Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

17.5.2006/576

Högsta domstolens arbetsordning

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Med stöd av 18 § i lagen av den 26 augusti 2005 om högsta domstolen (665/2005) har högsta domstolen den 17 maj 2006 i plenum fastställt följande arbetsordning för sig:

1 kap

Organ

1 §
Plenum

Högsta domstolen sammanträder på kallelse av presidenten till plenum för att avgöra ekonomiska och administrativa ärenden samt rättskipningsärenden. Presidenten är ordförande vid plenum. Om presidenten är frånvarande eller jävig, är den till tjänsteåren äldsta ledamoten ordförande.

En ledamot som utnämnts för viss tid deltar inte i plenum vid behandling av ärenden som avses i 3 § 5 och 6 punkten i lagen om högsta domstolen ej heller i ärenden som gäller högsta domstolens ekonomi och administration.

I plenum är kanslichefen föredragande i andra ärenden än rättskipning. Presidenten kan bestämma att någon annan föredragande skall vara föredragande i stället för kanslichefen.

2 §
Ärenden som avgörs i plenum

I plenum avgörs, utöver vad som föreskrivs i lagen om högsta domstolen eller någon annanstans, ärenden som gäller:

1) högsta domstolens arbetsordning,

2) framställning om att en tjänst som ledamot skall inrättas eller dras in,

3) beslut om att ledigförklara en tjänst som ledamot samt framställning om utnämning av en ledamot eller en ledamot som utnämns för viss tid,

4) entledigande av presidenten eller en ledamot i de fall som avses i 46 § i statstjänstemannalagen (750/1994),

5) beviljande av tjänstledighet för en ledamot, om inte detta ankommer på kanslikommissionen,

6) framställning om inrättande eller indragning av en tjänst som föredragande samt om benämningen på en tjänst som föredragande,

7) tillsättande av tjänsten som kanslichef eller en annan tjänst som föredragande samt utnämning eller anställning på viss tid som gäller dessa tjänster,

8) entledigande av kanslichefen och andra föredragande i de fall som avses i 46 § i statstjänstemannalagen,

9) beviljande av tjänstledighet för kanslichefen och andra föredragande, om inte detta ankommer på kanslikommissionen, presidenten eller kanslichefen,

10) beviljande av bisysslotillstånd för en ledamot, någon annan domare eller föredragande, om inte detta ankommer på kanslikommissionen,

11) avstängning av en ledamot eller föredragande från tjänst,

12) beslut enligt 19 § i statstjänstemannalagen att någon skall genomgå undersökning, om saken inte skall avgöras av presidenten,

13) inrättande, indragning eller ändring av tjänsten som kommunikationschef, chef för informationstjänsten, administrativ jurist, administrativ sekreterare och adb-planerare samt andra tjänster som i fråga om avlöningen är jämförbara med någon av dessa tjänster,

14) permanenta utskotts sammansättning samt

15) andra frågor som ankommer på högsta domstolen, om inte något annat föreskrivs någon annanstans eller bestäms i denna arbetsordning.

StatstjänstemannaL 750/1994 46 § har upphävts genom L om ändring av statstjänstemannalagen 685/2016. Se L om högsta domstolen 665/2005 7, 8 och 15 §.

3 §
Kanslikommissionen

Till kanslikommissionen hör presidenten, de två enligt tjänsteåren äldsta ledamöterna och två andra ledamöter som presidenten i tur och ordning utser för två år. Kanslikommissionen kan kompletteras under mandattiden.

Presidenten sammankallar kanslikommissionen och är dess ordförande. I kanslikommissionens möten kan delta även andra personer som presidenten har inbjudit.

Kanslichefen är föredragande i kanslikommissionen, om inte presidenten bestämmer något annat.

Över de ärenden som behandlas i kanslikommissionen förs protokoll enligt presidentens anvisningar. Föredragningslistorna till kanslikommissionens möten och andra behövliga handlingar samt protokollen tillställs ledamöterna för kännedom.

4 §
Kanslikommissionens uppgifter

Kanslikommissionen bereder vid behov de ärenden som skall behandlas i plenum och tar initiativ för att utveckla högsta domstolens verksamhet.

Kanslikommissionen avgör, om inte presidenten har hänskjutit ärendet till plenum, ärenden som gäller:

1) högsta domstolens resultatmål och budget,

2) beviljande av lagstadgad eller kollektivavtalsbaserad tjänstledighet för presidenten och ledamöterna samt annan tjänstledighet för högst 14 dagar för ledamöterna, kanslichefen eller någon annan föredragande,

3) beviljande av bisysslotillstånd för presidenten, en ledamot, någon annan domare eller en föredragande; ämnar kanslikommissionen avslå ansökan om tillstånd, skall saken överföras till plenum för avgörande,

4) beviljande av intyg åt presidenten, ledamöterna och föredragandena när anställningen upphör i det fall som avses i 35 § i statstjänstemannalagen,

5) tillsättande av tjänsten som kommunikationschef, chef för informationstjänsten, administrativ jurist, administrativ sekreterare och adb-planerare samt utnämning eller anställning på viss tid som gäller dessa tjänster och

6) kommunikationsplanen.

Kanslikommissionen kan också behandla andra ärenden enligt vad presidenten bestämmer.

5 §
Presidentens uppgifter

Presidenten fungerar som ordförande på avdelning i rättskipningsfrågor i den mån de övriga arbetsuppgifterna det tillåter.

Presidenten avgör, utöver vad som föreskrivs annanstans, ärenden som gäller:

1) fastställande av en semesterplan för ledamöterna,

2) inrättande, indragning och ändring av tjänster, om saken inte skall avgöras av plenum,

3) anställning av kanslipersonal genom arbetsavtal,

4) beviljande av lagstadgat eller kollektivavtalsbaserat lönetillägg för tjänstemän vid kansliet, om inte saken skall avgöras av kanslichefen,

5) beslut om att en tjänsteman vid kansliet skall åläggas genomgå undersökning som avses i 19 § i statstjänstemannalagen,

6) uppsägning, hävande av tjänsteförhållande och avstängning från tjänsten, om saken gäller en tjänsteman vid kansliet,

7) bisysslotillstånd för de tjänstemän vid kansliet som avses i 4 § 2 mom. 5 punkten och

8) reseförordnanden som gäller ledamöternas och kanslichefens tjänsteresor samt föredragandenas tjänsteresor till utlandet.

De ovan nämnda ärendena avgörs av presidenten på föredragning av kanslichefen. Presidenten kan också bestämma att någon annan föredragande skall föredra ett bestämt ärende.

Övriga ärenden som hör till presidentens befogenheter avgörs av presidenten utan föredragning.

6 §
Kanslichefens uppgifter

Kanslichefen skall som presidentens närmaste medarbetare se till att högsta domstolens verksamhet löper som sig bör.

Presidenten kan bestämma att kanslichefen också skall föredra rättskipningsärenden.

Kanslichefen skall, utöver vad som föreskrivs annanstans,

1) leda och övervaka att rättskipningsärendena behörigen tillställs avdelningarna för avgörande,

2) leda och övervaka kansliets verksamhet,

3) utnämna kansliets ordinarie och tillfälliga tjänstemän, om inte avgörandet ankommer på kanslikommissionen,

4) besluta om erfarenhetstillägg som beviljas föredragande och tjänstemän vid kansliet,

5) göra upp en klassificering för kanslipersonalens uppgifter enligt svårighetsgrad samt besluta om prestationsandelen för deras löner,

6) besluta om beviljande av lagstadgad eller kollektivbaserad tjänstledighet för föredragande samt beviljande av tjänstledighet för tjänstemännen vid kansliet,

7) fastställa en semesterplan för föredragandena samt tjänstemännen vid kansliet,

8) besluta om skriftlig varning som ges tjänstemän vid kansliet,

9) avgöra frågor som gäller kanslitjänstemäns anmälningar om bisysslor samt behandla anmälningar om att en bisyssla upphört,

10) godkänna högsta domstolens utgifter, bevilja kontantförskott, besluta om avskrivning av kontofordringar och om avskrivning eller försäljning av lösöre eller överföring av lösöre från ett ämbetsverk till ett annat samt dra försorg om inspektion av lösöre och kassan; presidenten kan förbehålla sig avgörandet i ett enskilt ärende som avses i denna punkt,

11) fatta beslut, på det sätt som avses i 14 § 2 och 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), med anledning av en begäran om att en handling eller en uppgift i en handling som innehas av högsta domstolen skall lämnas ut, och

12) avgöra andra ärenden jämförbara med de ovan nämnda som gäller den interna verksamheten.

Kanslichefen avgör utan föredragning de ärenden som hör till hans eller hennes behörighet.

Kanslichefen kan efter att ha hört presidenten utse en eller flera föredragande som vid behov vikarierar och bistår kanslichefen i administrativa uppgifter. (21.7.2017/515)

7 §
Samarbetsförfarande

Som samarbetsorgan enligt lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (651/1988) fungerar en samarbetskommitté som företräder de olika personalgrupperna. Beträffande kommittén gäller vad som särskilt föreskrivs eller har överenskommits.

L om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar 651/1988 har upphävts genom L om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar 1233/2013.

8 §
Utskott och arbetsgrupper

Permanenta rådplägnings- och planeringsutskott är biblioteksutskottet, kursplaneringsutskottet, informations- och kommunikationsutskottet samt redaktionsutskottet.

För beredningen av ärenden kan plenum tillsätta utskott och presidenten arbetsgrupper. Den som tillsätter ett utskott eller en arbetsgrupp utser också medlemmarna.

2 kap

Behandlingen av rättskipningsärenden

9 § (21.7.2017/515)
Fördelningen av mål mellan föredragandena

Kanslichefen svarar för fördelningen av målen mellan föredragandena. Målens art och hur brådskande de är, den sakkunskap och erfarenhet som krävs för att bereda målen, det inbördes sambandet mellan anhängiga mål samt föredragandenas arbetssituation och en rättvis arbetsfördelning ska beaktas i fördelningen. Strävan att utveckla föredragandenas sakkunskap kan dessutom beaktas i fördelningen.

Efter att ha hört berörda föredragande kan kanslichefen överföra ett mål från en föredragande till en annan på grund av tjänstledigheter, de inbördes sambanden mellan anhängiga mål eller för att åstadkomma en med tanke på föredragandenas arbetssituation ändamålsenlig organisering av arbetet och fördelning av arbetsmängden.

10 §
Föredragningsordning

Rättskipningsärendena föredras i allmänhet i den ordning de inkommit. Mål som enligt lag eller av andra skäl är brådskande skall dock föredras före andra. Vid bedömningen av hur brådskande ett mål är skall även beaktas målets art och hur länge det sammantaget har varit anhängigt.

11 §
Beredningen av mål

Föredraganden svarar för att målen blir sakenligt beredda. Efter att ha fått handlingarna i målet skall föredraganden utan dröjsmål undersöka om saken är brådskande och om det finns orsak att förbjuda eller avbryta verkställighet.

Under beredningen skall föredraganden vid behov:

1) ge parterna tillfälle att komplettera en ansökan eller ett bemötande,

2) då det är fråga om extraordinärt ändringssökande vid behov begära bemötande av motparten och införskaffa annan förklaring och

3) alltid när besvärstillstånd har beviljats begära bemötande av motparten, om detta inte redan har gjorts när ansökan om besvärstillstånd behandlades.

Till de ledamöter som deltar i sessionen skall föredraganden, inom en tid som presidenten bestämmer, före föredragningen dela ut en promemoria med bilagor, en föredragningslista och vid behov ett utkast till expedition. Handlingarna i målet skall samtidigt tillställas den granskande ledamoten.

12 §
Granskande ledamot

För varje mål utses vid behov en granskande ledamot, som har till uppgift att före föredragningen granska utkastet till expedition och handlingarna.

Den granskande ledamoten skall följa beredningen av målet och sköta om att målet såvitt möjligt är klart att avgöras vid föredragningen.

Kanslikommissionen fastställer de principer och det förfarande som iakttas när den granskande ledamoten utses.

13 § (21.7.2017/515)
Sessionsplan

Rättskipningsärenden avgörs vid sammanträde på en avdelning, om ärendet inte har hänskjutits till avgörande i plenum eller på förstärkt avdelning.

Kanslichefen svarar för att en sessionsplan görs upp. Sammanträdena ordnas enligt sessionsplanen.

Utgångspunkt för sessionsplanen är att ledamöterna väljs ut slumpmässigt till respektive sammanträde och att ledamöternas och föredragandenas arbetsmängd fördelas jämnt med hänsyn till även semestertider samt annan frånvaro och andra arbetsuppgifter. När sessionsplanen görs upp kan även målets handläggningsspråk, avdelningens könsfördelning och den särskilda sakkunskap som målet i fråga kräver samt andra med dessa jämförbara omständigheter beaktas. Mål som gäller samma rättsliga fråga eller som annars har kopplingar till varandra kan tilldelas samma avdelning.

Kanslichefen ansvarar för att en ny ledamot utses till en avdelning i stället för en annan, om det är nödvändigt på grund av sjukdom, jäv som upptäckts efter det att sessionsplanen utarbetades eller någon annan motsvarande ändring i förhållandena. I övrigt bestäms om omfördelning av ett mål eller ärende som tilldelats en ledamot i 8 kap. 8 § i domstolslagen (673/2016).

14 §
Sammanträden

Om presidenten inte deltar i ett sammanträde, leds ordet av den enligt tjänsteåren äldsta ledamoten.

Ordföranden övervakar att målen handläggs och avgörs snabbt.

De militära ledamöterna deltar i sammanträdena på kallelse av avdelningens ordförande.

15 §
Avgöranden som publiceras

Mål i vilka avgörandet publiceras skall avgöras på avdelning med minst fem ledamöter.

16 §
Meddelande till presidenten om avdelningarnas avgöranden

Om avdelningens ståndpunkt avviker från en rättsprincip eller lagtolkning som högsta domstolen tidigare har omfattat, skall avdelningens ordförande informera presidenten om detta. Presidenten skall också informeras, om avdelningen anser att ett avgörande av högsta domstolen borde undanröjas eller återbrytas.

17 §
Förstärkt avdelnings sammansättning

En förstärkt avdelning består av de ledamöter som behandlat målet på avdelningen och som fortfarande är i tjänst samt ett behövligt antal ledamöter som utsetts genom lottning bland de övriga ledamöterna.

18 §
Behandling av klagan och ansökan om återbrytande

En ledamot som deltagit i ett avgörande som avses i en klagan eller i en ansökan om återbrytande får inte delta i behandlingen av klagan eller ansökan om återbrytande, om de yrkanden som anförts grundar sig på uppenbart oriktig tillämpning av lag i högsta domstolen eller på ett felaktigt förfarande av en ledamot i högsta domstolen och om det också annars finns ett domfört antal ledamöter.

Om inte särskilda skäl kräver något annat, skall ett i 1 mom. avsett ärende föredras av någon annan än den som föredragit det mål som avses i klagan eller i ansökan om återbrytande.

19 §
Muntlig förhandling

Muntlig förhandling hålls på det sätt som föreskrivs i 30 kap. i rättegångsbalken.

Anvisningar om detta kan fastställas i plenum.

20 §
Liggare

Liggaren i rättskipningsärenden undertecknas av dem som deltagit i avgörandet. Föredraganden i målet kontrasignerar liggaren. När det är fråga om ett beslut genom vilket en ansökan om besvärstillstånd eller extraordinärt ändringssökande har förkastats eller avvisats eller om ett beslut om en interimistisk åtgärd eller om ett beslut där verkställigheten av en dom eller ett beslut har förbjudits eller avbrutits, skall liggaren dock undertecknas av föredraganden i ärendet.

De skiljaktiga ledamöternas yttranden och föredragandens betänkande antecknas i liggaren.

Om någon liggare inte görs upp, skall avgörandet och andra åtgärder samt omröstningsyttranden och betänkandet antecknas i protokollet för sammanträdet.

21 §
Expeditioner

Föredraganden granskar att liggaren och expeditionerna motsvarar koncepten. Föredraganden skall se till att handlingarna tillställs registratorskontoret, som skall sköta om att expeditionerna tillställs dem som skall få dem samt att liggaren och handlingarna arkiveras.

På expeditionerna antecknas namnen på dem som deltagit i avgörandet. Om beslutet inte är enhälligt, antecknas på expeditionen att omröstning har skett. På expeditionen antecknas också uppgift om föredragandens betänkande. Omröstningsprotokollet fogas till expeditionen.

Expeditionen undertecknas av föredraganden.

22 §
Meddelande av avgörande

Ordföranden kan bestämma vilken dag avgörandet skall ges. Om ordföranden inte har gjort det, bestäms den i registratorskontoret.

När avgörandet dateras ges det ett nummer som antecknas i liggaren, i expeditionerna samt på avskrifter, brev och meddelanden i ärendet.

3 kap

Administrativa ärenden

23 §
Protokoll vid plenum

Över andra ärenden i plenum än rättskipningsärenden förs protokoll enligt presidentens anvisningar.

Protokollet förs och undertecknas av kanslichefen eller av någon annan föredragande som varit föredragande i stället för kanslichefen. Skiljaktiga ledamöter granskar protokollet till den del det gäller deras egna yttranden.

Till övriga delar granskas protokollet av den till tjänsteåren yngsta ledamot som deltagit i behandlingen av ett ärende.

24 §
Expeditioner

I andra ärenden än rättskipningsärenden undertecknas expeditioner, utlåtanden och brev samt liggaren av avdelningens ordförande eller av den som avgjort ärendet och kontrasigneras av föredraganden. På expeditioner i administrativa ärenden tillämpas på motsvarande sätt vad som sägs i 21 § 3 mom.

4 kap

Bestämmelser om personalen

25 §
Föredragandenas uppgifter

Föredragandena skall, utöver vad som föreskrivs annanstans:

1) bereda och föredra de mål som tilldelats dem,

2) bestyrka riktigheten av de kopior av högsta domstolens avgöranden som skall expedieras i samband med avgörandena och de kopior som skall bifogas högsta domstolens avgöranden, om det inte har bestämts att en tjänsteman vid kansliet skall göra detta,

3) se till att föreskrivna straff- och andra meddelanden samt sådana brev som föranleds av att expeditioner eller kopior av dem sänds på tjänstens vägnar uppgörs samt underteckna dem, om det inte har bestämts att en tjänsteman vid kansliet skall göra detta,

4) påföra rättegångsavgift eller, om avdelningen inte har prövat huruvida rättegångsavgiften skall lämnas odebiterad, bestämma att avgift inte skall tas ut,

5) se till att övriga åtgärder som hänför sig till utgivandet av avgöranden blir utförda, samt

6) på det sätt som avses i 14 § 2 och 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), behandla och avgöra en begäran om att en handling eller en uppgift i en handling som innehas av högsta domstolen skall lämnas ut.

26 §
Kommunikationschefens uppgifter

Kommunikationschefen sköter högsta domstolens kommunikation utåt och internt.

27 §
Chefens för informationstjänsten uppgifter

Chefen för informationstjänsten sköter i samarbete med biblioteksutskottet högsta domstolens bibliotek.

28 §
Administrativa juristens uppgifter

Den administrativa juristen skall biträda presidenten och kanslichefen i beredningen av ekonomiska och administrativa ärenden och sköta de andra uppgifter som ges honom eller henne.

29 §
Administrativa sekreterarens uppgifter

Den administrativa sekreteraren skall på det sätt kanslichefen bestämmer:

1) ansvara för föredragningsassistans- och textbehandlingsverksamheten,

2) vara kurssekreterare,

3) ansvara för ärendehanteringen och

4) sköta informationsuppgifter som ställföreträdare för kommunikationschefen.

30 §
Adb-planerarens uppgifter

På adb-planeraren ankommer de uppgifter som hänför sig till att säkerställa att datatekniken fungerar och de som gäller datasäkerheten samt användarstöd, tillämpningsråd och systemutbildning inom domstolen.

31 §
Registratorns uppgifter

Registratorn skall på det sätt kanslichefen bestämmer:

1) leda och övervaka registratorsfunktionen,

2) utfärda diarie- och andra bevis samt låta utskriva och bestyrka avskrifter som ges på begäran,

3) påföra expeditionsavgifter för bevis och avskrifter.

32 §
Inspektörens uppgifter

Den inspektör som arbetar på registratorskontoret skall:

1) sköta om att expeditionerna tillställs parterna,

2) sköta om att liggaren och handlingarna arkiveras,

3) dra försorg om försändelserna från högsta domstolens registratorskontor,

4) utfärda diarie- och andra bevis samt låta utskriva och bestyrka kopior som ges på begäran,

5) påföra expeditionsavgifter för bevis och kopior,

6) ha ansvar för skötseln av arkivet och

7) vara ställföreträdare för registratorn.

33 §
Närmare bestämmelser om uppgifterna

Närmare föreskrifter om uppgifterna för den kanslipersonal som nämns i 26–32 § ges av kanslichefen som också i övrigt bestämmer om deras uppgifter.

Uppgifterna för andra tjänstemän vid kansliet fastställs av kanslichefen.

34 §
Särskilt bestämda uppgifter

Varje tjänsteman är oavsett den fastställda arbetsfördelningen skyldig att vid behov utföra de uppgifter som presidenten eller, i fråga om kanslipersonalen, kanslichefen bestämmer.

35 §
Behörighetsvillkoren för tjänsterna vid kansliet

Behörighetsvillkor är:

1) för kommunikationschefen lämplig högre högskoleexamen eller annan utbildning och sådan erfarenhet som behövs för att sköta tjänsten med framgång,

2) för chefen för informationstjänsten lämplig högre högskoleexamen eller annan utbildning och yrkesexamen inom biblioteksväsendet eller motsvarande examen eller utbildning samt sådan erfarenhet som behövs för att sköta tjänsten med framgång,

3) för den administrativa juristen juris kandidatexamen och sådan erfarenhet som behövs för att sköta tjänsten med framgång,

4) för den administrativa sekreteraren för tjänsten lämplig högskoleexamen eller annan utbildning,

5) för adb-planeraren för tjänsten lämplig utbildning,

6) för registratorn och den inspektör som nämns i 32 § för tjänsten lämplig utbildning och sådan erfarenhet som behövs för att sköta tjänsten med framgång, samt

7) för avdelningssekreterare som sköter betalningstrafik och bokföring för tjänsten lämplig utbildning och kännedom om bokföring.

5 kap

Särskilda bestämmelser

36 §
Sessionsperioden

Högsta domstolens sessionsperiod är tiden mellan den 7 januari och den 20 december, dessa dagar medräknade. Under sessionsperioden kan sammanträden hållas de vardagar som allmänt är arbetsdagar vid statens ämbetsverk.

Skall ett ärende avgöras i brådskande ordning eller finns det annars särskilda skäl, kan sammanträden hållas även under någon annan tid.

37 §
Befrielse från uppgifter

För fullgörande av något särskilt uppdrag kan presidenten för en bestämd tid befria en ledamot från att delta i sammanträden på avdelning.

Kanslichefen kan bevilja en föredragande befrielse från föredragningsuppgifterna.

38 §
Offentliggörande av avgöranden

Ett avgörande eller utlåtande av högsta domstolen får inte yppas förrän parterna har tillgång till det. Besked om beviljande av besvärstillstånd och om avgöranden som gäller verkställighetsförbud kan dock ges parterna eller en behörig tjänsteman omedelbart när avgörandet har fattats.

39 §
Kommunikationsplan

Högsta domstolen informerar om sina avgöranden och sin verksamhet på det sätt som framgår av kommunikationsplanen.

Årsbokens redaktör och redaktionsutskottet sköter om att årsboken publiceras och att avgörandena förs in i ett elektroniskt datasystem.

40 §
Deltagande i kurser

Personalen är skyldig att delta i sådana kurser och rådplägningar som behövs med tanke på arbetsuppgifterna samt vid behov ge andra anställda utbildning, handledning och råd i arbetet.

41 §
Närmare bestämmelser

Presidenten utfärdar vid behov närmare bestämmelser om tillämpning av arbetsordningen och anvisningar om de förfaringssätt som skall iakttas i arbetet.

För högsta domstolens personal publiceras en handbok, som omfattar de anvisningar som presidenten utfärdat samt andra närmare anvisningar om förfaringssätten. Presidenten beslutar om handbokens innehåll.

42 §
Ikraftträdande

Denna arbetsordning träder i kraft den 1 juni 2006.

Ikraftträdelsestadganden:

21.7.2017/515:

Denna ändring av arbetsordningen träder i kraft den 21 december 2016.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.