Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

31.10.1952/361

Förordning angående avlöning i tjänster eller befattningar vid försvarsministeriet och försvarsväsendet

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

På föredragning av försvarsministern stadgas med stöd av 27 § lagen den 22 december 1942 om avlöning i statens tjänster eller befattningar (1030/42), vilken lag i denna förordning benämnes avlöningslagen, som följer:

1 § (12.1.1962/25)

Tjänster och befattningar med grundlön vid försvarsministeriet och försvarsväsendet hänföras till avlöningsklasser i enlighet med de vid varje tidpunkt gällande förteckningar över tjänster och befattningar, som äro fogade till förordningen angående försvarsministeriet och förordningen angående försvarsväsendet.

2 § (27.2.1970/153)

Till officer av generalmajors eller konteramirals rang, som tjänstgör såsom republikens presidents första adjutant, erlägges avlöning enligt två avlöningsklasser högre avlöningsklass än den i tjänsten annars gällande.

Till äldre byråofficer och kapten eller kaptenlöjtnant, vilka tjänstgjort minst tio år i nämnda tjänster, erlägges avlöning enligt närmast högre avlöningsklass än den i dessa tjänster annars gällande.

Till fänrik eller underlöjtnant erlägges avlöning enligt avlöningsklassen A14.

Till underofficer, som avlagt reservofficersexamen, erlägges avlöning enligt närmast högre avlöningsklass än den i befattningen annars gällande.

Till sergeant av lägre avlöningsklass, som avlagt till stamunderofficers grundutbildning hörande examina, erlägges avlöning enligt avlöningsklassen A11.

Till sjukskötare (14 a.kl.), som tjänstgör som vikarie för överskötare eller avdelningsskötare eller som nattskötare vid avdelningsgrupp, erlägges avlöning enligt närmast högre avlöningsklass än den i befattningen annars gällande.

3 § (17.6.1983/523)

Ålderstillägg beviljas och ärende angående innehavare av tjänst eller befattning enligt lagstiftning eller tjänstekollektivavtal tillkommande avlöning avgörs av försvarsministeriet i fråga om innehavare av tjänst eller befattning vid försvarsministeriet och av i 28 § förordningen om försvarsmakten (274/75) avsedd myndighet i fråga om innehavare av tjänst eller befattning vid försvarsmakten.

4 § (12.6.1992/510)

Om en tjänsteman är på semester, är tjänstledig eller är förordnad till en annan uppgift så att till honom betalas den lön som åtföljer tjänsten, är den tjänsteman, som på basis av arbetsordningen eller reglementet eller ett särskilt förordnande sköter hans uppgifter som vikarie under denna tid, inte berättigad att få särskild ersättning eller tilläggsarvode.

Huvudstaben kan dock enligt betalningsgrunder som fastställs av försvarsministeriet och inom ramen för tillbudsstående anslag godkänna att till tjänstemannen betalas ett tilläggsarvode.

5 § (12.1.1962/25)

Beträffande innehavares av tjänst eller befattning avlöning gäller i övrigt, vad därom i förordningen den 19 januari 1943 angående avlöning i statens tjänster eller befattningar (36/43) jämte i densamma senare gjorda ändringar är stadgat.

Utan hinder av 1 mom. kan till tjänstemannen, enligt betalningsgrunder som fastställs av försvarsministeriet, betalas dyrortstillägg enligt hans boningsort, om han med stöd av 59 § 1 mom. förordningen om försvarsmakten flyttats till en annan tjänst eller uppgift inom försvarsmakten. (12.6.1992/510)

Närmare anvisningar om tillämpningen av denna förordning utfärdas vid behov av försvarsministeriet. (27.2.1970/153)

6 §

Denna förordning, genom vilken förordningen den 3 maj 1947 angående avlöning i tjänster eller befattningar vid försvarsministeriet och försvarsväsendet (345/47) jämte i densamma senare gjorda ändringar upphäves, skall tillämpas från den 1 december 1952.

Ikraftträdelsestadganden:

23.1.1953/43:

Denna förordning skall tillämpas från den 1 januari 1953.

13.2.1953/83:

Denna förordning skall tillämpas från den 1 januari 1953.

11.9.1953/372:

Denna förordning skall tillämpas från den 1 januari 1953.

21.6.1954/287:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1954.

13.5.1955/249:

Denna förordning tillämpas från den 1 januari 1955.

30.12.1955/594:

Denna förordning tillämpas från den 1 januari 1955.

13.2.1959/61:
4.2.1960/73:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1960.

17.2.1961/106:
29.6.1961/352:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1961.

12.1.1962/25:

Denna förordning tillämpas från den 1 augusti 1961.

14.9.1962/490:

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1962.

22.3.1963/148:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1963.

27.2.1970/153:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1970, likväl så, att stadgandet i 2 § 1 mom. tillämpas från och med den 1 januari 1970.

17.6.1983/523:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1983.

14.11.1986/808:

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1986.

12.6.1992/510:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.