Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

30.6.2000/647

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om specialstöd i samband med miljöstödet för jordbruk

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 11 § 4 mom. och 64 § 3 mom. lagen den 12 mars 1999 om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999), sådana de lyder i lag 44/2000, samt 2 och 11 § lagen den 8 december 1994 om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik (1100/1994):

1 §
Ansökan om avtal

Ansökan skall göras på jord- och skogsbruksministeriets blankett för avtalet i fråga eller med datautskrift enligt formulär som jord- och skogsbruksministeriet har fastställt för året i fråga. De bilagor som ingåendet av avtal förutsätter skall lämnas in till arbetskrafts- och näringscentralen, nedan TE-centralen, före avtalsperiodens början. Till ansökningar som grundar sig på planer skall fogas en sådan plan som uppfyller de krav som anges i 2 § samt de tillstånd som behövs enligt den övriga lagstiftningen. (24.5.2002/399)

Om avtal har sökts för en del av ett basskifte, skall ett separat basskifte bildas av avtalsområdet efter det att avtalet har ingåtts, frånsett avtal enligt 14 § och 26–28 §.

1 a § (24.5.2002/399)
Byte av avtal, eller del av avtal, till ett annat avtal

1 mom. har upphävts genom F 22.5.2003/390. (22.5.2003/390)

Byte av avtal kan ansökas under den årliga avtalsansökningstiden. Man kan ansöka om att det nya avtalet som ingås på grund av byte av avtal, begynner enligt det giltiga avtalet det vill säga den 1 juni eller den 1 oktober. Specialstöd utbetalas efter bytet enligt det nya avtalet. Det att det tidigare avtalet, eller en del av avtalet, upphör att vara i kraft förorsakar inte att tidigare utbetalade specialstöd återindrivs av jordbrukaren. Ifall det är fråga om byte av avtal som baserar sig på en uppgjord plan eller byte till avtal som baserar sig på plan skall ett utlåtande i ärendet begäras av den regionala miljöcentralen.

3 mom. har upphävts genom F 22.5.2003/390. (22.5.2003/390)

2 §
Planer som skall fogas till ansökan

En plan som fogas till ansökan skall uppta åtminstone följande uppgifter:

1) en allmän presentation av det planerade projektet och projektmålen,

2) en karta över planeområdet där de basskiften som ansökan gäller skall märkas ut; om de basskiften som avtalet önskas gälla är befintliga basskiften används digitaliserade basskifteskartor som karta över planeområdet; när det är fråga om avtal enligt 21–23 § skall planen uppta en lägeskarta, en planekarta och en planbeskrivning; som lägeskarta kan användas exempelvis en kopia av en grundkarta där objektets exakta läge skall märkas ut,

3) specificerade anläggnings- och skötselåtgärder och andra åtgärder samt en tidtabell för vidtagandet av dem årligen,

4) en kalkyl över kostnaderna för åtgärderna och den ekonomiska nytta som eventuellt fås genom användningen av området samt en uppskattning av inkomstbortfallet, samt

5) en uppskattning av projektets inverkan på miljön eller landskapet.

De handlingar som avses i 1 mom. skall märkas med lägenhetssignumet för sökandens lägenhet.

3 §
Godtagbara kostnader och inkomstbortfall

Eftersom foder eller skörd på ett avtalsområde som grundar sig på en plan kan bärgas och användas skall den ekonomiska nytta som fås genom användning av området anges i kalkylen. Denna nytta skall beaktas i beloppet av det specialstöd som betalas på basis av svtalet.

Som jämförelsegrund vid beräkningen av inkomstbortfall tillämpas sådan användning av föremålet för åtgärden som sker enligt normal god jordbrukarsed.

Skäliga planeringskostnader och kostnader för förande av skötseldagbok kan ingå i totalkostnaderna för projektet.

3 a § (21.4.2006/283)
Inverkan av annat stöd på beloppet av specialstöd

När beloppet av specialstöd bedöms skall hänsyn tas till sådana situationer där de planerade åtgärderna för vilka specialstöd söks redan är föremål för stöd som ingår i ett annat av Europeiska gemenskapens stödsystem eller ett nationellt stödsystem. Inget specialstöd kan betalas för de åtgärder som redan betalas annat stöd.

4 §
Tilläggsutredningar som behövs

TE-centralen skall höra sökanden när ett avtal som grundar sig på en plan söks och ändring av planevillkoren skulle komma att utgöra ett villkor för ingående av avtalet. TE-centralen skall också inhämta de tilläggsutredningar som eventuellt behövs för fattande av beslut om avtalet.

Om åtgärder som anges i en plan som fogats till en jordbrukares ansökan ändras, eller om den kostnadsnivå för åtgärderna som anges i en ansökan om avtal avviker från vad som skulle kunna godkännas, skall jordbrukaren höras innan avtal ingås.

5 §
Utlåtanden om ansökan

En kopia av ett utlåtande som den regionala miljöcentralen har avgett skall fogas till ett beslut som TE-centralen fattar med anledning av en ansökan om specialstöd och som sänds till jordbrukaren.

6 §
Avtalsperiodens ingång

Avtalet träder i kraft när avtalsperioden börjar. Avtalet har ingåtts när TE-centralen har godkänt ansökan genom ett separat beslut. Ansökan och det separata beslut som TE-centralen fattar utgör ett godkänt avtal.

7 §
Förande av skötseldagbok

När det är fråga om avtal enligt 12–13 § och 21–23 § skall skötseldagbok föras över de åtgärder som vidtas på avtalsområdet. I skötseldagboken skall antecknas allra minst skiftets namn, signum och areal samt de årliga åtgärderna, tidpunkten för vidtagande av dem och deras inverkan på miljön.

8 §
Förändringar i förhållandena

Förändringar i förhållandena avser exempelvis att hela lägenheten eller den del som avtalet om specialstöd gäller säljs eller arrenderas ut till en annan jordbrukare eller, i fråga om ett avtal om uppfödning av lantraser, att djurantalet minskar.

Om jordbrukaren har ett avtal om effektiverad stallgödselanvändning och någon som överlåter stallgödsel byts eller antalet överlåtare ökar eller minskar under avtalsperioden, skall jordbrukaren underrätta TE-centralens landsbygdsavdelning om detta i samband med den årliga anmälan. I detta sammanhang skall kopior av de nya avtalen om överlåtelse av stallgödsel lämnas in till TE-centralens landsbygdsavdelning.

Om jordbrukaren har ett avtal om uppfödning av lantraser, skall ett ersättande djur som uppges i anmälan om förändringar uppfylla kraven på avtalsdjur.

8 a § (22.5.2003/390)
Frånträdande av avtal

Om jordbrukaren frånträder ett avtal som har varit i kraft i tre år så som bestäms i 43 § 1 mom. statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000), kan den jordbrukare som frånträder avtalet inte ingå motsvarande ny avtal under den programperiod som avses i författningens 1 §.

9 §
Ansökan om årlig utbetalning av specialstöd och betalning av specialstöd

Utbetalning av specialstöd skall sökas årligen räknat från det år som följer efter det år då avtalet om specialstöd har ingåtts. Ansökan skall göras i den årliga ansökan som gäller arealstöd. Om jordbrukaren inte ansöker om sådana stöd som avses i ansökan om arealstöd, skall utbetalning sökas separat genom en skriftlig ansökan eller anmälan som lämnas in till TE-centralens landsbygdsavdelning. Jordbrukaren skall lämna in en sådan separat ansökan eller anmälan som avses här till TE-centralen senast den sista dagen för inlämnande av den årliga ansökan om arealstöd. Specialstöd kan under avtalsperioden betalas en gång för varje avtalsår och högst så många gånger som motsvarar antalet avtalsår. (23.4.2007/500)

Om jordbrukaren har ett avtal om ekologisk produktion, görs betalningen av specialstöd årligen oberoende av när den årliga produktionskontroll som avses i jord- och skogsbruksministeriets förordning om anordnande av övervakningen av ekologiskt producerade jordbruksprodukter, livsmedel och alkoholdrycker (336/2005) utförs på gårdsbruksenheten. (21.4.2006/283)

Om jordbrukaren har ett avtal om effektiverad stallgödselanvändning, skall han genom en ansökan om utbetalning som görs senast den 31 oktober årligen uppge avtalsskiftesvis hur mycket stallgödsel av olika slag som har spritts på vart och ett jordbruksskifte under den vegetationsperiod som går mot sitt slut. I samband med ansökan om utbetalning skall jordbrukaren lämna in en skriftlig anmälan som givits av överlåtaren av stallgödseln och varav framgår den mängd stallgödsel som tagits emot samt tidpunkten för mottagandet. Om stallgödsel sprids endast på en del av ett basskifte som avtalet omfattar och utbetalning av specialstöd söks för arealen i fråga, skall ett separat jordbruksskifte bildas av basskiftesdelen för att specialstödet kan betalas. (5.5.2006/331)

Specialstöd kan betalas under det första avtalsåret för ett sådant åkerskifte där stallgödsel har spritts tidigast den 1 juni. Om lägenheten har omfattats av ett avtal om effektiverad stallgödselanvändning som avses i 26 § i statsrådets beslut om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000) och det avtal som avses i denna förordning och som börjar den 1 juni ersätter det tidigare avtalet, kan specialstöd betalas också för ett åkerskifte där stallgödsel har spritts under kalenderåret i fråga före avtalsperiodens början. (15.9.2005/751)

Om en avtalsperiod som gäller effektiverad stallgödselanvändning börjar från och med den 1 oktober betalas stödet första gången för stallgödsel som spridits påföljande år. Då skall i enlighet med 3 mom. första gången senast den 31 oktober det år stallgödseln har spridits uppges den mängd stallgödsel som har spridits eller kommer att spridas på vart och ett avtalsskifte under vegetationsperioden det år stallgödseln i fråga har spridits. (6.4.2004/247)

Om jordbrukaren har ett avtal om uppfödning av lantraser, skall de födelseidentifikationer som uppges i ansökan om utbetalning vara desamma som de i avtalet fastställda födelseidentifikationerna för de djur som avtalet omfattar. I fråga om ett djur som har ersatts på det sätt som förutsätts i bestämmelserna kan specialstöd emellertid betalas.

Utgående från uppgifterna i ansökan om arealstöd, uppgifterna i den anmälan som avses i 3 mom. och, i fråga om lägenheter som TE-centralens landsbygdsavdelning övervakar, övervakningsuppgifterna konstateras den årliga areal som berättigar till stöd. Specialstöd kan betalas årligen tidigast den 31 augusti efter det att eventuella övervakningar har utförts på lägenheten och villkoren i specialstödsavtalet i fråga har iakttagits.

Om avtalsperioden börjar den 1 oktober, betalas specialstödet första gången tidigast i september följande år.

Om jordbrukaren har ett avtal om ekologisk husdjursproduktion skall han årligen till TE-centralen lämna en anmälan med uppgifter om antalet andra djur än nötkreatur under stödåret. Antalet djur uppges på en av jord- och skogsbruksministeriet fastställd blankett i enlighet med antalet djur den 1 juni och den 1 september det år då ansökan om avtal lämnades in och den 1 december, den 1 mars, den 1 juni och den 1 september under andra år. Om ansökan om specialstöd endast gäller nötkreatur behöver blanketten inte lämnas in. Antalet nötkreatur beräknas på grundval av uppgifterna i det nötdjursregister som förs av Lantbrukets Datacentral. I fråga om nötkreatur är antalet djurenheter medeltalet av antalet djurenheter den 1 juni och den 1 september det år då ansökan om avtal lämnades in och mellan den 2 september och den 1 september, dessa dagar medräknade, under andra år. Antalet djurenheter i fråga om andra djur än nötkreatur är medeltalet av antalet djurenheter under anmälningsdagarna den 1 juni och den 1 september det år ansökan om avtal lämnades in och den 1 december, den 1 mars, den 1 juni och den 1 september under andra år. På grundval av jordbrukarens utredning kan man i medeltalet bortse från ett djurantal till följd av ett sådant kortvarigt produktionsuppehåll som krävs inom vissa former av husdjursproduktion eller som beror på grundlig reparation eller utvidgning av en husdjursbyggnad eller ändring av produktionsinriktningen eller ett oöverkomligt hinder. Jordbrukaren kan anmäla produktionsuppehållen till TE-centralen med den ovan nämnda blanketten som fastställts av jord- och skogsbruksministeriet. Om jordbrukaren har fler än ett avtal om ekologisk husdjursproduktion och lämnar in endast en anmälan om antalet djur, skall det av honom uppgivna antalet djurenheter samt antalet nötkreatur som hämtats ur nötdjursregistret fördelas på respektive avtal i proportion till avtalsarealerna, med hänsyn till vad som bestäms om det minsta antalet djur i 18 § 1 mom. i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket. (21.4.2006/283)

10 §
Övervakning och inspektioner

TE-centralen har rätt att utan förhandsanmälan utföra inspektioner i anslutning till beviljandet och betalningen av specialstöd. En mottagare av specialstöd är skyldig att utan ersättning framlägga alla räkenskapshandlingar och allt annat material som behövs samt att bistå vid inspektionen även i övrigt.

I 44 § lagen om finansering av landsbygdsnäringar (329/1999) bestäms om rätten för de regionala miljöcentralerna att låta utföra inspektioner i fråga om sådana specialstödsavtal som grundar sig på planer.

11 §
Minskning av specialstödet på basis av övervakning

Om det på basis av övervakningen konstateras att jordbrukaren inte har iakttagit avtalsvillkoren, att det sätt på vilket ett skifte har odlats inte uppfyller villkoren för basåtgärder eller normal god jordbrukarsed enligt statsrådets förordning (644/2000) om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket eller att fel förekommer i de arealer som anges i avtalet, kan det specialstöd som betalas till jordbrukaren minskas på det sätt som bestäms särskilt i jord- och skogsbruksministeriets förordning gällande övervakning.

12 §
Avtal om anläggning och skötsel av skyddszon

1 mom. har upphävts genom F 22.5.2003/390. (22.5.2003/390)

En skyddszon får inte gödslas eller behandlas med bekämpningsmedel. Vid avlägsnandet av besvärliga ogräs skall mekaniska metoder tillgripas i första hand, och punktvis behandling är möjlig bara av alldeles särskilda skäl. TE-centralen skall underrättas om punktvis behandling innan åtgärden vidtas. I ett sådant fall skall målet vid åstadkommandet av ny växtlighet vara att ett växttäcke uppkommer så snabbt som möjligt. Växtbeståndet skall slås årligen eller så ofta som anges i planen. Den växtlighet som slagits skall föras bort från skyddszonen och den får användas inom jordbruksproduktionen. Djur får gå på bete i skyddszonen enligt planen, om inga vattenvårdshinder föreligger.

I skyddszonen kan det förekomma buskar eller lövträd i naturliga grupper som växer på området även annars. Vid anläggningen och skötseln av en skyddszon skall naturens mångfald beaktas, och om möjligt skall sådana åtgärder gynnas som är gynnsamma för vilda växter, djur och andra organismer.

En skyddszon som anläggs på åker och som är belägen invid en bäck, ett annat vattendrag eller ett utfallsdike skall vara minst 15 meter bred i genomsnitt. Ett strandområde som avtalet omfattar kan vara högst ca 20 meter brett, om det inte finns särskilda skäl att godkänna ett bredare område. Skötselåtgärderna kan vara exempelvis slåtter eller gallring eller röjning av trädbestånd eller buskage. (19.5.2005/321)

En sådan skyddsremsa som utgör ett villkor för en basåtgärd i samband med miljöstödet för jordbruk behövs inte, om en skyddszon som avses här finns vid en bäck eller något annat vattendrag.

13 §
Avtal om anläggning och skötsel av våtmark och sedimenteringsbassäng

1 mom. har upphävts genom F 22.5.2003/390. (22.5.2003/390)

Våtmarker skall anläggas så att i dem ingår också en del där fasta partiklar i avrinningsvatten sedimenteras, och i sedimenteringsbassänger skall det på motsvarande sätt finnas växtlighet som tar till vara näringsämnen i avrinningsvatten. En våtmark och en sedimenteringsbassäng skall anläggas på den plats som är effektivast i hydrologiskt hänseende och med avseende på vattenvården.

Avtal kan ingås endast på sådana områden där jordbruksområdena belastar vattendraget i fråga betydligt, det vill säga åkrar utgör en avsevärd del av avrinningsområdet för vattendraget eller diket i fråga. Sedimenteringsbassänger kan anläggas endast i avrinningsområdena för sådana vattendrag där jordarten på åkrarna är mjäla eller en jordart som är grövre än mjäla och där man genom uppehållstiden i bassängen kan säkerställa att jordpartiklarna sedimenteras.

Till en våtmark eller sedimenteringsbassäng hör alltid också tillräckliga skyddsremsor eller skyddszoner. Växtlighet som bärgas i samband med skötselåtgärder kan användas, eller så kan skötselåtgärder vidtas genom betesgång, om inga vattenvårdshinder föreligger och åtgärden ingår i en plan.

I ett avtal om skötsel av våtmark eller sedimenteringsbassäng kan åtgärderna vara exempelvis avlägsnande av fasta partiklar och växtlighet eller slåtter av kantområdena.

14 §
Avtal om reglerbar dränering, reglerbar underbevattning och återanvändning av avrinningsvatten

Reglerbar dränering skall genomföras i form av täckdikning vars dräneringskapacitet kan regleras. Reglermekanismen skall i allmänhet finnas i en reglerbrunn vid uppsamlingsdiket. Reglerbar underbevattning skall genomföras i form av ett kombinerat bevattnings- och dräneringssystem där öppna diken och täckdiken utnyttjas. Till det område där metoden tillämpas fås bevattningsvatten från naturliga vatten genom pumpning eller med hjälp av tyngdkraften. Bevattningsvattnet skall dämmas upp i dikessystemet med hjälp av reglerdammar eller reglerbrunnar, och det leds in på åkrarna efter behov. Med återanvändning av avrinningsvatten avses här lagring av det avrinningsvatten som kommer från åkerområdet under våren och vid häftiga regn i en fristående bassäng, därifrån vattnet leds tillbaka till åkern som bevattningsvatten vid torka. Avrinningsvattnet kan ledas till åkerområdet med hjälp av reglerbar dränering eller reglerbar underbevattning.

Reglerbar dränering kan tillämpas på sand- och mohaltiga åkerjordar samt på grynleror där lutningen är högst 2 procent. Vid reglerbar underbevattning och återanvändning av avrinningsvatten skall jordarten vara fin eller grov mo, sand, grov sand eller grynlera, och lutningen skall vara under 1 procent.

På ett åkerskifte kan endast en av de åtgärder som avses här vidtas och stödjas. Ett här avsett avtal kan inte ingås ifall ett specialstödsavtal om kontrollerad dränering enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket har omfattat skiftet.

Avtal om ekologisk produktion
15 §
Förutsättningar som gäller jordbrukaren

Jordbrukaren skall ha tillräcklig yrkesskicklighet i fråga om ekologisk produktion. Han skall vara insatt i grunderna för ekologisk jordbruksproduktion och redo att komplettera sin kännedom om och sina färdigheter i odlingsmetoden. Jordbrukaren, eller den person som ansvarar för gårdens skötsel, skall genomgå en minst fem dagar lång grundkurs i ekologisk odling eller annars ha motsvarande kunskaper om bedrivande av ekologisk jordbruksproduktion. Ifall det är fråga om gårdsbruk som bedrivs i form av en sammanslutning, skall den som svarar för gårdsbruksenhetens skötsel uppfylla utbildningskravet i fråga. (24.5.2002/399)

Ingåendet av avtal om ekologisk produktion förutsätter att jordbrukaren före avtalsperiodens början lämnar in en skriftlig utredning om sin utbildning eller yrkesskicklighet i ekologisk jordbruksproduktion. Om jordbrukaren har ett gällande avtal om ekologisk produktion eller omläggning till ekologisk produktion enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket, förutsätts inget intyg.

Avtal om ekologisk produktion kan ingås, förutsatt att jordbrukaren ansluter sig till det kontrollsystem för ekologisk produktion beträffande åkerbruk som avses i jord- och skogsbruksministeriets förordning om anordnande av övervakningen av ekologiskt producerade jordbruksprodukter, livsmedel och alkoholprodukter eller fortfarande omfattas av kontrollsystemet. När jordbrukaren har lämnat in ansökan om det avtal som avses här till TE-centralen skall han samtidigt på Kontrollcentralens för växtproduktion blankett lämna in en separat ansökan till TE-centralen om anslutning till det ovan nämnda kontrollsystemet, om han inte redan omfattas av systemet. Jordbrukaren skall omfattas av kontrollsystemet under hela avtalsperioden. (19.5.2005/321)

16 §
Förutsättningar som gäller brukningsenheten

Avtal om ekologisk produktion kan ingås för huvuddelen av gårdsbruksenhetens åkerareal, när de åkerområden som lämnas utanför avtalet är små och det på grund av deras beskaffenhet eller läge inte är ändamålsenligt att bedriva ekologisk produktion på dem. Som sådana åkerområden kan betraktas bland annat uppodlade kärr som ligger långt borta från driftscentrumet eller åkrar som annars lämpar sig illa för ekologisk odling. Avtal om ekologisk produktion kan inte ingås för rörflenarealerna på gården. (21.4.2006/283)

Omläggningen till ekologisk produktion skall normalt ske så, att varje basskifte läggs om i sin helhet på en enda gång. Mångåriga odlingsarealer för trädgårdsväxter och arealer som omfattas av avtal om produktion av frö av fleråriga vallväxter kan läggas om ett jordbruksskifte i sänder under de två första avtalsåren. Betesskiften på lägenheter med nötkreatur, hästar, får eller getter kan läggas om ett jordbruksskifte i sänder under de tre första avtalsåren. I dessa fall skall jordbrukaren på den kartbilaga som fogas till ansökan märka ut dessa områden som läggs om ett jordbruksskifte i sänder och ange arealerna för dem.

Om det på gårdsbruksenheten väljs tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten i samband med miljöstödet enligt 17 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt utbildningsstöd i anslutning till miljöstödet för jordbruk eller ingås avtal om främjande av naturens mångfald, anläggning och skötsel av skyddszon, anläggning och skötsel av våtmark och sedimenteringsbassäng eller åkerodling på grundvattenområden skall de skiften som omfattas av avtalen i fråga lämnas utanför avtalet om ekologisk produktion. (19.5.2005/321)

SRf om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt utbildningsstöd i anslutning till miljöstödet för jordbruk har upphävts genom F om upphävande av vissa av jord- och skogsbruksministeriets förordningar om jordbruksstöd 66/2014.

17 § (24.5.2002/399)
Odlingsförutsättningar

Till en ansökan genom vilken avtal om ekologisk produktion söks skall fogas en karta över gårdsbruksenhetens odlade åkerområden och en skriftlig, minst femårig växtföljdsplan gällande hela avtalsperioden, i vilken fastställs vilka växtarter eller grupper av arter som årligen kommer att odlas på vart och ett skifte. Som kartbilaga skall användas kopior av digitaliserade bas skifteskartor, och om sådana inte är tillgängliga kan skiftena anges på ortokartor i skala 1:5 000 eller grundkartor i skala 1:10 000. Gårdsbruksenhetens växtföljd skall vara ändamålsenlig med avseende på den ekologiska produktionen. Växtföljdsplanen kan ändras under avtalsperioden, förutsatt att produktionsreglerna i rådets förordning (EEG) nr 2092/91 följs. Växtföljdsplanen och ändringarna i den kan göras antingen av jordbrukaren själv eller av jordbrukaren och en konsulent gemensamt. Växtföljdsplanen granskas av en kontrollör som TE-centralen har auktoriserat med stöd av jord- och skogsbruksministeriets förordning om anordnande av övervakningen av ekologiskt producerade jordbruksprodukter, livsmedel och alkoholdrycker.

På en gårdsbruksenhet som genom ett avtal om ekologisk produktion har förbundit sig att lägga om åkrarna till ekologisk produktion skall under det fjärde och femte avtalsåret odlas spannmål, potatis, socker- eller foderbetor, oljeväxter, fiberväxter, vall för utsädesproduktion, grönsaker inklusive örter, bär eller frukt på sammanlagt minst 30 procent av den åkerareal där ekologisk produktion bedrivs. I undantagsfall kan emellertid godkännas att den årliga andelen under det fjärde och femte avtalsåret är i genomsnitt 30 procent, om det kan motiveras med avseende på de enskilda skiftenas arealer och växtföljdens ändamålsenlighet. På en gårdsbruksenhet på vars åkrar ekologisk produktion redan bedrivs skall i växtföljden ingå spannmål, potatis, socker- eller foderbetor, oljeväxter, fiberväxter, vall för utsädesproduktion, grönsaker inklusive örter, bär eller frukt på sammanlagt minst 30 procent av den åkerareal där ekologisk produktion bedrivs. (19.5.2005/321)

Vall som odlas på ett avtalsskifte för vilket specialstöd betalas får inte vara äldre än fyra skördeår, frånsett betes-, blålusern- och getrutearealer, för vilkas del också äldre vallar kan godkännas, om de fortfarande är i gott skick. Kravet på förnyelse av vall gäller inte åkerrenar, skyddsremsor eller stadgeenliga odlingstekniska vändtegar. Hela avtalsområdet kan bestå av vall bara på en gårdsbruksenhet där skörden främst används som foder för de egna djuren. I växtföljden för åkerväxter får högst 50 procent bestå av ett enda spannmålsslag, potatis eller ettåriga specialväxter som hör till samma växtsläkte, exempelvis rybs och raps. (19.5.2005/321)

Användning av skörden till gödsling av skiftet, det vill säga så kallad gröngödslingsvall, godkänns i högst två på varandra följande år och bara om gröngödslingen har antecknats separat i växtföljdsplanen. Skiften som uppgivits som gröngödslingsareal, träda som anknyter till odling, åkerareal som inte odlas och på vilken vidtas de årliga skötselåtgärder som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningar (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001, nedan gårdsstödsförordningen, eller areal med trädesrättighet som lagts i träda så som bestäms i gårdsstödsförordningen kan godkännas i fråga om en areal som är högst lika stor som arealen för de andra jordbruksskiften som ingår i växtföljden. Anläggning av växtbestånd utan kvävefixerande växter kan endast godkännas i sådana fall då det är ändamålsenligt med tanke på växtföljden och odlingskraven för följande växtart. Gröngödslingsvallen utan baljväxter skall vara antecknad i den skriftliga växtföljdsplanen. Minst 20 procent av vikten hos det frö som används till anläggning av ett växtbestånd som uppgivits som gröngödslingsareal skall vara frö av kvävefixerande växter. (21.4.2006/283)

18 §
Begränsningar som gäller trädning och gödsling

På en gårdsbruksenhet som har ett avtal om ekologisk produktion kan svartträda godkännas bara om det, i syfte att säkerställa växttäcket under vintern efter vegetationsperioden i fråga, på arealen efter svartträdningen sås höstsäd eller en sådan gröda som bildar ett tillräckligt växtbestånd och effektivt utnyttjar den lösliga fosforn och kvävet i bearbetningsskiktet, exempelvis vallväxt eller vårsäd. Detta gäller också skiften som har uppgivits som träda som anknyter till odlingen eller åkerareal som inte odlas och på vilken vidtas de årliga skötselåtgärder som föreskrivs i fråga om gårdsstödet. (21.4.2006/283)

På en gårdsbruksenhet som har ett avtal om ekologisk produktion och där träaska används som gödselmedel kan högst 2 500 kg träaska användas per hektar åker under hela avtalsperioden.

18 a § (19.5.2005/321)
Avtal om ekologisk husdjursproduktion

Jordbrukaren skall uppfylla de förutsättningar i fråga om ekologisk produktion som föreskrivs i 15 § 1 och 2 mom. Jordbrukaren skall vara ansluten till det kontrollsystem för ekologisk produktion som avses i jord- och skogsbruksministeriets förordning om anordnande av övervakningen av ekologiskt producerade jordbruksprodukter, livsmedel och alkoholprodukter (336/2005) beträffande såväl åkerbruk som minst en inriktning inom djurproduktionen eller ansluta sig till kontrollsystemet i fråga. Om jordbrukaren inte är ansluten till kontrollsystemet, eller inte är ansluten till det beträffande minst en inriktning inom djurproduktionen, skall han till TE-centralens landsbygdsavdelning lämna in en separat ansökan om anslutning till kontrollsystemet eller om att produktionsinriktningen i fråga fogas till kontrollsystemet. Jordbrukaren skall omfattas av kontrollsystemet under hela avtalsperioden. Jordbrukaren skall omfattas av kontrollsystemet beträffande den inriktning inom djurproduktionen för vilken han ansöker om stöd. Produktionsinriktningen kan ändras under avtalsperioden. Ansökan uppgörs på Kontrollcentralens för växtproduktion blankett. Ansökan skall lämnas in till TE-centralens landsbygdsavdelning samtidigt som ansökningsblanketten för avtal om ekologisk husdjursproduktion lämnas in. Senast den 15 september under det första avtalsåret skall jordbrukaren ha godkänts att omfattas av kontrollsystemet och den inledande kontroll som verkställs av TE-centralen och som avses i jord- och skogsbruksministeriets förordning ovan vara utförd. (21.4.2006/283)

I fråga om ekologisk husdjursproduktion skall dessutom bestämmelserna i 16-18 § om förutsättningar och begränsningar som gäller ekologisk produktion beaktas. Vad som i 16 § 2 mom. bestäms om omläggning av betesskiften på lägenheter med nötkreatur, hästar, får eller getter gäller dock inte ekologisk husdjursproduktion. Inom den ekologiska husdjursproduktionen tillämpas de enhetskoefficienter för djur som föreskrivs i 1 § 2 mom. i jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt utbildningsstöd i anslutning till miljöstödet för jordbruk (646/2000). När det gäller nötkreatur skall enhetskoefficienterna på basis av djurens ålder beaktas.

Om jordbrukaren har ett gällande avtal om ekologisk produktion skall detta avtal hävas innan avtalet om ekologisk husdjursproduktion ingås. Hävning av avtalet orsakar inga återkrav.

Om gårdsbruksenhetens genomsnittliga antal djurenheter för djur som berättigar till stöd för ekologisk husdjursproduktion understiger en djurenhet eller om jordbrukaren lägger ned husdjursproduktionen beträffande de djur som berättigar till stöd för ekologisk husdjursproduktion skall avtalet om ekologisk husdjursproduktion genom TE-centralens beslut ändras till ett avtal enligt 25 § i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000). I ett beslut om ändring förblir avtalsperioden densamma som i det tidigare avtalet. Till följd av att avtalet ändrats betalas specialstöd endast för växtproduktion under den återstående avtalstiden. Stöd som betalts på basis av ekologisk husdjursproduktion skall återkrävas. Stödet återkrävs inte om den ekologiska husdjursproduktionen har lagts ned på grund av ett oöverstigligt hinder enligt 43 § 2 mom. i statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket. Jordbrukaren skall höras innan avtalet ändras.

SRf om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt utbildningsstöd i anslutning till miljöstödet för jordbruk har upphävts genom F om upphävande av vissa av jord- och skogsbruksministeriets förordningar om jordbruksstöd 66/2014.

19 § (8.9.2004/845)
Avtal om effektiverad stallgödselanvändning

På ansökningsblanketten skall uppgifter om dem som överlåter stallgödsel lämnas. För varje överlåtare skall namnet, lägenhetssignumet, adressen samt de gödselslag och gödselmängder som tas emot anges. Dessutom skall transportsträckan för stallgödseln anges. Till ansökan skall fogas kopior av alla avtal om överlåtelse av stallgödsel. Av avtalen skall framgå vem som överlåter stallgödseln samt de mängder av olika gödselslag som överlåts årligen.

När avtalet ingås skall arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning beakta att transportsträckan mellan den överlåtande lägenheten och den mottagande lägenheten är skälig och att den mängd stallgödsel som tas emot årligen är sådan att det är möjligt att använda den till gödsling av lägenhetens åkrar i enlighet med miljöstödsvillkoren. Specialstöd betalas för åker där minst 10 m3 emottagen stallgödsel har spritts per hektar. I fråga om pälsdjurs- och fjäderfäspillning går gränsen vid 5 m3 per hektar.

Vid stallgödselanvändningen skall Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel samt andra bestämmelser om lagring och användning av stallgödsel iakttas. Den emottagna stallgödseln skall spridas på åkrarna som näring för växterna i enlighet med miljöstödsvillkoren. Spridningsmängderna skall införas i de skiftesvisa anteckningarna. Om stallgödsel tas emot från en gemensam gödselstad, skall kvävet och fosforn i stallgödseln räknas in i näringsmängderna utifrån en stallgödselanalys.

Den jordbrukare som har ingått avtalet får inte överlåta stallgödsel som har uppkommit på den egna lägenheten för användning utanför lägenheten, och en jordbrukare som överlåter stallgödsel kan inte ingå avtal om effektiverad stallgödselanvändning. En delägare eller bolagsman i ett aktiebolag, ett annat bolag eller en annan motsvarande sammanslutning som har ingått avtal får inte överlåta stallgödsel från sin egen lägenhet till sammanslutningen. Om jordbrukaren själv levererar stallgödsel till en gemensam gödselstad, kan han inte ingå avtal om mottagning av stallgödsel från gödselstaden i fråga. Om jordbrukaren är delägare i ett aktiebolag, ett annat bolag eller en annan motsvarande sammanslutning kan han inte ingå avtal om effektiverad stallgödselanvändning i fråga om den stallgödsel som sammanslutningen överlåter.

Med gårdsbruksenhet avses i sammanhanget en helhet som består av en eller flera produktionsenheter och som en enskild jordbrukare eller flera jordbrukare besitter, till exempel i egenskap av ägare.

20 §
Avtal om åkerodling på grundvattenområden

1 mom. har upphävts genom F 22.5.2003/390. (22.5.2003/390)

I planen skall de årliga odlingsåtgärderna specificeras, liksom de begränsningar som jordbrukaren förbinder sig vid genom sin ansökan och de specificerade kostnader som de ovan nämnda begränsningarna medför. Begränsningarna kan gälla åkerbearbetning, gödsling och användning av stallgödsel, användning av växtskyddsmedel, trädning och betesgång. Planen skall innehålla en beskrivning av på vilket sätt åtgärderna främjar uppnåendet av målen för det avtal som avses i denna paragraf.

Dessutom skall på en karta som fogas till ansökan anges var på grundvattenområdet den åker som avtalet önskas gälla är belägen.

I avtalet skall fastställas de begränsningar som gäller odlingen och de åtgärder som skall vidtas och som är beroende av förhållandena på grundvattenområdet och det område som avtalet önskas gälla.

Användningen av näringsämnen och de andra odlingsåtgärderna på avtalsområdet skall införas avtalsskiftesvis i de skiftesvisa anteckningarna.

21 §
Avtal om skötsel av vårdbiotoper

1 mom. har upphävts genom F 22.5.2003/390. (22.5.2003/390)

Skogsbeten kan omfattas av avtalet när ett skogsbete som avtalet önskas gälla motsvarar någon av följande förutsättningar:

1) i skogen finns gläntor,

2) det finns mera rikligt av gräs som drar nytta av betesgång än i sådan skogsväxtlighet som inte betas,

3) i skogen finns olika trädslag och murkna träd och trädbeståndet är av olika ålder, eller

4) i skogen finns en riklig svampflora.

Skötselåtgärderna kan vara exempelvis slåtter, hopsamling och bortförsel av slåtteravfall, lövtäkt, betesgång, uppförande och iståndsättning av stängsel, ordnande med dricksvatten för betesdjur, transport och övervakning av betesdjur, röjning eller gallring av träd och buskar, avbränning samt iståndsättning av konstruktioner som hör samman med kreatursskötseln. Vårdbiotoper får inte bearbetas, gödslas, behandlas med bekämpningsmedel, dikas eller beskogas.

Den växtlighet som slagits skall föras bort, om inte den godkända planen förutsätter något annat. Betesgången skall ske så att den inte medför skadlig gödning av växtligheten i området eller erosion. Antalet djur på en viss betesareal skall vara sådant att djuren i huvudsak klarar sig på betet utan tillskottsfoder, eller så skall betesrotationen ordnas så att när ett område är avbetat flyttas djuren till ett annat. En vårdbiotop där djur går på bete skall i regel avskiljas med stängsel från andra betesområden, och den skall inte användas som betesmark endast nattetid. När skötselåtgärderna planeras skall förekomsten av eventuella hotade arter och tryggandet av deras överlevnad beaktas.

22 § (8.9.2004/845)
Avtal om främjande av naturens mångfald

Avtalsområdet kan bestå av åker eller av ett annat område i omedelbar närhet av åkerområden. Dessutom kan områden som inte längre används till odling eller kreatursskötsel omfattas av avtalet, om tecken på tidigare betesdrift eller annan användning för jordbruksändamål kan ses där. Avtalet kan omfatta kantzoner vid skogen i omedelbar närhet av åker och iståndsättning och skötsel av dem, men i annat fall kan avtalet inte omfatta skogsområden.

Jordbrukaren skall i enlighet med en separat plan restaurera eller sköta eller såväl restaurera som sköta sådana objekt i jordbruksmiljön som har bedömts vara viktiga med avseende på naturens mångfald. Sådana objekt är bland annat platser där hotade arter förekommer, befintliga översvämmade ängar, små våtmarker och öppna diken, åkerholmar och olika kantzoner mellan åker och skog samt sådana rast- och matplatser för fåglar och andra djur som finns på åkerområden. Projektet kan omfatta också exempelvis ett fågeltorn och anläggning av stigar dit på avtalsområdet.

Planen skall i regel vara en naturvårdsplan som omfattar hela lägenheten eller en avsevärd del av den och där de värdefulla och restaurerbara objekt som finns i området samt sätten att sköta dem utreds.

Avtalsområdet får inte beskogas, gödslas eller behandlas med bekämpningsmedel. TE-centralen kan från fall till fall tillåta gödsling av rast- och matplatser för vilda fåglar. Betesgång tillåts från fall till fall och skall genomföras så att den inte medför skadlig övergödning av växtligheten i området eller erosion. De växtarter som används skall vara vilda växter som är typiska för området. Sedvanliga odlingsväxter kan dock odlas på rast- och matplatser för fåglar. (19.5.2005/321)

En kantzon mellan åker och skog får vara högst 20 meter bred. En åkerholme får vara högst 0,5 hektar stor.

23 §
Avtal om utvecklande och vård av landskapet

Avtalsområdet kan vara åker eller ett annat område i omedelbar närhet av åkerområden. Dessutom kan områden som inte längre används till odling eller kreatursskötsel omfattas av avtalet, om tecken på tidigare betesdrift eller annan användning för jordbruksändamål kan ses där. Avtalet kan omfatta kantzoner vid skogen i omedelbar närhet av åker och iståndsättning och skötsel av dem, men i annat fall kan avtalet inte omfatta skogsområden.

2 mom. har upphävts genom F 22.5.2003/390. (22.5.2003/390)

Till åtgärderna kan höra bland annat gallring eller avlägsnande av träd och buskar i syfte att göra landskapet öppnare, anläggning och skötsel av små våtmarker, skötsel av solitärträd, anläggning och föryngring av alléer, reparation av skador i landskapet, skötsel av kantzoner mellan åker och skog, odling av landskapsväxter, restaurering av traditionella jordbrukskonstruktioner eller småskaliga planteringar. Från fall till fall kan också betesgång ingå i skötselåtgärderna utöver de andra åtgärder som skall vidtas. Åtgärderna skall grunda sig på de lokala naturliga förutsättningarna, och vid genomförandet skall uppmärksamhet ägnas åt regionala särdrag, landskapet och kulturtraditioner. När konstruktioner restaureras skall lokala typlösningar bibehållas. Konstruktionerna skall restaureras så, att ursprungliga material och arbetsmetoder används i så stor utsträckning som möjligt.

24 §
Avtal om uppfödning av lantraser

Avtalsdjuren skall vara numrerade, det vill säga identifierade. Ett nötkreatur som avtalet önskas gälla skall ingå i det djuridentifikationsregister som förs av Lantbrukets Datacentral. Nötkreaturen skall vara försedda med officiella öronmärken som har godkänts av jord- och skogsbruksministeriet och en aktuell handling med överskriften Förteckning över nötkreatur skall framläggas beträffande djuren. Ett avelssto skall vara betäckt eller ha fölat året före första avtalsåret och en hingst skall vara stamboksprövad. En häst är identifierad då saken klarlagts med registreringsbevis utfärdat av Finlands Hippos r.f. eller hästpass. Får och getter skall vara försedda med officiella öronmärken som har godkänts av jord- och skogsbruksministeriet och en aktuell djurförteckning enligt djurhållningsplats skall framläggas beträffande djuren. Höns är identifierade då de är upptagna i Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomis, i fortsättningen MTT, register för bevarandet av lantrashöns. Jordbrukaren skall årligen skicka de för uppdatering av registret nödvändiga uppgifterna över hönsen till MTT. (21.4.2006/283)

Avtalsdjuren skall omfattas av åtminstone ett tillförlitligt kontroll- eller registersystem, av vilket djurens härstamning framgår. Godtagbara register är fårkontrollregistret, getregistret, kokontrollregistret, stamboksregistret, genbanksregistret, registret över finska hästar och MTT:s register för bevarandet av lantrashöns. (30.10.2002/886)

Över avtalsdjuren förs bok i enlighet med det valda kontroll- eller registersystemet, och av bokföringen skall framgå djurens kön, födelseidentifikation, födelsetid och rasbeteckning eller fadern och morfadern samt dessutom uppgifter om användning av djuret för fortplantning av rasen. För lantrashönsens del skall det på gården finnas ett aktuellt bevis utfärdat av MTT över höns som ingår i registret. Om djuret har köpts från en annan lägenhet, skall det anges vilken lägenhet djuret har kommit från. Bland härstamningsuppgifterna anges djurets födelseidentifikation eller motsvarande identifikation, födelsetiden och rasbeteckningen eller fadern och morfadern, vilka skall vara av den ras som angetts i ansökan. Vid behov kan man av specialstödsmottagaren be om uppgifter om rasen på moderns mor för att säkra avtalsdjurets ras. (30.10.2002/886)

I avtalet förbinder sig jordbrukaren att upprätthålla arvsmassan hos den lantras som avtalet gäller så, att endast djurmaterial av lantrasen i fråga används när rasen fortplantas. Stöd betalas för både han- och hondjur. När sökanden ingår avtalet förbinder han sig att hålla det antal djur som nämns i avtalet till avtalsperiodens slut. Antalet avtalsdjur får inte minska under avtalsperioden. I stället för djur som utmönstras skall utan dröjsmål tas djur av samma lantras som uppfyller stödvillkoren. Identifieringsuppgifter som gäller de ersättande djuren skall utan dröjsmål sändas till TE-centralen.

Om djurantalet ändå förändras av skäl som inte beror på jordbrukaren, kan avtalet justeras till denna del. Om ett djur dör, kan det ersättas med ett annat djur som uppfyller stödvillkoren. Om det inte är möjligt att ersätta ett djur, kan det djurantal som avtalet gäller minskas.

Vid omräkningen av djur till djurenheter används följande koefficienter:

- nötkreatur, minst ett år gamla 1,00 de
- ett avelssto eller stamboksprövad hingst 1,00 de
- får, minst ett år gamla 0,15 de
- getter, minst ett år gamla 0,15 de
(30.10.2002/886)

Ett avtal kan omfatta bara djur av en enda lantras. Vita, svart och bruna får av finsk lantras anses höra till samma ras. Avtal om djur kan ingås förutsatt att det på gården sammanlagt finns, minst ett halvt år gamla lantrashöns och för övriga djurs del djur av samma ras i den ålder som avses i 6 moment, minst följande mängder:

- får 2 st
- getter 2 st
- nötkreatur 1 st
- avelssto eller stamboksprövad hingst 1 st
- lantrashöns och -tuppar 20 st
(30.10.2002/886)

Avtalet kan justeras med avseende på djurantalet från avtalsårets ingång, det vill säga räknat från den 1 juni, varvid höns som godkänns i avtalet skall vara minst ett halvt år gamla och övriga djur minst ett år gamla. Istället för avelssto eller stamboksprövad hingst kan endast antingen avelssto eller stamboksprövad hingst godkännas. Ansökan om ökning av djurantalet skall göras separat hos TE-centralen senast den sista ansökningsdagen av arealstöd på jord- och skogsministeriets blankett nummer 218E. (23.4.2007/500)

25 §
Tidigare avtal om uppfödning av lantraser

Om jordbrukaren har ett avtal om uppfödning av lantraser enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket, och jordbrukaren år 2000 har ansökt om ett avtal beträffande djur av lantras enligt 24 §, vilka djur inte kan omfattas av det nämnda avtalet, kan den här avsedda ansökan om ingående av avtal som jordbrukaren har lämnat in år 2000 anses vara en årlig ansökan om utbetalning och en ansökan om ökning av djurantalet i avtalet.

26 §
Avtal om odling av ursprungssorter

Ingåendet av avtal om odling av ursprungssorter förutsätter att det är fråga om en registrerad lantsort som skiljer sig från andra sorter till sina yttre egenskaper eller en registrerad hotad gammal handelssort. Särskiljbarheten skall konstateras vid en sortundersökning. Sorten skall först registreras, och jordbrukaren skall ingå avtal om bibehållande med KTTK. Först därefter är det möjligt att ingå specialstödsavtal med jordbrukaren. I avtalet förbinder sig jordbrukaren att på ett avtalsområde som utgör en hektar odla den sort som nämns i avtalet på de i ansökan fastställda basskiftena under hela avtalsperioden.

Under vegetationsperioden skall jordbrukaren göra skiftesvisa anteckningar i enlighet med miljöstödssystemet om odlingen av lantsorten eller den gamla sorten och sända ett utdrag ur anteckningarna till KTTK efter vegetationsperiodens slut. Bibehållandeodlingen följs dels genom årsanmälan, dels genom odlingsgranskningar och fältförsökskontroller. Under avtalsperioden företar KTTK minst en odlingsgranskning på lägenheten, i fråga om vallväxter i regel det år då jordbrukaren ämnar bärga ett nytt parti för bibehållande. Vid odlingsgranskningen konstateras sortäktheten genom undersökning av om växtbeståndet motsvarar beskrivningen. Dessutom kontrolleras om det på odlingen förekommer främmande sorter i menlig utsträckning eller andra menliga kulturväxter samt om isoleringsavstånden iakttas. Också lagersituationen kontrolleras. Jordbrukaren skall själv senast den 22 maj det år då granskningen önskas bli utförd begära hos KTTK:s frökontrollavdelning att en odlingsgranskning utförs.

En gång under avtalsperioden undersöks bevarandet av stammens äkthet och eventuella förändringar i stammens fenotyp genom en fältförsökskontroll. Jordbrukaren skall sända ett officiellt prov av det nya partiet för bibehållande till KTTK senast den 15 april det fjärde avtalsåret. Om detta inte är möjligt på odlingar där vallväxter bibehålls och avsikten är att avtalet skall förlängas, kan provet också sändas in före den 15 april det sista avtalsåret.

Utöver det en hektar stora avtalsområdet får jordbrukaren bedriva produktion av annat marknadsdugligt utsäde av samma sort på avtalslägenheten på högst 15 hektar årligen, men den areal som får odlas för användning som exempelvis foder och brödsäd begränsas inte. På lägenheten skall lagras minst en sådan mängd utsäde av avtalssorten som är minst två gånger så stor som den mängd som behövs för sådd av arealen för bibehållande, alltså 1 hektar. I fråga om spannmål är denna dubbla såningsmängd 500 kg.

Spannmålsväxter skall i regel förökas varje år. I fråga om vallväxter behöver bibehållandeodlingen inte anläggas varje år, men ändå så att det nya partiet för bibehållande bärgas enligt lägenhetens normala praxis, exempelvis det andra eller tredje året efter det att växtbeståndet anlades. Av vall kan efter anläggningsåret bärgas antingen foder- eller fröskörd för marknadsföring. Åldern hos en enskild bibehållandeodling av vallväxter kan vara högst tre år efter anläggningsåret. Bibehållandet skall ske med hjälp av metoder som jordbrukaren använder i vanliga fall och som antecknas vid den odlingsgranskning som företas innan avtalet ingås.

På arealen för bibehållande skall det förhindras att sorten sammanblandas eller korsas med andra sorter av samma art. Dessutom skall jordbrukaren ägna uppmärksamhet åt förfrukterna samt, i fråga om korspollinerade arter, åt tillräckliga isoleringsavstånd.

Beträffande spannmål och gräsväxter skall två år och beträffande vallbaljväxter tre år ha förflutit sedan det på skiftet senast har odlats en annan sort av samma växtart eller ett sådant parti av samma sort vars äkthet varit okänd.

På skiftena skall följande isoleringsavstånd iakttas i förhållande till sådana växtbestånd med vilka icke önskad korsning är möjlig: i fråga om råg 300 meter samt i fråga om vallgräs och vallbaljväxter 200 meter.

Utsädesodlingar av korn, havre och vete får inte vara belägna så nära en annan odling av samma art att risk för sammanblandning finns, exempelvis i samband med bärgningen.

27 §
Avtal om effektiverad kalkning av åkrar

Ingåendet av avtal förutsätter att jordmånens surhet på ett djup av cirka 0,5 meter är under pH 4,5 och att jordarten är mo eller sorterad mineraljord som är finare än mo. På mulljordar tillämpas jordartskravet på det jordskikt som finns på cirka en halv meters djup, på andra jordar tillämpas det på bearbetningsskiktet.

Vid effektiverad kalkning av åkrar skall åkrarna kalkas med minst 25 ton per hektar under fem år. Något skifte på avtalsområdet skall kalkas varje år. Stöd betalas för den del som överstiger grundkalkning (10 ton per hektar). Till kalkningen skall användas kalkningsämnen som till sin löslighet och finhetsgrad är tillräckligt effektiva och rena. Effektiverad kalkning av åkrar skall genomföras som områdeshelheter som lämpar sig för uppföljning.

28 §
Avtal om kalkfilterdikning

Ingåendet av avtal förutsätter att jordmånens surhet på ett djup av cirka 0,5 meter är under pH 4,5 och att jordarten är mo eller sorterad mineraljord som är finare än mo. På mulljordar tillämpas jordartskravet på det jordskikt som finns på cirka en halv meters djup, på andra jordar tillämpas det på bearbetningsskiktet.

Vid kalkfilterdikning fylls det dike där dräneringsröret läggs ned med fylljord som har blandats med bränd kalk. Projektet kan också genomföras så att kalk blandas i fylljorden och blandningen får täcka rören i ett litet utfallsdike. På lerjord är den kalkmängd som behövs i genomsnitt 5 procent av jordens våtvikt. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt det tekniska genomförandet av kalkfilterdikningen och jordartens egenskaper, när projektet genomförs på sur sulfatjord i syfte att motverka surhet. Kalkfilterdikningen skall genomföras som områdeshelheter som lämpar sig för uppföljning.

Om skiftet har omfattats av ett specialstödsavtal om kalkfilterdikning enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket, kan ett här avsett avtal om kalkfilterdikning inte ingås.

28 a § (19.5.2005/321)
Avtal om kalkfilterdikning år 2005

Från ingången av 2005 kan avtal om kalkfilterdikning enligt 28 § inte ingås med jordbrukare.

29 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 5 juli 2000.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Ikraftträdelsestadganden:

14.12.2001/1277:

Denna förordning träder i kraft den 19 december 2001.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

24.5.2002/399:

Denna förordning träder i kraft den 29 maj 2002.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Denna förordnings 1 a §, 9 § 3 mom., 15 § 1 mom., 17 §, 19 § 3 mom. samt 24 § 2 och 3 mom. tillämpas också på avtal som ingåtts år 2000 och 2001.

30.10.2002/886:

Denna förordning träder i kraft den 6 november 2002.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Om jordbrukaren har ansökt om avtal om uppfödning av lantraser av bruna och svart får på basen av jord- och skogsbruksministeriets förordning (358/2002) om ansökan om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket samt om ansökan om avtal om miljöspecialstöd för jordbruket 2002 samt avtalsperioderna gällande dessa avtal och nytt avtal om uppfödning av vita får av finsk lantras på basen av jord- och skogsbruksministeriets förordning (830/2002) om ansökan om avtal gällande uppfödning av lantraser år 2002, behandlas ansökningarna tillsammans som en enda ansökan. Om jordbrukaren har ett eller flera avtal om uppfödning av lantraser av svarta eller bruna får av finsk lantras och jordbrukaren på basen av jord- och skogsbruksministeriets förordning (830/2002) har ansökt om ett nytt avtal, ansluts de ikraftvarande avtalen till det ansökta avtalet och de tidigare avtalen upphör att vara i kraft utan återkrav.

22.5.2003/390:

Denna förordning träder i kraft den 28 maj 2003.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

6.4.2004/247:

Denna förordning träder i kraft den 14 april 2004.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

8.9.2004/845:

Denna förordning träder i kraft den 15 september 2004

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

19.5.2005/321:

Denna förordning träder i kraft den 25 maj 2005.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

15.9.2005/751:

Denna förordning träder i kraft den 21 september 2005.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

21.4.2006/283:

Denna förordning träder i kraft den 26 april 2006.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Det som stadgas i 9 § 3 mom. om en skriftlig anmälan som givits av mottagaren av stallgödseln gäller avtal som ingås år 2006 eller senare.

5.5.2006/331:

Denna förordning träder i kraft den 10 maj 2006.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Det som stadgas i 9 § 3 mom. om en skriftlig anmälan som givits av överlåtaren av stallgödseln gäller avtal som ingås år 2006 eller senare.

23.4.2007/500:

Denna förordning träder i kraft den 30 april 2007.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.