Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

28.11.1994/1071

Förordning om obligatorisk upplagring av importerade bränslen

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

På föredragning av ministern för handläggning av ärenden som hör till handels- och industriministeriets verksamhetsområde stadgas med stöd av 10, 19 och 24 §§ lagen den 28 november 1994 om obligatorisk upplagring av importerade bränslen (1070/94):

1 §
Anmälan om obligatorisk upplagring

Med stöd av lagen om obligatorisk upplagring av importerade bränslen (1070/94) skall lagringsskyldiga stenkolsverk, naturgasverk samt importörer av stenkol, råolja, oljeprodukter och naturgas årligen inom en tidsfrist som Försörjningsberedskapscentralen förelägger, lämna en anmälan till Försörjningsberedskapscentralen om obligatorisk upplagring.

2 §
Ett stenkolsverks anmälan om obligatorisk upplagring

Stenkolsverk skall uppge

1) verkets faktiska totalförbrukning av stenkol under de tre föregående kalenderåren och den på basis av denna beräknade genomsnittliga förbrukningen av stenkol per månad,

2) 2 punkten har upphävts genom L 11.12.1997/1157. (11.12.1997/1157)

3) de importörer hos vilka stenkolen anskaffats.

3 §
Stenkolsimportörers anmälan om obligatorisk upplagring

Importörer av stenkol skall uppge

1) importörens faktiska import under föregående kalenderår,

2) den mängd stenkol som importören har exporterat under föregående kalenderår,

3) den mängd stenkol som importören under föregående kalenderår har levererat till statens säkerhetsupplag eller till stenkolsverk eller för användning som egentligt hjälpämne eller egentlig råvara vid industriell produktion samt de förbrukare av stenkol till vilka sådana leveranser har skett, samt

4) den genomsnittliga importen av stenkol per månad med beaktande av de avdrag som nämns i 2 och 3 punkten och som skall göras med stöd av 5 § 1 mom. lagen om obligatorisk upplagring av importerade bränslen.

4 §
Oljeimportörers anmälan om obligatorisk upplagring

Importörer av råolja och andra råvaror som används vid oljeraffinering samt importörer av oljeprodukter skall uppge (11.12.1997/1157)

1) importörens faktiska import under föregående kalenderår enligt varuslag,

2) den mängd olja som importören har exporterat under föregående kalenderår,

3) den mängd olja som importören under föregående år har levererat till statens säkerhetsupplag eller som har förädlats till råvara för industrin eller levererats för användning som råvara vid industriell produktion samt de förbrukare till vilka sådana leveranser har gjorts, samt

4) den genomsnittliga importen av råolja och andra råvaror som används vid oljeraffinering samt importen av en oljeprodukt per månad med beaktande av de avdrag som nämns i 2 och 3 punkten och som skall göras med stöd av 8 § 1 mom. lagen om obligatorisk upplagring av importerade bränslen. (11.12.1997/1157)

I import- och exportmängderna av råolja och andra råvaror som används vid oljeraffinering medtas inte sådana partier som importerats för att förädlas i Finland för en utländsk uppdragsgivares räkning, om de produkter som framställs av dessa inte konsumeras inom landet. (11.12.1997/1157)

5 §
Naturgasverks anmälan om obligatorisk upplagring

Naturgasverk skall uppge

1) den faktiska totala mängd naturgas som verket anskaffat under föregående kalenderår enligt importör eller återförsäljare,

2) den naturgasmängd som verket under föregående kalenderår har använt för industriell produktion, sålt vidare, exporterat eller levererat till statens säkerhetsupplag,

3) de utomstående förbrukare av naturgas till vilka verket har återförsålt naturgas, samt

4) den genomsnittliga anskaffningen av naturgas per månad med beaktande av de avdrag som nämns i 2 och 3 punkten och som skall göras med stöd av 11 § 1 mom. lagen om obligatorisk upplagring av importerade bränslen.

6 §
Naturgasimportörers anmälan om obligatorisk upplagring

Importörer av naturgas skall uppge

1) importörens faktiska import av naturgas under föregående kalenderår,

2) den mängd naturgas som importören under föregående kalenderår har använt för industriell produktion, exporterat eller levererat till statens säkerhetsupplag,

3) den mängd naturgas som importören under föregående kalenderår har levererat till naturgasverk eller för industriell produktion samt de verk till vilka sådana leveranser har gjorts,

4) den genomsnittliga importen av naturgas per månad med beaktande av de avdrag som nämns i 2 och 3 punkten och som skall göras med stöd av 12 § 1 mom. lagen om obligatorisk upplagring av importerade bränslen.

7 §
Placering av ett upplag

Den lagringsskyldige skall i sin anmälan göra en framställning om var det obligatoriska upplaget skall vara placeras.

7 a § (11.12.1997/1157)
Placering av ett upplag utomlands

När den lagringsskyldige vill placera ett obligatoriskt upplag utomlands skall denne för Försörjningsberedskapscentralen förete en utredning om

1) arten och mängden av den produkt som skall placeras utomlands specificerad enligt de anvisningar som Försörjningsberedskapscentralen har gett,

2) hur länge placeringen utomlands kommer att räcka,

3) upplagets placeringsplats,

4) uppgifter om den sammanslutning som sköter upplaget,

5) de avtalsarrangemang som ligger till grund för placeringen av upplaget samt

6) de förberedelser genom vilka man har berett sig på att ta i bruk upplaget eller att flytta det till Finland och om andra omständisheter som Försörjningsberedskapscentralen bestämmer.

7 b § (9.6.2016/432)
Tillgänglighet hos ett upplag

Importören ska placera obligatoriska upplag av råolja och oljeprodukter så att upplagen kan tas i bruk och faktiskt levereras till slutanvändare och marknader inom sådana tidsfrister och under sådana förhållanden att eventuella leveransproblem kan lindras.

De obligatoriska upplagen av råolja och oljeprodukter ska alltid vara fysiskt åtkomliga så att försörjningsberedskapen är tryggad.

8 §
Bränsle som ersätter naturgas

Naturgasverk och importörer av naturgas skall i sin anmälan om obligatorisk upplagring göra en framställning om det bränsle som skall lagras och redogöra för dess lämplighet för den egna energiproduktionen, inverkningarna på denna samt värmevärdet på den produkt som skall lagras.

9 §
Åtgärder som ersätter upplagringsskyldigheten för ett verk

Försörjningsberedskapscentralen kan bevilja ett naturgasverk eller stenkolsverk tillstånd att ersätta upplagringsskyldigheten genom något annat arrangemang som tryggar motsvarande försörjningsberedskap, förutsatt att

1) det ersättande arrangemanget gör att samma mängd energi kan produceras som det obligatoriska upplaget skulle erbjuda,

2) det ersättande arrangemanget kan tas i bruk utan dröjsmål,

3) energiproduktionskedjan är tryggad i sin helhet,

4) arrangemanget grundar sig på en primärenergikälla som finns i Finland eller i ett annat land som bestäms med stöd av 9 eller 13 § lagen om obligatorisk upplagring av importerade bränslen, (11.12.1997/1157)

5) den lagringsskyldiga som ansökt om ersättningstillstånd kan till alla delar bestämma över genomförandet av arrangemanget,

6) arrangemanget inte bygger på ett obligatoriskt upplag som bestämts ankomma på någon annan lagringsskyldig eller på ett skyddsupplag som upprätthålls enligt lagen om skyddsupplag (970/1982) eller på ett sådant upplag i Finland som hålls för en utländsk upplagrares räkning och som är reserverat för att trygga något annat lands energiförsörjning samt (11.12.1997/1157)

7) arrangemanget inte grundar sig på en obligatorisk upplagring av en annan produkt som den lagringsskyldige ålagts.

10 §
Hur en stenkolsimportörs upplagringsskyldighet kan ersättas

Försörjningsberedskapscentralen kan bevilja en stenkolsimportör tillstånd att ersätta sin skyldighet genom att lagra oljeprodukter.

När ett stenkolsupplag ersätts med oljeprodukter skall motsvarigheten mellan produkterna fastställas utgående från värmevärdena.

11 § (11.12.1997/1157)
Hur en råoljeimportörs upplagringsskyldighet kan ersättas

Försörjningsberedskapscentralen kan bevilja en importör av råolja och någon annan råvara som används vid oljeraffinering tillstånd att ersätta sin upplagringsskyldighet till högst 50 procent med oljeprodukter.

Oljeprodukter som ersätter skyldigheten att upplagra råolja och andra råvaror som används vid oljeraffinering kan vara flytgas, flygbensin, motorbensin och industribensin och de raffinerifabrikat som står till förfogande för framställning av bensin samt flygpetroleum och dieselolja samt lätt och tung brännolja och de raffinerifabrikat som står till förfogande för framställning av dessa. Av den mängd oljeprodukter som ska ersätta upplagringsskyldigheten i fråga om råolja och andra råvaror som används vid oljeraffinering får högst 35 procent bestå av tung brännolja. Andelen mellandestillat ska vara minst 20 procent och andelen bensinprodukter och bensinfabrikat ska vara minst 10 procent och högst 40 procent. (13.12.2012/811)

När skyldigheten att upplagra råolja och andra råvaror som används vid oljeraffinering ersätts skall ett ton oljeprodukter anses motsvara ett ton råolja eller någon annan råvara som används vid oljeraffinering.

12 § (13.12.2012/811)
Hur en oljeproduktimportörs upplagringsskyldighet kan ersättas

Försörjningsberedskapscentralen kan bevilja importören av en oljeprodukt tillstånd att ersätta sin skyldighet enligt följande:

1) skyldigheten att upplagra tung brännolja kan ersättas genom upplagring av någon annan oljeprodukt som omfattas av den obligatoriska upplagringen,

2) av skyldigheten att upplagra lätt brännolja eller dieselolja kan 50 procent ersättas genom upplagring av tung brännolja eller motorbensin,

3) av skyldigheten att upplagra motorbensin kan 50 procent ersättas genom upplagring av lätt brännolja eller dieselolja.

När en skyldighet ersätts genom att andra bränslen upplagras ska motsvarigheten mellan produkterna fastställas på basis av deras massa.

12 a § (13.12.2012/811)
Delegering av en råoljeimportörs och en oljeproduktimportörs upplagringsskyldighet

Försörjningsberedskapscentralen kan på ansökan bevilja en råoljeimportör eller en oljeproduktimportör tillstånd att helt eller delvis delegera sin upplagringsskyldighet till

1) en eller flera centrala lagringsenheter inom någon eller några av Europeiska unionens medlemsstater förutsatt att alla medlemsstater inom vilkas territorier lager ska hållas på förhand gett sitt tillstånd till delegeringen,

2) ekonomiska aktörer inom Europeiska unionen förutsatt att alla medlemsstater inom vilkas territorier lager ska hållas på förhand gett sitt tillstånd till delegeringen eller

3) ekonomiska aktörer i Finland.

Ett avtal om delegering av upplagringsskyldigheten ska ingås mellan den som delegerar skyldigheten och den som övertar skyldigheten. Med stöd av avtalet svarar den som övertar skyldigheten, mot ersättning för anskaffning, innehav och lagring av ett specifikt råolje- eller oljeproduktparti eller för lagring av ett i avtalet specificerat råolje- eller oljeproduktparti som ägs av den som delegerat skyldigheten. Den som delegerat sin upplagringsskyldighet ska ha rätt att vid behov få det råolje- eller oljeproduktparti som omfattas av avtalet till sitt förfogande.

13 §
Närmare anvisningar

Försörjningsberedskapscentralen meddelar vid behov närmare anvisningar om tillämpningen av denna förordning.

14 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995.

Ikraftträdelsestadganden:

11.12.1997/1157:

Denna förordning träder i kraft den 31 december 1997.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

13.12.2012/811:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.

Rådets direktiv 2009/119/EG (32009L0119); EGT nr L 265, 9.10.2009, s. 9

9.6.2016/432:

Denna förordning träder i kraft den 15 juni 2016.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.