Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

11.12.2002/1250

Kommunikationsministeriets förordning om två- och trehjuliga fordons samt fyrhjulingars konstruktion och utrustning

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna förordning har upphävts genom L 12.12.2014/1042, som gäller fr.o.m. 1.1.2015.

I enlighet med kommunikationsministeriets beslut föreskrivs med stöd av fordonslagen av den 11 december 2002 (1090/2002):

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §
Tillämpningsområde

1. Denna förordning tillämpas på konstruktionen och utrustningen hos fordon i kategori L och hos cyklar samt hos deras släpvagnar. (21.5.2003/409)

2. Denna förordning tillämpas på de militärfordon som avses i 1 mom., om inte något annat med stöd av fordonslagen (1090/2002) föreskrivs genom förordning av försvarsministeriet.

3. Genom förordning av kommunikationsministeriet föreskrivs särskilt om ändring av motorcyklars och mopeders konstruktion samt om iståndsättning av skadade fordon och hopmontering av fordon av komponenter.

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

a) typgodkännande det förfarande genom vilket godkännandemyndigheten intygar att en fordonstyp, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet uppfyller gällande tekniska krav; typgodkännanden är EG-typgodkännande, E-typgodkännande och typgodkännande av små serier,

b) typgodkännandedirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG, sådant det lyder ändrat enligt punkt 0 i bilaga 1,

c) särdirektiv med stöd av typgodkännandedirektivet meddelade direktiv av Europaparlamentet och rådet, rådet eller kommissionen vilka gäller EG-typgodkännande av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som ingår i ett fordon,

d) EG-typgodkännande typgodkännande av ett fordon enligt typgodkännandedirektivet och typgodkännande enligt ett särdirektiv av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som ingår i ett fordon,

e) Genèveöverenskommelsen den i Genève den 20 mars 1958 ingångna överenskommelsen om förenhetligande av villkoren för typgodkännande av utrustning och delar till motorfordon samt om ömsesidigt erkännande av sådant godkännande (FördrS 70/76).

f) E-reglementet ett reglemente som fogats till Genèveöverenskommelsen,

g) E-typgodkännande typgodkännande enligt E-reglementet av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som ingår i ett fordon; när det i denna förordning hänvisas till E-reglementet avses reglementet i ursprunglig form eller ändrat vid den tidpunkt då fordonet eller utrustningen togs i bruk,

h) ett fordon, ett system, en komponent och en separat teknisk enhet som motsvarar direktivet eller E-reglementet ett fordon, ett system, en komponent och en separat teknisk enhet som inte har typgodkänts men som uppfyller de tekniska kraven i direktivet eller E-reglementet,

i) en komponent som motsvarar kraven i FMVSS-standarden en sådan komponent på fordon som uppfyller kraven i en av Förenta staterna fastställd säkerhetsstandard,

j) globalöverenskommelsen den i Genève den 25 juli 1998 ingångna överenskommelsen om fastställande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon (FördrS 54/2001),

k) globalt godkännande godkännande av ett fordons konstruktion, utrustning eller del enligt en bestämmelse som fogats till globalöverenskommelsen,

l) EES-stat en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

3 §
Märkning av ett typgodkänt fordon, ett system, en komponent och en separat teknisk enhet

1. Ett EG-typgodkännande anges genom ett intyg över överensstämmelse eller genom ett på fordonet, komponenten eller den separata tekniska enheten märkt godkännandemärke som består av särdirektivets nummer och en rektangel som omger bokstaven e och en symbol för den medlemsstat som beviljat godkännandet.

2. E-typgodkännandet anges genom ett på fordonet, komponenten eller den separata tekniska enheten märkt godkännandemärke som består en ring som omger bokstaven E och en symbol för den medlemsstat som beviljat godkännandet och, om reglementet förutsätter det, reglementets nummer.

4 §
Erkännande på förhand av kraven i direktivet och E-reglementet

Fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter anses vara godkända också ifall de uppfyller kraven enligt det relevanta särdirektivet eller E-reglementet eller enligt en senare ändring av särdirektivet eller E-reglementet innan den obligatoriska tillämpningen av dessa krav som villkor för ett typgodkännande eller som ett krav på överensstämmelse med direktivet eller E-reglementet.

2 kap

Grundläggande och närmare klassificering av fordon

5 § (21.5.2003/409)
Grundläggande klassificering av fordon

I fordonslagen föreskrivs om den grundläggande klassificeringen av fordon i kategori L och cyklar samt deras släpvagnar.

6 §
Trial- och enduromotorcyklar

1. Trialmotorcyklar är fordon med följande egenskaper:

a) högsta sadelhöjd: 700 mm,

b) lägsta markfrigång: 280 mm,

c) högsta bränsletankskapacitet: 4 l

d) Lägsta allmän utväxling i högsta växelläget (primär utväxling X utväxling X slutlig utväxling): minst 7,5.

2. Enduromotorcyklar är fordon med följande egenskaper:

a) högsta sadelhöjd: 900 mm,

b) lägsta markfrigång 310 mm,

c) lägsta allmän utväxling i högsta växelläget (primär utväxling X utväxling X slutlig utväxling): minst 6,0.

3 kap

Krav som baserar sig på direktiv och E-reglementen

7 § (15.12.2009/1077)
Allmänna krav som gäller konstruktion och utrustning

1. I 25 och 26 § i fordonslagen föreskrivs om fordons anordningar och utrustning samt i 28 § om begränsning av skadliga utsläpp och energiförbrukningen. Om undantag föreskrivs i denna förordning eller dess bilagor. Om de befogenheter Trafiksäkerhetsverket enligt 27 § i fordonslagen har att bevilja enskilda undantag från de krav som gäller fordon föreskrivs i 6 kap.

2. En sådan symbol eller kontrollampa som enligt bestämmelserna om olika fordonskategorier är obligatorisk eller tillåten på ett visst fordon eller en viss fordonskategori får inte monteras på andra fordon.

3. Det får inte finnas någonting i fordonet som hindrar sikten från förarplatsen över vägen framåt och åt sidorna eller något annat som stör körandet.

8 § (9.5.2006/355)
Krav enligt direktiv och E-reglementen

1. Fordon i kategori L samt deras system, komponenter och separata tekniska enheter skall vid typgodkännandet och när de tas i bruk för första gången uppfylla de krav i bilaga 1 som gäller EG- eller E-typgodkännande eller överensstämmelse med ett direktiv eller ett E-reglemente.

2. Vid typgodkännande av små serier och vid registrerings- eller ändringsbesiktning av fordon som typgodkänts i små serier och fordon som tillverkats eller införts till landet som enskilt exemplar kan de undantag som anges i bilaga 2 göras från kraven i bilaga 1.

9 §
Överensstämmelse med kraven hos en moped med låg effekt

En moped med låg effekt får avvika från kraven på däck, handtag, anordningar som förhindrar olovlig användning, effekt och vridmoment, strålkastare, lyktor och reflektorer samt symboler för manöverorgan, kontrollampor och visare, så som det särskilt föreskrivs i direktiv som gäller dem.

10 §
Överensstämmelse med kraven i fråga om fordon som införts till landet som flyttgods och några andra fordon (9.5.2006/355)

1. Ett fordon i kategori L som har införts till landet som flyttgods, som innehas eller har innehafts av en främmande stats beskickning eller en medlem av diplomatkåren, som erhållits genom arv eller testamente eller som skaffats på en tullauktion eller någon annan av staten ordnad auktion anses uppfylla kraven på typgodkännande eller överensstämmelse med kraven enligt bilaga 1, om fordonet uppfyller kraven i alla FMVSS- eller CMVSS- fordonsstandarder gällande fordonets modellår eller japanska regler gällande fordonets säkerhet och kraven i Förenta staternas, Kanadas eller Japans bestämmelser om avgasutsläpp.

2. Fordon som avses i denna paragraf skall då det gäller antalet strålkastare och lyktor och färgen på de främre positionslyktorna motsvara kraven i det i punkt 32 i bilaga 1 avsedda direktivet 93/92/EEG om montering av belysnings- och ljussignalanordningar på två- eller trehjuliga motorfordon eller kraven i E-reglementet nr 53 gällande montering av strålkastare i fordon i kategori L3e eller i E-reglementet nr 74 gällande montering av strålkastare i fordon i kategori L1e samt kraven i det i punkt 33 i bilaga 1 avsedda direktivet 76/758/EEG om breddmarkeringslyktor, främre sidopositionslyktor, bakre sidopositionslyktor och stopplyktor på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon.

3. Ett fordon anses uppfylla kraven i 1 mom., om fordonet uppfyller de krav som gäller för modellåret i fråga i det tidigare registreringslandet och, när det gäller fordon som är från modellår 1993 eller nyare fordon, utsläppen motsvarar åtminstone utsläppsnivån enligt E-reglementet nr 40/01. (9.5.2006/355)

4 kap

Nationella krav som gäller fordon i kategori L

11 § (15.12.2009/1077)
Blinkande varningslyktor

1. En varningslykta på en motorcykel som används som utryckningsfordon ska vara E-godkänd i enlighet med reglementet nr 65 eller godkänd av Trafiksäkerhetsverket.

2. Fler sådana lyktor får monteras, om det är nödvändigt för att varningslyktorna ska synas från olika håll.

12 §
Stoppsignallykta

Stoppsignallyktan skall tändas och slockna 1–2 gånger i sekunden. Stoppsignallyktans ljusstyrka i referensaxelns riktning och i en riktning som avviker minst 5° från referensaxeln skall vara minst 500 candela. Lyktan skall vara placerad på fordonets längsgående mittlinje eller på den vänstra sidan.

13 §
Varningstriangel

Varningstriangeln skall vara E-godkänd i enlighet med reglementet nr 27.

13 a § (29.9.2005/792)
Skylt för långsamtgående fordon

1. En skylt för långsamtgående fordon som avses i 51 a § i förordningen om använding av fordon på väg (1257/1992) skall vara godkänd enligt E-reglementet nr 69/01. Skylten skall vara riktad bakåt och monterad lodrätt baktill på fordonet med en tolerans på högst 10°. Skylten skall monteras så att den ena raka sidan av triangeln är i vågrätt läge på en höjd av minst 250 mm och högst 1500 mm och den motsatta triangelspetsen visar uppåt. Skylten får inte skjuta ut utanför fordonet och inte heller delvis täcka den obligatoriska belysningsanordningen eller reflektorerna.

2. En skylt för långsamtgående fordon får monteras i enlighet med 1 mom. även på ett i 1 mom. avsett fordon vars bredd är högst 1,00 meter.

14 §
Ljudsignalanordning för utryckningsfordon

En motorcykel som används som utryckningsfordon skall ha en ljudsignalanordning som avger ett varierande eller periodiskt ljud och som är starkare än 104 dBA mätt på ett avstånd av 7 meter framför fordonet. En sådan anordning får inte monteras på en annan motorcykel.

14 a § (21.5.2003/409)
Fyrhjulingars backningsanordning

Backningsanordning krävs inte i fyrhjulingar (fordon i kategori L7e) och lätta fyrhjulingar (fordon i kategori L6e).

15 §
Skyddshjälm

En sådan skyddshjälm som är godkänd i enlighet med E-reglementet nr 22/04 och en skyddshjälm som uppfyller kraven i standarden FMVSS 218 anses vara av godkänd typ enligt 89 § vägtrafiklagen.

5 kap

Cykel

16 § (21.5.2003/409)
Tillämpning av bestämmelser om cykel

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på cykel som definieras i 19 § fordonslagen och som har en sitshöjd på 0,635 meter eller mera i sitsens lägsta ställning. Bestämmelserna i detta kapitel skall i tillämpliga delar iakttas även i fråga om sparkcyklar och cyklar som är försedda med ryggstöd eller som framförs med cyklisten i liggande ställning, även om sitshöjden understiger 0,635 meter.

17 §
Bromsar

1. En cykel skall vara försedd med åtminstone en effektiv bromsanordning. En cykel som är avsedd för transport av gods eller mera än en person, en cykel som är försedd med släpvagn och en cykel med mera än två växlar skall dock vara försedd med två separata effektiva bromsanordningar.

2. Bromseffekten och hållfastheten på bromsanordningar skall uppfylla kraven på en cykels bromsar i standarden SFS 5200 eller ISO 4210.

18 §
Styranordning

Om styrstammen, som kopplar samman styrstången och framgaffeln, är höj- och sänkbar, skall den förses med en varaktig beteckning över det minimidjup som styrstammen skall monteras på i framgaffelröret. Beteckningen över minimidjupet skall placeras på ett avstånd som utgörs av den yttre diametern av styrstammen multiplicerad med 2,5 mätt från styrstammens nedre ända.

19 §
Reflektorer

1. En cykel skall förses med fram-, sido-, pedal- och bakreflektorer. Sidoreflektorerna skall vara på cykelns främre och bakre del på vardera sidan. På vardera pedalen skall det finnas två reflektorer och när cykeln framförs skall den ena vara riktad framåt och den andra bakåt. På en för sport- och tävlingsbruk konstruerad och för användning på vägen avsedd cykel med minst 12 växlar och en egenmassa som är högst 10 kg krävs dock inte fram-, sido- och eller pedalreflektorer när cykeln framförs vid dagsljus.

2. Den främre reflektorn skall vara vit, den bakre reflektorn röd och pedal- och sidoreflektorerna orangegula. Även reflekterande däck som till sin färg och reflexionsförmåga motsvarar kraven i E-reglementet nr 88 godkänns som sidoreflektorer.

3. Främre och bakre reflektorer skall vara på en höjd av minst 0,30 meter och högst 1,20 meter från vägytan.

4. Fram- och sidoreflektorer samt bakreflektorer skall vara godkända i kategori IV A i enlighet med det i punkt 33 i bilaga 1 nämnda direktivet eller E-reglementet. Pedalreflektorer skall uppfylla kraven på reflexion från en röd reflektor i kategori 1 A i enlighet med vad som bestäms i nämnda direktiv eller E-reglemente.

5. Stingpinnen på en cykel får förses med vita eller gula framåtriktade reflektorer och gula eller röda bakåtriktade reflektorer. Stingpinnen får vara sådan att den kan svängas i cykelns längdriktning.

6. En cykel får förutom de reflektorer som krävs i denna paragraf vara utrustad med vita framåtriktade reflektorer, gula sidoriktade reflektorer och röda bakåtriktade reflektorer. Förutom de reflektorer som krävs i denna paragraf får tillåtna framåt- och bakåtriktade reflektorer vara installerade på bredden med avvikelse från cykelns mittlinje och på en höjd av högst 1,30 m från vägytan.

20 §
Lyktor

1. När en cykel framförs under förhållanden som nämns i 36 § 2 mom. vägtrafiklagen skall den framtill ha en lykta som avger vitt eller ljusgult ljus. En cykel får baktill förses med en baklykta som avger rött ljus. Lyktorna får vara placerade på bredden med avvikelse från cykelns mittlinje.

2. Lyktorna skall vara belägna på en höjd av minst 0,30 meter och högst 1,30 meter från vägytan.

21 §
Ljudsignalanordning

Cykeln skall vara försedd med en ljudsignalanordning bestående av en ringklocka.

5 a kap (21.5.2003/409)

Släpvagn till ett fordon i kategori L och till cyklar

21 a § (21.5.2003/409)
Däck

1. En släpvagn till ett fordon i kategori L och till cyklar skall vara försedda med luftdäck.

2. Däcken på en släpvagn till en motorcykel samt till en tre- och fyrhjuling skall, med undantag av regummerade däck, vara e-godkända i enlighet med direktiv 92/23/EEG, E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 30 eller 75 som till sin kravnivå motsvarar nämnda direktiv eller som uppfyller kraven i standarden FMVSS 109.

3. Beträffande dubbdäck på en släpvagn till ett fordon i kategori L föreskrivs i kommunikationsministeriets förordning om dubbar på fordonsdäck (408/2003).

21 b § (21.5.2003/409)
Draganordningar

Draganordningarna på en släpvagn till ett fordon i kategori L och till cyklar skall vara säkra och ändamålsenliga. De skall vara försedda med en anordning som förhindrar oavsiktlig öppning.

21 c § (29.9.2005/792)
Obligatoriska lyktor och reflektorer

1. En släpvagn till ett fordon i kategori L och till cyklar skall ha fram-, sido- och bakreflektorer. En släpvagn till en motorcykel, till en tre- och fyrhjuling samt till en lätt fyrhjuling skall dessutom ha körriktningsvisare, bakre positionslyktor och bromslyktor. En sådan släpvagn till en trehjulig moped (kategori L2e) och till en lätt fyrhjuling (kategori L6e) vars bredd överstiger 1,00 meter, skall ha en skylt för långsamtgående fordon som är godkänd enligt E-reglementet nr 69/01.

2. Lyktor och reflektorer skall finnas på vardera sidan av släpvagnen. För en släpvagn som är högst 0,8 meter bred krävs dock endast en bromslykta, en bakre positionslykta och en bakre reflektor.

3. Om antalet lyktor och reflektorer som riktats framåt eller bakåt är jämnt, skall de i fråga om en släpvagn till ett fordon i kategori L och till en cykel placeras på ett avstånd av högst 0,1 meter från släpvagns sida samt på en höjd av minst 0,35 meter. Lyktorna får placeras på en höjd av högst 1,2 meter samt fram- och bakreflektorerna på en höjd av högst 0,9 meter.

21 d § (21.5.2003/409)
Körriktningsvisare

1. Körriktningsvisarna skall vara brungula och avge blinkande ljus.

2. Det inbördes avståndet mellan körriktningsvisare skall om möjligt vara minst 0,6 meter.

3. Körriktningsvisarna får inte vara på ett avstånd av mera än 0,3 meter från släpvagns bakre del.

21 e § (21.5.2003/409)
Bromslyktor

1. Bromslyktorna på en släpvagn till en motorcykel, en tre- och fyrhjuling samt till en lätt fyrhjuling skall avge rött ljus bakåt. Ljuset skall fungera oberoende av vilken broms på motorcykeln som används. Bromslyktornas glödlampa skall ha en effekt på minst 5 W.

2. Bromslyktorna får inte vara på ett avstånd av mera än 1,0 meter från släpvagns bakre del.

21 f § (21.5.2003/409)
Bakre positionslykta

1. De bakre positionslyktorna på en släpvagn till en motorcykel, en tre- och fyrhjuling samt till en lätt fyrhjuling skall avge rött ljus bakåt. Kopplingen för de bakre positionslyktorna skall vara sådan, att de fungerar samtidigt som dragfordonets främre positionslyktor, halvljusstrålkastare och helljusstrålkastare. På en släpvagn till en motorcykel skall glödlampan i de bakre positionslyktorna ha en effekt på minst 2 W.

2. De bakre positionslyktorna får inte vara på ett avstånd av mera än 1,0 meter från släpvagns bakre del.

21 g § (21.5.2003/409)
Reflektorer

1. En släpvagn till ett fordon i kategori L och till en cykel skall på vardera sidan ha en brungul sidoreflektor samt på vardera sidan framtill en vit reflektor och baktill en röd reflektor som är triangelformad.

2. Fram- och bakreflektorerna skall vara riktade rakt framåt eller bakåt med en tolerans på högst 10°.

3. De bakre reflektorerna får inte vara belägna på ett avstånd av mera än 1,0 meter från släpvagnens bakre del.

4. Reflektorerna skall vara e-godkända i enlighet med rådets direktiv 76/757/EEG, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 97/29/EG, eller E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 3 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven. Även reflekterande däck som till sin färg och reflexionsförmåga motsvarar kraven i E-reglementet nr 88 godkänns som sidoreflektorer på en släpvagn till cyklar.

21 h § (21.5.2003/409)
Stänkskärmar

En släpvagn till en motorcykel, tre- och fyrhjuling samt till en lätt fyrhjuling skall vara försedd med ändamålsenliga stänkskärmar på varje hjul. Stänkskärmarna skall i fråga om hela sin längd motsvara minst däcksbredden och, på en olastad släpvagn, nå minst 60° framåt från ett vertikalt plan genom hjulaxeln och minst 90° bakåt från det. Stänkskärmen behöver dock inte täcka däcket på ovan föreskrivet sätt om fordonets övriga konstruktioner på motsvarande sätt förhindrar stänk.

6 kap

Särskilda bestämmelser

22 §
Avvikelser för fordon avsedda för handikappade förare eller passagerare

Vid registrerings- eller ändringsbesiktningen av fordonet kan avvikelser godkännas för specialanordningar i fordon avsedda för handikappade förare eller passagerare, förutsatt att avvikelserna inte på betydande sätt äventyrar säkerheten.

23 § (15.12.2009/1077)
Avvikelser rörande fordons konstruktion och utrustning vilka söks hos Trafiksäkerhetsverket

1. Trafiksäkerhetsverket kan av särskilda skäl

a) bevilja undantag som gäller en viss tid och endast i Finland för en fordonstyp, ett enskilt fordon, ett system, en komponent och en separat teknisk enhet som ännu inte beviljats det godkännande som krävs i denna förordning, under villkor att fordonstypen, fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten testats i Finland eller i en annan EES-stat och uppfyller de krav som förutsätts för godkännandet,

b) godkänna att ett oregistrerat fordon, som införts minst fyra år före registreringen och som inte har använts, tas i bruk enligt de regler som gällde då fordonet infördes,

c) bevilja en person eller en sammanslutning som tidigare beviljats undantag för viss tid eller en annan person eller en annan sammanslutning förnyat undantag för viss tid.

2. Trafiksäkerhetsverket kan av särskilda skäl och när detta inte äventyrar trafiksäkerheten eller snedvrider konkurrensen bevilja undantag för enskilda fordon från de krav angående fordons konstruktion och utrustning som föreskrivs i denna förordning.

3. Trafiksäkerhetsverket kan, antingen för ett enskilt fordon eller flera fordon i kategori L som används i hastighetstävlingar och vars motor enligt tävlingsreglerna får trimmas, av särskilda skäl bevilja undantag för viss tid från de krav i fråga om fordons konstruktion och utrustning som föreskrivs i denna förordning, vilket gäller när fordonet används i tävlingar samt vid färd till en tävling eller besiktning.

4. Trafiksäkerhetsverket kan för system, komponenter eller separata tekniska enheter som inrättats för den handikappades särskilda behov i fordon avsedda för handikappade förare eller passagerare bevilja typgodkännande som avviker från kraven i denna förordning angående fordons konstruktion och utrustning.

24 § (15.12.2009/1077)
Avvikelser rörande de sista fordonen i serien

1. Trafiksäkerhetsverket ska försäkra sig om att det maximala antalet beviljade undantag gällande de sista fordonen i tillverkningsserien inte överskrids. Trafiksäkerhetsverket antecknar beviljat undantag i det register som gäller fordon och intyget över registreringen.

2. Trafiksäkerhetsverket meddelar den tid för vilken undantag beviljats och orsakerna till beviljandet tillsammans med den information som föreskrivs i artikel 16.1 och 16.2 i typgodkännandedirektivet till de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna inom en månad. Trafiksäkerhetsverket sänder varje år till kommissionen en förteckning över de undantag som beviljats och orsakerna till beviljandet.

25 § (15.12.2009/1077)
Avvikelser för fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som tillämpar ny teknologi

1. Trafiksäkerhetsverket kan bevilja undantag för fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som använder sådana tekniker eller lösningar som till sin karaktär inte är förenliga med ett eller flera krav i ett eller flera specialdirektiv, om undantaget inte medför betydande olägenheter för miljön eller äventyrar trafiksäkerheten.

2. Trafiksäkerhetsverket sänder inom en månad en kopia av undantaget till avvikelse och dess bilagor till de godkännande myndigheterna i de övriga EES-staterna och tillställer utan dröjsmål kommissionen en berättelse, som ska innehålla

a) orsaken till varför kraven i något specialdirektiv inte tillämpas på fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter på grund av de ifrågavarande teknikerna eller lösningarna,

b) en beskrivning av de säkerhets- och miljöskyddsfrågor som framkommer och åtgärder som vidtagits,

c) en beskrivning av tester och resultaten från dessa, som visar att säkerhets- och miljöskyddsnivån motsvarar de krav som ställs i något av de specialdirektiv som avses i 1 mom., eller

d) förslag till ändringar av motsvarande specialdirektiv eller vid behov till nya specialdirektiv.

26 § (15.12.2009/1077)
Rapportering om beviljade undantag

Trafiksäkerhetsverket ska varje år före utgången av mars tillställa kommunikationsministeriet en förteckning över de undantag som beviljats med stöd av 22-25 §.

27 §
Ikraftträdande

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003.

2. Fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som för första gången i Finland godkänts för trafik innan denna förordning trädde i kraft får användas i trafik, om de överensstämmer med de bestämmelser som gällde när denna förordning trädde i kraft eller med senare bestämmelser.

3. Ett fordon och dess system, komponent och separata tekniska enhet som år 1993 eller senare för första gången tagits eller skall tas i bruk någon annanstans än i Finland och som tas i bruk i Finland efter att denna förordning trätt i kraft skall uppfylla de krav som

a) gällde fordon som för första gången togs i bruk i Finland vid tidpunkten för fordonets ibruktagande, eller

b) som i enlighet med tabellerna i bilagorna tillämpas den dag då fordonet togs i bruk.

4. Ett fordon och dess system, komponent och separata tekniska enhet som före 1993 för första gången tagits i bruk någon annanstans än i Finland och som tas i bruk i Finland efter att denna förordning trätt i kraft skall uppfylla

a) de krav som gällde fordon som för första gången togs i bruk i Finland vid tidpunkten för fordonets ibruktagande,

b) kraven i de senaste sådana E-reglementen eller specialdirektiv som en stat som anslutit sig till Genèveöverenskommelsen eller en EES-stat fick tillämpa vid tidpunkten för fordonets ibruktagande, eller

c) andra än i a- eller b-punkten avsedda nationella krav som varit i kraft i en EES-stat och som beträffande säkerhet och miljö motsvarar minst de krav som avses i a- eller b-punkten.

5. Om konstruktionen eller utrustningen hos ett fordon som tagits i bruk 1993 eller senare ändras efter att denna förordning trätt i kraft, skall ändringen göras så att det ändrade fordonet uppfyller kraven i 3 mom. b-punkten eller senare krav. Om konstruktionen hos ett fordon som tagits i bruk före 1993 ändras, skall det ändrade fordonet uppfylla de krav som gällde vid tidpunkten för fordonets ibruktagande eller senare krav.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG (32002L0024); EGT nr L 124, 9.5.2002, s. 1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/51/EG (32002L0051); EGT nr L 252, 20.9.2002, s. 20

KMf om ändring av bilagorna till kommunikationsministeriets förordning om två- och trehjuliga fordons samt fyrhjulingars konstruktion och utrustning(6.3.2014/220)

Punkterna 0, 28, 32, och 47 i bilaga 1 och punkten 47 i bilaga 2 ändrats genom L 220/2014, som träder i kraft 1.4.2014.

Ikraftträdelsestadganden:

21.5.2003/409:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2003.

27.1.2004/56:

Denna förordning träder i kraft den 4 september 2004.

Kommissionens direktiv 2003/77/EG (32003L0077); EGT nr L 211, 21.8.2003, s. 24

21.10.2004/921:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.

Kommissionens direktiv 2004/86/EG (32004L0086); EGT nr L 236, 7.7.2004, s. 12

29.9.2005/792:

Denna förordning träder i kraft den 30 september 2006.

Ett fordon får redan innan förordningen träder i kraft förses med en skylt för långsamtgående fordon i enlighet med 13 a § 1 mom.

22.12.2005/1196:

Denna förordning träder i kraft den 18 maj 2006.

Kommissionens direktiv 2005/30/EG (32005L0030); EGT nr L 106, 27.4.2005, s. 17

9.5.2006/355:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2006.

16.1.2007/24:

Denna förordning träder i kraft den 22 januari 2007.

18.9.2007/852:

Denna förordning träder i kraft den 28 september 2007.

15.12.2009/1077:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

En ersättningskatalysator som har monterats på ett EG-typgodkänt fordon före den 1 januari 2009 kan godkännas vid ändringsbesiktning utan krav på typgodkännandemärkning till den 30 juni 2010, om fordonets utsläpp påvisas uppfylla de krav som gällde vid den tidpunkt då fordonet togs i bruk första gången.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/67/EG, EUT L 222, 25.8.2009, s. 1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/62/EG, EUT L 198, 30.7.2009, s. 20, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/78/EG, EUT L 231, 3.9.2009, s. 8, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/79/EG, EUT L 201, 1.8.2009, s. 29, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/80/EG, EUT L 202, 4.8.2009, s. 16, Komissionens direktiv 2009/108/EG, EUT L 213, 18.8.2009, s. 10

6.3.2014/220:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2014.

Rådets direktiv 2013/15/EU (32013L0015) ; EUT L 158, 10.6.2013, s. 172, Komissionens direktiv 2013/60/EU (32013L0060) ; EUT L 329, 10.12.2013, s. 15

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.