Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

14.2.1992/110

Polisförvaltningslag

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

Allmänna stadganden
1 § (10.7.2015/860)
Polisförvaltningen och polisenheterna

Inrikesministeriet ansvarar för styrningen och övervakningen av polisens verksamhetsområde och för sådana uppgifter inom polisens verksamhetsområde som enligt vad som föreskrivs särskilt ankommer på ministeriet.

Centralförvaltningsmyndighet under inrikesministeriet är Polisstyrelsen som är polisens högsta ledning i fråga om andra polisenheter än skyddspolisen. Riksomfattande enheter under Polisstyrelsen är centralkriminalpolisen och Polisyrkeshögskolan. Lokala förvaltningsmyndigheter under Polisstyrelsen är polisinrättningarna.

Skyddspolisen är en riksomfattande enhet under inrikesministeriet.

Polisenheter är Polisstyrelsen och enheterna under den samt skyddspolisen.

I fråga om polisväsendet i landskapet Åland gäller vad som föreskrivs särskilt.

2 § (22.7.2011/873)
Polisens uppgifter

I 1 kap. 1 § i polislagen (872/2011) föreskrivs om polisens uppgifter.

3 § (26.6.2009/497)
Delegationer

I anslutning till inrikesministeriet finns en delegation för polisärenden och i anslutning till en polisinrättning finns en delegation för polisen. Det kan finnas delegationer i anslutning till Polisstyrelsen.

I fråga om delegationernas uppgifter och sammansättning bestäms genom förordning av statsrådet.

Centralförvaltningen (26.6.2009/497)
4 § (10.7.2015/860)
Polisstyrelsen

Polisstyrelsen leds av polisöverdirektören.

I enlighet med inrikesministeriets styrning ska Polisstyrelsen

1) planera, utveckla, leda och övervaka polisverksamheten och dess stödfunktioner i fråga om polisenheterna under den,

2) se till att den medborgarservice som hör samman med polisens uppgifter finns tillgänglig i lika utsträckning och är av samma kvalitet i hela landet,

3) besluta om samarbetet mellan polisenheterna under den,

4) ansvara för resultatstyrningen av polisenheterna under den och se till att resurser riktas till enheterna,

5) sköta övriga uppgifter som enligt bestämmelser eller föreskrifter ankommer på den.

4 a § (10.7.2015/860)
Anmälningsskyldighet och förbehållande av beslutanderätten

Polisöverdirektören ska underrätta inrikesministern om sådana angelägenheter inom polisväsendet som är av samhällelig betydelse. Skyddspolisen ska underrätta inrikesministern om sådana angelägenheter i skyddspolisens uppgifter som är av samhällelig betydelse, och dessutom underrätta polisöverdirektören om dessa angelägenheter, om de har betydande inverkan på det övriga polisväsendet.

Polisöverdirektören ska hålla inrikesministeriet informerat om angelägenheter som gäller Polisstyrelsen. Skyddspolisens chef ska hålla inrikesministeriet informerat om angelägenheter som gäller skyddspolisen. I fråga om polisöverdirektörens och skyddspolisens chefs deltagande i handläggningen av säkerhetsfrågor vid inrikesministeriet gäller vad som föreskrivs särskilt.

En enhet som är underställd Polisstyrelsen ska underrätta Polisstyrelsen om sådana av enheten planerade förvaltningsinterna avgöranden eller förändringar i omständigheterna som på grund av sin beskaffenhet eller omfattning kan ha stor inverkan på realiseringen av de av Polisstyrelsen godkända resultatmålen och riktlinjerna för enheten.

Polisöverdirektören kan i enskilda fall överta avgörandet av ett i 3 mom. avsett förvaltningsinternt ärende som det föreskrivs att ska avgöras av någon annan tjänsteman som hör till polispersonalen.

5 § (26.6.2009/497)

5 § har upphävts genom L 26.6.2009/497.

5 a § (26.6.2009/497)

5 a § har upphävts genom L 26.6.2009/497.

Lokalförvaltningen
6 § (26.6.2009/497)
Den lokala polisen

Det lokala polisväsendet organiseras häradsvis så att distriktet för polisinrättningen omfattar ett härad eller flera. Denna polisinrättning ska också se till att den medborgarservice som hör samman med polisens uppgifter finns tillgänglig i lika utsträckning och är av samma kvalitet inom distriktet. Genom förordning av statsrådet föreskrivs det om sådana polisinrättningar vilkas distrikt omfattar flera härad. En polisinrättning kan ha regionala enheter. Genom förordning av statsrådet föreskrivs det om de regionala enheternas distrikt. I 6 § 2 mom. i språklagen (423/2003) föreskrivs det om de regionala enheternas språkliga status. Inrikesministeriet beslutar om placeringsorterna för polisinrättningens verksamhetsställen.

Vid bildandet av en polisinrättning vars distrikt omfattar flera härad ska hänsyn tas till de olika områdenas särdrag, såsom invånarantalet, invånartätheten, utsträckningen, trafikförbindelserna och språkförhållandena och områdesindelningens inverkan på den i 6 § i språklagen avsedda språkliga statusen för en myndighet. Tjänsterna som polischef för de polisinrättningar som läggs ned dras in och en ny tjänst som polischef för polisinrättningen inrättas. Den ovan nämnda polischefstjänsten vid polisinrättningen får första gången besättas utan att tjänsten ledigförklaras. Den som innehar en polischefstjänst som dras in ska omplaceras i uppgifter som motsvarar personens yrkesskicklighet och förmåga. (28.6.2013/503)

6 a § (26.6.2009/497)

6 a § har upphävts genom L 26.6.2009/497.

7 §
Den lokala polisens uppgifter

Den lokala polisen har till uppgift att

1) upprätthålla allmän ordning och säkerhet,

2) verka för förebyggande av brottslighet,

3) undersöka brott och andra händelser som äventyrar den allmänna ordningen och säkerheten,

4) leda och övervaka trafiken samt verka för att trafiksäkerheten främjas, och att

5) fullgöra övriga åligganden som stadgas eller föreskrivs för polisen.

En polisinrättning kan dessutom ha särskilda uppgifter som grundar sig på dess speciella distrikt eller på andra omständigheter. Polisstyrelsen bestämmer vilka frågor som ingår i polisinrättningarnas särskilda uppgifter. (28.6.2013/503)

8 § (10.7.2015/860)
Samarbete

För en ändamålsenlig skötsel av polisverksamheten kan Polisstyrelsen, efter att ha hört de berörda polisinrättningarna och områdets kommuner, bestämma att polisinrättningarna ska sköta uppgifter i samarbete.

För en ändamålsenlig skötsel av polisverksamheten kan Polisstyrelsen, efter att ha hört de berörda polisenheterna, bestämma att polisinrättningen och en annan polisenhet som är underställd Polisstyrelsen ska sköta uppgifter i samarbete.

I ett beslut om samarbete enligt 1 och 2 mom. ska det utses en chef för att leda de uppgifter som sköts i samarbete och bestämmas om övriga ledningsförhållanden samt vid behov meddelas närmare föreskrifter om hur samarbetet ska ordnas.

Riksomfattande enheter
9 § (10.7.2015/860)
Centralkriminalpolisen

Centralkriminalpolisen ska

1) bekämpa internationell, organiserad, yrkesmässig, ekonomisk och annan allvarlig brottslighet,

2) göra undersökningar,

3) tillhandahålla sakkunnigtjänster,

4) utveckla brottsbekämpningen och brottsutredningsmetoderna,

5) genomföra vittnesskyddsprogram.

Polisstyrelsen meddelar vid behov närmare föreskrifter om centralkriminalpolisens uppgifter. Polisstyrelsen får vid behov också bestämma om undersökningsarrangemangen i förhållandet mellan centralkriminalpolisen och andra enheter som är underställda Polisstyrelsen.

10 § (10.7.2015/860)
Skyddspolisen

Skyddspolisen har till uppgift att i enlighet med inrikesministeriets styrning inhämta information för att skydda den nationella säkerheten samt upptäcka, förhindra och avslöja sådan verksamhet, sådana förehavanden och sådana brott som kan hota statsskicket och samhällsordningen eller rikets inre eller yttre säkerhet. Skyddspolisen ska även upprätthålla och utveckla en allmän beredskap för att upptäcka och förhindra aktivitet som hotar samhällets säkerhet. (26.4.2019/583)

Inrikesministeriet bestämmer, efter att ha hört Polisstyrelsen, vid behov närmare om samverkan och samarbetet mellan skyddspolisen och andra polisenheter. (26.4.2019/583)

Skyddspolisen ska underrätta inrikesministeriet om sådana av skyddspolisen planerade förvaltningsinterna avgöranden eller förändringar i omständigheterna som på grund av sin beskaffenhet eller omfattning kan ha stor inverkan på realiseringen av de av inrikesministeriet godkända resultatmålen och riktlinjerna för skyddspolisen.

Inrikesministeriet kan i enskilda fall överta avgörandet av ett i 3 mom. avsett förvaltningsinternt ärende som det föreskrivs att ska avgöras av någon tjänsteman som hör till skyddspolisens personal eller ett ärende som gäller samarbetet eller arbetsfördelningen mellan skyddspolisen och en annan polisenhet.

Särskilda behörighetsvillkor för de högsta tjänsterna som polisman och utnämning till tjänsterna (27.1.2017/48)
11 § (27.1.2017/48)
Behörighetsvillkor för tjänsten som polisöverdirektör och utnämning till tjänsten

Utöver det som föreskrivs i 8 § i statstjänstemannalagen (750/1994) är förtrogenhet med polisväsendet ett särskilt behörighetsvillkor för tjänsten som polisöverdirektör.

Polisöverdirektören utnämns av statsrådet.

Mellanrubriken har upphävts genom L 30.12.2013/1165 (30.12.2013/1165)
12 § (27.1.2017/48)
Behörighetsvillkor för tjänsten som chef för centralkriminalpolisen och utnämning till tjänsten

Behörighetsvillkor för tjänsten som chef för centralkriminalpolisen är högre högskoleexamen, sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften förutsätter, i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap samt förtrogenhet med polisväsendet.

Chefen för centralkriminalpolisen utnämns av statsrådet.

12 a § (4.2.2005/69)

12 a § har upphävts genom L 4.2.2005/69.

12 b § (4.2.2005/69)

12 b § har upphävts genom L 4.2.2005/69.

Mellanrubriken har upphävts genom L 28.6.2013/503. (28.6.2013/503)
13 § (27.1.2017/48)
Behörighetsvillkor för tjänsten som chef för skyddspolisen och utnämning till tjänsten

Bestämmelser om behörighetsvillkoren för tjänsten som chef för skyddspolisen finns i 8 § i statstjänstemannalagen.

Chefen för skyddspolisen utnämns av statsrådet.

Mellanrubriken har upphävts genom L 27.7.2007/781. (27.7.2007/781)
14 § (27.1.2017/48)
Behörighetsvillkor för tjänsten som chef för en polisinrättning och utnämning till tjänsten

Behörighetsvillkor för tjänsten som chef för en polisinrättning är högre högskoleexamen, sådan mångsidig erfarenhet som uppgiften förutsätter, i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap samt förtrogenhet med polisväsendet.

Chefen för en polisinrättning utnämns av inrikesministeriet efter att ministeriet hört polisöverdirektören.

Bestämmelser om polismäns tjänsteställning (22.7.2011/873)
15 § (26.6.2009/497)
Polisens tjänster

Bestämmelser om tjänsterna vid polisen, förordnandet till tjänsterna och de särskilda behörighetsvillkoren för tjänsterna utfärdas genom förordning av statsrådet, om inte något annat följer av denna lag eller av statstjänstemannalagen (750/1994).

Avgångsåldern för polismän är 68 år, om inte tjänsteförhållandet med polismannens samtycke förlängs med högst två år. (5.12.2018/1064)

15 a § (22.7.2011/873)
Polisbefogenheter

Vid utförandet av sina uppgifter har en polisman i hela landet sådana befogenheter som anges i polislagen eller i någon annan lag.

Vid utförandet av internationella uppdrag har en polisman sådana befogenheter som anges i polislagen eller i någon annan lag. (28.6.2017/421)

Utöver det som föreskrivs i 1 mom. har en tjänsteman vid skyddspolisen rätt att använda i 5 a kap. i polislagen avsedda metoder för underrättelseinhämtning för att skydda den nationella säkerheten i enlighet med vad som föreskrivs i det kapitlet. (26.4.2019/583)

15 b § (22.7.2011/873)
Komplettering av polispersonalen

Statsrådet kan besluta att polisens personal ska kompletteras med särskild kompletterande polispersonal, när sådan behövs med hänsyn till statens säkerhet eller exceptionella förhållanden.

Till den kompletterande polispersonalen kan inkallas en person som till sina personliga egenskaper lämpar sig för uppgiften och som genom ett avtal med chefen för polisdistriktet förbinder sig att sköta uppgiften.

I fråga om rätten att använda maktmedel gäller 2 kap. 17 § 3 mom. i polislagen.

Den som hör till den kompletterande polispersonalen kan placeras som ordningsvakt enligt 26 § 1 mom. 1 punkten i lagen om privata säkerhetstjänster (1085/2015) vid tillfällen som har samband med utbildningen av kompletterande polispersonal och kan förordnas att vid ett sådant tillfälle reglera trafiken så som avses i 65 § i vägtrafiklagen (729/2018). (10.8.2018/740)

4 mom. har ändrats genom L 740/2018, som träder i kraft 1.6.2020. Den tidigare formen lyder:

Den som hör till den kompletterande polispersonalen kan placeras som ordningsvakt enligt 26 § 1 mom. 1 punkten i lagen om privata säkerhetstjänster (1085/2015) vid tillfällen som har samband med utbildningen av kompletterande polispersonal och kan förordnas att vid ett sådant tillfälle reglera trafiken så som avses i 49 § i vägtrafiklagen (267/1981). (21.8.2015/1096)

I fråga om den kompletterande polispersonalens uppgifter, utrustning, utbildning och inkallande samt avtalsvillkor föreskrivs genom förordning av statsrådet.

15 c § (22.7.2011/873)
Polismans verksamhetsområde och tjänstgöringsskyldighet

En polisman är skyldig att tjänstgöra inom den polisenhets verksamhetsområde där denne är placerad.

En polisman kan även förordnas att tjänstgöra utanför verksamhetsområdet för den enhet där denne är placerad.

En polisman är utan särskilt förordnande skyldig att i hela landet och även utanför sitt verksamhetsområde och på sin fritid vidta brådskande åtgärder som är nödvändiga för förhindrande av ett allvarligt brott, inledande av undersökning av ett sådant brott, avvärjande av allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet eller som behövs av andra med dessa jämförbara särskilda skäl.

15 d § (10.7.2015/860)
Inställelse i tjänst

Med tanke på särskilda situationer som kan uppstå i polisens verksamhet ska varje polisman se till att polisenheten har hans eller hennes kontaktuppgifter.

En polisman ska utan dröjsmål inställa sig i tjänst när en allvarlig gärning eller händelse som hotar allmän ordning och säkerhet nödvändigt kräver det.

En polisman är skyldig att enligt förordnande inställa sig i tjänst också under sin semester, när detta är nödvändigt för att allmän ordning och säkerhet ska kunna upprätthållas. Ett sådant förordnande kan ges av Polisstyrelsen i fråga om polismän vid Polisstyrelsen eller vid en enhet under den samt av chefen för en riksomfattande polisenhet och chefen för en polisinrättning i fråga om polismän vid den egna enheten.

En polisman som inte är tjänstledig eller har semester är skyldig att enligt förordnande tillfälligt vara i larmberedskap och inställa sig i tjänst när detta behövs av särskilda skäl i anslutning till polisens verksamhet. Ett sådant förordnande kan ges av Polisstyrelsen i fråga om polismän vid Polisstyrelsen eller vid en enhet under den samt av chefen för en riksomfattande polisenhet och chefen för en polisinrättning i fråga om polismän vid den egna enheten.

15 e § (22.7.2011/873)
Polismans rätt att vara biträde eller ombud

En polisman får vara biträde eller ombud för en person som misstänks för brott endast om den misstänkte är hans eller hennes släkting i rätt upp- eller nedstigande led, bror eller syster eller äkta make och inte har rätt att få en försvarare enligt 2 kap. 1 § i lagen om rättegång i brottmål (689/1997).

En polisman får inte vara biträde eller ombud för en målsägande om detta kan stå i strid med skötseln av polismannens tjänsteåligganden.

15 f § (22.7.2011/873)
Polismans uppförande

En polisman ska i tjänsten och i sitt privatliv uppföra sig på ett sätt som inte äventyrar tilltron till att polisens uppgifter sköts på behörigt sätt. Vid bedömningen av en polismans uppträdande tas hänsyn också till dennes ställning och uppgifter inom polisförvaltningen.

15 g § (22.7.2011/873)
Bisysslor

En polisman får inte ta emot eller sköta bisysslor som avses i 18 § 4 mom. i statstjänstemannalagen, om inte tillstånd därtill beviljas på ansökan.

En polisman får inte sköta sysslor som medför rättigheter eller skyldigheter som kan stå i strid med polisens uppgifter.

15 h § (22.7.2011/873)
Polismans kondition och yrkesskicklighet

En polisman ska upprätthålla den kondition och yrkesskicklighet som arbetsuppgifterna förutsätter. Bestämmelser om den konditionsnivå som olika arbetsuppgifter förutsätter samt om anordnande av konditionstester kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

15 i § (22.7.2011/873)
Skiljande av en polisman från tjänsteutövning för viss tid

En polisman som bryter mot eller åsidosätter sin tjänsteplikt kan, om en varning inte kan anses vara tillräcklig, som disciplinstraff skiljas från tjänsteutövning för en tid av minst en och högst sex månader. Löneutbetalningen avbryts för tiden för skiljandet från tjänsteutövningen.

Beslut om skiljande från tjänsteutövning fattas av den utnämnande myndigheten. Om statsrådet är utnämnande myndighet, fattar inrikesministeriet beslut om skiljande från tjänsteutövning. Den myndighet som fattar beslut om skiljande från tjänsteutövning ska anhängiggöra skiljandet från tjänsteutövningen senast tre månader från det att myndigheten fick kännedom om den omständighet som kan leda till skiljande från tjänsteutövning.

Innan beslut fattas om skiljande av en polisman från tjänsteutövning ska denne ges tillfälle att bli hörd i ärendet. Dessutom ska myndigheten ge huvudförtroendemannen eller förtroendemannen tillfälle att bli hörd, om polismannen begär det och skiljandet från tjänsteutövningen inte på grund av sakens natur ska verkställas omedelbart. Myndigheten ska innan beslutet fattas underrätta polismannen om möjligheten att begära att huvudförtroendemannen eller förtroendemannen ska höras.

I statstjänstemannalagen föreskrivs om överklagande av beslut som gäller skiljande av en polisman från tjänsteutövning för viss tid.

15 j § (20.3.2015/293)
Tillsättande av en tjänst som polisman utan att tjänsten förklaras ledig att sökas

En tjänst som äldre konstapel, äldre kriminalkonstapel och yngre konstapel kan tillsättas utan att den förklaras ledig att sökas.

Särskilda bestämmelser (22.7.2011/873)
16 § (22.7.2011/873)
Närmare bestämmelser

Genom förordning av republikens president föreskrivs om polisens förtjänstkors och förtjänstmedalj.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om polisens organisation och dess uppgifter. (27.1.2017/48)

Genom förordning av inrikesministeriet kan utfärdas närmare bestämmelser om polisenheternas ställning och uppgifter.

17 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1992.

Genom denna lag upphävs i polislagen av den 18 februari 1966 (84/66) 2 och 4-9 §§,

av dessa lagrum 2 § sådan den lyder ändrad genom lagar av den 25 januari 1973 och den 29 november 1985 (53/73 och 901/85), 4 § sådan den lyder delvis ändrad genom sistnämnda lagar och lag av den 31 januari 1985 (111/85), 5 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 29 november 1985, 7 § sådan den lyder ändrad genom nämnda lag av den 25 januari 1973 och lag av den 23 april 1976 (347/76), 7 a § sådan den lyder ändrad genom nämnda lag av den 25 januari 1973 och lagar av den 19 december 1980 och den 28 april 1989 (865/80 och 355/89) samt 8 och 9 §§ sådana de lyder i nämnda lag av den 25 januari 1973.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Regeringens proposition 155/91, Förvaltningsutsk. bet. 15/91

Ikraftträdelsestadganden:

7.4.1995/508:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1995.

RP 57/94, FvUB 20/94

15.3.1996/156:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1996.

I polisförvaltningslagen ändras dock 1 § 3 mom. och upphävs 14 § redan den 1 april 1996.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Vid beslut om bildandet av samarbetsområden som inleder samarbete den 1 decemrer 1996 behöver inrikesministeriet, med avvikelse från vad 8 § 1 mom. stadgar emrast höra länsstyrelsen och områdets komruner.

Ärenden som enligt någon annan lag eller förordning skall avgöras av chefen för polisdistriktet övergår till chefen för polisinrätsdingen när denna lag träder i kraft.

Ärenden som enligt någon annan lag eller förordning skall behandlas av polisdistriktet övergår till polisinrättningen när denna lag träder i kraft.

RP 86/95, FvUB 13/95, RSv 2/96

15.8.1997/778:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

När denna lag träder i kraft blir polisinstitutet Polisyrkeshögskola.

Åtgärder för att besätta tjänsterna vid Polisyrkeshögskolan samt andra åtgärder som behövs för att Polisyrkeshögskolan skall kunna inleda sin verksamhet när denna lag träder i kraft får vidtas före ikraftträdandet.

När en tjänst som inrättats vid Polisyrkeshögskolan besätts första gången, kan den besättas utan att den förklaras ledig. Vid utnämning till en tjänst utan att denna förklaras ledig, kan en person som innehar en tjänst på motsvarande nivå vid polisinstitutet utnämnas för högst fyra år även om han inte uppfyller de föreskrivna behörighetsvillkoren. Om denna person uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsten inom nämnda tid, kan han utnämnas till tjänsten utan att den förklaras ledig.

RP 260/1996, FvUB 13/1997, RSv 106/1997

15.8.1997/779:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder ikraft.

RP 76/1997, FvUB 10/1997, RSv 75/1997

9.8.2002/679:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2002.

När denna lag träder i kraft övergår personalen och överförs tjänsterna vid polisens datacentral vid centralkriminalpolisen samt personalen och tjänsterna vid datateknikcentralerna under polisens länsledning i länen till Polisens datacentral som avses i 1 § 3 mom. För överföringen av en tjänst behövs inte tjänstemannens samtycke.

Inrikesministeriet kan besluta om överföring av tjänster till Polisens datacentral redan innan denna lag träder i kraft. Före ikraftträdandet får också vidtas övriga åtgärder som är nödvändiga för att verksamheten vid Polisens datacentral skall kunna inledas när lagen träder i kraft.

RP 19/2002, FvUB 5/2002, RSv 69/2002

4.2.2005/69:

Denna lag träder i kraft den 15 maj 2005.

RP 168/2003, FvUB 24/2004, RSv 236/2004

21.7.2006/676:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 4/2006, FvUB 5/2006, RSv 56/2006

2.2.2007/100:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2007. Lagens 1 § 3 mom. och 12 § träder dock i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

När 12 § i föreliggande lag träder i kraft läggs nuvarande Polisyrkeshögskolan och Polisskolan ned. Personalen vid den nuvarande Polisyrkeshögskolan och Polisskolan övergår och tjänsterna överförs till den nya polisyrkeshögskola som nämns i 12 §. För överföringen av en tjänst behövs inte tjänstemannens samtycke. De tjänster som inrättas vid den nya polisyrkeshögskolan kan första gången tillsättas utan att de ledigförklaras, om en tjänsteman som är anställd vid Polisyrkeshögskolan eller Polisskolan utnämns till tjänsten.

Rektorstjänsten vid nuvarande Polisyrkeshögskolan och föreståndartjänsten vid Polisskolan indras och en rektorstjänst inrättas vid den nya polisyrkeshögskolan. Målet är att de som innehar de tjänster som indras omplaceras i uppgifter som motsvarar deras yrkesskicklighet och förmåga.

RP 72/2006, FvUB 24/2006, RSv 194/2006

27.7.2007/781:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2008.

Polisens datacentral läggs ned när denna lag träder i kraft. Vid ikraftträdandet övergår personalen och överförs tjänsterna vid Polisens datacentral till Förvaltningens IT-central (HALTIK), som inrättas genom förordning av statsrådet. För överföringen av en tjänst eller ändringen av en tjänstebenämning behövs inte tjänstemannens samtycke. Anställda som överförs behåller de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller enligt villkoren i deras anställningsförhållande. Tjänsten som dataadministrationsdirektör och tjänsterna som chefer för resultatenheterna vid Polisens datacentral dras in när denna lag träder i kraft. De som innehar tjänster som indras garanteras uppgifter som motsvarar deras yrkesskicklighet och förmåga.

Anställda som har hand om sådana IT-basuppgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde som överförs till IT-centralen och motsvarande tjänster överförs stegvis, senast före utgången av 2009, till IT-centralen genom beslut av inrikesministeriet För överföringen av en tjänst eller ändringen av en tjänstebenämning behövs inte tjänstemannens samtycke, om tjänsten inte överförs till en annan pendlingsregion. Anställda som överförs behåller de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller enligt villkoren i deras anställningsförhållande.

Innan denna lag träder i kraft inrättar inrikesministeriet tjänsterna som direktör för IT-centralen och som chefer för enheterna samt utnämner tjänstemännen när tjänsterna första gången tillsätts. Tjänsten som direktör och tjänsterna som chefer för enheterna tillsätts genom att de ledigförklaras.

Tjänsterna som systemexperter och stödsystempersoner inom Nödcentralsverkets dataadministration och de som innehar tjänsterna överförs till IT-centralen när denna lag träder i kraft. För överföringen av en tjänst eller ändringen av en tjänstebenämning behövs inte tjänstemannens samtycke, om tjänsten inte överförs till en annan pendlingsregion. Anställda som överförs behåller de rättigheter och skyldigheter som vid överföringen gäller enligt villkoren i deras anställningsförhållande.

När denna lag träder i kraft överförs de ärenden som har inletts vid Polisens datacentral till IT-centralen för handläggning och avgörande. IT-centralen ansvarar för de avtal och övriga utfästelser samt de rättigheter och skyldigheter som Polisens datacentral förbundit sig vid under sin verksamhetstid.

Åtgärder som är nödvändiga för att verksamheten vid IT-centralen skall kunna inledas får vidtas före ikraftträdandet.

RP 4/2007, FvUB 3/2007, RSv 6/2007

26.6.2009/497:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

De ärenden som gäller polisväsendet och som är anhängiga vid inrikesministeriet och länsstyrelserna när denna lag träder i kraft samt de ingångna avtalen och förbindelserna liksom de rättigheter och skyldigheter som följer av dem och som enligt denna lag eller någon annan lag eller en förordning efter denna lags ikraftträdande hör till Polisstyrelsen överförs till Polisstyrelsen.

Om uppgifter inom Polisstyrelsens verksamhetsområde enligt bestämmelser någon annanstans i lagstiftningen ska skötas av inrikesministeriet, polisens högsta ledning, länsstyrelsen eller polisens länsledning, ska Polisstyrelsen efter denna lags ikraftträdande ha hand om uppgifterna och utöva befogenheterna i anslutning till dem, om det inte föreskrivs något annat.

Innan Polisstyrelsen inleder sin verksamhet är inrikesministeriet den behöriga myndighet som kan fatta de beslut som verkställigheten av denna lag kräver och som omfattas av Polisstyrelsens behörighet efter ikraftträdandet.

Inrikesministeriet kan inrätta tjänsten som polisöverdirektör vid Polisstyrelsen innan denna lag har trätt i kraft. Tjänsten inrättas från och med den 1 januari 2010 och efter inrättandet tillämpas bestämmelserna i statstjänstemannalagen på den.

När denna lag träder i kraft övergår andra än i 4 mom. nämnda tillsvidareanställda i tjänsteförhållande vid inrikesministeriets polisavdelning och länsstyrelsens polisavdelning samt överförs motsvarande tjänster till inrikesministeriet, Polisstyrelsen, polisens ansvarsområde vid regionalförvaltningsmyndigheten eller någon annan polisenhet så som bestäms närmare genom beslut av inrikesministeriet.

När denna lag träder i kraft övergår de anställda vid inrikesministeriets polisavdelning och länsstyrelsens polisavdelning som har tidsbundna uppgifter till anställning hos inrikesministeriet, Polisstyrelsen, polisens ansvarsområde vid regionalförvaltningsmyndigheten eller någon annan polisenhet för den tid deras visstidsanställning varar så som bestäms närmare genom beslut av inrikesministeriet.

För överföringen av tjänsterna och uppgifterna behövs inte tjänstemannens eller arbetstagarens samtycke, om inte tjänsten eller uppgiften överförs till en annan pendlingsregion. Anställda som överförs behåller de rättigheter och skyldigheter som vid övergångstidpunkten gäller för deras anställningsförhållande samt sin lön i euro.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 58/2009, FvUB 7/2009, RSv 86/2009

22.7.2011/873:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 224/2010, FvUB 42/2010, RSv 371/2010

18.1.2013/46:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2013.

Trots bestämmelserna i 15 § 2 mom. är avgångsåldern 60 år för polismän födda före 1960 som hör till underbefälet eller manskapet.

Trots bestämmelserna i 15 § 2 mom. är avgångsåldern 63 år för polismän som hör till polisbefälet vid centralkriminalpolisen, skyddspolisen, rörliga polisen eller Polisyrkeshögskolan och för polismän som hör till polisbefälet vid den lokala polisen, om polismännen är födda före 1960, med undantag av chefen för centralkriminalpolisen, chefen för skyddspolisen och chefen för rörliga polisen samt polischefer och biträdande polischefer. Avgångsåldern på 63 år för polismän tillämpas även på tjänstemän som den 30 november 1996 innehade en tjänst som polismästare eller biträdande polismästare.

Vad som föreskrivs i 2 och 3 mom. gäller även polismän vid Nödcentralsverket och Förvaltningens IT-central.

Polismän som avses i 2–4 mom. är inte skyldiga att avgå vid den avgångsålder som anges i 2 och 3 mom.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 64/2012, FvUB 19/2012, RSv 143/2012

28.6.2013/503:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

När lagen träder i kraft läggs rörliga polisen och Polisens teknikcentral ned som myndigheter. Andra ärenden som gäller polisväsendet och är anhängiga vid rörliga polisen än de ärenden som ska skötas av den lokala polisen, samt ärenden som är anhängiga vid Polisens teknikcentral, överförs till Polisstyrelsen för handläggning och avgörande. Polisstyrelsen ansvarar också för de avtal och övriga utfästelser samt de rättigheter och skyldigheter som rörliga polisen och Polisens teknikcentral förbundit sig till under sin verksamhetstid.

Tjänsterna som chef och biträdande chef för rörliga polisen och direktör för Polisens teknikcentral överförs till ett annat ämbetsverk när lagen träder i kraft, om inte den tjänsteman som utnämnts till en sådan tjänst har utnämnts till en tjänst vid det nya ämbetsverket eller till någon annan tjänst före ikraftträdandet. När lagen träder i kraft ändras benämningen på den tjänst som överförs och de uppgifter som hör till tjänsten till en tjänst vid det mottagande ämbetsverket.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 15/2013, FvUB 7/2013, RsV 77/2013

30.12.2013/1165:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 64/2013, FvUB 23/2013, Rsv 223/2013

6.2.2015/89:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2015.

RP 65/2014, FvUB 38/2014, RSv 248/2014

20.3.2015/0293:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2015.

RP 298/2014, FvUB 50/2014, RSv 323/2014

10.7.2015/860:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 346/2014, FvUB 52/2014, RSv 373/2014

21.8.2015/1096:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 22/2014, FvUVB 57/2014, RSv 351/2014

27.1.2017/48:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2017.

Den som när denna lag trädde i kraft var utnämnd till en tjänst eller till ett tjänsteförhållande för viss tid enligt 11–14 § behåller sin behörighet för den tjänst eller det tjänsteförhållande för viss tid som personen har utnämnts till.

De tjänster och tjänsteförhållanden för viss tid som förklarats vakanta när denna lag trädde i kraft tillsätts med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 121/2016, FvUB 30/2016, RSv 251/2016

28.6.2017/421:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.

RP 107/2016, FvUB 9/2017, RSv 55/2017

10.8.2018/740:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2020.

RP 180/2017, KoUB 16/2018, RSv 65/2018

5.12.2018/1064:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

På polismän som uppnått avgångsåldern före ikraftträdandet av denna lag tillämpas 15 § som gällde vid ikraftträdandet.

RP 37/2018, FvUB 11/2018, RSv 95/2018

26.4.2019/583:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.

RP 202/2017, FvUB 36/2018, FvUB 30/2018, GrUU 75/2018, GrUU 35/2018, ReUU 3/2018, UtUU 5/2018, KoUU 26/2018, FsUU 16/2018, LaUU 32/2018, RSv 291/2018

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.