Beaktats t.o.m. FörfS 1012/2019.

4.4.2007/366

Statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av lagen av den 29 december 2006 om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd (1440/2006) och 13 § i lagen av den 18 december 1992 om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992):

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning tillämpas på verkställandet av kompensationsbidrag och miljöstöd enligt artikel 36 i EG:s landsbygdsförordning. De nämnda stöden utgör ett led i det program för utveckling av landsbygden på det finländska fastlandet för åren 2007–2013 som Europeiska gemenskapernas kommission har godkänt.

Inom ramen för de medel som anvisats i statsbudgeten kan till jordbrukare och andra stödtagare under giltighetstiden för det i 1 mom. nämnda programmet beviljas och betalas kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket så som föreskrivs närmare i denna förordning.

2 § (21.1.2010/46)
Definitioner

I denna förordning avses med

1) stödregionerna A–C4 samma stödregioner som avses i statsrådets förordning om nordligt stöd 2007 (32/2007) och statsrådets förordning om nationellt stöd till södra Finland 2007 (27/2007),

2) digitalisering överföring av basskiften som ritats in på kartor till digitala flygbildskartor,

3) specialstöd stöd som betalas på basis av ett avtal som gäller miljöspecialstöd för jordbruket enligt denna förordning,

4) icke odlad åker som sköts sådana naturvårdsåkrar och trädesåkrar för vilka det betalas gårdsstöd enligt rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003, nedan förordningen om gårdsstöd, och där de krav som ingår i tvärvillkoren iakttas,

5) växthus en byggnad av bestående karaktär som används för odling av trädgårdsväxter, är täckt med ljusgenomsläppligt material och har en värmeanläggning,

6) jordbruksskifte ett enhetligt område som hör till ett basskifte och används för odling av en växtart för ett speciellt syfte, sköts utan att vara odlat eller används för andra syften,

7) trädesåker icke odlad åker som sköts och som kan bestå av svartträda eller stubbträda eller en- eller flerårig vallåker,

8) naturvårdsåker icke odlad åker som sköts och som kan bestå av flerårig vallåker eller mångfaldsåker som har besåtts med frön till vilt- eller landskapsväxter eller vall,

9) familjemedlem jordbrukarens make eller maka och jordbrukarens barn som inte har fyllt 18 år,

10) vårdbiotop torrängar, ängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar som uppvisar tydliga tecken på betesdrift eller på användning av området till produktion av foder för boskap,

11) basskifte ett i geografiskt hänseende sammanhängande odlingsområde som sökanden odlar och besitter eller område av annat slag och som avgränsas av till exempel en kommungräns, en gräns för äganderätt, en gräns för en stödregion eller en gräns för ett avtalsområde, eller ett vattendrag, ett kant- eller utfallsdike, en väg eller en skog,

12) ansökan om arealstöd en samlad ansökan som avses i artikel 2.11 i kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn,

13) trädgårdslägenhet en gårdsbruksenhet där det årligen på en åkerareal om minst 0,5 hektar odlas trädgårdsväxter som anges i bilaga 1,

14) förbindelse en förbindelse som gäller kompensationsbidrag och miljöstöd enligt denna förordning,

15) avtal ett avtal som gäller miljöspecialstöd för jordbruket enligt denna förordning,

16) åker som tillfälligt inte odlas åker som inte odlas på grund av en gödselstack eller av någon motsvarande tillfällig orsak; som åkrar som tillfälligt inte odlas betraktas inte områden som varaktigt har tagits ur odling eller som annars har varit permanent icke odlade eller som ännu inte har använts till odling, (9.2.2012/63)

17) axel 2-lagen lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd (1440/2006),

18) transaktionskostnader i enlighet med artikel 27.10 i kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) kostnader som är förbundna med att låta transaktionen äga rum och inte direkt kan tillskrivas genomförandekostnaden för det åtagande som de tillhör,

19) utfallsdike en grävd öppen fåra som samlar upp vatten från kant-, teg- och täckdiken i torrläggningsområdet samt från det ovanförliggande avrinningsområdet och avleder det från torrläggningsområdet,

20) referensareal summan av arealerna för de minst en ar stora basskiften som är belägna på åker och som är stödberättigande eller för vilkas del ansökan om stödberättigande har lämnats in och godkänts; summan av arealerna konstateras på det sätt som anges i 5 § i axel 2-lagen när en förbindelse som gäller stödet i fråga ingås,

21) statsrådets förordning från år 2000 statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000),

22) förordningen om gårdsstöd från år 2003 rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001,

23) miljöstöd den helhet som består av basåtgärder och eventuella tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet för jordbruket,

24) beslutet om miljöstöd statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket (760/1995).

3 §
Stödberättigande åkerareal

Stödberättigande åkerareal inom kompensationsbidragen och miljöstödet utgör den åkerareal som varit stödberättigande i samband med dessa stöd år 2005 eller därefter, förutsatt att den har förblivit stödberättigande också efter det nämnda året. Om åkern år 2006 har godkänts som stödberättigande i enlighet med 46 eller 46 a § i statsrådets förordning från år 2000 i egenskap av åkerareal som antingen härrör från en jordbrukare som har fyllt 65 år eller hänför sig till nyskifte är den stödberättigande, förutsatt att den har förblivit stödberättigande också efter det nämnda året. (22.4.2010/273)

De stödberättigande skiften som under något förbindelseår på grund av växelbruk besitts av en annan jordbrukare som har ingått en förbindelse kan räknas in i den i 6 § 1 mom. i axel 2-lagen avsedda arealen för den jordbrukare som i huvudsak besitter skiftet. I detta fall skall jordbrukaren separat ansöka skriftligen hos den behöriga myndigheten om byte av skiftena, och denna fattar beslut om huruvida bytet är godtagbart. Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas till den som odlar ett stödberättigande skifte.

Om villkoret beträffande arealen inte längre uppfylls i en situation som inte avses i 2 mom. i den här paragrafen upphör förbindelsen att gälla, vilket kan medföra att jordbrukaren förpliktas att återbetala de utbetalda stöden för hela förbindelseperioden. Jordbrukaren skall återbetala stöden för den areal som han eller hon fortfarande besitter och för den areal som övergår till någon som inte har förbundit sig vid stöd som är förenligt med denna förordning eller med statsrådets förordning från år 2000 eller för den areal som på annat sätt upphör att omfattas av stödsystemen i fråga.

4 §
Åkerareal som är stödberättigande enligt prövning

När en förbindelse ingås kan stödberättigande i samband med kompensationsbidrag eller miljöstöd sökas och godkännas i fråga om en åkerareal som har övergått till den jordbrukare som ingår förbindelsen från en annan jordbrukare

1) som inte har förbundit sig vid stödet i fråga,

2) som eller vars make eller maka har fyllt 65 år; är det fråga om jordbruk eller trädgårdsodling som bedrivs av flera jordbrukare gemensamt eller i form av en sammanslutning förutsätts det att alla jordbrukare, bolagsmän, medlemmar eller delägare är över 65 år,

3) som har bedrivit jordbruk eller trädgårdsodling på den gårdsbruksenhet som han eller hon har haft i sin besittning innan besittningen av den överfördes till den jordbrukare som ingår en förbindelse; husbehovsodling betraktas inte som bedrivande av jordbruk eller trädgårdsodling,

4) som under vegetationsperioden före besittningsöverföringen själv har odlat den åkerareal som överförs,

5) vars åkerarealer som överförs uppgår till mer än två hektar sammanlagt, och

6) vars eventuella arrendeavtal med mottagaren beträffande de åkerarealer som överförs omspänner åtminstone hela förbindelseperioden.

Om ett dödsbo överför besittningen av åkerareal som en jordbrukare som har fyllt 65 år har haft i sin besittning till en jordbrukare som ingår en förbindelse, kan det anses att åkern så som avses i 1 mom. härrör från en jordbrukare som har fyllt 65 år, om besittningsöverföringen har skett inom ett år från denne jordbrukares död. Under den vegetationsperiod som föregått besittningsöverföringen bör den 65 år fyllda jordbrukaren själv eller delägarna i dödsboet själva ha odlat den åkerareal som överförs.

När en förbindelse ingås kan stödberättigande i samband med kompensationsbidrag eller miljöstöd sökas och godkännas i fråga om en åkerareal som inte berättigar till stöd och som den jordbrukare som ingår förbindelsen har kommit i besittning av genom en sådan ägoreglering som fastställts i en nyskiftesplan enligt 88 § i fastighetsbildningslagen (554/1995), förutsatt att nyskiftesplanen har vunnit laga kraft och ägorna tagits i besittning i överensstämmelse med den. Vad som ovan föreskrivs om ägaren tillämpas också på en arrendator, om arrendeområdet med stöd av 86 § i fastighetsbildningslagen har flyttats på det sätt som anges i nyskiftesplanen. Icke stödberättigande åkerarealer av detta slag som kommit i jordbrukarens besittning kan dock godkännas som stödberättigande och härigenom för en förbindelse endast om stödberättigande åkerarealer som avses i 3 § 1 mom. enligt en nyskiftesplan som vunnit laga kraft har utgått ur jordbrukarens besittning. (16.4.2009/240)

5 §
Begränsningar av stödberättigandet

Som stödberättigande godkänns inte en areal som omfattas av en i 6 § 2 mom. 3 punkten i lagen om avträdelsepension (16/1974), 9 § i lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992) eller 12 § i lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) avsedd förbindelse att inte odla.

Som stödberättigande åkerareal godkänns inte areal som inte odlas, naturbete och naturäng samt öppen hagmark. Som areal som inte odlas betraktas icke odlade åkerskiften som inte utgör icke odlad åker som sköts eller åkerskiften som tillfälligt inte odlas. Om det efter det första förbindelseåret uppges att ett skifte som uppgetts som stödberättigande är icke odlat eller det vid en kontroll konstateras att skiftet är icke odlat, anses det vara sådan avförd areal som avses i 8 § 1 mom. (16.4.2009/240)

6 §
Byte av stödberättigandet

En jordbrukare kan genomföra ett byte av stödberättigandet mellan stödberättigande åkerareal som avses i 3 § och icke stödberättigande åkerareal. En förutsättning är att den stödberättigande areal som byts har uppgetts som basskifte under det år som föregår bytet och att stödberättigandet byts för hela basskiftet. Om den till miljöstöd berättigande areal som byts är belägen inom stödregionerna C1–C4, får stödberättigandet inte överföras till en areal som är belägen inom stödregion A eller B. När det gäller kompensationsbidrag får den stödberättigande åkerarealen inte bytas mellan olika stödregioner, om det stödbelopp per hektar som betalas ut skulle öka på grund av bytet av stödregion. Stödberättigandet får inte bytas, om den åkerareal som bytet gäller är mindre än ett hektar per lägenhet. Inom miljöstödet får stödberättigandet inte bytas i fråga om ett basskifte som omfattas av ett gällande specialstödsavtal med undantag för det avtal som avses i 54 b §. Stödberättigandet får inte bytas, om bytet leder till att den stödberättigande åkerarealen ökar. Stödberättigandet får bytas endast så att bytet är bestående. Stödberättigande får bytas endast i fråga om åkerarealer som jordbrukaren äger och som har uppgetts i ansökan om arealstöd stödåret före byte av stödberättigandet. (17.2.2011/137)

På förfarandet vid ansökan om byte av stödberättigandet tillämpas 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013). (28.3.2013/238)

2 kap

Allmänna förutsättningar och villkor för förbindelsen och för ingående av den

7 §
Begynnelsetid för en förbindelseperiod som gäller miljöstödet och förbindelsens giltighetstid

Förbindelseperioden i fråga om miljöstöd är fem år och börjar den 1 maj det år då förbindelsen ingås.

En förbindelse som en jordbrukare har ingått förblir i kraft även om jordbrukaren inte ansöker om årlig utbetalning av stödet, om orsaken till att utbetalning inte har sökts är en sådan som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen.

8 § (9.2.2012/63)
Avförande av stödberättigande åkerareal ur förbindelsen

Jordbrukaren kan avföra som stödberättigande godkända skiften så att de blir icke stödberättigande, ta dem ur bruk permanent, överföra dem ur sin besittning till en jordbrukare som inte har en gällande förbindelse eller överföra dem till något annat ändamål än odling på följande villkor:

1) de avförda skiftenas areal kan under förbindelseperioden uppgå till sammanlagt högst 10 procent av referensarealen, och

2) minimiarealen ska uppfyllas under hela förbindelseperioden.

Som avförande av stödberättigande åkerareal betraktas inte en situation där stödberättigande skiften övergår till någon som har förbundit sig vid stödet i fråga antingen i enlighet med denna förordning eller på det sätt som anges i statsrådets förordning från år 2000.

9 §
Fogande av åkerareal till förbindelsen

Till förbindelsen kan fogas åkerareal som en annan jordbrukare som har ingått en förbindelse har uppgett i den årliga stödansökan under det föregående förbindelseåret och som i överensstämmelse med detta har godkänts som stödberättigande. Till förbindelsen kan fogas också åkerareal som har innehafts av en jordbrukare som har ingått en förbindelse på motsvarande sätt så som anges i statsrådets förordning från år 2000.

Om en jordbrukare som har ingått en förbindelse får åkerareal i sin besittning under förbindelseåret i fråga av en sådan jordbrukare som har fyllt 65 år och motsvarar förutsättningarna i 4 § 1 mom., kan åkerarealen fogas till förbindelsen. Om en jordbrukare som har ingått en förbindelse kommer i besittning av åkerareal genom en besittningsöverföring som ett dödsbo företar, kan åkerarealen fogas till förbindelsen, om den 65 år fyllda jordbrukare som motsvarat förutsättningarna i 4 § 1 mom. har avlidit under det förbindelse- eller kalenderår då överföringen av besittningsrätten har skett. Under den vegetationsperiod som föregått överföringen av besittningsrätten skall den 65 år fyllda jordbrukaren själv eller delägarna i dödsboet själva ha odlat den åkerareal som överförs. Till förbindelsen kan också fogas åkerarealer som den jordbrukare som har ingått en förbindelse har kommit i besittning av på det sätt som anges i 4 § 3 mom. efter att förbindelsen har börjat gälla.

10 §
Fogande av icke stödberättigande åkerareal till förbindelsen

Till en förbindelse kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten på ansökan efter det första förbindelseåret under det andra, tredje, fjärde och sjätte förbindelseåret fogas åkerarealer vilka inte är stödberättigande och inte har uppgetts i stödansökan för det föregående året och inte heller godkänts som stödberättigande i en stödansökan som lämnats in av en annan jordbrukare som har ingått en förbindelse och vilka inte är sådana åkerarealer som avses i 9 § 2 mom. Arealen för dessa arealer som önskas bli fogade till förbindelsen ska vara mindre än 50 procent av jordbrukarens referensareal eller högst två hektar. (15.3.2012/131)

Om arealökningen överstiger det tak som anges i 1 mom., kan jordbrukaren under förbindelseperioden ingå en ny förbindelse som gäller stödet i fråga vid den årliga stödansökan inom ramen för anslagen i statsbudgeten. Om en ny förbindelse inte kan ingås, skall de icke stödberättigande åkerarealerna odlas i enlighet med förbindelsevillkoren utan stöd.

11 §
Överföring av förbindelsen

När en förbindelse har överförts skall den jordbrukare som fortsätter att odla iaktta den förbindelse som gäller stödet i fråga under den förbindelseperiod som återstår för den förbindelse som den tidigare jordbrukaren har ingått. En jordbrukare som frånträder en förbindelse kan lämna mindre än 0,5 hektar stor åkerareal för husbehovsodling.

3 kap

Allmänna förutsättningar och villkor för avtal

12 §
Avtal och giltighetstiden för det

Om en jordbrukare har en gällande miljöstödsförbindelse enligt statsrådets förordning från år 2000 kan avtal ingås med honom eller henne, förutsatt att jordbrukaren ingår en miljöstödsförbindelse enligt denna förordning efter att den tidigare förbindelsen har upphört att gälla.

Avtal kan ingås i fråga om åkerareal som är stödberättigande i samband med miljöstödet. Avtal enligt 40, 41, 49 eller 51 § kan ingås för annat än åkerareal så som föreskrivs i denna förordning.

Avtalet träder i kraft vid avtalsperiodens ingång. Avtalet har ingåtts när närings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt ansökan genom ett separat beslut. Ansökan och närings-, trafik- och miljöcentralens separata beslut utgör ett godkänt gällande beslut. Avtalet förblir i kraft även om årlig utbetalning av specialstöd inte söks, när orsaken till att utbetalning inte söks är en sådan som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen. (21.1.2010/46)

13 §
Föremål för avtalet

I avtalet skall basskiftesvis anges de åkerområden och andra områden som avtalet gäller. En minst 0,05 hektar stor åkerareal som är stödberättigande i samband med miljöstödet eller areal som inte utgör åkerareal kan godkännas ingå i avtalsområdet. Avtalsområdet skall innehas av kontrahenten under hela avtalsperioden, om det inte är fråga om situationer som avses i 47 § 2 mom. Under avtalets giltighetstid kan kontrahenten emellertid i enlighet med det som sägs i 21 § avföra arealer ur avtalet. Avtalet kan ingås att gälla arrenderade åkerområden eller andra områden, förutsatt att arrendeavtalet är i kraft under hela avtalsperioden. (8.11.2007/995)

Om avtal har sökts för en del av ett basskifte som utgör åker ska ett separat basskifte bildas av avtalsarealen i samband med att avtalet godkänns, om det inte är fråga om avtal enligt 43, 54 eller 54 a–c §. Ett nytt basskifte ska bildas också av avtalsareal utanför åker, om arealen inte redan tidigare har uppgetts som ett separat basskifte. (17.2.2011/137)

14 §
Avtalsperioder och avtalsår

Avtalsperioden för avtal som avses i 40, 41 och 51 § kan i ansökan vara fem eller tio år. Avtalsperioden för avtal som avses i 54 a och 54 b § är fem år och för avtal som avses i 54 c § tio år. Närings-, trafik- och miljöcentralen fastställer avtalsperiodens längd i sitt beslut om godkännande av avtalet. Avtalsperioden för övriga avtal är fem år. (21.1.2010/46)

Avtalsperioden och avtalsåret börjar den 1 maj eller den 1 oktober. Avtalsperioden och avtalsåret slutar den 30 april om de börjar den 1 maj och den 30 september om de börjar den 1 oktober. Avtalsperioden skall fastställas i det avtal som ingås.

Avtalsperioden för avtal enligt 45, 46 och 52 § börjar den 1 maj. Avtalsperioden för avtal enligt 40, 54 och 54 a–54 c § kan börja antingen den 1 maj eller den 1 oktober. Om det område som avtalet ska gälla ingår i ett översiktsplaneområde för skyddszoner eller vall har anlagts på arealen i fråga under det föregående året eller tidigare, kan avtal enligt 40 § börja gälla den 1 maj. Om det är fråga om avtal enligt 41, 49 eller 50 § och det på avtalsområdet har gjorts en sådan icke-produktiv investering som avses i 4 § 1 mom. 4 punkten i axel 2-lagen, kan avtalet börja gälla den 1 maj. Om en ursprungssort sås under hösten på det område som avtalet ska gälla, kan avtal enligt 54 § börja gälla den 1 oktober. Avtalsperioden för övriga avtal börjar den 1 oktober. (22.4.2010/273)

Om det är fråga om ett sådant avtal enligt statsrådets förordning från år 2000 vars avtalsperiod upphör den 31 maj, kan motsvarande avtal enligt denna förordning ingås så att det börjar gälla den 1 maj samma år. När avtalsperioden för ett avtal enligt denna förordning upphör kan med avvikelse från 3 mom. ett nytt motsvarande avtal ingås så att det börjar gälla den 1 maj. (8.11.2012/604)

15 §
Avtal som grundar sig på en plan

Avtal enligt 40–43, 49, 51 och 54 a § ska grunda sig på en skriftlig plan där åtgärder ska anges för vart och ett avtalsår. (22.5.2008/335)

En förutsättning för ingående av avtal som grundar sig på en plan, med undantag av avtal som avses i 43 och 54 a §, och för ändringar som avses i 21 och 25 §, är att det i enlighet med 14 § 2 mom. i axel 2-lagen är ändamålsenligt med tanke på ett hållbart nyttjande av naturresurserna och på miljöns tillstånd. (21.1.2010/46)

16 § (22.5.2008/335)
Planens innehåll

En plan som avses i 15 § ska uppta åtminstone följande uppgifter och handlingar:

1) en allmän presentation av det planerade projektet och projektmålen,

2) en karta över planeområdet där de basskiften som ansökan gäller ska märkas ut,

a) om de basskiften som avtalet önskas gälla är befintliga basskiften används digitaliserade basskifteskartor som karta över planeområdet,

b) när det är fråga om avtal enligt 42 § ska det på kartan anges var på grundvattenområdet den åker som avtalet önskas gälla är belägen,

c) när det är fråga om avtal enligt 49 och 51 § ska planen uppta en lägeskarta, en planekarta och en planbeskrivning; som lägeskarta kan användas exempelvis en kopia av en grundkarta där objektets exakta läge ska märkas ut,

3) specificerade anläggnings- och skötselåtgärder och andra åtgärder samt en tidtabell för vidtagandet av dem årligen; planen ska innehålla en beskrivning av på vilket sätt åtgärderna främjar uppnåendet av målen för avtalet,

4) när det är fråga om avtal enligt 42 § ska bland annat de årliga odlingsåtgärderna specificeras i planen, liksom de eventuella begränsningar som avses i 42 § och som jordbrukaren förbinder sig vid genom sin ansökan samt de specificerade kostnader som begränsningarna medför,

5) en kalkyl över kostnaderna för åtgärderna, inkomstbortfallet och den ekonomiska nytta som eventuellt fås genom användningen av området; ingen kostnadskalkyl förutsätts beträffande åtgärder i fråga om små vårdbiotoper som avses i 50 §,

6) en uppskattning av projektets inverkan på miljön eller landskapet,

7) en kopia av den skötseldagbok som förts under en tidigare avtalsperiod, om det område som avtalet önskas gälla eller en del av det tidigare har omfattats av ett avtal som kräver en plan och förande av skötseldagbok har utgjort ett avtalsvillkor,

8) när det är fråga om avtal enligt 43 § ska till planen fogas kartor över dräneringssystemet på vilka reglerbrunnar och granskningsrör för grundvatten samt diken märkts ut.

17 § (21.1.2010/46)
Godtagbara kostnader och inkomstbortfall i fråga om ett avtal som grundar sig på en plan

En åtgärd som ska genomföras och den kostnad som den föranleder kan godkännas i avtalet, om åtgärden är motiverad med avseende på uppnåendet av målen för avtalet. Som kostnad kan godkännas kostnaden för det förmånligaste genomförandesättet. Bara kostnader som uppkommit under program- eller avtalsperioden och som hänför sig till genomförandet av avtalet kan godkännas som kostnader för ett avtal som grundar sig på en plan.

Ekonomisk nytta som uppkommer vid bärgning eller på något annat sätt genom användningen av området ska beaktas i beloppet av specialstöd som betalas på basis av avtalet. Nytta som uppkommer inom skogsbruket beaktas dock inte.

Inkomstbortfall beräknas enligt sådan användning som sker i enlighet med tvärvillkoren. Vid beräkningen av inkomstbortfall beaktas inte inkomstbortfall som hänför sig till skogsbruket på avtalsområdet.

Skäliga planeringskostnader och kostnader för förande av skötseldagbok kan ingå i totalkostnaderna för ett avtal som grundar sig på en plan.

Kostnader för arrendering av avtalsområdet godkänns inte som godtagbara kostnader i samband med specialstöd. Som kostnader kan godkännas extra kostnader för uppsikt över betesdjur och förseende av dem med dricksvatten. Som kostnader godkänns inte kostnader för virkesdrivning, transport av virke eller andra kostnader som hänför sig till skogsbruket.

Som kostnader som kan ersättas kan sådant arbete godkännas som stödtagaren utför i anslutning till genomförandet av avtalsvillkoren samt kostnader som föranleds av användningen av egna maskiner och anordningar, om det förs skötseldagbok över arbetet. (17.2.2011/137)

Kostnader som anges utan transaktionskostnad kan godkännas högst till de belopp som anges i bilaga 2 till denna förordning, om närings-, trafik- och miljöcentralen fastställer specialstöd som betalas på basis av ett avtal som grundar sig på en plan och bedömer de kostnader som anges i jordbrukarens ansökan. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska lägga transaktionskostnaden till det specialstöd som betalas på basis av ett avtal som grundar sig på en plan. Om det i ett avtal som avses i 42 § fastställs som avtalsvillkor att avtalsområdet ska vara täckt av växtlighet under vintersäsongen, kan kostnaden för detta inte beaktas, om jordbrukaren har valt en tilläggsåtgärd som avses i 32 § 3, 4 eller 5 punkten. Det är dock möjligt att från fall till fall avvika från de kostnader som anges i bilaga 2, om motiverade faktiska skäliga kostnader i det enskilda fallet stöder en sådan avvikelse.

18 §
Inverkan av andra stöd eller ersättningar på beloppet av specialstöd som grundar sig på en plan

När beloppet av specialstöd godkänns skall hänsyn tas till sådana situationer där de planerade åtgärder för vilka specialstöd söks redan är föremål för annat stöd i enlighet med ett av Europeiska gemenskapen finansierat eller nationellt stödsystem. Specialstöd kan inte betalas för åtgärder för vilka annat stöd redan betalas.

Ett avtal kan inte inbegripa åtgärder som jordbrukaren är förpliktad att vidta enligt annan lagstiftning. Ett avtal kan inte heller inbegripa åtgärder för vilka jordbrukaren har fått ersättning genom beslut av vattendomstolen, miljötillståndsverket eller regionförvaltningsverket. Om ersättning för en åtgärd har betalts med stöd av vattenlagen (264/1961), kan åtgärden inte införlivas med avtalet under de tio år som följer efter det att ersättningen har erhållits. (21.1.2010/46)

19 § (17.2.2011/137)
Förande av skötseldagbok

Om det är fråga om avtal enligt 40, 41, 43, 49 eller 51 § ska skötseldagbok föras över de åtgärder som vidtas på avtalsområdet. I skötseldagboken ska antecknas åtminstone skiftets namn, signum och areal samt de årliga åtgärderna, tidpunkten för genomförande av dem, åtgärdernas varaktighet och inverkan på miljön. I skötseldagboken för ett avtal enligt 43 § ska antecknas också åtgärder som ansluter sig till reglering, skötsel och underhåll av avtalsområdet.

20 § (16.4.2009/240)
Tidtabell för genomförandet i fråga om vissa avtal

Om det är fråga om ett avtal enligt 40–43, 49, 51, 54 a eller 54 c §, ska åtgärderna påbörjas på alla avtalsskiften under det första avtalsåret, om annat inte förutsätts i den godkända planen.

21 § (8.11.2007/995)
Minskning av arealen för ett område som är föremål för ett avtal

Arealen för ett område som omfattas av ett avtal enligt 15, 45, 46 och 54 c § kan minskas med högst 10 procent under avtalsperioden, förutsatt att kontrahenten återbetalar de specialstöd som har betalats för den areal som avförts ur avtalet. Arealen i avtal enligt 15 § kan dock minskas bara om de mål som har fastställts för avtalet inte äventyras. Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan får arealen för ett område som omfattas av ett avtal enligt 45 och 46 § minska, om den areal som utgår ur avtalet införlivas med ett annat avtal enligt 45 eller 46 §. Den areal som omfattas av ett avtal enligt 54 b § får under hela avtalsperioden minska med sammanlagt högst 10 procent. Utbetalda specialstöd behöver inte återbetalas. (9.2.2012/63)

2 mom. har upphävts genom F 21.1.2010/46. (21.1.2010/46)

Arealen för ett område som omfattas av avtal kan minska mer än vad som anges i 1 mom., om minskningen har en grund som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen.

22 § (8.11.2007/995)
Ökning av avtalsarealen i fråga om vissa avtal

Till ett avtal enligt 45 och 46 § kan på ansökan, inom ramen för de anslag som anvisats i statsbudgeten, efter det första avtalsåret under det andra och tredje avtalsåret fogas åkerarealer som inte ingår i det ursprungliga avtalsområdet. Arealen av de områden som fogas till avtalet skall vara högst 50 procent av jordbrukarens ursprungliga avtalsareal eller utgöra högst två hektar.

Om arealökningen under det andra och det tredje avtalsåret är större än den ökning som anges i 1 mom. eller om arealökningen under det fjärde, femte, sjätte eller sjunde avtalsåret är minst två hektar, kan jordbrukaren under avtalsperioden för det i 1 mom. nämnda avtalet i samband med den årliga stödansökan, inom ramen för de anslag som anvisats i statsbudgeten, ansöka om ett nytt avtal som gäller gårdsbruksenheten. Om ett nytt avtal inte kan ingås, ska de åkerarealer som avtalet inte omfattar odlas i enlighet med avtalsvillkoren utan specialstöd. (20.3.2014/237)

Med nya åkerarealer avses inte skiften som en jordbrukare som har ingått avtal enligt 45, 46, 54 och 54 b § har kommit i besittning av genom en sådan ägoreglering som fastställts i en nyskiftesplan enligt 88 § i fastighetsbildningslagen, förutsatt att nyskiftesplanen har vunnit laga kraft och ägorna tagits i besittning i överensstämmelse med den efter inledandet av avtalsperioden för det ovan nämnda avtalet. Vad som ovan föreskrivs om ägaren tillämpas också på en arrendator, om arrendeområdet med stöd av 86 § i fastighetsbildningslagen har flyttats på det sätt som anges i nyskiftesplanen. Nya åkerarealer av detta slag som kommit i jordbrukarens besittning kan dock godkännas som stödberättigande och härigenom för en i 45, 46, 54 och 54 b § avsedd förbindelse endast om stödberättigande åkerarealer som avses i 3 § 1 mom. enligt en nyskiftesplan som vunnit laga kraft har utgått ur jordbrukarens besittning. (28.3.2013/238)

23 §
Ändring av avtalsarealen på basis av digitalisering

Om den digitaliserade arealen för ett skifte som godkänts för ett avtal avviker från arealen för det avtalsskifte som fastställts i avtalet, skall det beslut som gäller avtalet ändras så att avtalsarealen motsvarar den digitaliserade arealen. Om skiftesarealen minskar till följd av digitaliseringen behöver avtalet dock inte ändras, om skillnaden mellan den digitaliserade arealen och avtalsarealen är obetydlig. Avtalsarealen ändras på basis av digitaliseringen först efter att stödtagaren har godkänt den digitaliserade arealen.

Om stödtagaren i sin ansökan om avtal har uppgett att arealen för ett skifte som avtalet önskas gälla är klart större än den digitaliserade arealen, skall stödtagaren återbetala specialstöd som har betalts till ett för stort belopp.

24 §
Byte av avtal eller del av avtal till ett annat avtal

Ett avtal eller en del av ett avtal kan under giltighetstiden bytas till ett annat avtal av olika typ, förutsatt att bytet medför uppenbara fördelar med tanke på miljön och att det gällande avtalet effektiveras betydligt. Är det fråga om ett tioårigt avtal eller en del av det som byts till ett femårigt avtal, inleds det nya femåriga avtalet vid tidpunkten för bytet. Är det fråga om ett femårigt avtal eller en del av det som byts till ett tioårigt avtal, inleds det nya tioåriga avtalet vid tidpunkten för bytet. Avtalsperioden för det ursprungliga avtal som eventuellt förblir i kraft och vars areal minskar vid bytet fortsätter som normalt.

Byte av en del av ett avtal till ett annat avtal förorsakar inte minskning av avtalsarealen så som avses i 21 §. Om stödtagaren ändå frånträder hela det nya avtal som har ingåtts efter bytet och det ursprungliga avtalet förblir i kraft, räknas de bortfallna områdena som minskning av det tidigare, ursprungliga avtalet.

Byte av avtal kan sökas under den årliga tiden för ansökan om nya avtal. Det är möjligt att ansöka om att det nya avtal som ingås på grund av byte av avtal ska börja i enlighet med avtalsperioden för det gällande avtalet, det vill säga den 1 maj eller den 1 oktober. Specialstöd betalas efter bytet i överensstämmelse med det nya avtalet. Specialstöd som har betalats innan avtalet bytts behöver inte återbetalas. (17.2.2011/137)

25 §
Precisering, justering och ändring av avtal

Om det är fråga om ett avtal som avses i 40–43 §, 49 eller 51 §, kan de avtalsenliga åtgärderna vid behov preciseras under avtalets giltighetstid för att målen för avtalet inte ska äventyras. Preciseringen kan ske på ansökan av stödtagaren eller på initiativ av närings-, trafik- och miljöcentralen före ingången av följande avtalsår. Precisering ska sökas i enlighet med det förfarande som avses i 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd. Före preciseringen ska stödtagaren höras i ärendet. (28.3.2013/238)

Ett avtal enligt 52 § kan justeras med avseende på djurantalet vid ingången av vart och ett avtalsår. Ansökan om ökning av djurantalet ska göras i enlighet med förfarandet i 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd. (28.3.2013/238)

Om antalet djurenheter i fråga om djur som berättigar till specialstöd på en gårdsbruksenhet som omfattas av ett avtal enligt 46 § minskar så att det understiger en djurenhet och det med jordbrukaren på gårdsbruksenheten ingångna avtalet har ändrats för den återstående avtalsperioden till ett avtal enligt 45 §, kan jordbrukaren inte ansöka på nytt om ett avtal om ekologisk husdjursproduktion under den återstående avtalsperioden. Motsvarande förfarande skall tillämpas, om jordbrukaren lägger ned husdjursproduktionen beträffande de djur som berättigar till det ovan nämnda stödet av en orsak som inte avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen.

26 § (21.1.2010/46)
Överföring av avtal

Är det fråga om ett avtal som avses i 45 eller 46 §, kan närings-, trafik- och miljöcentralen på ansökan överföra avtalet på den nya ägaren eller innehavaren av en del av gårdsbruksenheten bara, om orsaken till ansökan om överföring är att avtalsområdet delas på grund av arvskifte, avvittring eller upplösning av en sammanslutning. Av skäl som hänför sig till miljön kan dock överföringen av en del av ett avtalsområde eller av hela avtalet i delar godkännas också i andra fall och för andra avtal än de som nämns ovan. Vid en överföring ska den stödtagare som fortsätter med verksamheten iaktta avtalet i fråga under den återstående avtalsperioden. Är det fråga om ett avtal som avses i 52 §, kan de djur som omfattats av avtalet överföras till de nya ägarna eller innehavarna förutsatt att antalet djur inte minskar.

4 kap

Förutsättningar och villkor för kompensationsbidrag

27 §
Övergång till det kompensationsbidragssystem som tillämpas under programperioden 2007–2013

En jordbrukare som har en gällande förbindelse om kompensationsbidrag enligt statsrådets förordning från år 2000 kan år 2007 i stället för den tidigare förbindelsen ingå en ny förbindelse inom det kompensationsbidragssystem som tillämpas under programperioden 2007–2013. Jordbrukaren skall härvid förbinda sig i enlighet med det som anges i 5 § i axel 2-lagen.

När en förbindelse som gäller det kompensationsbidragssystem som tillämpas under programperioden 2007–2013 ingås skall förfarandet i 13 § i axel 2-lagen iakttas.

5 kap

Förutsättningar och villkor för miljöstödet

28 §
Minimikrav som utgör en förutsättning för betalning av miljöstöd

En jordbrukare som har förbundit sig vid miljöstödet får årligen använda högst 80 kilogram fosfor per hektar åker. Vid gödsling av trädgårdsväxter får den årliga fosformängden uppgå till högst 120 kilogram per hektar åker. Fosforutjämning får tillämpas i fråga om de ovan nämnda mängderna. Vid fosforgödsling kan en högst fem år lång utjämningsperiod tillämpas. Fosforutjämningsperioden skall inledas när den tillåtna årliga fosfornivån överskrids. Utjämningsperioden kan inledas också när den tillåtna årliga mängden fosfor underskrids. Tidpunkten för utjämningsperiodens början och slut skall anges i de skiftesvisa anteckningarna.

En jordbrukare som har förbundit sig vid miljöstödet får årligen använda högst den mängd kväve per hektar åker som framgår av statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000).

En ny växtskyddsspruta som med avseende på spridning av växtskyddsmedel skaffas till en gårdsbruksenhet där jordbrukaren har förbundit sig vid miljöstödet ska uppfylla kraven enligt den europeiska standardserien SFS-EN 12761. Dessutom ska Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi eller tillverkaren av växtskyddssprutan ha utfärdat ett skriftligt intyg över att sprutan har testats och godkänts. Sprutor som är i bruk ska dessutom testas vart femte år av en av Säkerhets- och kemikalieverket auktoriserad testare och i enlighet med de anvisningar som verket i fråga har meddelat. Om en period på fem år går ut efter vegetationsperioden ska en växtskyddsspruta som används vid spridning av växtskyddsmedel testas innan följande vegetationsperiod börjar. Med växtskyddsspruta avses självgående och traktordrivna växtskyddssprutor. (17.2.2011/137)

På gårdsbruksenheter får växtskyddsmedel spridas bara av den som vart femte år deltar i en minst fyra timmar lång utbildning kring aktuella växtskyddsfrågor. Som utbildning godkänns sådan utbildning som närings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt i förväg och avläggande av den examen som avses i 10 § i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011). Som utbildning godkänns också avläggande av en av Säkerhets- och kemikalieverket anordnad examen i användning av växtskyddsmedel som medför särskild fara för hälsa eller miljö eller avläggande av en motsvarande tidigare specialexamen. Senast under det sjätte året av giltighetstiden för denna examen ska utbildning som närings-, trafik- och miljöcentralen har godkänt genomgås eller den examen som avses i 10 § i lagen om växtskyddsmedel avläggas. Med utbildning enligt detta moment jämställs också Säkerhets- och kemikalieverkets beslut om godkännande av utbildningsanordnare enligt 9 § i lagen om växtskyddsmedel och beslut om godkännande av examensanordnare enligt 11 § i den lagen. Det ska finnas ett skriftligt intyg över deltagande i utbildningen eller avläggande av examen. Utbildningen ska genomgås före utgången av det första förbindelseåret. Om femårstiden löper ut efter utgången av vegetationsperioden ska utbildning genomgås innan följande vegetationsperiod börjar. (20.3.2014/237)

29 §
Basåtgärder i samband med miljöstödet för jordbruket

En jordbrukare som förbinder sig att genomföra basåtgärderna ska genomföra en helhet som består av följande åtgärder: planering och uppföljning av miljövården i samband med odling, gödsling av åkerväxter, gödsling av trädgårdsväxter, dikesrenar och skyddsremsor samt bevarande av naturens mångfald och landskapet. Som ett led i basåtgärderna kan jordbrukaren anlägga en naturvårdsåker. (16.4.2009/240)

En jordbrukare som har ett gällande avtal enligt denna förordning skall förbinda sig att av de åtgärder som anges i 1 mom. iaktta kraven beträffande dikesrenar och skyddsremsor samt bevarande av naturens mångfald och landskapet efter att hans eller hennes miljöstödsförbindelse enligt denna förordning upphör att gälla, om inte han eller hon uppfyller det i 7 § i axel 2-lagen angivna ålderskravet efter att förbindelsen har upphört att gälla.

En jordbrukare som inte uppfyller det i 7 § i axel 2-lagen angivna ålderskravet och som har ett gällande avtal enligt 22 eller 28–30 § i statsrådets förordning från år 2000 eller ett 20-årigt avtal om miljöspecialstöd för jordbruket enligt beslutet om miljöstöd skall förbinda sig att av de åtgärder som anges i 1 mom. iaktta kraven beträffande dikesrenar och skyddsremsor samt bevarande av naturens mångfald och landskapet efter att hans eller hennes förbindelse om bas- och tilläggsåtgärder enligt statsrådets förordning från år 2000 eller förbindelse att iaktta motsvarande villkor upphör att gälla.

30 § (7.6.2007/658)
Hur stödet för basåtgärder bestäms på husdjurslägenheter

Till jordbrukaren betalas stödet för basåtgärder för åkerväxternas del i enlighet med beloppet för husdjurslägenheter, förutsatt att det på jordbrukarens gårdsbruksenhet finns minst 0,4 djurenheter animalieproduktionsdjur per stödberättigande hektar åker eller minst 25 djurenheter och att jordbrukaren då han eller hon har förbundit sig vid miljöstödet har meddelat att detta villkor uppfylls. År 2007 kan uppfyllelsen av detta villkor meddelas också senast den dag som föreskrivs i 33 § 1 mom. Animalieproduktionsdjur som jordbrukaren eller jordbrukarens familjemedlemmar innehar beaktas vid uträkningen av antalet djurenheter. De produktionsutrymmen som används till uppfödning av animalieproduktionsdjur skall vara i jordbrukarens besittning. Animalieproduktionsdjuren omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienterna i följande tabell:

Djurslag Djurenheter (de)
tjurar, kor och andra nötkreatur över 2 år, hästdjur över 6 månader 1
- ponnyer över 6 månader 0,4
nötkreatur (6 månader–2 år) 0,6
nötkreatur under 6 månader 0,15
får och getter (över 1 år) 0,15
suggor (med grisar eller sinsuggor) 0,4
övriga svin 0,11
värphöns 0,011
övriga fjäderfän
- moderdjur 0,01
- kalkoner, gäss, ankor (föds upp till slakt på gården) 0,005
- broilrar (föds upp till broilrar) 0,002

För övriga djurslag skall den koefficient i tabellen i 1 mom. användas som närmast motsvarar den årliga fosforproduktionen i stallgödsel av dem. Om det gäller ett satellitsvinstall räknas antalet suggor per år ut genom att svinstallets suggplatser multipliceras med koefficienten 1,3.

31 §
Ändring av basåtgärdens innehåll

Om husdjursproduktionen på en gårdsbruksenhet läggs ned eller om antalet animalieproduktionsdjur inte når upp till det i 30 § 1 mom. angivna minimiantalet, betalas stödet för basåtgärder för åkerväxternas del i enlighet med beloppet för växtodlingslägenheter från och med följande utbetalning av miljöstöd.

Den ändring som framgår av 1 mom. görs inte, om det är fråga om en tillfällig nedgång i djurantalet. En nedgång i djurantalet är tillfällig i situationer som orsakas av produktionsuppehåll som krävs inom vissa produktionsinriktningar, grundlig reparation eller utvidgning av en husdjursbyggnad, ändring av produktionsinriktningen eller något som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen.

Om en gårdsbruksenhet inleder husdjursproduktion eller utökar den på så sätt att antalet animalieproduktionsdjur når upp till det i 30 § 1 mom. angivna minimiantalet under den återstående förbindelseperioden, kan till jordbrukaren betalas stödet för basåtgärder för åkerväxternas del i enlighet med beloppet för husdjurslägenheter under den återstående förbindelseperioden. Denna ändring kan företas också om en generationsväxling eller någon annan överföring av besittningsrätten till hela gårdsbruksenheten företas under en pågående förbindelseperiod och förbindelsen överförs. En ändring av produktionsinriktningen kan göras högst två gånger under förbindelseperioden. Betalningen av stöd på basis av den ingångna förbindelsen och uppgifterna i stödansökan kan ändras, förutsatt att jordbrukaren anmäler ändringen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet före utgången av juni under året i fråga. När det gäller ändringar som anmäls senare betalas stödet i överensstämmelse med ändringen från ingången av det följande förbindelseåret. (16.4.2009/240)

32 § (7.6.2007/658)
Tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet för jordbruket

Jordbrukaren kan med de inskränkningar som föreskrivs i 33–36 § välja följande tilläggsåtgärder för förbindelseperioden:

1) reducerad gödsling,

2) preciserad kvävegödsling av åkerväxter,

3) växttäcke vintertid och reducerad bearbetning,

4) växttäcke vintertid,

5) effektiverat växttäcke vintertid,

6) mångsidigare odling,

7) extensiv vallproduktion,

8) spridning av stallgödsel under vegetationsperioden,

9) näringsbalans,

10) odling av fånggrödor,

11) preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter (trädgårdslägenhet),

12) användning av täckmaterial i fleråriga trädgårdsväxter (trädgårdslägenhet),

13) bruk av metoder för uppföljning av skadedjur (trädgårdslägenhet).

33 § (17.2.2011/137)
Val av tilläggsåtgärder

Tilläggsåtgärder kan väljas för såväl sedvanliga jordbruksväxter som trädgårdsväxter. Grupperingen av trädgårdsväxterna i trädgårdsväxter i grupp 1 respektive 2 samt vissa frökryddväxter finns i bilaga 1. När jordbrukaren ingår en förbindelse ska han eller hon uppge de tilläggsåtgärder som valts för förbindelseperioden. Jordbrukaren kan 2007 dock byta de tilläggsåtgärder som han eller hon redan har valt eller meddela dem senast den 15 juni 2007. Jordbrukaren kan på motsvarande sätt också frångå en redan vald tilläggsåtgärd helt och hållet. Jordbrukaren kan låta bli att välja någon tilläggsåtgärd när han eller hon förbinder sig vid miljöstödet, om gårdsbruksenheten är en trädgårdslägenhet eller om alla jordbrukarens åkrar är belägna inom stödregion C. Jordbrukaren kan inte välja tilläggsåtgärder enligt 32 § 4–6 och 10 punkten för åkrar som är belägna inom stödregion C.

Om jordbrukarens alla åkrar är belägna inom stödregionerna A och B, kan jordbrukaren välja högst fyra tilläggsåtgärder för dem. Om jordbrukarens alla åkrar är belägna inom stödregion C, kan jordbrukaren välja högst två tilläggsåtgärder för dem. Om jordbrukaren har åkrar inom såväl stödregionerna A och B som stödregion C, kan jordbrukaren välja högst fyra tilläggsåtgärder. Av dem kan jordbrukaren välja högst två tilläggsåtgärder i stödregion C. För åkrar som är belägna i stödregion C kan jordbrukaren välja bara tilläggsåtgärder som avses i 32 § 1–3 samt 7–9 punkten. På en trädgårdslägenhet kan som tilläggsåtgärder också väljas det antal som nämns ovan, men av de tilläggsåtgärder som väljs kan högst två inom stödregionerna A och B och högst en inom stödregion C vara en tilläggsåtgärd för trädgårdslägenheter. Om en trädgårdslägenhet har åkrar inom samtliga stödregioner, kan högst två tilläggsåtgärder väljas.

34 §
Begränsningar vid valet av flera tilläggsåtgärder

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 3 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet för vilken en tilläggsåtgärd enligt 32 § 4 eller 5 punkten har valts.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 4 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet för vilken en tilläggsåtgärd enligt 32 § 3 eller 5 punkten har valts.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 5 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet för vilken en tilläggsåtgärd enligt 32 § 3, 4 eller 7 punkten har valts.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 7 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet för vilken en tilläggsåtgärd enligt 32 § 1, 2 eller 5 punkten har valts.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 9 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet för vilken en tilläggsåtgärd enligt 32 § 2 punkten har valts. (7.6.2007/658)

35 §
Övriga begränsningar vid valet av tilläggsåtgärder

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 1 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet där jordbrukaren har ansökt om eller har ett gällande avtal enligt 45 eller 46 § eller där jordbrukaren har ett gällande avtal enligt 25 eller 25 a § i statsrådets förordning från år 2000. Stöd för tilläggsåtgärden i fråga betalas inte för ett skifte som omfattas av ett avtal enligt 42 § i denna förordning eller 27 § i statsrådets förordning från år 2000. Tilläggsåtgärden gäller inte arealer med trädgårdsväxter.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 3 och 4 punkten kan inte väljas på en gårdsbruksenhet som har förbundit sig att följa villkoren för husdjurslägenheter och där det sammanlagt föds upp mer än 2 djurenheter av nötkreatur, hästar, får eller getter. Djurenheterna beräknas i enlighet med tabellen i 30 §.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 7 punkten kan väljas bara på gårdsbruksenheter som har förbundit sig att följa villkoren för husdjurslägenheter och där det finns minst 0,4 djurenheter av nötkreatur, får, getter eller hästar per stödberättigande hektar åker eller minst 25 djurenheter av de nämnda djuren. Djurenheterna beräknas i enlighet med tabellen i 30 §.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 8 punkten kan väljas bara på gårdsbruksenheter som har förbundit sig att följa villkoren för husdjurslägenheter och där antalet animalieproduktionsdjur når upp till det minimiantal som anges i 30 § 1 mom. Djurenheterna beräknas i enlighet med tabellen i 30 §. En tilläggsåtgärd kan inte väljas på en gårdsbruksenhet där jordbrukaren har ansökt om eller har ett gällande avtal enligt 54 b §. (9.2.2012/63)

36 § (7.6.2007/658)
Begränsningar vid valet av tilläggsåtgärder för trädgårdslägenheter

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 11 punkten kan väljas på en trädgårdslägenhet och genomföras bara på arealer med trädgårdsväxter i grupp 1.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 12 punkten kan väljas på en trädgårdslägenhet och genomföras bara på arealer med trädgårdsväxter i grupp 2.

En tilläggsåtgärd enligt 32 § 13 punkten kan väljas på en trädgårdslägenhet och genomföras på arealer med trädgårdsväxter.

37 §
Ändring av och frångående av tilläggsåtgärd

En tilläggsåtgärd kan ändras, om

1) jordbrukaren upphör med att odla trädgårdsväxter eller börjar odla sådana på minst 0,5 hektar eller utökar den årliga odlingen av dem till minst 0,5 hektar; när jordbrukaren inleder trädgårdsodling eller utökar odlingsarealen för trädgårdsväxter kan han eller hon välja en tilläggsåtgärd för trädgårdslägenheter,

2) jordbrukaren lägger ned husdjursproduktionen eller minskar antalet djur så att de krav beträffande djurantalet som anges i 30 § 1 mom. inte längre uppfylls; jordbrukaren kan härvid välja en tilläggsåtgärd som inte är avsedd för husdjurslägenheter,

3) jordbrukaren inleder husdjursproduktion på gårdsbruksenheten eller utökar den så att de krav beträffande djurantalet som anges i 30 § 1 mom. uppfylls under den återstående förbindelseperioden; jordbrukaren kan då välja en tilläggsåtgärd för husdjurslägenheter,

4) en generationsväxling eller någon annan överföring av besittningsrätten till hela gårdsbruksenheten sker under en pågående förbindelseperiod och förbindelsen överförs i enlighet med 11 §,

5) bedrivandet av växtodling på en gårdsbruksenhet ändras så att den huvudsakliga inriktningen blir produktion av åkerenergi och det finns en särskilt grundad anledning att ändra tilläggsåtgärd,

6) jordbrukaren inleder sådan produktion som avses i 45 eller 46 § och ingår ett avtal om det eller lägger ned sådan produktion,

7) jordbrukaren har haft sådana trädesrättigheter som avses i artikel 53 i förordningen om gårdsstöd från år 2003 den sista ansökningsdagen för stödet år 2007 eller 2008 och har valt någon tilläggsåtgärd enligt 32 § 3–6 punkten år 2007 eller 2008.

(16.4.2009/240)

Tilläggsåtgärden kan en gång under förbindelseperioden ändras för den återstående förbindelseperioden. Ändringen förutsätter att förutsättningarna för val av tilläggsåtgärd motsvaras.

En tilläggsåtgärd ska frångås, om husdjursproduktionen på en gårdsbruksenhet upphör eller om djurantalet annat än tillfälligt sjunker så att de krav beträffande djurantalet som anges i 30 § 1 mom. inte uppfylls och en tilläggsåtgärd enligt 32 § 7 eller 8 punkten har valts. En vald tilläggsåtgärd enligt 32 § 1 punkten ska frångås, om jordbrukaren ansöker om avtal som avses i 45 eller 46 §. En tilläggsåtgärd enligt 32 § 3 och 4 punkten ska frångås, om det på en gårdsbruksenhet som förbundit sig att följa villkoren för husdjurslägenheter finns mer än två djurenheter av nötkreatur, hästar, får eller getter. En tilläggsåtgärd för trädgårdslägenheter kan frångås, om odlingsarealen för trädgårdsväxter sjunker till mindre än 0,5 hektar. Tilläggsåtgärder enligt 32 § 4–6 och 10 punkten som är avsedda för stödregionerna A och B ska frångås, om jordbrukaren avstår från alla sina åkerarealer inom dessa regioner. Jordbrukaren kan frångå en av de i 32 § 3-6 punkten avsedda tilläggsåtgärder som valts 2007 eller 2008, om jordbrukaren har haft sådana trädesrättigheter som avses i artikel 53 i förordningen om gårdsstöd från 2003 och inom stödregion A eller B har valt tre eller fyra tilläggsåtgärder eller inom stödregion C två tilläggsåtgärder. Om en tilläggsåtgärd frångås, ska jordbrukaren betala tillbaka det stöd som har betalats för den. En tilläggsåtgärd enligt 32 § 8 punkten ska frångås och det stöd som erhållits betalas tillbaka, om jordbrukaren ingår ett avtal som avses i 54 b §. Denna tilläggsåtgärd kan dock inte frångås, om den är den enda tilläggsåtgärd som jordbrukaren valt inom stödområde A eller B. (17.2.2011/137)

Betalningen av stöd på basis av den ingångna förbindelsen och upgifterna i stödansökan kan ändras, förutsatt att jordbrukaren anmäler ändringen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet före utgången av juni under året i fråga. När det gäller ändringar som anmäls senare betalas stödet i överensstämmelse med ändringen från ingången av det följande förbindelseåret.

37 a § (20.3.2014/237)
Ändring av och frångående av tilläggsåtgärd vid förlängning av förbindelse

En jordbrukare som har förbundit sig till miljöstödet år 2007, 2008 eller 2009, och vars miljöstödsförbindelse fortsätter att gälla till och med den 30 april 2015, kan frångå de tilläggsåtgärder enligt 32 § 6, 8 och 13 punkten som han eller hon har valt eller byta dem till andra tilläggsåtgärder. Inom stödregion C kan den jordbrukare som byter ut en tilläggsåtgärd även välja en tilläggsåtgärd enligt 32 § 7 punkten. En tilläggsåtgärd kan dock inte frångås, om den är den enda tilläggsåtgärd som jordbrukaren har valt inom stödregion A eller B. Om det är fråga om en trädgårdslägenhet, kan den enda, valda tilläggsåtgärden frångås. Utbetalda stöd för tilläggsåtgärder behöver inte återbetalas då tilläggsåtgärden frångås eller byts ut.

En jordbrukare som har förbundit sig till miljöstödet år 2007, 2008 eller 2009, och vars miljöstödsförbindelse fortsätter att gälla till och med den 30 april 2015, kan inom stödregion A och B byta den tilläggsåtgärd enligt 32 § 3 punkten som han eller hon har valt till en tilläggsåtgärd enligt punkt 4 eller 5 i ovannämnda paragraf. På motsvarande sätt kan en tilläggsåtgärd enligt 32 § 4 punkten bytas till en tilläggsåtgärd enligt punkt 5 i ovannämnda paragraf. Utbetalda stöd för en tilläggsåtgärd som byts ut behöver inte återbetalas.

38 §
Övergång till det miljöstödssystem som tillämpas under programperioden 2007–2013

En jordbrukare som har en gällande miljöstödsförbindelse enligt statsrådets förordning från år 2000 kan år 2007 i stället för den tidigare förbindelsen ingå en ny förbindelse inom det system med miljöstöd som tillämpas under programperioden 2007–2013. Jordbrukaren skall härvid förbinda sig i enlighet med det som anges i 5 § i axel 2-lagen.

En förbindelse som gäller det miljöstödssystem som tillämpas under programperioden 2007–2013 söks på det sätt som bestäms i 13 § i axel 2-lagen.

6 kap

Detaljerade förutsättningar och villkor för avtalen

39 § (21.1.2010/46)
Avtalstyper

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan ingå följande avtal med jordbrukare:

1) anläggning och skötsel av skyddszon,

2) skötsel av mångfunktionell våtmark,

3) åkerodling på grundvattenområden,

4) följande behandlingsmetoder för avrinningsvatten:

a) reglerbar dränering,

b) reglerbar underbevattning,

c) återanvändning av avrinningsvatten,

5) ekologisk produktion,

6) ekologisk husdjursproduktion,

7) skötsel av vårdbiotoper,

8) främjande av naturens och landskapets mångfald,

9) uppfödning av lantraser,

10) odling av ursprungssorter,

11) effektiviserad minskning av näringsbelastningen,

12) placering av flytgödsel i åker,

13) långvarig vallodling på torvåkrar.

40 §
Anläggning och skötsel av skyddszon

I ett avtal om anläggning och skötsel av skyddszon förbinder sig jordbrukaren att på ett odlat åkerområde i enlighet med en plan anlägga flerårig vallväxtlighet och att sköta den i enlighet med avtalsvillkoren.

Skyddszonen skall vara minst 15 bred i genomsnitt. Bredden bestäms enligt terrängen och översvämningsgränserna. Avtalet kan i begränsad utsträckning inbegripa också ett strandområde i naturtillstånd som är beläget i skyddszonens omedelbara närhet, mellan skyddszonen och ett utfallsdike eller en vattenfåra som är större än ett utfallsdike eller mellan skyddszonen och en tjärn, en sjö eller havet, förutsatt att strandområdet sköts i enlighet med avtalsvillkoren.

I stödregionerna A och B kan avtal ingås för skyddszoner som anläggs på åker som är belägen invid ett utfallsdike eller en vattenfåra som är större än ett utfallsdike, på åker som är belägen vid stranden av en tjärn, en sjö eller havet eller på åker som är belägen på ett klassificerat grundvattenområde.

I stödregion C kan avtal ingås i fråga om anläggning av skyddszon på ett objekt för vars del giltighetstiden för ett avtal som hänför sig till beslutet om miljöstöd upphör genom beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen innan avtalsperioden för det avtal som här avses börjar, på ett objekt där ett motsvarande avtal om specialstöd som uppfyller vad som föreskrivs i statsrådets förordning från år 2000 upphör att gälla vid ingången av avtalsperioden för det nya avtal som här avses, eller på ett objekt där behovet av att anlägga en skyddszon har konstaterats i en översiktsplan för skyddszoner eller i motsvarande utredning som syftar till anläggning av sammanhängande skyddszoner vilka berör flera jordbrukare eller i en skyddsplan för ett grundvattenområde. Avtal kan också ingås i fråga om anläggning av skyddszoner på objekt som är belägna på sluttande strandåker eller på ett översvämningsområde eller på objekt som anges i förvaltningsplaner som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (2000/60/EG). En jordbrukare som har ansökt om eller har ett avtal enligt 54 c § kan inte ingå avtal enligt denna paragraf i fråga om samma areal. (21.1.2010/46)

41 §
Skötsel av mångfunktionell våtmark

I ett avtal om skötsel av mångfunktionell våtmark förbinder sig stödtagaren att i enlighet med en plan sköta en våtmark som har anlagts på basis av ett avtal enligt beslutet om miljöstöd eller enligt statsrådets förordning från år 2000 eller en våtmark som har anlagts på ett sätt som i övrigt godkänns med avseende på vattenvården.

Avtal kan ingås endast inom sådana områden där åkrarna utgör mer än 20 procent av avrinningsområdet för ett vattendrag eller utfallsdike. Avtal kan ingås bara i avrinningsområdena för åar och älvar som mynnar ut i Finska viken, Skärgårdshavet, Bottenhavet, Kvarken eller Bottenviken samt i avrinningsområdena för sådana sjöar där det genom avtalet är möjligt att avsevärt minska den vattendragsbelastning som jordbruket står för och att öka naturens mångfald i jordbruksområdena samt att främja vilt-, fiskeri- eller kräfthushållningen. Avtal kan ingås också för objekt som har anlagts med hjälp av stöd för icke-produktiva investeringar som avses i axel 2-lagen och för objekt för vilkas del giltighetstiden för ett avtal som hänför sig till beslutet om miljöstöd upphör genom beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen innan avtalsperioden för det avtal som här avses börjar, eller för objekt för vilkas del ett motsvarande i statsrådets förordning från år 2000 avsett avtal om specialstöd upphör att gälla vid ingången av avtalsperioden för det nya avtal som avses här. (21.1.2010/46)

42 §
Åkerodling på grundvattenområden

I ett avtal om åkerodling på grundvattenområden förbinder sig jordbrukaren att vid odlingen av ett åkerområde som är beläget på ett grundvattenområde genomföra en plan som skall införlivas med avtalet och där de åtgärder som skall vidtas definieras. Inskränkningarna i odlingen och de åtgärder som skall vidtas fastställs separat i avtalet utifrån förhållandena på grundvattenområdet och på det område som önskas ingå i avtalet. Om en obetydlig del av basskiftet ligger utanför grundvattenområdet, kan hela basskiftet inbegripas i avtalet.

De åtgärder eller inskränkningar som ingår i avtalet kan vara av följande slag:

1) åkerbearbetningen minskar eller upphör,

2) användningen av gödselmedel eller stallgödsel minskar eller upphör,

3) användningen av växtskyddsmedel minskar eller upphör,

4) naturvårdsåkrar anläggs och placeras med beaktande av vattenvården,

5) betesgången minskar eller upphör, eller

6) gräsväxter odlas som bottengröda.

(16.4.2009/240)

Avtal kan ingås endast för åkerarealer på grundvattenområden av klass I och II. Företräde ges objekt som har omfattats av motsvarande avtal enligt statsrådets förordning från år 2000, objekt där det finns vattentäkter och objekt med något annat särskilt behov av skydd för grundvattnet.

Anteckningar enligt basåtgärderna inom miljöstödet för jordbruket skall avtalsskiftesvis göras i fråga om användningen av näringsämnen och övriga odlingsåtgärder på avtalsarealen.

43 §
Behandlingsmetoder för avrinningsvatten

I ett avtal om behandlingsmetoder för avrinningsvatten förbinder sig jordbrukaren att i enlighet med en plan genomföra reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller återanvändning av avrinningsvatten på ett åkerområde som han eller hon odlar.

Reglerbar dränering kan företas på väl genomsläppliga sand- eller mohaltiga åkerjordar samt gyttjeleror där lutningen är högst 2 procent. Vid reglerbar underbevattning och återanvändning av avrinningsvatten ska jordarten vara väl genomsläpplig fin eller grov mo, fin eller grov sand eller gyttjelera, och lutningen ska vara under 1 procent. (16.4.2009/240)

På en och samma avtalsareal kan endast en av de åtgärder som anges i 1 mom. genomföras och beviljas specialstöd.

44 §
Ekologisk produktion och förutsättningar som gäller jordbrukaren

Ingåendet av avtal som avses i 45 och 46 § förutsätter att jordbrukaren har godkänts att omfattas av det kontrollsystem som avses i jord- och skogsbruksministeriets förordning om ekologisk produktion och om märkning av och tillsyn över ekologiska produkter (846/2008). Ansökan om anslutning till kontrollsystemet ska göras senast den sista dagen för ansökan om arealstöd det år då avtalet söks. Senast den 15 september det första avtalsåret ska närings-, trafik- och miljöcentralen ha verkställt en inledande kontroll som är förenlig med kontrollsystemet på jordbrukarens gårdsbruksenhet och jordbrukaren ska ha godkänts att omfattas av kontrollsystemet. Jordbrukaren ska omfattas av kontrollsystemet för åkerbrukets och växthusproduktionens del. Är det fråga om ett avtal som avses i 46 §, förutsätter ingåendet av avtalet dessutom att jordbrukaren har godkänts för kontrollsystemet beträffande ett djurslag som nämns i 46 § 5 mom. Produktionsinriktningen kan under avtalsperioden bytas från en inriktning inom djurproduktionen till en annan eller från en inriktning inom djurproduktion till växtproduktion i enlighet med vad som föreskrivs i 47 §. Också vid byte av produktionsinriktningen ska kontrollsystemet omfatta den produktionsinriktning som avses bli genomförd. Jordbrukaren ska omfattas av kontrollsystemet under hela avtalsperioden. (21.1.2010/46)

Ingåendet av avtal som avses i 45 och 46 § förutsätter att jordbrukaren eller den som ansvarar för gårdsbruksenhetens skötsel har genomgått en minst fem dagar lång grundkurs i ekologisk odling eller motsvarande utbildning kring bedrivande av ekologisk jordbruksproduktion. Är det fråga om jordbruk som bedrivs i form av en sammanslutning, ska den som ansvarar för gårdsbruksenhetens skötsel uppfylla utbildningskravet. Intyg över att utbildningskravet uppfylls ska lämnas in till närings-, trafik- och miljöcentralen senast den sista dagen för ansökan om arealstöd det år då avtalet söks. Om jordbrukaren har haft ett gällande avtal som avses i 25 eller 25 a § i statsrådets förordning från år 2000, förutsätts inget intyg. (21.1.2010/46)

På en gårdsbruksenhet som omfattas av ett avtal enligt 45 eller 46 § där det ingår att åkrarna ska läggas om till ekologisk produktion, ska det under det fjärde, femte, sjätte och sjunde avtalsåret odlas spannmål, ärter, bondbönor, potatis, socker- eller foderbetor, oljeväxter, fiberväxter, vallar för utsädesproduktion, bär, frukt eller grönsaker inklusive örter på sammanlagt minst 30 procent av avtalsarealen. I undantagsfall är det dock möjligt att godkänna att den årliga odlingsarealen för de ovannämnda växterna under det fjärde, femte, sjätte och sjunde avtalsåret ska uppgå till i genomsnitt 30 procent av avtalsarealen, om det kan motiveras med att detta är ändamålsenligt med avseende på arealen av enskilda skiften och växtföljden på gårdsbruksenheten. På en gårdsbruksenhet där åkrarna redan omfattas av ekologisk produktion ska det i växtföljden under avtalsperioden ingå spannmål, ärter, bondbönor, potatis, socker- eller foderbetor, oljeväxter, fiberväxter, vallar för utsädesproduktion, bär, frukt eller grönsaker inklusive örter på sammanlagt minst 30 procent av avtalsarealen. (20.3.2014/237)

Hela avtalsarealen kan bestå av vall bara på en gårdsbruksenhet där skörden främst används som foder för de egna djuren eller som foder för djur på sådana gårdsbruksenheter som regelbundet samarbetar med gårdsbruksenheten och som ingått avtal enligt 46 §. Skiften som uppgetts som gröngödslingsareal och icke odlad åkerareal som sköts kan godkännas i fråga om en areal som sammanlagt utgör högst halva avtalsarealen årligen. Bestämmelser om anläggande och skötsel av gröngödslingsarealer finns i 59 § 2 mom. (17.2.2011/137)

45 §
Ekologisk produktion

Avtal om ekologisk produktion kan ingås, förutsatt att jordbrukaren förbinder sig att iaktta de i förordningen om ekologisk produktion föreskrivna villkoren inom det ekologiska åkerbruket och den ekologiska trädgårdsproduktionen på sin gårdsbruksenhet.

Utanför avtalet är det möjligt att lämna sådana åkerarealer på en gårdsbruksenhet där produktion av grödor som förutsätts i 44 § 3 mom. är svår att bedriva på grund av skiftenas beskaffenhet eller läge. Som sådana åkerområden kan betraktas bland annat uppodlade kärr som ligger långt borta från driftscentrumet eller åkrar som är svåra att förnya på grund av att de är steniga. Skiften där rörflen börjar odlas eller fortsätter att odlas vid ingången av det första avtalsåret skall lämnas utanför avtalet om ekologisk odling när detta ingås. Om rörflen börjar odlas på avtalsarealen under avtalsperioden betalas specialstöd inte för avtalsarealen. Denna ändring inverkar inte på de utbetalda specialstöden.

Odlingen av gårdsbruksenhetens åkerareal med ekologiska metoder ska börja vid ingången av det första avtalsåret på en areal som utgör minst tre hektar eller, om det är fråga om ekologisk trädgårdsodling på en areal som utgör minst 0,5 hektar, på så sätt att alla skiften ska odlas ekologiskt senast från och med det andra avtalsåret. På gårdsbruksenheter med nötkreatur, hästar, får eller getter ska alla skiften odlas ekologiskt senast från och med det tredje avtalsåret. Omläggningen till ekologisk produktion kan ske också ett jordbruksskifte i sänder. Gårdsbruksenheter med nötkreatur, hästar, får eller getter avser sådana gårdsbruksenheter där ett antal motsvarande minst en djurenhet av djuren i fråga föds upp. (16.4.2009/240)

Med avvikelse från det som bestäms i 1 mom. kan det på en gårdsbruksenhet bedrivas växthusproduktion som inte är ekologisk, om det i växthusen odlas andra arter och sorter än på friland, och bedrivas rörflensodling som inte är ekologisk, när produktionen har ordnats i produktionsenheter i enlighet med förordningen om ekologisk produktion och arealen inte omfattas av avtalet. Specialstöd för ekologisk produktion betalas inte för växthusproduktion och rörflensarealer, även om produktionen är ekologisk.

46 §
Ekologisk husdjursproduktion

Avtal om ekologisk husdjursproduktion kan ingås, förutsatt att jordbrukaren förbinder sig att på sin gårdsbruksenhet iaktta de i förordningen om ekologisk produktion föreskrivna villkoren inom det ekologiska åkerbruket och den ekologiska trädgårdsproduktionen samt, för minst ett djurslag som anges i 5 mom. och som jordbrukaren har valt, inom den ekologiska husdjursproduktionen.

Villkoren i förordningen om ekologisk produktion skall iakttas från ingången av det första avtalsåret på hela gårdsbruksenheten med undantag för odlingsarealer för fleråriga trädgårdsväxter och arealer som omfattas av avtal om utsädesproduktion av fleråriga vallväxter, vilka arealer kan läggas om till ekologisk produktion under de två första avtalsåren. Omläggningen till ekologisk produktion kan ske också ett jordbruksskifte i sänder. I avtalet och när avtal ingås skall dessutom beaktas det som föreskrivs i 45 § 2 och 4 mom.

Jordbrukaren skall förbinda sig att på sin egen gårdsbruksenhet i ekologisk husdjursproduktion från ingången av det första avtalsåret under hela avtalsperioden hålla ett antal i 5 mom. angivna animalieproduktionsdjur som motsvarar minst en djurenhet så, att djurproduktionen i fråga är kontinuerlig på gårdsbruksenheten. Sådana animalieproduktionsdjur i ekologisk husdjursproduktion på jordbrukarens gårdsbruksenhet som jordbrukaren eller jordbrukarens familjemedlemmar innehar beaktas när antalet djurenheter beräknas. Produktionsbyggnaderna skall vara i jordbrukarens besittning.

Jordbrukaren kan också ha sådan djurproduktion som inte är ekologisk, om djuren är av ett annat djurslag än de som den ekologiska husdjursproduktionen omfattar och skötseln av dem har ordnats i produktionsenheter i enlighet med förordningen om ekologisk produktion.

Djurslag som berättigar till specialstöd är mjölkkor, dikor, övriga nötkreatur, får, getter, suggor, slaktsvin, galtar, hönor, broilrar, kalkoner, gäss, ankor och moderdjur av fjäderfä. Djurslagen kan variera under avtalsperioden. De omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienterna i följande tabell:

Djurslag Djurenheter (de)
Tjurar, kor och andra nötkreatur över 2 år 1,0
Nötkreatur som är minst 6 månader och högst 2 år 0,6
Nötkreatur under 6 månader 0,4
Får och getter (över 1 år) 0,15
Suggor (med grisar eller sinsuggor) 0,5
Övriga svin 0,3
Värphöns 0,014
Övriga fjäderfän 0,003

Om jordbrukaren har ett gällande avtal som avses i 25 § i statsrådets förordning från år 2000 eller i 45 § i denna förordning, ska närings-, trafik- och miljöcentralen besluta att giltighetstiden för det upphör innan avtalet om ekologisk husdjursproduktion ingås. Upphörandet av giltighetstiden för avtalet i fråga inverkar inte på utbetalda specialstöd. (21.1.2010/46)

47 §
Ekologisk produktion samt ekologisk husdjursproduktion och förändringar i förhållandena

Om gårdsbruksenhetens genomsnittliga antal djurenheter i fråga om de djurslag som berättigar till specialstöd för ekologisk produktion minskar så att det understiger en djurenhet eller om jordbrukaren lägger ned husdjursproduktionen beträffande de djur som berättigar till specialstöd för ekologisk produktion, ska ett avtal som avses i 46 § genom beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen ändras till ett avtal som avses i 45 §. I beslutet om ändring förblir avtalsperioden densamma som i det tidigare avtalet. Till följd av avtalsändringen betalas specialstöd endast för växtproduktion under den återstående avtalsperioden. Jordbrukaren ska återbetala specialstöd som har betalts ut på basis av ekologisk husdjursproduktion. Om nedläggningen av den ekologiska husdjursproduktionen sker av en orsak som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen, behöver specialstödet inte återbetalas. (21.1.2010/46)

Två jordbrukare som vardera har ingått avtal om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion kan under avtalsperioden byta skiften som omfattas av avtalet. Bytet förutsätter att avtalet ändras. Byte ska sökas i enlighet med förfarandet i 3 kap. i lagen om verkställighet av jordbruksstöd. (28.3.2013/238)

48 § (8.11.2007/995)

48 § har upphävts genom F 8.11.2007/995.

49 §
Skötsel av vårdbiotoper

Ingåendet av avtal om skötsel av vårdbiotoper förutsätter att stödtagaren har gjort upp en plan för skötseln av vårdbiotoperna och förbinder sig att sköta vårdbiotoperna inom avtalsområdet i enlighet med planen och avtalsvillkoren.

Avtalet kan ingås att omfatta ett skogsbete, om det på det skogsbete som avtalet önskas gälla finns löv- och barrträd av olika ålder samt murkna träd och hålträd och om skogsbetet dessutom motsvarar någon av följande förutsättningar:

1) på skogsbetet finns ljusa öppningar och gläntor,

2) på skogsbetet finns mera rikligt av ört- och gräsväxter än i motsvarande skogstyp i allmänhet, eller

3) högst 20 år har förflutit sedan betesgången upphörde.

När avtal ingås ges företräde åt objekt som har omfattats av ett motsvarande avtal om specialstöd enligt statsrådets förordning från år 2000, vårdbiotoper som klassificerats som värdefulla och vårdbiotoper som ingår i det i naturvårdslagen (1096/1996) avsedda nätverket Natura 2000 eller har konstaterats vara viktiga i översiktsplaner för naturens mångfald samt objekt som har restaurerats med hjälp av stöd för icke-produktiva investeringar enligt axel 2-lagen. Ingåendet av avtal i fråga om en vårdbiotop inom nätverket Natura 2000, ett naturskyddsområde eller ett område som skyddats med stöd av någon annan lag förutsätter att de åtgärder som vidtas på basis av avtalet överstiger de skötselåtgärder som förutsätts någon annanstans i lag och att ingen ersättning för de avtalsenliga åtgärderna betalas eller har betalts med stöd av någon annan lag.

50 § (21.1.2010/46)
Små vårdbiotoper

Om en liten vårdbiotop som omfattar 5–30 ar önskas utgöra avtalsområde för ett avtal enligt 49 §, kan den godkännas som avtalsområde bara om den i de rapporter över traditionella landskap som de regionala miljöcentralerna publicerat 1996-2001 har fastställts vara en vårdbiotop som är nationellt, regionalt eller lokalt värdefull eller närings-, trafik- och miljöcentralen har konstaterat att den uppvisar motsvarande värden, eller om den är en vårdbiotop som ingår i nätverket Natura-2000.

51 §
Främjande av naturens och landskapets mångfald

Ingåendet av avtal om främjande av naturens och landskapets mångfald förutsätter att jordbrukaren har gjort upp en plan för främjande av naturens och landskapets mångfald och förbinder sig att i enlighet med planen vidta åtgärder för främjande av naturens och landskapets mångfald inom avtalsområdet och att sköta området i enlighet med avtalsvillkoren.

Avtalsområdet kan utgöra åker eller annat område i omedelbar närhet av åker. Utöver detta kan områden som inte längre används till odling eller betesgång ingå i avtalsområdet, om högst 20 år har förflutit sedan odlingen eller betesgången upphörde eller det på områdena finns fasta fornlämningar som anknyter till tidigare bosättning och användning för jordbruksändamål. Om avtalet gäller skötsel av en kantzon mellan åker och skog, åker och väg eller åker och en vattenfåra, kan ett sådant område vara högst 20 meter brett. Skogsdungar på åkerområden får vara högst en hektar stora. Stöd för främjande av landskapets mångfald kan inte betalas för odling av sedvanliga jordbruksväxter.

När avtal ingås ges företräde åt objekt som har omfattats av ett motsvarande avtal om specialstöd enligt beslutet om miljöstöd eller statsrådets förordning från år 2000, områden som har konstaterats vara nationellt eller regionalt värdefulla jordbrukslandskap eller naturobjekt i jordbruksområden som ingår i nätverket Natura eller som i översiktsplaner för naturens mångfald har konstaterats vara viktiga.

52 §
Förutsättningar för ingående av avtal om uppfödning av lantraser

Ingåendet av avtal om uppfödning av lantraser förutsätter att jordbrukaren förbinder sig att på sin gårdsbruksenhet i fortplantningssyfte föda upp djur av en lantras och att för detta syfte använda enbart renrasigt djurmaterial av samma ras. Avtalet kan omfatta endast renrasiga djur. Avtalet kan omfatta djur av både han- och honkön. Djuren skall vara identifierade och omfattas av ett tillförlitligt kontroll- eller registreringssystem av vilket djurets härstamning framgår.

Avtal kan ingås för följande raser så, att separata avtal alltid ingås för varje lantras:

1) öst-, väst- eller nordfinsk boskap,

2) får av finsk lantras,

3) kajanalandsfår eller ålandsfår,

4) finska lantrasgetter,

5) finska hästar, eller

6) lantrashöns.

Hönor som godkänns för avtalet skall vara minst ett halvt år gamla vid avtalsperiodens ingång. Nötkreatur, får och getter skall vara minst ett år gamla vid avtalsperiodens ingång. Finska hästar som godkänns för avtalet skall vid avtalsperiodens ingång vara antingen avelsston som införts i registret över finska hästar och som året före det år då avtalet söks har fölat, betäckts eller inseminerats eller stambokförda hingstar. Djuren omräknas till djurenheter i enlighet med koefficienterna i följande tabell:

Djurslag Djurenheter (de)
Tjurar, kor och andra nötkreatur över 2 år, hästdjur 1,0
Nötkreatur som är minst 1 år och högst 2 år 0,6
Får och getter (över 1 år) 0,15

Avtalet kan omfatta djur av lantras som sökanden eller någon av sökandens familjemedlemmar äger eller innehar.

53 §
Allmänna villkor för avtal om uppfödning av lantraser

Jordbrukaren skall förbinda sig att på sin gårdsbruksenhet hålla åtminstone det i avtalet fastställda antalet djur under hela avtalsperioden. De djur som avtalet omfattar skall omfattas av det i 52 § 1 mom. avsedda kontroll- eller registreringssystemet under hela avtalsperioden. De djur som avtalet omfattar kan också befinna sig på areal som är i någon annans besittning, när de används till betesgång eller kortvarigt används för betäckning eller deltar i en tävling och jordbrukaren vid behov kan visa djurhållningsplatsen för nötkreatur, får och getter samt den plats där hästarna uppehåller sig. De djur som avtalet omfattar skall användas till avel under avtalsperioden och hönor skall användas till produktion av kycklingar.

Jordbrukaren ska före avtalsperiodens utgång lämna in en utredning till närings-, trafik- och miljöcentralen om att de djur som avtalet omfattar har använts till fortplantning av rasen i fråga. Om ett djur dör eller utmönstras under avtalsperioden, ska det utan dröjsmål ersättas med ett annat djur som uppfyller stödvillkoren. Djur som inte förmår producera avkomma ska också ersättas. Antalet djur som avtalet omfattar får minska under avtalsperioden bara, om

1) orsaken är en i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen avsedd omständighet,

2) det vore omöjligt eller med avseende på produktionen oskäligt att hålla antalet konstant; antalet får dock inte minska så att det understiger det föreskrivna minimiantalet djur.

(21.1.2010/46)

Avtalet kan på basis av en ansökan som jordbrukaren har gjort justeras med avseende på djurantalet vid avtalsårets ingång. De djur som då fogas till avtalet skall motsvara förutsättningarna för djur som omfattas av avtalet.

54 § (17.2.2011/137)
Odling av ursprungssorter

Ett avtal om odling av ursprungssorter kan ingås , om jordbrukaren förbinder sig att underhållsodla undersökta och registrerade lantsorter eller hotade gamla handelssorter och ändrade stammar av handelssorter av trind- och stråsäd samt vallväxter. Dessutom förutsätts att sorten har registrerats och att Livsmedelssäkerhetsverket har fattat beslut om upprätthållande av den. Beslutet om upprätthållande fattas för sortens ursprungliga odlingsområde. Avtalet ingås och specialstöd betalas för underhållsodling av en viss sort på en hektar åker.

Utöver den en hektar stora avtalsarealen får jordbrukaren på avtalslägenheten årligen bedriva produktion av marknadsdugligt utsäde av samma sort på högst den maximimängd som fastställs genom beslut av jord- och skogsbruksministeriet.

54 a § (22.5.2008/335)
Effektiviserad minskning av näringsbelastningen

Avtal kan ingås i fråga om ett skifte som används för odling och vars bördighetsklass för fosfor är hög eller betänkligt hög. Avtal kan också ingås i fråga om ett skifte vars bördighetsklass för fosfor är minst god, om skiftet är beläget invid ett utfallsdike eller en vattenfåra som är större än ett utfallsdike eller vid stranden av en tjärn, en sjö eller havet och sluttar mot dessa vattenområden. Avtalet kan ingås i fråga om ett skifte som är beläget i stödregion A eller B. Avtalet kan ingås att gälla hela basskiftet eller en del av det. (16.4.2009/240)

En jordbrukare som har valt en tilläggsåtgärd enligt 32 § 6 punkten kan också ingå avtal. Avtalsskiftet kan uppfylla villkoren för växttäcke vintertid på åkrar, men för skiftet betalas inte något stöd för tilläggsåtgärder enligt 32 § 3, 4 och 5 punkten. En jordbrukare som har ett gällande avtal enligt 45 eller 46 § kan också ingå avtal. För avtalsarealen betalas dock inte i detta fall något stöd enligt det avtal som avses i 45 eller 46 §.

Avtal kan inte ingås i fråga om en åker som åtminstone de två föregående åren permanent eller tillfälligt inte odlats eller permanent eller tillfälligt skötts som icke odlad åker.

Ett gällande avtal enligt 40 § kan bytas till ett avtal som avses i denna paragraf.

54 b § (9.2.2012/63)
Placering av flytgödsel i åker

Avtal kan ingås och stöd betalas för ett basskifte eller en del av basskiftet på vilket minst 20 m³ flytgödsel eller urin har spridits ut per hektar i enlighet med villkoren för en gällande miljöstödsförbindelse och eventuella andra avtal som avses i 39 §. Flytgödsel eller urin ska spridas ut på skiftet med hjälp av utrustning som placerar eller myllar in gödseln eller urinen och som placerar gödseln direkt i jorden i samband med spridningen. Om flytgödsel av nöt eller svin har spridits ut på ett avtalsskifte, får man inte det året dessutom sprida ut fosforgödsel som ytspridning på skiftet.

54 c § (16.4.2009/240)
Långvarig vallodling på torvåkrar

Avtal kan ingås i fråga om ett basskifte eller en del av ett basskifte där jordarten är torv eller mulljord. Jordarten fastställs på basis av gällande markkartering. Markkartering ska utföras på alla de basskiften som avtalet gäller. Avtalet kan ingås att gälla hela basskiftet eller en del av det. (17.2.2011/137)

En jordbrukare som har valt en tilläggsåtgärd enligt 32 § 6 punkten kan också ingå avtal. Avtalsskiftet kan uppfylla villkoren för växttäcke vintertid på åkrar, men för skiftet betalas inte något stöd för tilläggsåtgärder enligt 32 § 3–5 punkten. Om en jordbrukare på en gårdsbruksenhet inleder uppfödning av nötkreatur, hästar, får eller getter eller ökar antalet sådana produktionsdjur så att djurens antal överskrider två djurenheter, betalas stödet för den återstående avtalsperioden i form av stöd för husdjurslägenheter. Om man på en gårdsbruksenhet som ingått ett avtal frångår uppfödning av nötkreatur, hästar, får eller getter eller om antalet sådana produktionsdjur inte uppfyller minimiantalet, betalas stödet för den återstående avtalsperioden i form av stöd för växtodlingslägenheter.

Ett sådant avtal kan inte ingås som enligt ansökan ska börja gälla den 1 maj, om det på den areal som avses i ansökan om avtal har odlats rörflen under året innan avtalet ingås. Om ett avtal enligt ansökan ska börja gälla den 1 oktober, kan det inte ingås om det på den areal som avses i ansökan om avtal har odlats rörflen under året i fråga. En jordbrukare som har ansökt om eller har ett avtal som avses i 40 § kan inte ingå avtal som avses i denna paragraf i fråga om samma areal. (21.1.2010/46)

55 § (7.6.2007/658)
Begränsningar vid ingående av avtal

En jordbrukare som har en gällande förbindelse om bas- och tilläggsåtgärder enligt statsrådets förordning från år 2000 och som har valt tilläggsåtgärden främjande av animalieproduktionsdjurens välbefinnande enligt 16 § 1 mom. i den förordningen kan inte ingå avtal enligt 46 §, om tilläggsåtgärden fortsätter att gälla under avtalets giltighetstid. En jordbrukare som har en gällande förbindelse om bas- och tilläggsåtgärder enligt statsrådets förordning från år 2000 och som har valt tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten enligt 16 § 1 mom. i den förordningen kan inte ingå avtal enligt 45, 46 och 51 § inom det område där tilläggsåtgärden genomförs, om villkoret beträffande tilläggsåtgärden fortgår under avtalets giltighetstid. En jordbrukare som har valt den tilläggsåtgärd som avses i 32 § 8 punkten kan inte ingå avtal enligt 54 b §. En jordbrukare som har valt den tilläggsåtgärd som avses i 32 § 1 punkten kan inte ingå avtal enligt 45 och 46 §. (28.3.2013/238)

En jordbrukare som har ansökt om eller har ett avtal enligt 45 eller 46 § kan inte ingå avtal enligt 40–42 och 51 § beträffande samma åkerarealer. En jordbrukare som har eller har ansökt om något av de avtal som avses i de sistnämnda paragraferna kan inte ingå avtal enligt 45 och 46 § beträffande samma åkerarealer. En jordbrukare som har ett gällande 20-årigt avtal enligt beslutet om miljöstöd eller ett avtal enligt 22, 23, 27, 29 eller 30 § i statsrådets förordning från år 2000 kan inte ingå avtal enligt 45 och 46 § beträffande samma åkerarealer. En jordbrukare som har valt ett tilläggsvillkor enligt 13 § 1 mom. 5–7 punkten eller 2 mom. 1 punkten i statsrådets förordning om stöd för djurens välbefinnande åren 2008–2013 (130/2008) kan inte ingå avtal enligt 46 §. (24.5.2012/254)

56 § (17.2.2011/137)
Minimimängder i fråga om arealer, djur- enheter och djur

Avtal kan ingås om arealen eller antalet djurenheter eller djurantalet är minst följande:

Avtal Minimimängder
Areal (ha)/djurenheter (de) eller djur (st.)
Åkerodling på grundvattenområden 1,00 (ha)
Behandlingsmetoder för avrinningsvatten
- reglerbar dränering 2,00 (ha)
- reglerbar underbevattning 1,00 (ha)
- återanvändning av avrinningsvatten 1,00 (ha)
Ekologisk produktion 3,00 (ha)
Ekologisk husdjursproduktion, åkerareal 3,00 (ha)
Ekologisk trädgårdsodling 0,80 (ha)
Uppfödning av lantraser
- får/getter 0,45 (de)
- nötkreatur 0,6 (de)
- hästar 1 (de)
- hönor och tuppar av lantras 20 (st.)
Odling av ursprungssorter 1,00 (ha)
Effektiviserad minskning av näringsbelastningen 0,30 (ha)
Placering av flytgödsel i åker 2,00 (ha)
Långvarig vallodling på torvåkrar 1,50 (ha)
57 § (21.1.2010/46)
Sökande som inte förbundit sig vid miljöstödet

Avtal som avses i 41, 49 och 51 § kan ingås med en registrerad förening som avses i 4 § 2 mom. i axel 2-lagen. Ingåendet av avtal förutsätter att de åtgärder som ingår i avtalet stöder uppnåendet av målen för den lokala plan för utveckling av landsbygden som avses i 6 § i lagen om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden (532/2006) inom vars tillämpningsområde avtalsområdet är beläget. Vidare förutsätts att det med avseende på planen är ändamålsenligt att avtalet ingås. Ingåendet av avtalet förutsätter inte en gällande miljöstödsförbindelse.

Innan avtal som avses i 1 mom. ingås ska närings-, trafik- och miljöcentralen begära utlåtande om ingåendet av avtalet av en lokal aktionsgrupp som avses i 3 § i axel 2-lagen.

7 kap

Betalning av stöd

58 §
Allmänna förutsättningar för betalning av kompensationsbidrag och miljöstöd

Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas till en jordbrukare som har förbundit sig vid stödet i fråga beträffande åkerarealer som har godkänts som stödberättigande och uppgetts årligen i en ansökan om arealstöd och som är i jordbrukarens besittning senast den 15 juni under året i fråga. Miljöstöd betalas inte till en jordbrukare som har förbundit sig på det sätt som avses i 29 § 2 och 3 mom.

Betalningen av kompensationsbidrag och miljöstöd förutsätter att skörd har bärgats på den åkerareal som är föremål för stödet eller att åkerarealen har skötts så som föreskrivs i 59–61 §. Odlingen och skötseln av åkerarealen ska uppfylla kraven i statsrådets förordning om minimikrav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ingår i tvärvillkoren (226/2013). (20.3.2014/237)

Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas för åkerareal som används till odling av åker- och trädgårdsväxter. Som odlad åkerareal betraktas även åkerareal på vilken växterna inte producerar skörd det första odlingsåret men bildar ett växtbestånd ovan jord.

Vid odling av jordgubbar, åkerbär och allåkerbär förutsätts att det finns minst 15 000 plantor per hektar. Om de nämnda växterna odlas så, att plast inte används för att täcka markytan och de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, kan planttätheten under den första vegetationsperioden vara mindre än vad som anges ovan, dock minst 11 000 plantor per hektar. Vid odling av vinbär och krusbär förutsätts 2 200 plantor per hektar, vid odling av hallon 2 800 plantor per hektar, vid odling av bärhäggmispel och havtorn 800 plantor per hektar, vid odling av buskblåbär 2 250 plantor per hektar och vid odling av fruktträd 400 plantor per hektar.

Den årliga areal som berättigar till stöd konstateras utgående från uppgifterna i ansökan om arealstöd och, i fråga om lägenheter som närings-, trafik- och miljöcentralen kontrollerar, kontrolluppgifterna. Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas för jordbruksskiften vars areal uppgår till minst 0,05 hektar. (22.4.2010/273)

Jordbrukaren kan i sin årliga stödansökan uppge att utbetalning av stöd inte söks för en åker, om arealkravet i 6 § 1 mom. i axel 2-lagen fortfarande uppfylls trots detta.

59 §
Skötta åkerarealer

Skötta åkerarealer för vilka kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas är gröngödslingsarealer, arealer för honungsproduktion, skördeskadearealer och arealer med utvintringsskador, skyddsremsor, dikesrenar, naturvårdsåkrar och odlingstekniska vändtegar. Kompensationsbidrag kan dessutom betalas för åkerarealer som avses i 60 § och miljöstöd för åkerarealer som avses i 61 §. (16.4.2009/240)

Som gröngödslingsareal kan uppges ett vallskifte som anläggs i gröngödslingssyfte eller som i samma syfte har anlagts i skyddssäd det föregående året och vars skörd används som ett led i växtföljden så, att skörden inte bärgas under året i fråga utan utnyttjas för gödsling av grödan under den följande vegetationsperioden. Under det år som avses kan skörd också bärgas på skiftet. Jordbrukaren ska på begäran ange växtföljden för skiften som uppgetts som gröngödslingsareal. Av vikten på det frö som används till anläggning av gröngödslingsvall ska minst 20 procent bestå av frö av kvävefixerande växter. Som gröngödslingsareal kan även uppges arealer med sorter av oljerättika och vitsenap. Den sammanräknade arealen för de jordbruksskiften som uppges som gröngödslingsareal i den årliga ansökan om stöd kan vara högst 50 procent av den sammanräknade arealen för de stödberättigande skiftena. I ansökan om stöd kan samma areal uppges som gröngödslingsareal högst två år i följd. (9.2.2012/63)

För arealer för honungsproduktion där det odlas växter som lämpar sig för ändamålet, såsom honungsfacelia eller rödklöver, kan kompensationsbidrag och miljöstöd betalas. Jordbrukaren skall på begäran visa att han eller hon använder åkerarealen för honungsproduktion som han eller hon bedriver på gårdsbruksenheten.

Om skörd inte har bärgats på åkerarealen på grund av en skördeskada eller av motsvarande anledning kan kompensationsbidrag och miljöstöd betalas, förutsatt att skötseln av den odlade åkerarealen uppfyller de krav som ingår i de i 58 § 2 mom. avsedda tvärvillkoren. Landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen skall underrättas skriftligen om skördeskadan omedelbart efter det att skadan har inträffat. I anmälan skall orsaken till skördeskadan eller motsvarande specificeras.

Om utvintringsskador förekommer på en del av ett jordbruksskifte kan kompensationsbidrag och miljöstöd betalas, förutsatt att skötseln av den odlade åkerarealen uppfyller de krav som ingår i de i 58 § 2 mom. avsedda tvärvillkoren och att det på huvuddelen av skiftesarealen finns ett växtbestånd som producerar en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om det på huvuddelen av skiftet på grund av utvintringsskador inte är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, kan stöd inte betalas för skiftet, om det område som drabbats av utvintringsskada inte besås på nytt på våren.

Arealen av en sådan dikesren och skyddsremsa som uppfyller miljöstödsvillkoren kan räknas in i odlingsarealen. Om en skyddsremsa är mer än tre meter bred och i genomsnitt högst 10 meter bred, skall den avskiljas till ett separat jordbruksskifte. Kompensationsbidrag och miljöstöd kan betalas för en skyddsremsa som har avskiljts till ett separat jordbruksskifte.

Av odlingstekniska skäl kan på vändtegen finnas ett högst tre meter brett område som inte har besåtts och som räknas in i odlingsarealen. Om en vändteg som har inrättats av odlingstekniska skäl är bredare än tre meter, skall den avskiljas till ett separat jordbruksskifte. Om vändtegen upptar vallväxtlighet som har avskiljts till ett separat jordbruksskifte och slås eller sköts genom till exempel betesgång, kan kompensationsbidrag och miljöstöd betalas för den.

60 §
Kompensationsbidrag och skötta åkerarealer

Kompensationsbidrag kan betalas för sådan icke odlad åkerareal som sköts för vilken gårdsstöd betalas i enlighet med förordningen om gårdsstöd och som har skötts i enlighet med tvärvillkoren. Den icke odlade åkerareal som sköts kan utgöra högst 50 procent av hela den areal på gårdsbruksenheten som årligen är stödberättigande inom kompensationsbidraget. Denna areal kan dock inte vara större än den areal där åker- och trädgårdsväxter odlas eller som sköts på det sätt som föreskrivs i 59 § eller i 2 eller 3 mom. i denna paragraf. (16.4.2009/240)

Kompensationsbidrag kan betalas för åkerareal som utgör ett mångfaldsobjekt inom ramen för den tilläggsåtgärd enligt 16 § i statsrådets förordning från år 2000 som gäller mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten. De här avsedda mångfaldsåkrarna, vilkas skörd används till utfodring av vilt eller inte bärgas, kan dock utgöra högst fem procent av arealen av de basskiften som har godkänts som stödberättigande under det första förbindelseåret för miljöstödets del för att kompensationsbidrag ska kunna betalas för dem. (16.4.2009/240)

Kompensationsbidrag kan betalas för åkerarealer som har uppgetts som skyddszonsvallar, när det är fråga om ett fem- eller tioårigt avtal enligt 22 § i statsrådets förordning från år 2000 eller enligt 40 § i denna förordning och avtalsområdet har skötts i enlighet med en plan som ingår i avtalet. Kompensationsbidrag kan betalas för åkerareal som omfattas av ett avtal enligt 29 eller 30 § i statsrådets förordning från år 2000 eller enligt 51 § i denna förordning, när avtalsområdet har skötts i enlighet med den plan som ingår i avtalet.

61 §
Miljöstöd och skötta åkerarealer

För en naturvårdsåker som har anlagts på icke odlad åkerareal som sköts betalas stöd för basåtgärder inom miljöstödet i enlighet med 69 §. Stödet betalas för högst 15 procent av en gårdsbruksenhets sammanlagda årliga stödberättigande åkerareal. En åkerareal som har anmälts som naturvårdsåker men som utgör mer än 15 procent av ovan nämnda sammanlagda åkerareal anses som grönträda. Stöd för naturvårdsåkrar betalas inte för åkrar med sedvanlig odling av vall, gräs eller energigrödor eller för permanent betesmark. Stöd betalas inte heller för annan areal som omfattas av specialstöd än sådan åkerareal som avses i 45 och 46 §. (21.1.2010/46)

Miljöstöd kan betalas för åkerareal som omfattas av ett avtal enligt 29 eller 30 § i statsrådets förordning från år 2000 eller enligt 51 § i denna förordning, när avtalsområdet har skötts i enlighet med den plan som ingår i avtalet.

62 §
Åkerarealer för vilka kompensationsbidrag och miljöstöd inte betalas

Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas inte för trädgårdsland, växthusarealer, åkerareal som tillfälligt inte odlas och icke odlad åkerareal. Kompensationsbidrag kan dock betalas, om det är fråga om i 60 § 1 mom. avsedd icke odlad åker som sköts. Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas inte för arealer som omfattas av ett 20-årigt avtal enligt beslutet om miljöstöd.

Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas inte för åkerareal som omfattas av ett avtal enligt 23 § i statsrådets förordning från år 2000 eller enligt 41 § i denna förordning. Miljöstöd betalas inte för avtalsareal som avses i 22 § i statsrådets förordning från år 2000 eller 40 § i denna förordning.

Kompensationsbidrag och miljöstöd betalas inte för produktion av plantmaterial av skogsträd, arealer med energiväxter med vedstam, odling av julträd och arealer med sådan hampa som inte berättigar till gårdsstöd som EU finansierar fullt ut. Bestämmelser om stödberättigande sorter av hampa finns i artikel 39 i förordningen om gårdsstöd och i artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare. (17.2.2011/137)

63 §
Allmänna förutsättningar för betalning av specialstöd

Specialstöd kan betalas för ett jordbruksskifte när dess areal är minst 0,05 hektar. Specialstöd kan betalas för ett stödberättigande jordbruksskifte som omfattas av ett avtal och för vilket en växt har uppgetts avtalsspecifikt i enlighet med bilaga 3.

En förening som avses i 4 § 2 mom. i axel 2-lagen skall ansöka om utbetalning av specialstöd i enlighet med förfarandet i 13 § i den nämnda lagen.

Specialstöd kan under avtalsperioden betalas en gång för varje avtalsår och högst så många gånger som motsvarar antalet avtalsår.

Den årliga areal som är berättigad till specialstöd konstateras utgående från uppgifterna i ansökan om arealstöd, uppgifterna i en anmälan som eventuellt förutsätts vid ansökan om utbetalning i fråga om ett avtal och kontrolluppgifterna i fråga om gårdsbruksenheter som närings-, trafik- och miljöcentralen kontrollerar. Specialstöd kan betalas tidigast den 31 augusti årligen efter det att en eventuell kontroll av gårdsbruksenheten har slutförts och villkoren i avtalet har iakttagits. (21.1.2010/46)

Om jordbrukaren har tagit i bruk ny digitaliserad areal genom sin ansökan om arealstöd, anses det att jordbrukaren samtidigt har godkänt användningen av den nya arealen också vid utbetalningen av specialstöd som hänför sig till avtalet. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan betala specialstödet för året i fråga på basis av den godkända digitaliserade arealen, dock med beaktande av vad som bestäms i 23 §. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska härvid i samband med utbetalningen av specialstöd fastställa avtalet i korrigerad form med anledning av digitaliseringen och sända det korrigerade avtalet till jordbrukaren. (21.1.2010/46)

Om avtalsperioden börjar den 1 oktober, betalas specialstödet första gången tidigast i september följande år.

64 § (8.11.2007/995)

64 § har upphävts genom F 8.11.2007/995.

65 §
Betalning av specialstöd för ekologisk produktion och husdjursproduktion

1 mom. har upphävts genom F 20.3.2014/237. (20.3.2014/237)

Om byte av skiften enligt 47 § 2 mom. har företagits på gårdsbruksenheten, betalas specialstöd utgående från den nya avtalsarealen.

Till en jordbrukare som har ingått avtal enligt 46 § betalas årligen i specialstöd per hektar åker i enlighet med 71 § för ekologisk husdjursproduktion utöver det specialstöd per hektar åker som omfattas av avtal enligt 45 §, om gårdsbruksenheten per hektar åker som omfattas av avtalet har minst 0,5 djurenheter ekologiskt producerade djur som berättigar till specialstöd för ekologisk produktion. Till en jordbrukare på vars gårdsbruksenhet det per hektar åker som omfattas av avtalet finns mindre än 0,5 djurenheter ekologiskt producerade djur som berättigar till specialstöd för ekologisk produktion betalas specialstödet för ekologisk husdjursproduktion för de hektar åker på gårdsbruksenheten som omfattas av avtalet och som erhålls när antalet djurenheter i ekologisk husdjursproduktion på gårdsbruksenheten multipliceras med två.

66 §
Betalning av specialstöd för ekologisk husdjursproduktion

Det år ansökan om avtal lämnas in är det antal djurenheter av andra djur än nötkreatur som ligger till grund för betalningen av specialstöd medeltalet av antalet djurenheter under anmälningsdagarna den 1 maj och den 1 augusti. Under de följande åren är antalet djurenheter medeltalet av antalet djurenheter den 1 november, den 1 februari, den 1 maj och den 1 augusti.

Antalet nötkreatur beräknas på grundval av uppgifterna i det nötdjursregister som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97. För nötkreaturens del är antalet djurenheter det år ansökan om avtal lämnas in medelvärdet av antalet djurenheter den 1 maj och den 1 augusti, dessa dagar medräknade. Under de följande åren är antalet djurenheter medelvärdet av antalet djurenheter under dagarna mellan den 2 augusti föregående år och den 1 augusti innevarande år, dessa dagar medräknade. (13.3.2008/155)

På grundval av jordbrukarens redogörelse kan man då medeltalet beräknas bortse från djurantalet under ett sådant kortvarigt produktionsuppehåll som krävs inom vissa former av husdjursproduktion eller som beror på grundlig reparation eller utvidgning av en husdjursbyggnad, ändring av produktionsinriktningen eller ett oöverstigligt hinder.

Om jordbrukaren har fler än ett avtal om ekologisk husdjursproduktion och lämnar in endast en anmälan om antalet djur, skall det av honom eller henne uppgivna antalet djurenheter samt det antal nötkreatur som hämtats ur nötdjursregistret fördelas på respektive avtal i proportion till avtalsarealerna, med hänsyn till vad som i 6 § 3 mom. i axel 2-lagen bestäms om minimiantalet djur.

67 § (21.1.2010/46)
Betalning av specialstöd för uppfödning av lantraser

Specialstöd för djur som ska anmälas skriftligen till närings-, trafik- och miljöcentralen kan betalas, om de anmälda djurens djuridentifikationer är desamma som de i avtalet fastställda djuridentifikationerna för de djur som avtalet omfattar.

8 kap

Enhetsspecifika stödbelopp i euro och maximibelopp

68 §
Beloppen av kompensationsbidrag

Till en jordbrukare som har ingått en kompensationsbidragsförbindelse betalas årligen i stödregionerna A–C4 i kompensationsbidrag för åker som har uppgetts och godkänts som stödberättigande 150 euro per hektar i stödregion A, 200 euro per hektar i stödregion B–C1 och 210 euro per hektar i stödregion C2–C4.

69 § (16.4.2009/240)
Beloppen av stöd för basåtgärder

Till en jordbrukare som har ingått en miljöstödsförbindelse betalas årligen i stöd för basåtgärder följande belopp per hektar stödberättigande åker:

Euro
Åkerväxter
- växtodlingslägenheter 93
- husdjurslägenheter 107
Naturvårdsåkrar
-fleråriga vallåkrar 170
-mångfaldsåkrar 300
Trädgårdsväxter
- grupp 1 450
- grupp 2 438
- vissa frökryddväxter 181
70 §
Beloppen av stöd för tilläggsåtgärder

Till en jordbrukare som har ingått en miljöstödsförbindelse och valt tilläggsåtgärden i fråga betalas i stöd för tilläggsåtgärder följande belopp per hektar stödberättigande åker:

Euro/ Euro/
stödregion A och B stödregion C
Reducerad gödsling 10 10
Preciserad kvävegödsling av åkerväxter 23 23
Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning 11 11
Växttäcke vintertid 30 -
Effektiverat växttäcke vintertid 45 -
Mångsidigare odling 24 -
Extensiv vallproduktion 55 49
Spridning av stallgödsel under vegetationsperioden 27 27
Näringsbalans 18 18
Odling av fånggrödor 13 -
Tilläggsåtgärder för trädgårdslägenheter
Preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter 90 90
Användning av täckmaterial i fleråriga trädgårdsväxter 256 256
Bruk av metoder för uppföljning av skadedjur 144 144
(17.2.2011/137)

Stöd för tilläggsåtgärder betalas i fråga om sådana stödberättigande åkerarealer för vilka stöd för basåtgärder betalas. För åkerarealer för vilka stöd för naturvårdsåkrar betalas, betalas dock inte stöd för tilläggsåtgärder. Stöd för tilläggsåtgärder betalas utgående från var åkerarealen är belägen. Stöd för en tilläggsåtgärd enligt 32 § 1, 2, 7 och 9 punkten betalas inte för jordbruksskiften enligt bilaga 1 som används för odling av trädgårdsväxter. Stöd för en tilläggsåtgärd enligt 32 § 3–5 punkten betalas inte för jordbruksskiften enligt grupp 2 i bilaga 1. Stöd för en tilläggsåtgärd enligt 32 § 1 punkten betalas inte för sådan åkerareal för vilken avtal har ingåtts enligt 54 a §. (17.2.2011/137)

Stöd för tilläggsåtgärder enligt 32 § 11 punkten betalas för arealer med trädgårdsväxter i grupp 1 och stöd för tilläggsåtgärder enligt 32 § 12 punkten betalas för arealer med trädgårdsväxter i grupp 2. Stöd för tilläggsåtgärder enligt 32 § 13 punkten betalas för arealer med alla grupper av trädgårdsväxter som anges i bilaga 1. (7.6.2007/658)

71 § (21.1.2010/46)
Beloppen av specialstöd

Till en jordbrukare eller annan stödtagare som har ingått avtal betalas årligen i specialstöd per hektar åker eller annat område eller per djurenhet som avtalet omfattar eller, i fråga om hönor, per gårdsbruksenhet högst följande belopp:

Avtal Euro
Anläggning och skötsel av skyddszon
högst 450/ha i stödregionerna A och B, högst 350/ha i stödregion C
Skötsel av mångfunktionell våtmark högst 450/ha
Åkerodling på grundvattenområden högst 156/ha
Behandlingsmetoder för avrinningsvatten
- reglerbar dränering högst 54/ha
- reglerbar underbevattning högst 108/ha
- återanvändning av avrinningsvatten högst 140/ha
Ekologisk produktion 141/ha
Ekologisk husdjursproduktion 126/ha
Skötsel av vårdbiotoper högst 450/ha
- värdefulla små objekt på 5–30 ar 200/object
Främjande av naturens och landskapets mångfald högst 450/ha
Uppfödning av lantraser
- får av finsk lantras, ålandsfår och kajanalandsfår 270/de
- öst- och nordfinsk boskap 500/de
- västfinsk boskap 270/de
- finska hästar 270/de
- finska lantrasgetter 270/de
- hönor och tuppar av lantras
- 20–39 hönor och tuppar 100/gårdsbruksenhet
- 40–59 hönor och tuppar 150/gårdsbruksenhet
- minst 60 hönor och tuppar 250/gårdsbruksenhet
Odling av ursprungssorter 450/ha
Effektiviserad minskning av näringsbelastningen högst 347/ha
Placering av flytgödsel i åker 56/ha
Långvarig vallodling på torvåkrar
- husdjurslägenheter där det sammanlagt föds upp mer än 2 djurenheter av nötkreatur, hästar, får eller getter 68/ha
- övriga husdjurslägenheter och växtodlingslägenheter 114/ha

9 kap

Särskilda bestämmelser

72 §
Tillåtet frånträdande av förbindelse och avtal

En jordbrukare som börjar få full invalidpension, deltidspension eller förtida ålderspension kan frånträda en förbindelse och ett avtal som om det var fråga om oöverstigligt hinder.

Om jordbrukarens förbindelse eller ett femårigt avtal har varit i kraft i minst tre år och ett tioårigt avtal har varit i kraft i minst sex år, kan jordbrukaren frånträda förbindelsen och avtalet då han eller hon säljer hela gårdsbruksenheten eller lägger ner bedrivandet av jordbruk helt och hållet på något annat sätt.

Om en jordbrukare som har ingått en förbindelse säljer eller arrenderar ut hela sin gårdsbruksenhet under förbindelseperioden till en eller flera jordbrukare som har ingått motsvarande förbindelse som är i kraft när besittningen överförs, kan jordbrukaren frånträda förbindelsen.

Om en jordbrukare från ingången av den vegetationsperiod som börjar under det första avtalsåret har vidtagit avtalsenliga åtgärder i fråga om ett avtal som börjar den 1 maj och frånträder avtalet vid ingången av den sista vegetationsperioden under avtalsperioden, anses det vara fråga om tillåtet frånträdande av avtal, eftersom avtalsenliga åtgärder i detta fall har vidtagits i fem år.

En jordbrukare som har ingått en förbindelse kan i de fall som avses i 1–3 mom. för husbehovsodling lämna en åkerareal som är mindre än 0,5 hektar. Detsamma gäller en situation där jordbrukaren frånträder en förbindelse eller ett avtal av en orsak som avses i 9 § 2 mom. i axel 2-lagen.

72 a § (28.3.2013/238)

72 a § har upphävts genom F 28.3.2013/238.

73 §
Förvägran av stöd i vissa fall

Om en förbindelse enligt statsrådets förordning från år 2000 har frånträtts eller om ett avtal enligt den nämnda förordningen har frånträtts eller hävts, kan en ny förbindelse som jordbrukaren ingår i enlighet med denna förordning inte godkännas och ett nytt avtal med jordbrukaren inte ingås, om det frånträdande av förbindelsen eller avtalet via utestängande från stödsystemet som avses i den nämnda författningen fortfarande är i kraft.

Om jordbrukaren har haft ett gällande avtal enligt 25 eller 25 a § i statsrådets förordning från år 2000 eller enligt 45 eller 46 § i denna förordning och efter att avtalet upphört att gälla börjar odla sin gårdsbruksenhet på något annat sätt än ekologiskt, kan med honom eller henne ingås ett avtal enligt 45 eller 46 § att börja tidigast två år efter början av den vegetationsperiod då gårdsbruksenheten har börjat odlas på något annat sätt än ekologiskt.

74 §
Kontroll

Bestämmelser om kontroll av kompensationsbidrag, miljöstöd och avtal utfärdas separat.

75 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 11 april 2007.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket enligt denna förordning kan godkännas och betalas efter det att Europeiska gemenskapernas kommission i enlighet med EG:s landsbygdsförordning har godkänt programmet för utveckling av landsbygden på det finländska fastlandet för åren 2007–2013 och de däri ingående åtgärder som anges i denna förordning.

76 §
Övergångsbestämmelser

Bestämmelsen i 6 § om byte av stödberättigandet tillämpas från och med den 1 januari 2008. En jordbrukare som har ingått en förbindelse 2007 kan ansöka om byte av stödbe rättigandet för åkerareal i sin ansökan om arealstöd för 2008. En jordbrukare som ingår en förbindelse 2008 eller senare kan ansöka om ovan nämnda byte av stödberättigandet i samband med att han eller hon förbinder sig vid stödsystemet. Från och med 2011 kan även en jordbrukare som har en giltig förbindelse ansöka om byte av stödberättigandet. (17.2.2011/137)

Om en miljöstödsförbindelse enligt statsrådets förordning från år 2000 har varit i kraft på gårdsbruksenheten år 2006, kan gödslingen av jordbruksskiftena år 2007 planeras och genomföras i enlighet med gödslingsvillkoren i den miljöstödsförbindelse som gällde år 2006. Gödslingsvillkoren i samband med det miljöstöd som tillämpas under programperioden 2007–2013 skall iakttas år 2007 när höstsäd sås, vall anläggs eller trädgårdsväxter planeras efter den 1 augusti 2007.

Om fosforutjämning har tillämpats vid forsforgödslingen innan en miljöstödsförbindelse som avses i denna förordning har ingåtts och utjämningsperioden för ett skifte pågår när förbindelsen ingås, skall överskridningar av fosforgödslingen som överförs från den förbindelseperiod som hör ihop med den förbindelse som getts enligt statsrådets förordning från år 2000 beaktas vid gödslingen. Också underskridningar av fosforgödslingen kan beaktas, om jordbrukaren så önskar.

Om en högst fyra år lång fosforutjämning pågår på ett skifte när en miljöstödsförbindelse som avses i denna förordning ingås, kan en ny fosforutjämningsperiod inledas på skíftet först efter den föregående fosforutjämningsperiodens utgång.

Växtskyddsutbildning som avses i 15 § i statsrådets förordning från år 2000 kan från och med den 1 januari 2007 ersättas med i 28 § i denna förordning avsedd utbildning i växtskyddsfrågor som utgör ett minimikrav.

Bilaga 1

Grupper av trädgårdsväxter i fråga om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet för jordbruket

Trädgårdsväxter i grupp 1

Till trädgårdsväxter i grupp 1 hänförs jordbruksskiften där prydnadsväxter, grönsaker, frökryddor, krydd- och medicinalväxter odlas. Med prydnadsväxter avses här ett- och fleråriga prydnadsväxter som odlas på friland för att användas som snittblommor eller eterneller. Till grönsakerna hänförs också bland annat dill, persilja och pepparrot samt fleråriga grönsaker såsom jordärtskocka, rabarber och sparris. Till krydd- eller medicinalväxterna kan hänföras bland annat basilika, slåttergubbe, nattljus, isop, kamomill, backtimjan, ringblomma, gullgentiana, sommarkyndel, kattmynta, äkta malört, koriander, gullris, libbsticka, maralrot, stor rödmalva, dansk körvel, mejram, mynta, äkta mannablod, mannablod, kungsmynta, brunört, nässla, inte dock fibernässla, rudbeckia, gurkört, dragon, kämpar, mattram, vallört, fingerborgsblomma, läkevänderot, kryddsalvia, spansk körvel, röllika, citronmeliss, kardborre, kryddtimjan, turkisk drakblomma, kungsljus, läkekungsljus, vallmo, oljevallmo, grekisk fingerborgsblomma, kvanne, anisört och medicinalvide. I fråga om odling av medicinalvide förutsätts avtal med en läkemedelsfabrik.

Trädgårdsväxter i grupp 2

Till trädgårdsväxter i grupp 2 hänförs jordbruksskiften där bär- och fruktväxter och plantskoleväxter odlas. Till bär- och fruktväxterna hänförs bland annat äppel, plommon, krikon, körsbär, päron, söta rönnbär, jordgubbe, svarta vinbär, röda vinbär, vita vinbär, gröna vinbär, krusbär, hallon, åkerbärshallon, björnbär, åkerbär och allåkerbär, havtorn, buskblåbär, bäraronia, ros för produktion av nypon, rosenkvitten, häggmispel, lingon, tranbär och hjortron. Med plantskoleväxter avses plantproduktion av fleråriga prydnadsväxter, det vill säga perenner, buskar och träd, samt plantproduktion av bär- och fruktväxter, till vilken hänförs också produktion av gatu- eller parkträdsodlingar. Till plantskoleväxter hänförs också fleråriga träd och buskar som odlas på åker och varav årligen på yrkesmässigt sätt bärgas snittgrönt eller barrväxter till snitt. Plantskoleproduktionsarealen omfattar också produktion av sticklingar och krukplantor under täckmaterial på jordbruksskiften, t.ex. i plasthus av lätt konstruktion.

Vissa frökryddväxter

Till gruppen av vissa frökryddväxter hänförs jordbruksskiften där det odlas kummin eller senap.

Bilaga 2 (21.1.2010/46)

Godtagbara maximikostnader i avtal
I kostnaderna ingår inte mervärdesskatt moms 0 %
Uppgörande av en plan 320 €/plan
- krävande vårdbiotop- och mångfaldsobjekt 420 €/plan
Områdets storlek och det planeringsbehov som följer av mångfalden ska beaktas när planeringskostnaden bedöms. En högre planeringskostnad kan godkännas t.ex. på grundval av områdets storlek och mångfald samt krävande betesrotation.
Förande av skötseldagbok 4–8 h/år 24,6 €/h
Fodrets värde beaktas som nytta som minskar kostnaderna.
Transaktionskostnaden är 20 % av de godtagbara kostnaderna och det inkomst- och stödbortfall från vilka den nytta som fås genom objektet har dragits av.
Transaktionskostnad = 20 x (kostnader + inkomstbortfall + stödbortfall - nytta):100
1. Avtal om anläggning och skötsel av skyddszon
Anläggning sammanlagt 136 €/ha/avtalsperiod
- Vallfrökostnad 51 €/ha
- Bearbetning 37 €/ha
- Sådd 48 €/ha
Skötsel
- Slåtter med traktordriven slåttermaskin 45 €/ha
- Bärgning (vändning, balning och transport) 198 €/ha
- Förhindrande av ogrässpridning 32 €/ha
Om skyddszonen sköts genom betesgång, används samma kostnader för betesgång som anges i punkt 7. Skötsel av vårdbiotop.
Som kostnader kan beaktas också kostnaderna för plantering och skötsel av busk- eller trädgrupper.
Inkomstbortfall vid odling av stråsäd och oljeväxter
- stödregionerna A och B 122 €/ha
- stödregion C 107 €/ha
Om skyddszonen anläggs på en åker som använts till odling av specialväxter (t.ex. potatis, sockerbeta, frilandsgrönsaker, andra trädgårdsväxter), kan högre inkomstbortfall godkännas.
Som inkomstbortfall kan beaktas också eventuellt bortfall av stöd.
Riktgivande tal för fodrets värde anges i punkt 7.
2. Avtal om skötsel av mångfunktionell våtmark
Kostnader för uppsikt över konstruktionernas skick och mängden slam som uppkommit 65 €/ha
Slåtter av växtligheten på våtmarken och det omgivande skyddsområdet
- Slåtter med traktordriven slåttermaskin 45 €/ha/42 €/h
Nyttan av slåtteravfallet 0–40 €/ha
Transport av slåtteravfallet 70 €/ha/70 €/h
Avlägsnande av slam från våtmarken och dikesmynningar
- Arbetsdebitering för traktorgrävmaskin eller lätt schaktmaskin 233 €/ha /38,9 €/h
- Lastning, körning och utbredning av jordmaterial 137 €/ha/126 €/h
Avlägsnande av växtlighet från våtmarkens vattenområde och botten (en gång per 10 år)
- Arbetsdebitering för grävmaskin på band 600 €/ha /53 €/h
- Bortförsel av växtlighet 98 €/ha /46 €/h
Som kostnad kan beaktas också kostnaderna för skötsel av busk- och trädgrupper eller vattenväxter som planterats på avtalsområdet och för iståndsättning av dammkonstruktioner.
Manuellt arbete 16 €/h
Inkomstbortfall
- stödregionerna A och B 122 €/ha
- stödregion C 107 €/ha
Som inkomstbortfall kan beaktas också eventuellt bortfall av stöd.
3. Avtal om åkerodling på grundvattenområden
Kvävegivan högst 60 % av basåtgärdsnivån (vid odling av korn) 54 €/ha
Kvävegivan högst 60 % av basåtgärdsnivån (vid odling av ensilage) 96 €/ha
Vägt inkomstbortfall (korn 60 %, ensilage 40 %) 71 €/ha
Inkomstbortfall vid minskad användning av växtskyddsmedel (vid odling av korn) 22 €/ha
Inkomstbortfall vid minskad användning av växtskyddsmedel
(vid odling av ensilage) 65 €/ha
Vägt inkomstbortfall (korn 60 %, ensilage 40 %) 39 €/ha Om avtalsområdet anläggs på åker där det har odlats specialväxter (t.ex. potatis, sockerbetor, frilandsgrönsaker, andra trädgårdsväxter), kan högre inkomstbortfall godkännas.
På avtalsområdet tillåts endast reducerad höstbearbetning 20 €/ha
Avtalsområdet har ett växttäcke på vintern 20 €/ha
4. Avtal om reglerbar dränering
Planering 20 €/ha
Skötsel av reglerbrunn (10 h per år) och av reglering för granskningsröret för grundvatten 107 €/ha
Nytta i form av skördeökning (merskörden 5 %)
- Vid odling av foderkorn 21 €/ha
- Vid odling av potatis 170 €/ha
- Genomsnittlig nytta (korn 3 år, potatis 2 år) 81 €/ha
5. Avtal om reglerbar underbevattning
Planering 20 €/ha
Pumpning 50 €/ha
Uppföljning och skötsel av regleringen 107 €/ha
Uppföljning och skötsel av underbevattning 80 €/ha
Nytta i form av skördeökning (merskörden 10 %)
- Vid odling av foderkorn 41 €/ha
- Vid odling av potatis 341 €/ha
- Genomsnittlig nytta (korn 3 år, potatis 2 år) 161 €/ha
6. Avtal om återanvändning av avrinningsvatten
Planering 20 €/ha
Pumpning 50 €/ha
Nytta i form av skördeökning (merskörden 10 %)
- Vid odling av foderkorn 41 €/ha
- Vid odling av potatis 341 €/ha
- Genomsnittlig nytta (korn 3 år, potatis 2 år) 161 €/ha
Uppföljning och skötsel av reglering 202 €/ha
7. Avtal om skötsel av vårdbiotoper, avtal om främjande av naturens och landskapets mångfald
Traktorarbete inklusive förare 41 €/h
Manuellt arbete 16 €/h
Slåtter och bärgning av växtligheten
Slåtter med traktordriven slåttermaskin
- åkrar 45 €/ha
- vårdbiotoper och andra avtalsområden som inte är åker 90 €/ha
Slåtter med liten slåttermaskin 295 €/ha
Slåtter med röjsåg 21,2 €/h
Kostnaden för liten slåttermaskin eller röjsåg godkänns vid slåtter, om det inte är möjligt att använda den förmånligare metoden på objektet.
Bärgning av slåtteravfall (balning, vändning och transport) 198 €/ha
Röjning
Kostnader per hektar:
Röjning vid restaurering det år då objektet börjar vårdas 421 €/ha
- kan efter det av motiverade skäl godkännas vart femte år
Röjning vid skötsel under andra år, per vårdomgång 98 €/ha
Bärgning/hopsamling av gallrings-/röjningsavfall 211 €/ha
Bränning av gallrings-/röjningsavfall 226 €/ha
Transport av röjningsrester 130 €/ha
Timtaxor:
Röjning (röjning eller slåtter som utförs med röjsåg) 21,2 €/h
Hopsamling av gallrings-/röjningsavfall för hand och bränning av det 16 €/h
Maskinell hopsamling 38,9 €/h
Körning av röjningsavfall med traktorsläpvagn 40 €/h
Kostnaderna för röjning och bortförsel av slåtteravfall kan godkännas som kostnader bara i fråga om den del av objektet som inte ger försäljningsdugligt virke.
Som kostnadsbas kan godkännas en hektar- eller timbaserad kostnad enligt vårdobjektets storlek och kravet på vården.
Inhägnande
- Nötkreatur: elstängsel (2 trådar, stolpar mm., inte arbetet) 1,50 €/m
- Elstängselaggregat 220– 480 €/aggregat
- Krävande objekt (t.ex. steniga, bergiga eller våta/sanka objekt) + 20 % på stängsel- kostnaderna
- Får: fårnät 3 €/m
- Gärdsgård 17–25 €/m
Gärdsgård kan godkännas bara i fråga om objekt som är viktiga i landskapshänseende.
Granskning och reparation av stängslet 20 % av byggnadskostnaderna/år
Transport av djur
Egen bil/traktor och transportvagn (arbetstid 4 h x 2 pers., lastning, lossning, transport) 130 €/gång
Djurtransportbil (lastning, lossning osv. utgångstaxa) 200 €/gång
Utöver det ovan nämnda: km-ersättningar
- egen bil/traktor och transportvagn 0,54 €/km
- djurtransportbil 1–1,5 €/km
Vid transport som sker vattenledes kan en högre kostnad godkännas.
Extra kostnad för uppsikt över djur 75 €/ha
- en högre extra kostnad kan av motiverat skäl godkännas för objekt som ligger långt från gårdsbruksenhetens driftcentrum eller i svårframkomlig terräng eller på en ö eller holme.
Extra kostnad för vattning av djur 50 €/ha
- en högre extra kostnad kan av motiverat skäl godkännas för objekt som ligger långt från gårdsbruksenhetens driftcentrum eller i svårframkomlig terräng eller på en ö eller holme.
Utsädeskostnader för växtblandningar för ängar prästkrage, klintarter, vitblära, gulmåra och gulsporre (200–400 g/ha) 60–120 €/ha
+ ven eller fårsvingel (5–10 kg/ha) 6 €/kg
Fodrets värde, när fodret bärgas eller djur går på bete på området. Beaktas inte om fodret inte ger någon nytta, dvs. om det gäller hyrda avtalsområden, hyrda djur eller fodret inte säljs.
- Övergödd äng (Södra eller Mellersta Finland) 160–300 €/ha/år
- Äng med låg avkastning (Mellersta eller Norra Finland) 80–160 €/ha/år
- Torr äng 15–50 €/ha/år
- Strandäng 100–200 €/ha/år
- Skogsbete med god avkastning (400 &§8211; 600 fe/ha/år) 60–90 €/ha/år
- Skogsbete med låg avkastning (0-200 fe/ha/år) 0–10 €/ha/år
Från fodrets värde avdras inkomstbortfall på grund av sämre tillväxt hos djur på objekt med vårdbiotoper och biologisk mångfald under betesperioden för nötkreatur 40 €/ha
Utan vederlag utfört arbete
- manuellt arbete 10 €/h
- traktor/annan motsvarande arbetsmaskin 30 €/h
8. Avtal om effektiviserad minskning av näringsbelastningen
Uppgörande av odlingsplan 125 €/st.
Kostnader för markkartering
- Extra kostnad för arbetet jämfört med basåtgärderna 0,5 €/ha/år
- Extra kostnad för karteringen jämfört med basåtgärderna eller kostnad för karteringen 57 €/st. 5,3 €/ha/år
Förluster av täckningsbidrag&§8211; Hö 522 €/ha/år
- Ensilagevall 817 €/ha/år
- Korn 706 €/ha/år
- Havre 695 €/ha/år
- Vete 551 €/ha/år
- Rybs 408 €/ha/år
Nyttan som fås av skörden (dras av från stödet)
- Hö 365 €/ha/år
- Ensilagevall 283 €/ha/år
Som inkomstbortfall kan beaktas också eventuellt bortfall av stöd.

Ikraftträdelsestadganden:

7.6.2007/658:

Denna förordning träder i kraft den 13 juni 2007.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Som gröngödslingsareal enligt 59 § 2 mom. kan under 2007 års vegetationsperiod uppges en vallareal som inte ursprungligen har anlagts som gröngödslingsvall men anlagts med frö som uppfyller kravet i fråga om mängden kvävefixerande växter.

8.11.2007/995:

Denna förordning träder i kraft den 14 november 2007. Den tillämpas dock från den 11 april 2007.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

13.3.2008/155:

Denna förordning träder i kraft den 19 mars 2008.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

22.5.2008/335:

Denna förordning träder i kraft den 28 maj 2008.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

16.4.2009/240:

Denna förordning träder i kraft den 22 april 2009.

Det stöd för naturvårdsåkrar som avses i 69 § och som betalas på basis av förbindelser som ingås från och med år 2009 kan betalas ut endast om jordbrukarens åkerareal som är stödberättigande inom ramen för miljöstödet årligen utgörs av minst 0,5 hektar och 5 procent är naturvårdsåker.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

21.1.2010/46:

Denna förordning träder i kraft den 27 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

På ansökningar om avtal som har lämnats in innan denna förordning har trätt i kraft tillämpas 71 § i dess ordalydelse vid ikraftträdandet.

22.4.2010/273:

Denna förordning träder i kraft den 28 april 2010.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

17.2.2011/137:

Denna förordning träder i kraft den 23 februari 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Vad som i 33 § och 37 § 3 mom. föreskrivs om den tilläggsåtgärd som avser extensiv vallproduktion gäller endast jordbrukare som 2011 eller därefter förbinder sig till miljöstöd.

I stället för 17, 19, 54 och 54 c § tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet, om förbindelsen eller avtalet har ingåtts före 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

9.2.2012/63:

Denna förordning träder i kraft den 15 februari 2012.

I stället för 8 § och 21 § 1 mom. i denna förordning tillämpas de bestämmelser som gäller då denna förordning träder i kraft, om förbindelsen eller avtalet har ingåtts före år 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

15.3.2012/131:

Denna förordning träder i kraft den 20 mars 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

24.5.2012/254:

Denna förordning träder i kraft den 29 maj 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

8.11.2012/604:

Denna förordning träder i kraft den 13 november 2012.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

28.3.2013/238:

Denna förordning träder i kraft den 3 april 2013.

20.3.2014/237:

Denna förordning träder i kraft den 25 mars 2014.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.