lagens ikraftträdande.

RP 284/2018, FvUB 38/2018, RSv 320/2018

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.