Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

30.12.1996/1260

Lag om punktskatt på elström och vissa bränslen

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Rubriken har ändrats genom L 1400/2010. Rubriken har tillfogats genom rättelse.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

Allmänna stadganden
1 § (21.12.2007/1306)

För elström, stenkol, bränntorv, naturgas, tallolja och de i 2 a § avsedda produkterna ska till staten som punktskatt (accis) betalas energiinnehållsskatt, koldioxidskatt och energiskatt i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag. Vid beräkningen av koldioxidskatten ska de ekvivalenta koldioxidutsläppen under bränslets hela livscykel beaktas. (19.12.2018/1226)

1 mom. har ändrats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019. Den tidigare formen lyder:

För elström, stenkol, bränntorv, naturgas, tallolja och de i 2 a § avsedda produkterna ska till staten som punktskatt (accis) betalas energiinnehållsskatt, koldioxidskatt och energiskatt i enlighet med vad som föreskrivs i denna lag. (30.12.2010/1400)

För finansiering av utgifter som åsamkas staten av säkerhetsupplagring och av annat tryggande av försörjningsberedskap ska dessutom så som föreskrivs i denna lag betalas försörjningsberedskapsavgift för elström, stenkol, naturgas, tallolja, vissa energiprodukter och de i 2 a § avsedda produkterna till den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992).

Denna lag tillämpas inte på elström som produceras på ett fartyg eller tåg, i en bil eller i något annat transportmedel för dess eget behov och inte heller på elström som produceras i en generator vars nominella effekt är högst 100 kilovoltampere eller i ett kraftverk som består av flera elproduktionsanläggningar (generatorer) och vars nominella effekt är högst 100 kilovoltampere. På elström som överförs till ett elnät, ellager eller skattefritt ellager från ett sådant kraftverk tillämpas dock denna lag. (19.12.2018/1226)

3 mom. har ändrats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019. Den tidigare formen lyder:

Denna lag tillämpas inte på elström som produceras på ett fartyg eller tåg, i en bil eller i något annat transportmedel för dess eget behov och inte heller på elström som produceras i en generator vars nominella effekt är högst 100 kilovoltampere eller i ett kraftverk som består av flera elproduktionsanläggningar (generatorer) och vars nominella effekt är högst 100 kilovoltampere. På elström som överförs till ett elnät från ett sådant kraftverk tillämpas dock denna lag. (24.4.2015/501)

2 § (21.12.2007/1306)

I denna lag avses med

1) elström elektrisk energi som hör till varukod 2716 i tulltariffen,

2) energiprodukt

a) stenkol som hör till varukod 2701 i tulltariffen; med stenkol avses även brunkol som hör till varukod 2702 i tulltariffen och sådan koks av stenkol, brunkol eller torv som hör till varukod 2704 i tulltariffen,

b) bränntorv, med vilket avses till varukod 2703 i tulltariffen hänförlig stycketorv och frästorv samt av torv framställda torvpelletar, torvbriketter och andra fasta torvprodukter, (20.12.2013/1132)

c) naturgas i gasform enligt varukod 2711 21 00 i tulltariffen och flytande naturgas enligt varukod 2711 11 00 i tulltariffen,

d) råtallolja enligt varukod 3803 00 10 i tulltariffen,

(30.12.2010/1400)

3) varukod i tulltariffen hänvisningar till nomenklaturen i kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan,

4) elnät elnät som avses i 3 § 1 punkten i elmarknadslagen (588/2013) och som elmarknadsmyndigheten har beviljats elnätstillstånd eller i 12 § i elmarknadslagen avsedd befrielse från elnätstillstånd; ett ellager anses höra till elnätet om det är anslutet direkt till elnätet och elström inte kan överföras för konsumtion från ellagret, (19.12.2018/1226)

4 punkten har ändrats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019. Den tidigare formen lyder:

4) elnät elnät som avses i 3 § 1 punkten i elmarknadslagen (386/1995) och som har fått tillstånd av elmarknadsmyndigheten,

5) elnätsinnehavare nätinnehavare som avses i 3 § 8 eller 9 punkten i elmarknadslagen, (30.12.2010/1400)

5 a) elproducent den som producerar elström i andra fall än de som avses i 1 § 3 mom., (24.4.2015/501)

5 b) småskalig producent en elproducent vars kraftverk producerar högst 800 000 kilowattimmar elström per kalenderår, (24.4.2015/501)

5 c) ellager en funktionell helhet bestående av anordningar, aggregat och byggnader avsedda för kortvarig elektrokemisk lagring av el, (19.12.2018/1226)

5 c punkten har tillfogats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019.

5 d) skattefritt ellager annat än i 4 och 12 punkten avsett ellager för vilket Skatteförvaltningen har beviljat tillstånd för skattefri lagring av el, (19.12.2018/1226)

5 d punkten har tillfogats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019.

5 d punkten tillämpas fr.o.m. 1.4.2019.

5 e) innehavare av skattefritt ellager den som Skatteförvaltningen har beviljat tillstånd att i sin förvärvsverksamhet lagra el i ett skattefritt ellager, (19.12.2018/1226)

5 e punkten har tillfogats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019.

5 e punkten tillämpas fr.o.m. 1.4.2019.

6) industri verksamhet som hör till huvudgrupp C (Tillverkning) och verksamhet som hör till huvudgrupp B (Utvinning av mineral) i Statistikcentralens näringsgrensindelning 2008; med industri jämställs stödverksamhet av ringa omfattning som utövas vid det industribedrivande företagets produktionsställe och som huvudsakligen hänför sig till företagets egen industriella produktion samt yrkesmässig växthusodling,

6 a) datorhall ett datacenter med en sammanlagd effekt på över fem megawatt, där ett företag bedriver informationstjänstverksamhet, informationsbehandling, uthyrning av serverutrymme och därtill hörande tjänster som sin huvudsakliga näringsverksamhet, (20.12.2013/1072)

7) företag en näringsidkare inom industrin med sådan rörelse eller yrkesutövning som avses i lagen om beskattning av näringsinkomst (360/1968),

8) räkenskapsperiod en sådan räkenskapsperiod som avses i 1 kap. 4 § i bokföringslagen (1336/1997),

9) förädlingsvärde det sammanlagda beloppet av rörelsevinst eller rörelseförlust, avskrivningar och värdenedgång samt personalkostnader enligt det bokslut som fastställts för företagets räkenskapsperiod utan sådan accisåterbäring som avses i denna lag,

10) kombinerad produktion av el och värme den under en skatteperiod av ett kraftverk utförda produktionen av el och värme för vidare utnyttjande antingen samtidigt eller var för sig,

11) apparater för egen förbrukning sådana anordningar och aggregat som anläggningen behöver för produktion av el eller av el och värme och för upprätthållande av produktionsberedskapen och som behövs för avlägsnande och minskande av de miljöolägenheter som anläggningen orsakar; genom förordning av handels- och industriministeriet utfärdas närmare bestämmelser om de anordningar och aggregat som hänförs till apparater för egen förbrukning,

12) kraftverk en på ett visst område verkande funktionell helhet vars syfte är att producera el eller el och värme samt lagra el i ellager, (19.12.2018/1226)

12 punkten har ändrats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019. Den tidigare formen lyder:

12) kraftverk en på ett visst område verkande funktionell helhet vars syfte är att producera el eller el och värme,

13) återanvändningsbränsle bränsle med kända egenskaper som framställts genom mekanisk bearbetning av brännbart, torrt och fast samhälls- och företagsavfall som sorterats på uppkomstplatsen; med återanvändningsbränsle jämställs produktgas som framställts ur avfallsbränsle genom en termisk förgasningsprocess,

14) biogas en energirik gasblandning som uppstår ur kolhaltiga material som resultat av en biologisk förruttnelseprocess,

15) skogsflis brännflis som framställs i skogen eller vid en terminal eller en fabrik av trädrester som uppstår i skogen i samband med avverkningar, såsom trädtoppar, grenar, barr, löv, stubbar och rötter, (30.12.2010/1400)

16) kolväte organiska föreningar som består av kol och väte eller produkter som innehåller kolväteblandningar, (30.12.2010/1400)

17) överföringsnät för naturgas ett sådant överföringsnät för naturgas som avses i 3 § 2 punkten i naturgasmarknadslagen (587/2017), (25.8.2017/591)

18) naturgasnätsinnehavare innehavare av överföringsnät som avses i 3 § 9 punkten i naturgasmarknadslagen, (25.8.2017/591)

19) registrerad användare en fysisk eller juridisk person som använder naturgas i skattefritt syfte som avses i denna lag och som är registrerad som skattskyldig hos tullmyndigheten, (30.12.2010/1400)

20) uppvärmning användning av bränslen för förbränningsändamål, (16.11.2012/612)

21) privat fritidsbåt ett fartyg som av en fysisk eller juridisk person som äger eller hyr fartyget eller på något annat sätt fått nyttjanderätt till det används för annat än kommersiella ändamål och särskilt för andra ändamål än transport av passagerare eller varor mot ersättning eller i en offentlig myndighets verksamhet eller för tillhandahållande av tjänster. (16.11.2012/612)

2 a § (30.12.2010/1400)

Utöver de i 2 § 2 punkten avsedda energiprodukterna ska alla andra kolväten i gasform och fast form som används, är avsedda att användas eller säljs för uppvärmning beskattas enligt skattesatsen för motsvarande uppvärmningsbränsle i skattetabellen.

Skattskyldig är den som överlåter eller själv använder bränslen som avses i 1 mom. för uppvärmning.

2 b § (21.12.2007/1306)

Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas att de i denna lag nämnda varukoderna i tulltariffen uppdateras att motsvara gällande varukoder, under förutsättning att detta inte leder till att elström eller någon energiprodukt läggs till eller avlägsnas från att omfattas av denna lag, ej heller till att accisbeloppet ändras.

3 § (16.12.2016/1180)

På de behöriga myndigheterna tillämpas 4 § i punktskattelagen (182/2010).

4 § (30.12.2010/1400)

Punktskatt och försörjningsberedskapsavgift ska betalas enligt skattetabell 1 eller 2 i bilagan.

Skatt enligt skatteklass II i skattetabell 2 betalas för elström som används i industri eller datorhallar och som vid leveransen kan mätas separat. För övrig elström betalas skatt enligt skatteklass I. (20.12.2013/1072)

Om stenkol eller naturgas används i kombinerad el- och värmeproduktion sänks energiinnehållsskatten med 100 procent av det som anges i skattetabellen. (19.12.2018/1226)

3 mom. har ändrats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019. Den tidigare formen lyder:

Om stenkol eller naturgas används i kombinerad el- och värmeproduktion är koldioxidskatten hälften av det som anges i skattetabellen.

Elaccisskyldighet
5 § (24.4.2015/501)

Skyldiga att betala punktskatt och försörjningsberedskapsavgift för elström är

1) nätinnehavare,

2) elproducenter och småskaliga producenter,

3) de som har anskaffat eller själv producerat elström med punktskatt enligt skatteklass II, om elströmmen har använts för eller överlåtits till ett ändamål som förutsätts i skatteklass I,

4) de som inte är nätinnehavare men som i sin förvärvsverksamhet tar emot elström från en annan medlemsstat eller importerar elström från ett område utanför unionen, om elströmmen inte går via ett elnät i Finland, (19.12.2018/1226)

4 punkten har ändrats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019. Den tidigare formen lyder:

4) de som inte är nätinnehavare men som i sin förvärvsverksamhet tar emot elström från en annan medlemsstat eller importerar elström från ett område utanför unionen, om elströmmen inte går via ett elnät i Finland.

5) innehavare av skattefria ellager. (19.12.2018/1226)

5 punkten har tillfogats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019.

5 punkten tillämpas fr.o.m. 1.4.2019.

Grunderna för bestämmande av accis på elström
6 §

Accis och försörjningsberedskapsavgift för elström påförs enligt accistabellen för varje skatteperiod för den mängd elström som

1) en nätinnehavare överlåter till förbrukning,

2) en elproducent eller småskalig producent producerar och för den mängd som en elproducent eller småskalig producent har anskaffat skattefritt och använder själv eller överlåter för skattepliktig förbrukning, (24.4.2015/501)

3) en i 5 § 3 punkten avsedd skattskyldig använder under skatteperioden, varvid skatt påförs till det belopp som utgör skillnaden mellan skatten på elström enligt skatteklass I och skatten på elström enligt skatteklass II, (19.12.2018/1226)

3 punkten har ändrats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019. Den tidigare formen lyder:

3) en accisskyldig enligt 5 § 1 mom. 3 punkten använder under en skatteperiod, varvid den accis som påförs är lika stor som skillnaden mellan accisen enligt accisklass I och II,

4) en skattskyldig enligt 5 § 4 punkten tar emot eller importerar, (19.12.2018/1226)

4 punkten har ändrats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019. Den tidigare formen lyder:

4) en accisskyldig enligt 5 § 1 mom. 4 punkten tar emot eller importerar.

5) en innehavare av ett skattefritt ellager överlåter för konsumtion. (19.12.2018/1226)

5 punkten har tillfogats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019.

5 punkten tillämpas fr.o.m. 1.4.2019.

Trots 1 mom. 1 och 3 punkten kan såsom den mängd elström som överlåtits till förbrukning eller förbrukats anses den mängd för vilken elnätsinnehavaren direkt eller via ett försäljningsbolag debiterar elanvändaren i samband med överföringen. Mängden skattebelagd elström för en eller flera skatteperioder kan härvid hänföras till den skatteperiod under vilken elanvändaren debiteras för redan levererad elström eller elström som ska levereras. Om punktskatten på elström då har ändrats, ska punktskatt dock betalas enligt den punktskatt som gäller vid leveranstidpunkten. Elnätsinnehavaren och elproducenten har rätt att i sin skattedeklaration från den punktskatt på elström och försörjningsberedskapsavgift som hänför sig till skatteperioden dra av punktskatt på elström och försörjningsberedskapsavgift som uppgetts och betalats utan grund. Avdraget ska göras inom tre år räknat från ingången av det år som följer på den skatteperiod då skatten uppgavs utan grund. Avdraget får vara högst lika stort som den punktskatt och försörjningsberedskapsavgift som hänför sig till skatteperioden. (20.12.2013/1132)

Elproducenter och småskaliga producenter ska lämna Skatteförvaltningen en separat skattedeklaration för varje kraftverk och innehavare av skattefria ellager ska lämna Skatteförvaltningen en separat skattedeklaration för varje skattefritt ellager. (19.12.2018/1226)

3 mom. tillämpas fr.o.m. 1.4.2019.

3 mom. har ändrats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019. Den tidigare formen lyder:

Elproducenter och småskaliga producenter ska lämna Skatteförvaltningen en separat skattedeklaration för varje kraftverk. (16.12.2016/1180)

Med skatteperiod avses en kalendermånad. Skatteperioden för småskaliga producenter är ett kalenderår. (24.4.2015/501)

Accisfri elström
7 § (19.12.2018/1226)

Fri från punktskatt och försörjningsberedskapsavgift är elström som

1) förbrukas vid produktion av el eller vid kombinerad produktion av el och värme i ett kraftverks apparater för egen förbrukning,

2) har producerats av en småskalig producent och som inte överförs till ett elnät,

3) överförs till ett elnät av en elproducent, en småskalig producent eller en sådan skattskyldig som avses i 5 § 4 punkten,

4) överförs mellan elnät,

5) en nätinnehavare eller elproducent överför till en annan elproducent,

6) överförs till ett skattefritt ellager av en nätinnehavare, elproducent eller småskalig producent,

7) överförs från ett skattefritt ellager till ett elnät eller ett annat skattefritt ellager,

8) överförs från ett ellager till ett elnät, ett skattefritt ellager eller ett annat ellager,

9) levereras för att direkt användas inom den eldrivna spårbundna trafiken,

10) överförs till ett område utanför unionen eller levereras till förbrukning i något annat område inom unionen än Finland.

7 § har ändrats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019. Den tidigare formen lyder:

7 § (24.4.2015/501)

Fri från punktskatt och försörjningsberedskapsavgift är elström som

1) överförs mellan elnät,

2) överlåts till ett elnät av en elproducent, en småskalig producent eller en sådan skattskyldig som avses i 5 § 1 mom. 4 punkten,

3) överlåts till ett område utanför unionen eller levereras till förbrukning i något annat område inom unionen än Finland,

4) levereras för att direkt användas inom den eldrivna spårbundna trafiken,

5) förbrukas vid produktion av el eller vid kombinerad produktion av el och värme i ett kraftverks apparater för egen förbrukning,

6) en nätinnehavare eller elproducent överlåter till en annan elproducent,

7) har producerats av en småskalig producent och som inte överlåts till ett elnät.

Stöd för elproduktion (20.12.2002/1168)
8 § (30.12.2010/1396)

8 § har upphävts genom L 30.12.2010/1396.

Accisåterbäring för energiintensiva företag (20.12.2002/1168)
8 a § (20.12.2002/1168)

När de punktskatter som ett företag under räkenskapsperioden betalat för i denna lag avsedda produkter, för lätt och tung brännolja, biobrännolja och flytgas som används inom industrin för annat ändamål än som motorbränsle eller de punktskatter som ingått i anskaffningspriset för dessa produkter (beloppet av betalda punktskatter) utgör mer än 0,5 procent av företagets förädlingsvärde, har företaget rätt att beträffande den överskjutande delen ansöka om att 85 procent av de punktskatter som betalts ska återbäras (skatteåterbäring). Det förädlingsvärde som används vid beräkningen av skatteåterbäringen ska vara noll eller högre. Av den på detta sätt beräknade skatteåterbäringen utbetalas dock endast den andel som överstiger 50 000 euro. Vid beräkningen av beloppet av betalda punktskatter kan företaget beakta punktskatter på i detta moment avsedda produkter som ingår i fjärrvärme och processånga som anskaffats av företaget, om det kan lägga fram tillförlitlig utredning om dessa. Punktskatter som ingår i köpvärme bestäms utifrån medeltalet av de punktskatter som ingår i den värmeproducerande anläggningens värmeproduktion under skatteperioden. (19.12.2014/1185)

Vid beräkningen av det i 1 mom. avsedda beloppet av betalda punktskatter avdras skatteåterbäringar som avses i 14 och 22 § samt skatteåterbäringar som avses i 9 a § i lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994) och i 1 § i lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006). Om företaget under räkenskapsperioden har överlåtit produkter som avses i denna paragraf, ska skatt som företaget betalat för dessa produkter eller som ingår i dessa produkter inte beaktas vid beräkningen av beloppet av betald punktskatt. (16.12.2016/1180)

Ansökan om skatteåterbäring ska lämnas till Skatteförvaltningen inom sex månader från utgången av räkenskapsperioden. (16.12.2016/1180)

Om inte något annat bestäms i denna lag, tillämpas på skatteåterbäring vad som i punktskattelagen eller med stöd av den bestäms eller föreskrivs om skatterättelse, efterbeskattning, skatteförhöjning, bokföringsskyldighet, granskning av och skyldighet att lämna uppgifter, överklagande samt om punktskatt i övrigt. Om företaget till någon annan efter räkenskapsperiodens utgång har överlåtit sådana produkter som avses i denna paragraf för vilka punktskatt har återburits med stöd av 1 mom., återkrävs skatteåterbäringen. Företaget ska utan dröjsmål anmäla överlåtelsen till Skatteförvaltningen för vidtagande av åtgärder som avses i detta moment. (16.12.2016/1180)

På stödet tillämpas lagen om tillämpning av vissa av Europeiska gemenskapernas bestämmelser om statligt stöd.

8 b § (20.12.2002/1168)

8 b § har upphävts genom L 20.12.2002/1168.

Registrering av elaccisskyldiga
9 § (16.12.2016/1180)

En nätinnehavare, elproducent och småskalig producent ska göra en skriftlig anmälan till Skatteförvaltningen för registrering som skattskyldig. I anmälan ska den skattskyldiges namn, adress och kontaktuppgifter uppges. För kraftverk ska dessutom kraftverkets typ, nominella effekt, huvudsakliga bränslen och fastighetsbeteckning uppges. Anmälan ska göras separat för varje anläggning. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska anmälas för verkställandet av, tillsynen över och utvecklandet av beskattningen. Anmälan ska göras inom tre månader från det att verksamheten inleddes.

Registret förs av Skatteförvaltningen.

På en elnätsinnehavare, elproducent och småskalig producent och på en skattskyldig enligt 5 § 3 och 4 punkten tillämpas vad som i punktskattelagen föreskrivs om skattskyldig som deklarerar per skatteperiod.

Verksamhet och tillstånd i anslutning till skattefri lagring av elenergi (19.12.2018/1226)

Mellanrubriken har tillfogats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019.

9 a § (19.12.2018/1226)

Skatteförvaltningen beviljar på ansökan tillstånd att vara verksam som innehavare av skattefritt ellager och tillstånd för hållande av skattefritt ellager. Tillståndet måste vara gällande när verksamheten inleds och så länge den pågår.

Tillstånd för hållande av skattefritt ellager kan beviljas den som i sin förvärvsverksamhet bedriver lagring av el i ett ellager placerat på ett fast driftställe.

Tillståndet för skattefritt ellager beviljas för en lokal, ett område eller ett aggregat som är i tillståndshavarens besittning och kan övervakas av den behöriga myndigheten och för vilket den sökande har beviljats eller beviljas tillstånd att vara verksam som innehavare av skattefritt ellager.

Den sökandes namn, adress och kontaktuppgifter ska framgå av ansökan. Uppgift ska också ges om ellagrets effekt och fastighetsbeteckning. En separat ansökan ska göras för varje ellager. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som ska uppges för verkställandet av, tillsynen över och utvecklandet av beskattningen. I övrigt tillämpas vad som föreskrivs i 26–30 § i punktskattelagen.

9 a § har tillfogats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019.

9 a § tillämpas fr.o.m. 1.4.2019.

9 b § (19.12.2018/1226)

På en innehavare av skattefritt ellager tillämpas vad som i punktskattelagen föreskrivs om skattskyldiga som deklarerar per skatteperiod.

Skattefri lagring av el ska göras i ett skattefritt ellager. Mängden el som matas in och ut ur ellagret ska mätas på ett tillförlitligt sätt. Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om hur mängden el ska mätas.

9 b § har tillfogats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019.

9 b § tillämpas fr.o.m. 1.4.2019.

Kombinerad produktion av el och värme
10 § (20.12.2002/1168)

När elström produceras vid kombinerad produktion av el och värme betalas accis på de bränslen som används för produktion av värme enligt accistabellen på basis av den bränslemängd som erhålls genom att multiplicera den till förbrukning överlåtna värmen med koefficienten 0,9.

I 1 mom. avsedda bränslen som använts för produktion av värme fastställs på basis av den värme som överlåtits till förbrukning med användning av effektiva värmevärden. Med värme som överlåtits till förbrukning avses den värmemängd som överlåtits från ett kraftverk till ett fjärrvärme- eller processångnät och motsvarande vidare utnyttjande.

Alla bränslen anses ha använts i samma proportioner både vid produktionen av värme och vid produktionen av el.

Stenkol
11 §

Accis och försörjningsberedskapsavgift för stenkol bestäms

1) för en auktoriserad lagerhållare på basis av de mängder som enligt lagerhållarens bokföring överlåtits till accisbelagd förbrukning under skatteperioden,

2) för stenkol som en auktoriserad lagerhållare under skatteperioden tagit för egen förbrukning på basis av de mängder som tagits i bruk.

12 §

Fritt från accis och försörjningsberedskapsavgift är

1) stenkol som används såsom råvara eller hjälpprodukt vid industriell produktion eller direkt vid första användningen då en vara tillverkas,

2) stenkol som en auktoriserad lagerhållare levererar för att överlåtas till förbrukning i något annat område inom gemenskapen än Finland,

3) stenkol som används vid elproduktion och vid idriftsättning, urdrifttagning eller upprätthållande av produktionsberedskap för separat elproduktion, (16.11.2012/612)

4) stenkol som används i fartygstrafik som drivmedel för andra fartyg än privata fritidsbåtar. (16.11.2012/612)

Befrielsen från accis och avgift enligt 1 mom. 3 punkten gäller dock inte sådan elproduktion som avses i 1 § 3 mom. eller 2 § 5 b-punkten. (30.12.2015/1722)

Om en auktoriserad lagerhållare vid eftergranskning inte kan förete en tillförlitlig utredning om en sådan accisfri leverans som avses i 1 mom. 2 punkten, skall för produkterna betalas accis enligt denna lag.

4 mom. har upphävts genom L 30.12.2010/1400. (30.12.2010/1400)

13 § (21.12.2007/1306)

13 § har upphävts genom L 21.12.2007/1306.

14 § (30.12.2010/1400)

Om någon annan än en godkänd upplagshavare har använt stenkol enligt 4 § 3 mom. eller för ändamål som enligt 12 § 1 mom. 1, 3 eller 4 punkten är skattefria, genomförs skattesänkningen eller skattefriheten genom att den betalda skatten helt eller delvis på ansökan återbärs till användaren. (16.11.2012/612)

Ansökan om återbäring kan avse det stenkol som använts under ett kalenderår eller separat det stenkol som använts under perioden januari–juni respektive perioden juli–december. Återbäring ska sökas inom tre år från utgången av den ovan nämnda användningsperioden. Återbäringen förutsätter att sökanden lägger fram en tillförlitlig redogörelse för den skattefria användningen av produkterna. Återbäring betalas inte ut, om det belopp som ska återbetalas är mindre än 330 euro. Närmare bestämmelser om utbetalningstidpunkten får utfärdas genom förordning av statsrådet. Om inte något annat bestäms i denna lag, gäller i tillämpliga delar för skatteåterbäringen vad som i punktskattelagen eller med stöd av den föreskrivs om skatterättelse, efterbeskattning, skattehöjning, bokföringsskyldighet, granskning av uppgifter, skyldighet att lämna uppgifter och ändringssökande samt vad som i övrigt föreskrivs om punktskatt.

Tallolja och bränntorv (16.12.2016/1180)
15 §

Den som i sitt kraftverk eller sin värmecentral använder bränntorv för att producera mer värme än 5 000 MWh om året är skyldig att betala punktskatt på all den bränntorv som använts för att producera värmen enligt skattetabell 2 i bilagan. (30.12.2010/1400)

Skyldig att betala accis på tallolja är den som idkar industriell produktionsverksamhet för tallolja som han använt för uppvärmningsändamål.

16 § (16.12.2016/1180)

Skatt på bränntorv och tallolja påförs för varje skatteperiod enligt de bestämmelser som är i kraft den dag då bränntorv och tallolja använts för ett sådant ändamål som avses i 15 §. En användare enligt 15 § ska lämna Skatteförvaltningen en separat skattedeklaration för varje anläggning. Med skatteperiod avses en kalendermånad.

17 § (16.12.2016/1180)

En användare enligt 15 § ska göra en skriftlig anmälan till Skatteförvaltningen för registrering som skattskyldig. Anmälan ska göras separat för varje anläggning.

Registret förs av Skatteförvaltningen.

18 § (16.12.2016/1180)

18 § har upphävts genom L 16.12.2016/1180.

19 §

Den accisskyldige skall för påförande av accis ha sådan bokföring varav framgår användningen av de produkter som avses i 15 § och lagermängden samt övriga uppgifter som behövs för påförande av accis och tillsyn över beskattningen.

Naturgas
20 § (30.12.2010/1400)

På överföringsnät för naturgas tillämpas bestämmelserna om skatteupplag i punktskattelagen och på naturgasnätsinnehavare bestämmelserna om godkänd upplagshavare i punktskattelagen med undantag för 21–29 § i punktskattelagen.

20 a § (30.12.2010/1400)

Utöver vad som föreskrivs i punktskattelagen är naturgasnätsinnehavare och registrerade användare skyldiga att betala punktskatt och försörjningsberedskapsavgift på naturgas.

20 b § (30.12.2010/1400)

Utöver vad som föreskrivs om beskattningsbara kvantiteter i punktskattelagen påförs registrerade användare skatt och försörjningsberedskapsavgift på naturgas som under skatteperioden har använts i skattepliktigt syfte.

21 § (30.12.2010/1400)

Fri från punktskatt och försörjningsberedskapsavgift är naturgas som används

1) som råvara eller hjälpprodukt vid industriell produktion eller direkt vid första användningen då en vara tillverkas,

2) som energikälla vid oljeraffineringsprocessen,

3) vid elproduktion och vid idriftsättning, urdrifttagning eller upprätthållande av produktionsberedskap för separat elproduktion, med undantag för elproduktion som avses i 1 § 3 mom. och 2 § 5 b-punkten, (30.12.2015/1722)

4) i fartygstrafik som drivmedel för andra fartyg än privata fritidsbåtar. (16.11.2012/612)

En naturgasnätsinnehavare eller en godkänd upplagshavare får överlåta naturgas skattefritt, om mottagaren är en registrerad användare eller om naturgasen överlåts för att användas för det ändamål som nämns i 1 mom. 4 punkten. (16.11.2012/612)

21 a § (16.12.2016/1180)

En naturgasnätsinnehavare ska skriftligen registrera sig som skattskyldig hos Skatteförvaltningen.

Den som använder naturgas för skattefritt ändamål kan ansöka om att bli registrerad användare separat för varje användningsställe. En registrerad användare som inte längre har i 21 § avsedd skattefri användning ska återta registreringen.

På en registrerad användare tillämpas vad som i punktskattelagen föreskrivs om skattskyldig som deklarerar per skatteperiod.

Skatteförvaltningen får trots sekretessbestämmelserna lämna ut namn och kontaktuppgifter över dem som registrerats som registrerade användare till naturgasnätsinnehavare och godkända naturgasupplagshavare.

Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om registreringsförfarandet enligt 1 och 2 mom.

22 § (30.12.2010/1400)

Den i 4 § 3 mom. avsedda skattesänkningen och den i 21 § avsedda skattefriheten kan genomföras så att den skatt som betalats för naturgas helt eller delvis återbärs till användaren på ansökan. (19.12.2018/1226)

1 mom. har ändrats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019. Den tidigare formen lyder:

Den i 4 § 3 mom. avsedda sänkningen av koldioxidskatt och den i 21 § avsedda skattefriheten kan genomföras så att den skatt som betalats för naturgas helt eller delvis återbärs till användaren på ansökan.

Ansökan om återbäring kan avse den naturgas som har använts under ett kalenderår eller separat den naturgas som använts under perioden januari–juni respektive perioden juli–december. Återbäring ska sökas senast inom tre år från utgången av den ovan nämnda perioden. Återbäring förutsätter att sökanden lägger fram en tillförlitlig redogörelse för den skattefria användningen av produkterna. Skatteåterbäringen betalas ut enligt den skattetabell som gäller när produkten har anskaffats. Återbäring betalas inte ut, om det belopp som ska återbetalas är mindre än 330 euro.

Om inte något annat bestäms i denna lag, tilllämpas på skatteåterbäringen vad som i punktskattelagen bestäms om skatterättelse, efterbeskattning, skattehöjning, bokföringsskyldighet, granskning av och skyldighet att lämna uppgifter och sökande av ändring.

Särskilda stadganden
23 §

Till den del något annat inte föreskrivs i denna lag tillämpas punktskattelagen. På elström, bränntorv och tallolja tillämpas dock inte bestämmelserna i 21–29 § och 8 kap. i punktskattelagen. (30.12.2010/1400)

Om produkter som har skickats från en annan medlemsstat importeras eller tas emot i Finland av någon annan än en godkänd upplagshavare eller registrerad mottagare, tillämpas de bestämmelser i punktskattelagen som gäller produkter som frisläppts för konsumtion i en annan medlemsstat. (30.12.2010/1400)

Vad som i 1 mom. stadgas om påförande av accis på elström och stenkol samt i 24 § om påförande av accis på naturgas gäller på motsvarande sätt även den försörjningsberedskapsavgift som skall uppbäras för elström och ovan nämnda bränslen.

24 § (16.12.2016/1180)

24 § har upphävts genom L 16.12.2016/1180.

25 § (16.12.2016/1180)

25 § har upphävts genom L 16.12.2016/1180.

26 §

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

26 a § (19.12.2014/1185)

Den skattesänkning som avses i 4 § 2 och 3 mom. och den skatteåterbäring som avses i 8 a § beviljas inte till företag som är i ekonomiska svårigheter enligt artikel 1.4 c i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget eller till företag enligt artikel 1.4 a i den förordningen som är föremål för ett betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

26 a § (20.12.2013/1132)

Den skattesänkning som avses i 4 § 2 och 3 mom. och den skatteåterbäring som avses i 8 a § tillämpas inte på företag som enligt artikel 1.6 c i kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning) är i ekonomiska svårigheter eller på företag som har oreglerade återbetalningskrav enligt artikel 1.6 a till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden.

26 b § (19.12.2018/1226)

En elnätsinnehavare, en elproducent och en innehavare av skattefritt ellager ska årligen specifikt för varje stödmottagare till den stödmyndighet som avses i punktskattelagen anmäla leverans av el enligt 4 § 2 mom.

26 b § tillämpas fr.o.m. 1.4.2019.

26 b § har ändrats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019. Den tidigare formen lyder:

26 b § (17.6.2016/480)

En elnätsinnehavare och en elproducent ska årligen specifikt för varje stödmottagare till den stödmyndighet som avses i punktskattelagen anmäla leverans av el enligt 4 § 2 mom.

Ikraftträdande
27 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Genom denna lag upphävs lagen den 29 december 1994 om accis på vissa energikällor (1473/1994).

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Övergångsstadganden
28 §

Den som med stöd av den upphävda lagen har haft rätt att vara verksam som auktoriserad lagerhållare eller registrerad näringsidkare eller som hos tullverket har gjort en registreringsanmälan om användning av bränntorv eller tallolja, behöver inte på nytt ansöka om nämnda tillstånd eller registrera sig på nytt med stöd av denna lag.

Denna lag tillämpas även på sådana produkter i produktgrupp 3 i accistabellen som den 15 november 1996 eller därefter, men före lagens ikraftträdande, har tagits emot i Finland eller överlåtits i fri rörelse i Finland och som tas i bruk vid produktion av värme efter lagens ikraftträdande, om accis och försörjningsberedskapsavgift inte har betalts för dem med stöd av denna lag. Accisskyldig är då den som använder produkten och som påförs accis för varje kalendermånad som betraktas som skatteperiod för de produkter som har använts för produktion av värme under skatteperioden. Den accisskyldige skall avge accisdeklaration till distriktstullkammaren på den ort där användningen äger rum, så som stadgas i 22 § 1 mom. lagen om påförande av accis. Accisen skall betalas inom den tid som anges i 35 § 1 mom. lagen om påförande av accis. Den accisskyldige har rätt att dra av den accis som redan har betalts för produkten från den accis som skall betalas för produkten enligt accistabellen.

Stöd enligt 8 § betalas för elström som produceras den 1 januari 1997 och därefter. (13.12.2001/1244)

Den som när denna lag träder i kraft är accisskyldig enligt 5 § 1 mom. 1 eller 2 punkten, skall inlämna i 9 § 1 mom. avsedd registeranmälan senast en månad efter ikraftträdandet.

RP 225/1996, StaUB 44/1996, RSv 243/1996
SKATTETABELL 1
ProduktProduktgruppEnergiinnehållsskattKoldioxidskattFörsörjningsberedskapsavgiftSammanlagt
Stenkol, stenkolsbriketter, fasta bränslen av stenkol euro/t152,77147,811,18201,76
Naturgas, euro/MWh27,6312,940,08420,654
SKATTETABELL 2
ProduktProduktgruppEnergiskattFörsörjningsberedskapsavgiftSammanlagt
Elström cent/kWh
– skatteklass I12,240,0132,253
– skatteklass II20,690,0130,703
Tallolja cent/kg327,510,0027,51
Bränntorv euro/MWh43,000,003,00

Bilagan har ändrats genom L 1226/2018, som trädde i kraft 1.1.2019. Den tidigare formen lyder:

SKATTETABELL 1 (19.12.2017/973)
ProduktProduktgruppEnergiinnehållsskattKoldioxidskattFörsörjningsberedskapsavgiftSammanlagt
Stenkol, stenkolsbriketter, fasta bränslen av stenkol euro/t153,13149,561,18203,87
Naturgas, euro/MWh27,5012,280,08419,864
SKATTETABELL 2(19.12.2017/973)
ProduktProduktgruppEnergiskattFörsörjningsberedskapsavgiftSammanlagt
Elström cent/kWh
– skatteklass I12,240,0132,253
– skatteklass II20,690,0130,703
Tallolja cent/kg328,920,0028,92
Bränntorv euro/MWh41,900,001,90

Ikraftträdelsestadganden:

19.12.1997/1261:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Det förfarande som avses i 8 a § 3 mom. i denna lag iakttas från ingången av den kalendermånad som följer efter att kommissionen har godkänt det i momentet avsedda stödet. För tiden mellan den dag då denna lag träder i kraft och den kalendermånad som godkännandet av stödet avser betalas stödet i efterskott på ansökan. Storleken på stödet är då den accis som har betalts för elströmmen och på stödet tillämpas i övrigt vad som bestäms i 8 § 2–5 mom.

RP 194/1997, StaUB 36/1997, RSv 205/1997

10.7.1998/510:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1998.

Det förfarande som avses i 8 a § 3 mom. i denna lag i fråga om elström som produceras med avgaser från metallurgiska processer tillämpas från ingången av den kalendermånad som följer efter kalendermånaden under vilken kommissionen godkänt det stöd som avses i momentet. För tiden mellan denna lags ikraftträdande och kalendermånaden då stödet godkändes betalas stödet på ansökan i efterskott. Stödet är då lika stort som accisen på elström, och på stödet tillämpas i övrigt 8 § 2–5 mom.

Lagens 8 b § tillämpas första gången på den räkenskapsperiod som inleds sedan denna lag trätt i kraft.

RP 55/1998, StaUB 19/1998, RSv 76/1998, Rådets direktiv 92/82/EEG ; EGT nr L 316, 31.10.1992, s. 19

26.10.2001/919:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

RP 91/2001, FiUB 12/2001, RSv 101/2001

13.12.2001/1244:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. (L 1244/2001 trädde i kraft enligt F 333/2003 den 7.5.2003.)

RP 131/2001, FiUB 30/2001, RSv 175/2001

20.12.2002/1168:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Stöd som avses i 8 och 8 a § kan betalas efter det att Europeiska gemenskapernas kommission har beviljat tillstånd därtill.

Endast acciser som ingår i fjärrvärme eller processånga som anskaffats efter lagens ikraftträdande kan beaktas i beloppet av betalda acciser i ett energiintensivt företags återbäringskalkyl enligt 8 a § 1 mom.

RP 130/2002, FiUB 38/2002, RSv 228/2002

23.6.2005/447:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

I fråga om accis som uppbärs för bränntorv som före denna lags ikraftträdande använts för värmeproduktion och i fråga om stöd för elström som före ikraftträdandet producerats med bränntorv i kraftvärmeverk med en effekt på högst 40 megavoltampere tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Ikraftträdelsestatgandets 2 mom. har tillfogats som rättelse.

RP 37/2005, FiUB 12/2005, RSv 62/2005

1.12.2006/1058:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. I fråga om el enligt 4 § 2 mom. som används inom industrin skall accis från och med början av den kalendermånad som följer efter den då Europeiska gemenskapernas kommission godkänt sänkningen av accisen betalas enligt accisklass II för elström i den accistabell som utgör bilaga till lagen.

Den som är skyldig att betala accis för elström och som i sin accisdeklaration uppger el i accisklass II under tiden mellan denna lags ikraftträdande och den kalendermånad som följer efter den då kommissionen har godkänt sänkningen av accisen, har rätt att i accisdeklarationerna för de skatteperioder som följer efter månaden då sänkningen av accisen godkändes som accisfri leverans uppge motsvarande mängd elström använd inom industrin.

På stödet för el som producerats med ved eller träbaserade bränslen, avgaser från metallurgiska processer eller reaktionsvärme från kemiska processer innan denna lag trätt i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 120/2006, FiUB 24/2006, RSv 161/2006

21.12.2007/1306:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

RP 61/2007, FiUB 17/2007, RSv 85/2007

30.12.2010/1396:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Trots 1 mom. träder 15 §, 16 § 2 mom., 16 § 3 mom. 2 punkten, 23 §, 25 § 3 mom., 26 § 1 mom., 30 §, 34 § 2 mom. och 62 § 3 mom. i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.

Genom denna lag upphävs 8 § i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996) sådan den paragrafen lyder i lagarna 1168/2002, 447/2005 och 1058/2006.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 152/2010, EkUB 30/2010, GrUU 37/2010, JsUU 21/2010, MiUU 20/2010, RSv 241/2010

30.12.2010/1400:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 147/2010, FiUB 51/2010, KoUU 12/2010, EkUU 24/2010, MiUU 18/2010, JuUU 20/2010, RSv 256/2010

22.12.2011/1444:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 53/2011, FiUB 22/2011, RSv 92/2011

22.12.2011/1446:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Lagen tillämpas på räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2012 och därefter.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 129/2011, FiUB 21/2011, RSv 91/2011

16.11.2012/612:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 91/2012, FiUB 19/2012, RSv 99/2012

21.12.2012/966:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 145/2012, FvUB 21/2012, RSv 150/2012

20.12.2013/1072:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.

L 1072/2013 trädde i kraft 1.4.2014 enligt F 1542/1994.

Lagen tillämpas på elström som den dag då lagen träder i kraft eller därefter förbrukas i datorhallar som omfattas av lagens tillämpningsområde.

RP 178/2013, FiUB 29/2013, RSv 169/2013

20.12.2013/1132:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 110/2013, FiUB 26/2013, RSv 162/2013

19.12.2014/1185:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

Lagens 8 a § 1 mom. tillämpas på räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2015 och därefter.

RP 128/2014, RP 234/2014, FiUB 30/2014, RSv 192/2014

24.4.2015/501:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2015.

De aktörer som avses i 9 § 3 mom. och som bedriver verksamhet när lagen träder i kraft ska göra en anmälan enligt 9 § 1 mom. inom tre månader från lagens ikraftträdande.

RP 349/2014, FiUB 44/2014, RSv 337/2014

24.4.2015/513:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.

L 513/2015 trädde i kraft 1.3.2016 enligt F 146/2016.

RP 359/2014, FiUB 49/2014, EkUU 55/2014, RSv 370/2014

30.12.2015/1722:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. Lagens 2 § 6 punkt träder dock i kraft först den 1 januari 2017. Skattetabell 2 i bilagan är i kraft tills lagen om ändring av bilagan till lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (513/2015) träder i kraft.

L 513/2015 trädde i kraft 1.3.2016 enligt F 146/2016.

RP 34/2015, FiUB 11/2015, EkUU 12/2015, RSv 73/2015

30.12.2015/1724:

Denna lag träder i kraft samtidigt som lagen om ändring av bilagan till lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (513/2015).

L 1724/2015 trädde i kraft 1.3.2016 enligt F 146/2016.

RP 34/2015, FiUB 11/2015, EkUU 12/2015, RSv 73/2015

17.6.2016/480:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

RP 56/2016, EkUB 11/2016, RSv 60/2016

16.12.2016/1177:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 136/2016, FiUB 20/2016, RSv 188/2016

16.12.2016/1180:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 159/2016, FiUB 17/2016, RSv 178/2016

25.8.2017/591:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

RP 50/2017, EkUB 11/2017, RSv 83/2017

19.12.2017/973:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

RP 138/2017, FiUB 18/2017, RSv 145/2017

19.12.2018/1226:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Bestämmelserna i 2 § 5 d- och 5 e-punkten, 5 § 5 punkten, 6 § 1 mom. 5 punkten, 6 § 3 mom. samt i 9 a, 9 b och 26 b § tillämpas dock först från och med den 1 april 2019.

RP 191/2018, FiUB 22/2018, RSv 143/2018

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.