Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

22.12.2006/1209

Lag om grunderna för avgifter för vissa förhandsavgöranden

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 § (23.11.2018/956)
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på ansökningar som behandlas av Skatteförvaltningen och som gäller förhandsavgöranden som sökts hos centralskattenämnden samt annat förhandsavgörande som sökts hos Skatteförvaltningen.

Denna lag tillämpas också på sådana ansökningar som Tullen eller Transport- och kommunikationsverket behandlar och som avser Tullens eller Transport- och kommunikationsverkets förhandsavgöranden.

2 § (21.12.2012/892)
Beslutsavgift och behandlingsavgift

Beslutsavgift tas ut hos sökanden för beslut genom vilket ärendet avgjorts.

Behandlingsavgift är en ersättning för ärendets behandling och för åtgärder som vidtagits. Behandlingsavgift kan tas ut också då man beslutar att inte meddela förhandsavgörande, ansökan lämnas utan prövning eller avskrivs. I en ministerieförordning om avgiftsgrunderna kan bestämmas att någon behandlingsavgift inte tas ut.

3 §
Grunden för avgifterna

Grunden för beslutsavgiften är statens genomsnittliga totalkostnader för beslutet, dvs. beslutets självkostnadsvärde.

Det kan bestämmas att beslutsavgiften skall tas ut till ett lägre belopp än självkostnadsvärdet då beslutet

1) är betydelsefullt med tanke på tillämpning av lag eller är viktigt med tanke på en enhetlig beskattningspraxis,

2) gäller betalning av skatt för någon annans räkning till exempel i egenskap av arbetsgivare,

3) gäller ett ärende där skattemyndigheten med stöd av lag har en särskild handledningsskyldighet, eller

4) är nödvändigt för att göra tolkningen och tillämpningen av en lag tydligare i fråga om en lagstadgad förmån eller någon annan grund.

Behandlingsavgiften kan fastställas till ett belopp som är lägre än självkostnadsvärdet, om det med beaktande av den specialservice som sökanden har fått kan anses vara oskäligt att ta ut en avgift som motsvarar självkostnadsvärdet. Vid fastställandet av avgiften tas då i beaktande de genomsnittliga kostnaderna för behandling av ansökan, vilka kan anses hänföra sig till specialservice som sökanden har fått vid behandlingen av en enskild handling.

4 §
Gradering av beslutsavgiften

En beslutsavgift som har fastställts till ett belopp som är mindre än självkostnadsvärdet kan graderas utgående från den genomsnittliga arbetsinsatsen som behövs för ärendets beredning och från den ställning som gruppen av sökande har i beskattningen.

5 § (23.11.2018/956)
Fastställande av fasta avgifter

De beslutsavgifter samt behandlingsavgifter som Skatteförvaltningen och Tullen tar ut fastställs genom förordning av finansministeriet. De avgifter som Transport- och kommunikationsverket tar ut fastställs genom förordning av kommunikationsministeriet.

6 §
Lindring av beslutsavgift i ett enskilt fall

Beslutsavgiften för ett förhandsavgörande som centralskattenämnden har meddelat kan i ett enskilt fall minskas eller upphävas, om en särskild orsak därtill föreligger med hänsyn till sökandens betalningsförmåga och om beslutet som ges på en ansökan som avser tolkning av skattelagstiftningen har en förenhetligande betydelse för beskattningspraxisen såsom ett linjeavgörande.

Lindring av avgiften skall ansökas hos Centralskattenämnden då ansökan görs och om lindring bestäms då ansökan behandlas. Ändring får inte sökas i ett avgörande om lindring av avgift.

7 §
Indrivning av avgifter

I denna lag avsedda avgifter får drivas in i den ordning som föreskrivs i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961).

8 § (23.11.2018/956)
Sökande av ändring i en avgift

En betalningsskyldig som anser att ett fel inträffat i en avgift som fastställts av Skatteförvaltningen eller Transport- och kommunikationsverket kan inom sex månader från avgiftens fastställande begära omprövning hos den myndighet som påfört avgiften. I ett beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning får ändring sökas genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den myndighet som påfört avgiften är belägen. Besvärstiden är 30 dagar räknat från det då ändringssökanden har tagit del av beslutet som meddelats med anledning av begäran om omprövning. I förvaltningsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

Bestämmelser om sökande av ändring i en avgift som Tullen har påfört finns i tullagen (304/2016).

9 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 27 december 2006.

RP 246/2006, FiUB 38/2006, RSv 206/2006

Ikraftträdelsestadganden:

22.12.2009/1328:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 208/2009, KoUB 23/2009, RSv 203/2009

11.6.2010/534:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2010.

RP 288/2009, FiUB 12/2010, RSv 37/2010

21.12.2012/892:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 76/2012, FiUB 29/2012, RSv 136/2012

21.12.2012/974:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 145/2012, FvUB 21/2012, RSv 150/2012

23.11.2018/956:

Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom en särskild lag.

L 956/2018 trädde i kraft 1.1.2019 enligt L 937/2018.

RP 61/2018, RP 104/2018, KoUB 21/2018, RSv 102/2018

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.