Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

4.9.1998/666

Förordning om transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

På föredragning av trafikministern föreskrivs med stöd av lagen den 2 augusti 1994 om transport av farliga ämnen (719/1994):

1 §
Tillämpningsområde

I denna förordning bestäms om transport av farliga ämnen som styckegods (26.11.2015/1373)

Denna förordning tillämpas inte på

1) fritidsfarkoster som är under 45 meter långa,

2) försvarsmaktens fartyg, om huvudstaben särskilt har utfärdat föreskrifter om transporter med dem, och inte heller på gränsbevakningsväsendets fartyg, om gränsbevakningsväsendet särskilt har utfärdat föreskrifter om transporter med dem,

3) transporter under tillsyn av försvarsmakten till havs och på inre vattenvägar, om bestämmelser om transporterna har utfärdats genom förordning av försvarsministeriet med stöd av lagen om transport av farliga ämnen,

4) linstyrda färjor som ansluter sig till allmänna vägar, samt

5) farliga ämnen som är avsedda för fartygets eget bruk eller för arbetet ombord.

(8.6.2005/405)
2 § (26.11.2015/1373)
Definitioner

I denna förordning avses med

1) styckegods farliga ämnen som transporteras i förpackningar, transporttankar, containrar eller förpackade på något annat motsvarande sätt; det som nedan bestäms om förpackning gäller även IBC-behållare, containrar och tankar,

2) lasttransportenhet ett fordon, en järnvägsvagn, en fraktcontainer, ett tankfordon, en järnvägscisternvagn eller en transporttank,

3) kolli den minsta förpackning eller det minsta föremål som är avsett att hanteras som en enda enhet, med undantag av försändelser fastbundna på lastpallar med krymp- eller sträckfilm,

4) SOLAS-konventionen 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (FördrS 11/1981), sådan den är jämte ändringar är i kraft såsom bindande för Finland,

5) IMDG-koden den kod som anges i kapitel VII del A regel 1 i bilagan till SOLAS-konventionen och som innehåller bestämmelser om transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg, version 37-14,

6) INF-koden den kod som anges i kapitel VII del D regel 14 i bilagan till SOLAS-konventionen och som innehåller bestämmelser om transport av bestrålat kärnbränsle, plutonium och vissa former av radioaktivt avfall som styckegods på fartyg,

7) INF-gods sådant INF-gods som anges i kapitel VII del D regel 14 i bilagan till SOLAS-konventionen och som transporteras i enlighet med IMDG-koden

8) redare den person som avses i 2 § 3 punkten i lagen om tillsyn över fartygssäkerheten (370/1995),

9) landbaserad personal, personer som arbetar på land och vars arbetsuppgifter omfattar uppgifter som anknyter till transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg; till dessa uppgifter hör att klassificera farliga ämnen, identifiera officiella benämningar på farliga ämnen, förpacka farliga ämnen, förse förpackningar som innehåller farliga ämnen med märkningar och varningsetiketter, lasta eller lasta ur lasttransportenheter, bereda transporthandlingar för farliga ämnen, överlämna eller godkänna farliga ämnen för transport, hantera farliga ämnen, upprätta lastnings- och stuvningsplaner för farliga ämnen, lasta eller lossa farliga ämnen i eller ur fartyg, transportera farliga ämnen eller på annat sätt delta i transport av farliga ämnen samt övervaka att tillämpliga bestämmelser och regler iakttas.

3 § (4.4.2013/248)
Tillämpning av IMDG- och INF-koden

När farliga ämnen transporteras som styckegods på fartyg tillämpas IMDG- och INF-koderna på det sätt som bestäms i denna förordning. I sådana fall som avses i 4 § 2 mom., 4 a §, 9 § 3 mom. och 12 § 1 mom. kan dock på transport på ro-ro-fartyg i Östersjön i stället för IMDG-koden tillämpas motsvarande bestämmelser i den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR; FördrS 23/1979) eller motsvarande bestämmelser om internationella järnvägstransporter av farligt gods (RID) som ingår i bihang C till konventionen om internationell järnvägstrafik (COTIF; FördrS 52/2006).

Uppgifter om IMDG- och INF-koderna lämnas av Trafiksäkerhetsverket.

4 § (4.4.2013/248)
Klassificering av farliga ämnen

1 mom. har upphävts genom F 26.11.2015/1373. (26.11.2015/1373)

Om IMDG-koden förutsätter att den behöriga myndigheten klassificerar ämnet eller godkänner klassificering av ämnet, ankommer denna uppgift i Finland för de radioaktiva ämnenas vidkommande på Strålsäkerhetscentralen och för de övriga ämnenas vidkommande på Säkerhets- och kemikalieverket. Myndigheten kan kräva att avlastaren eller avsändaren visar upp resultaten av de tester som behövs för att utreda klassificeringen.

Om en utländsk behörig myndighet som avses i IMDG-koden eller en behörig myndighet i landskapet Åland har utfört eller godkänt klassificeringen av ämnet, får klassificeringen användas också i Finland.

4 a § (18.12.2003/1127)
Farliga ämnen som resgods

Farliga ämnen som transporteras som resgods skall ha förpackats för detaljförsäljning och vara avsett för personligt bruk eller hushållsbruk.

5 § (26.11.2015/1373)

5 § har upphävts genom F 26.11.2015/1373.

6 §
Tömda förpackningar

Tömda, ej rengjorda förpackningar skall vara förslutna på samma sätt och vara lika täta som fyllda förpackningar.

7 §
Märkning

Avlastaren och avsändaren ansvarar för att kollin och lasttransportenheter som överlämnats för transport är försedda med märkningar och varningsetiketter enligt lagstiftning och andra bestämmelser.

Kollin som innehåller tömda, ej rengjorda förpackningar samt lasttransportenheter skall förses med likadana märkningar och varningsetiketter som fyllda förpackningar.

8 § (13.6.2001/528)
Extra ytteremballage

Ett kolli får förpackas i ett separat extra ytteremballage, som dock inte får strida mot bestämmelserna om förpackning av det ämne som transporteras.

9 § (26.11.2015/1373)
Påvisande av förpackningars och tankars överensstämmelse med kraven

Bestämmelser om påvisande av att förpackningar och tankar som används för transport av farliga ämnen stämmer överens med kraven finns i statsrådets förordning om påvisande av att förpackningar, tankar och bulkcontainrar avsedda för transport av farliga ämnen stämmer överens med kraven samt om besiktningsorgan som utför uppgifter i anslutning till detta (124/2015).

För transport av farliga ämnen får även användas förpackningar eller tankar som är godkända av en utländsk behörig myndighet som avses i IMDG-koden eller en behörig myndighet i landskapet Åland eller av en inrättning som en sådan myndighet har bemyndigat.

En sådan framställare och senare återförsäljare av förpackningar som avses i kapitlen 6.1, 6.3, 6.4, 6.5 och 6.6 i IMDG-koden ska lämna uppgifter om de förfaringssätt som ska iakttas samt ge typ- och måttbeskrivningar för förslutare och andra nödvändiga komponenter, så att det kan fastställas att den förpackning som erbjuds för transporten uppfyller föreskrivna krav.

10 § (4.4.2013/248)
Anmälan när en förpackning eller tank har gått sönder

Avlastaren, avsändaren, transportören och mottagaren är skyldiga att vid transport av radioaktiva ämnen underrätta Strålsäkerhetscentralen och vid transport av andra farliga ämnen underrätta Säkerhets- och kemikalieverket när konstruktionen på en förpackning eller tank som är godkänd eller i övrigt har påvisats stämma överens med kraven har gått sönder under normala transportförhållanden.

10 a § (18.12.2003/1127)
Personalens behörighet

Den som deltar i transport av farliga ämnen med fartyg skall ha sådana kunskaper om säker hantering av farliga ämnen under transport som inhämtats genom arbetsinstruktion och utbildning och som behövs för att personen på behörigt sätt skall kunna sköta uppgiften, om sådana kunskaper förutsätts i ett internationellt avtal som är bindande för Finland.

Om bestämmelserna i de i 3 § 1 mom. nämnda internationella avtalen tillämpas på transport på ro-ro-fartyg i Östersjön, skall den som deltar i transporten dessutom tillräckligt väl känna till de bestämmelser som gäller sådana transporter.

Redaren skall se till att den personal som deltar i transport med fartyg har de kunskaper som avses i 1 och 2 mom.

Landbaserad personal som saknar utbildning som avses i 1 och 2 mom. ska få sådan utbildning om bestämmelserna i IMDG-koden som i enlighet med 7 § i förordningen om transport och tillfällig förvaring av farliga ämnen på hamnområden (251/2005) är lämplig med tanke på deras ansvar och uppgifter. (24.2.2011/172)

11 § (4.4.2013/248)
Säkerhets- och kemikalieverkets samt Strålsäkerhetscentralens rättigheter och skyldigheter

Säkerhets- och kemikalieverket samt Strålsäkerhetscentralen har rätt att vid behov, och i synnerhet om en förpackning orsakar skada eller medför fara när den går sönder, låta ett laboratorium som Säkerhets- och kemikalieverket eller Strålsäkerhetscentralen bestämmer testa en serietillverkad förpackning för att säkerställa att den uppfyller de krav som ställs på förpackningstypen i fråga.

Strålsäkerhetscentralen för register över förpackningar och tankar som är avsedda för transport av radioaktiva ämnen och som har typgodkänts eller vilkas typ på annat sätt har påvisats stämma överens med kraven. Säkerhets- och kemikalieverket för register över förpackningar och tankar som är avsedda för transport av andra farliga ämnen.

11 a § (8.6.2005/405)
Godkännande av och anmälan om transporter av radioaktiva ämnen

Avlastaren och avsändaren skall i de fall som bestäms i punkt 5.1.5 i IMDG-koden ansöka om godkännande för transport av radioaktiva ämnen hos strålsäkerhetscentralen och anmäla transporter av radioaktiva ämnen till strålsäkerhetscentralens begäran hållas tillgängligt för centralen.

11 b § (26.11.2015/1373)
Strålskyddsprogram och ledningssystem

Den som transporterar radioaktiva ämnen ska ha ett sådant strålskyddsprogram som avses i punkt 1.5.2 i IMDG-koden. Av programmet ska framgå vilka åtgärder som ska vidtas i syfte att förhindra och begränsa strålningsexponering förorsakad av transport av radioaktiva ämnen. Dessa åtgärder ska ställas i relation till storleken av och sannolikheten för strålningsexponering. Strålskyddsprogrammet ska lämnas till Strålsäkerhetscentralen för kännedom innan transportverksamheten inleds.

Om inte något annat anges i punkt 1.5.3 i IMDG-koden ska verksamhetsutövaren för tillämpning i sin verksamhet utarbeta ett ledningssystem enligt punkt 1.5.3 i IMDG-koden för att säkerställa att funktionerna motsvarar kraven i samband med transport av radioaktiva ämnen och för de åtgärder som avses i punkt 1.5.1.3 i IMDG-koden.

Ett ledningssystem enligt 2 mom. ska grunda sig på sådana krav som Strålsäkerhetscentralen anser vara godtagbara. Ledningssystemet ska på Strålsäkerhetscentralens begäran hållas tillgängligt för centralen.

12 § (26.11.2015/1373)
Utredning om ämnen som lastas och lossas

Avsändaren och avlastaren ansvarar för att fartygets befälhavare eller redare innan det farliga ämnet lastas ombord ges de uppgifter som avses i kapitel 5.4 i IMDG-koden samt den försäkran från avsändaren och det stuvningsintyg för containrar eller fordon som avses i kapitlet. För transport på ro-ro-fartyg på Östersjön kan Trafiksäkerhetsverket dock utfärda avvikande föreskrifter om de uppgifter, den försäkran från avsändaren och det stuvningsintyg för containrar eller fordon som avses i kapitel 5.4 i IMDG-koden.

Innan ett farligt ämne lossas i Finland ska fartygets befälhavare lämna de uppgifter som avses i 1 mom. till hamninnehavaren och till den som utför lossningsarbetet eller dennes representant.

Bestämmelser om avlastarens anmälningsskyldighet finns i 22 e § i lagen om fartygstrafikservice (623/2005) och i statsrådets förordning om skyldighet att anmäla fartygstransport av farligt eller förorenande gods (346/2014).

13 § (18.12.2003/1127)
Handlingar ombord på fartyg

Ombord på fartyg som transporterar farliga ämnen skall finnas följande:

1) en lastförteckning eller detaljerad stuvningsplan i vilken för samtliga farliga ämnen som fartyget transporterar antecknats ämnets benämning eller FN-nummer, klass och eventuellt förpackningsgrupp samt placering ombord,

2) uppgifter som avses i 12 § 1 mom., om de inte finns i lastförteckningen eller stuvningsplanen som avses i 1-punkt,

3) en sådan beredskapsplan som avses i kapitel VII del D i bilagan till SOLAS-konventionen, i fall fartyget transporterar INF-gods,

4) de bestämmelser som avser transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg samt anvisningar i fall av nödläge och gällande förstahjälp,

5) en lastsäkringshandbok.

Beredskapsplanen enligt INF-koden för finska fartyg godkänns av Trafiksäkerhetsverket. I fartygets lastförteckning eller stuvningsplan, som visas för tillsynsmyndigheterna och hamninnehavaren, ska det tydligt antecknas att lasten består av ett farligt ämne. (24.2.2011/172)

De anställda på ett fartyg har rätt att ta del av de uppgifter och handlingar som avses i 1 mom.

13 a § (18.12.2003/1127)
Stuvning av lasten och lastsäkring

Redaren eller fartygsbefälhavaren skall se till att de farliga ämnena lastas, stuvas och säkras på ett sätt som med beaktande av ämnenas beskaffenhet är säkert och ändamålsenligt.

Säkerhetsåtgärder som anknyter till lastsäkringen skall uppfylla kraven enligt kapitel VII del A och D i bilagan till SOLAS-konventionen.

13 b § (18.12.2003/1127)

13 b § har upphävts genom F 18.12.2003/1127.

14 § (8.6.2005/405)
Myndigheter

Transporter av farliga ämnen som styckegods på fartyg övervakas av Trafiksäkerhetsverket, polisen, tullverket och gränsbevakningsväsendet. Bestämmelser om transporter som sker under tillsyn av försvarsmakten finns i lagen om transport av farliga ämnen. (24.2.2011/172)

Strålsäkerhetscentralen övervakar i samarbete med de myndigheter som nämns i 1 mom. ärenden med har anknytning till transport av radioaktiva ämnen.

Om inte något annat föreskrivs i lagen om transport av farliga ämnen eller med stöd av den, är den behöriga myndighet som avses i IMDG-koden Trafiksäkerhetsverket i fråga om transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg. Dessutom är Strålsäkerhetscentralen behörig myndighet i fråga om transport av radioaktiva ämnen som styckegods på fartyg. (4.4.2013/248)

Institutet för hälsa och välfärd kan utfärda nationella krav eller begränsningar i fråga om biologiska produkter som avses i punkt 2.6.3.3 i IMDG-koden. (4.4.2013/248)

14 a § (4.4.2013/248)
Anmälan om godkännande av förpackningar eller tankar

Besiktningsorganet ska underrätta Säkerhets- och kemikalieverket om typgodkännande av förpackningar eller tankar avsedda för transport av farliga ämnen eller annat motsvarande påvisande av att de stämmer överens med kraven.

15 § (4.4.2013/248)
Undantag i fråga om räddningsuppgifter

Vid brådskande räddningsuppgifter får undantag göras från bestämmelserna i denna förordning, om iakttagandet av bestämmelserna försvårar räddningsverksamheten.

16 § (18.12.2003/1127)
Anmälan om olyckshändelse

Anmälan om olyckshändelse eller tillbud vid transport av farliga ämnen skall göras i enlighet med kapitel VII del A i bilagan till SOLAS-konventionen.

17 § (8.6.2005/405)

17 § har upphävts genom F 8.6.2005/405.

18 § (24.2.2011/172)

18 § har upphävts genom F 24.2.2011.

19 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 november 1998.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 16 maj 1980 om transport av farliga ämnen på fartyg (357/1980).

De bestämmelser som utfärdats med stöd av den genom denna förordning upphävda förordningen förblir gällande till dess något annat bestäms om dem.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Ikraftträdelsestadganden:

21.12.2000/1163:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001.

13.6.2001/528:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001.

18.12.2003/1127:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.

8.6.2005/405:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2005.

De som bedriver transport av radioaktiva ämnen när denna förordning träder i kraft skall senast den 31 maj 2006 tillställa strålsäkerhetscentralen ett strålskyddsprogram enligt 11 b § 1 mom.

24.2.2011/172:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna förordning får vidtas innan förordningen träder i kraft.

4.4.2013/248:

Denna förordning träder i kraft den 8 april 2013.

12.12.2013/883:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.

26.11.2015/1373:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.