Beaktats t.o.m. FörfS 402/2021.

18.12.1998/1055

Idrottsförordning

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna förordning har upphört att gälla fr.o.m. 1.5.2015. Se L 390/2015 18 §.

På föredragning av ministern för handläggning av ärenden som hör till undervisningsministeriets verksamhetsområde föreskrivs med stöd av idrottslagen av den 18 december 1998 (1054/1998):

1 kap

Statsunderstöd för idrottsorganisationer

1 § (22.8.2002/728)
Idrottsorganisationer med rätt till statsunderstöd

En sådan i 7 § idrottslagen (1054/1998) avsedd idrottsorganisation som kan få statsunderstöd för sin verksamhet skall vara en riksomfattande eller regional registrerad förening vars huvudsakliga stadgeenliga syfte är att ordna idrottsverksamhet eller någon annan idrottsfrämjande verksamhet.

2 § (22.8.2002/728)
Beviljande av statsunderstöd

Undervisningsministeriet beviljar statsunderstöden till organisationer som avses i 1 §.

3 § (22.8.2002/728)

3 § har upphävts genom F 22.8.2002/728.

2 kap

Regionalt främjande av idrotten

4 § (17.12.2009/1135)
Uppgifterna för det regionala idrottsväsendet

Uppgifterna för närings-, trafik- och miljöcentralerna är följande enligt det som man i handlingarna gällande resultatmålen kommer överens om

1) beredningen av utvärderingen av den regionala tillgången till basservice,

2) styrningen av och stödet till byggande av idrottsanläggningar,

3) utvecklande av hälsofrämjande idrott,

4) främjande av idrott för specialgrupper,

5) internationellt samarbete,

6) stöd till den regionala medborgarverksamheten,

7) genomförande av riksomfattande program på regional nivå,

8) utvecklande av det regionala samarbetet,

9) andra uppgifter som undervisningsministeriet tilldelar.

4 a § (17.12.2009/1135)
Tillsättandet och sammansättningen av de regionala idrottsråden

I samband med närings-, trafik- och miljöcentralerna fungerar de av landskapsförbunden tillsatta regionala idrottsråden. Om en närings-, trafik- och miljöcentral har hand om idrottsrelaterade uppgifter inom ett verksamhetsområde som hör till en annan närings-, trafik- och miljöcentral är det de landskapsförbund till vars områden det utvidgade verksamhetsområdet hör som i samråd tillsätter ett idrottsråd. Landskapsförbunden utser medlemmarna i idrottsråden. Detta sker bland de personer som regionala föreningar och sammanslutningar med förankring inom olika sektorer inom idrott samt viktiga samarbetsparter har föreslagit. Mandatperioden för de regionala idrottsråden är högst fyra år.

Ett regionalt idrottsråd har en ordförande och minst sju men högst 16 övriga medlemmar. I idrottsråden ska olika sektorer inom idrottskulturen, medborgarorganisationerna inom idrotten samt kommunerna vara företrädda och regionala och språkliga synpunkter beaktas. Medlemmarna i idrottsråden ska vara personer som är förtrogna med idrottspolitik eller olika områden inom idrotten.

4 b § (17.12.2009/1135)
Uppgifterna för de regionala idrottsråden

Uppgifterna för de regionala idrottsråden är att behandla frågor som med tanke på idrott och idrottspolitik är vittsyftande och principiellt viktiga, t.ex. att

1) avge utlåtande till närings-, trafik- och miljöcentralen om understödsansökningar som gäller anläggande av idrottsanläggningar,

2) avge utlåtande till närings-, trafik- och miljöcentralen om förslag till finansieringsplaner som gäller anläggande av idrottsanläggningar,

3) ta initiativ till och avge utlåtanden i frågor som gäller idrottspolitik och som främjar det regionala idrottsväsendet,

4) delta i sådana uppgifter i anslutning till det internationella idrottssamarbetet som ministeriet bestämmer,

5) utföra andra uppgifter som faller inom de regionala idrottsrådens verksamhetsområde.

Verksamhetsutgifterna för de regionala idrottsråden betalas av det anslag som undervisningsministeriet har ställt till närings-, trafik och miljöcentralernas förfogande.

3 kap

Statens idrottsråd

5 §
Tillsättning, sammansättning och mandatperiod

Efter att ha hört organisationer och sammanslutningar som företräder olika områden inom idrotten samt viktiga samarbetsparter inom idrotten tillsätter statsrådet statens idrottsråd för en period som motsvarar riksdagens mandatperiod. Mandatperioden för det nya och för det gamla idrottsrådet inleds respektive upphör dock senast sex månader efter att resultatet av riksdagsvalet har fastställts. (18.8.2011/960)

Statens idrottsråd har en ordförande, två vice ordförande och högst 10 andra medlemmar som alla har en personlig suppleant. I idrottsrådet skall olika samhällsuppfattningar, verksamhets- och samarbetsområdena inom idrottskulturen, medborgarorganisationerna inom idrotten samt kommunerna vara företrädda och regionala och språkliga synpunkter beaktas. Medlemmarna i idrottsrådet skall vara personer som är förtrogna med idrottspolitik och olika områden inom idrotten.

Statsrådet förordnar ordförandena för de sektioner som nämns i 4 § 1 mom. idrottslagen bland idrottsrådets medlemmar. De övriga medlemmarna, som får vara högst åtta till antalet, kallas av ministeriet. Statens idrottsråd kan med tillstånd av ministeriet tillsätta också andra sektioner för beredning av ärenden.

6 §
Idrottsrådets uppgifter

Statens idrottsråd har till uppgift att behandla frågor som med tanke på idrott och idrottspolitik är vittsyftande och principiellt viktiga. Idrottsrådet har särskilt till uppgift att

1) utvärdera vilka verkningar statsförvaltningens åtgärder har på idrottens område,

2) avge utlåtande om de idrottsanslag som skall upptas i statsbudgeten,

3) avge utlåtande om ministeriets verksamhets- och ekonomiplan för idrottens del,

4) avge utlåtanden om

a) idrottsorganisationer som godkänts såsom berättigade till statsunderstöd,

b) verksamhetsunderstöd som skall beviljas idrottsorganisationer,

c) understöd som skall beviljas för anläggningskostnader för idrottsanläggningar,

d) understöd som skall beviljas för idrottsvetenskaplig forskning och informationsförmedling samt för idrottsmedicinsk verksamhet, och

e) utdelning av förtjänstkors och förtjänstmedaljer inom idrottskulturen och idrotten,

5) ta initiativ och avge utlåtanden i frågor som gäller idrottspolitik, idrott för grupper med särskilda behov och idrottsvetenskap,

6) delta i sådana uppgifter i anslutning till det internationella idrottssamarbetet som ministeriet bestämmer, samt

7) utföra andra uppgifter som faller inom idrottsrådets verksamhetsområde.

Idrottsrådet och dess sektioner skall avge sina utlåtanden inom den tidsfrist som ministeriet bestämmer.

Ministeriet kan be om utlåtanden direkt av en sektion vid idrottsrådet. Ministeriet avtalar varje verksamhetsperiod eller årligen om ett sådant förfarande med statens idrottsråd.

7 §
Övriga betämmelser om statens idrottsråd

Statens idrottsråd kan ha en generalsekreterare och flera sekreterare som ministeriet anställer för rådets mandatperiod. Ministeriet kan på framställan av idrottsrådet förordna sekreterare i bisyssla för rådet. Idrottsrådets kansliuppgifter sköts vid ministeriet.

Ministeriets företrädare har närvaro- och yttranderätt vid idrottsrådets och dess sektioners sammanträden.

Om mötesarvodena till idrottsrådets ordförande och övriga medlemmar, sekreterare och sakkunniga beslutar undervisningsministeriet. Om idrottsrådet gäller i övrigt vad som bestäms om statliga kommittéer. (22.8.2002/728)

4 kap

Särskilda bestämmelser

8 § (22.8.2002/728)

8 § har upphävts genom F 22.8.2002/728.

9 § (22.8.2002/728)

9 § har upphävts genom F 22.8.2002/728.

5 kap

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

10 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

11 §
Fortsatt rätt till statsunderstöd

En idrottsorganisation som med stöd av idrottslagen av den 21 december 1979 (948/1979) innan denna förordning träder i kraft har godkänts som en organisation med rätt till statsunderstöd har då denna förordning träder i kraft alltjämt rätt till statsunderstöd, om inte något annat särskilt beslutas.

Ikraftträdelsestadganden:

22.8.2002/728:

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2002.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

17.12.2009/1135:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

18.8.2011/960:

Denna förordning träder i kraft den 21 augusti 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.