1065/2017

Rättelser till förordningen.

Helsingfors den 28 december 2017

Statsrådets förordning om miljöskyddskrav för medelstora energiproducerande enheter och energiproducerande anläggningar

I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av miljöskyddslagen (527/2014):

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning tillämpas på energiproducerande enheter som använder fast, flytande eller gasformigt bränsle och vars bränsleeffekt är minst 1 megawatt men mindre än 50 megawatt (medelstora energiproducerande enheter) samt på energiproducerande anläggningar till vilka hör en eller flera medelstora energiproduktionsenheter som hör till tillämpningsområdet för förordningen (medelstor energiproducerande anläggning).

Denna förordning tillämpas också på sådana nya medelstora energiproducerande enheter som ingår i en kombination enligt 106 c § i miljöskyddslagen vars sammanräknade bränsleeffekt är minst 50 megawatt men på vilken bestämmelserna om stora förbränningsanläggningar inte tillämpas.

Förordningen tillämpas på verksamhet som registreras med stöd av miljöskyddslagen (527/2014). Dessutom tillämpas förordningen som minimikrav för miljöskyddet på verksamhet för vilken det med stöd av miljöskyddslagen behövs miljötillstånd.

Förordningen tillämpas inte på

1) medelstora energiproducerande enheter på vilka bestämmelser om stora förbränningsanläggningar tillämpas,

2) medelstora energiproducerande enheter på vilka bestämmelser som avser förbränning av avfall tillämpas,

3) medelstora energiproducerande enheter på vilka bestämmelser som avser begränsning av avgas- och partikelutsläpp från förbränningsmotorer som ska monteras i arbetsmaskiner tillämpas,

4) medelstora energiproducerande enheter på jordbruk med en total bränsleeffekt på högst 5 megawatt, vilka som bränsle uteslutande använder sådan obearbetad naturgödsel från fjäderfä som avses i artikel 9 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002,

5) medelstora energiproducerande enheter där de gasformiga förbränningsprodukterna används för direkt uppvärmning eller torkning eller annan behandling av föremål eller material, såsom uppvärmningsugnar och ugnar för värmebehandling,

6) medelstora energiproducerande enheter där de gasformiga förbränningsprodukterna används för direkt gaseldad uppvärmning av utrymmen inomhus för att förbättra villkoren på arbetsplatsen,

7) efterförbränningsenheter som är avsedda att rena rökgaser från industriprocesser genom förbränning och som inte används som separata energiproducerande enheter,

8) tekniska anordningar som används för att producera drivkraft för fordon, fartyg eller luftfartyg,

9) gasturbiner, gasmotorer eller dieselmotorer som används på offshoreplattformar,

10) anordningar för regenerering av katalysatorer för katalytisk krackning,

11) anordningar för omvandling av svavelväte till svavel,

12) reaktorer som används inom den kemiska industrin,

13) koksugnsblock,

14) cowperapparater,

15) krematorier,

16) medelstora energiproducerande enheter som förbränner enbart raffinaderibränslen eller raffinaderibränslen tillsammans med andra bränslen för energiproduktion i olje- och gasraffinaderier,

17) sodapannor i anläggningar som framställer pappersmassa,

18) undersökning, utveckling och testning i anslutning till medelstora energiproducerande enheter,

19) i 31 § i miljöskyddslagen avsedd kortvarig verksamhet av försöksnatur.

2 §
Definitioner

I denna förordning avses med

1) kväveoxider (NOx) kväveoxid och kvävedioxid, uttryckt som kvävedioxid (NO2),

2) stoft partiklar, oavsett form, struktur eller densitet, dispergerade i gasfasen vid de förhållanden som gäller vid provtagningspunkten, vilka kan samlas in genom filtrering vid angivna specificerade förhållanden efter representativ provtagning av den gas som ska analyseras, och som förblir uppströms filtret och på filtret efter torkning under definierade förhållanden,

3) energiproducerande enhet en panna, gasturbin eller förbränningsmotor eller en annan teknisk anordning i vilken bränslen oxideras för att den frigjorda värmen ska kunna utnyttjas,

4) energiproducerande anläggning en eller flera energiproducerande enheter som är belägna på samma anläggningsområde samt till enheterna i tekniskt eller funktionellt hänseende nära ansluten verksamhet,

5) befintlig energiproducerande enhet en energiproducerande enhet som har tagits i drift före den 20 december 2018 eller för vilken miljötillstånd utfärdats eller som har registrerats före den 19 december 2017, under förutsättning att enheten tagits i drift senast den 20 december 2018,

6) ny energiproducerande enhet en annan enhet än en befintlig energiproducerande enhet,

7) liten befintlig energiproducerande enhet en befintlig energiproducerande enhet med en bränsleeffekt på minst 1 megawatt men mindre än 5 megawatt, som hör till tillämpningsområdet för statsrådets förordning (750/2013),

8) flerbränsleenhet en energiproducerande enhet som kan bränna två eller flera typer av bränslen samtidigt, med undantag för start- och stopperioder,

9) förbränningsmotor en gasmotor, dieselmotor eller tvåbränslemotor,

10) gasmotor en förbränningsmotor som arbetar enligt Ottocykeln och där gnisttändning används för förbränning av bränslet,

11) dieselmotor en förbränningsmotor som arbetar enligt dieselcykeln och där kompressionständning används för förbränning av bränslet,

12) tvåbränslemotor en förbränningsmotor som använder kompressionständning och arbetar enligt dieselcykeln vid förbränning av flytande bränslen och enligt Ottocykeln vid förbränning av gasformiga bränslen,

13) gasturbin en roterande maskin som omvandlar värmeenergi till mekaniskt arbete och som huvudsakligen består av en kompressor, en termisk enhet där bränslet oxideras för att värma arbetsmediet och en turbin,

14) bränsle fast, flytande eller gasformigt brännbart material,

15) raffinaderibränsle fast, flytande eller gasformigt brännbart material från destillations- och omvandlingssteg vid raffineringen av råolja, inbegripet raffinaderibränngas, syntesgas och raffinaderioljor och oljekoks,

16) biomassa

a) produkter som består av vegetabiliskt material från jord- eller skogsbruk som kan användas som bränsle för återvinning av energiinnehållet,

b) vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall,

c) vegetabiliskt avfall från livsmedelsindustrin, om den värme som alstras vid förbränningen återvinns,

d) vegetabiliskt fiberhaltigt avfall som uppstått vid produktion av nyfiberpappersmassa och vid pappersproduktion från massa, om avfallet förbränns på produktionsplatsen i en samförbränningsanläggning och den värme som alstras återvinns,

e) korkavfall,

f) träavfall, med undantag för sådant träavfall som härstammar från bygg- och rivningsverksamhet eller annan verksamhet, som kan innehålla organiska halogenföreningar eller tungmetaller till följd av behandling med träskyddsmedel eller ytbehandling,

17) lätt brännolja sådan lätt brännolja som avses i statsrådets förordning om svavelhalten i tung brännolja och lätt brännolja (413/2014),

18) tung brännolja sådan tung brännolja som avses i statsrådets förordning om svavelhalten i tung brännolja och lätt brännolja (413/2014),

19) naturgas naturligt förekommande metan med högst 20 volymprocent ädelgaser och andra beståndsdelar,

20) drifttimmar den tid, uttryckt i timmar, under vilken en energiproducerande enhet är i drift och släpper ut utsläpp till luften, med undantag för start- och stopperioder.

3 §
Placering av verksamheter

Bestämmelser om placering av verksamheter finns i 11 och 12 § i miljöskyddslagen.

4 §
Innehållet i och inlämning av registreringsanmälan

Bestämmelser om tidsfristen för registreringsanmälan i fråga om medelstora energiproducerande anläggningar finns i 116 § 2 mom. i miljöskyddslagen.

Registreringsanmälan ska innehålla

1) verksamhetsutövarens namn, hemort och kontaktuppgifter,

2) adressen för den plats där anläggningen finns, om det inte är fråga om en flyttbar energiproducerande enhet,

3) uppgifter om miljön kring anläggningen och planläggningen av området, om det inte är fråga om en flyttbar energiproducerande enhet,

4) uppgifter om anläggningens miljötillstånd samt om andra gällande tillstånd, avtal, beslut och anmälningar,

5) uppgifter om näringsgrensgrupp samt detaljerade uppgifter om bränsleeffekt, typ (dieselmotor, gasturbin, tvåbränslemotor, annan motor eller annan energiproducerande enhet), vilka bränslen som används och deras andelar, vilken teknik som används för att minska utsläpp, uppskattade årliga drifttimmar och genomsnittlig effektnivå i drift,

6) uppgifter om utsläpp till luften,

7) uppgifter om skorstenshöjd och om grunderna för dimensioneringen av skorstenen,

8) uppgifter om behandlingen av avlopps- och regn- och smältvatten (dagvatten) samt om utsläpp till vatten eller avlopp,

9) uppgifter om upplagring av bränslen,

10) uppgifter om det avfall som verksamheten ger upphov till och om avfallshanteringen,

11) uppgifter om de kemikalier som används i verksamheten,

12) uppgifter om buller från verksamheten, effekterna av bullret samt om bullerbekämpningsåtgärder,

13) en kontrollplan som anges i 17 §,

14) en sådan verksamhetsplan för exceptionella situationer som anges i 16 §,

15) uppgifter om datum då enheterna togs i drift, eller, om det exakta datumet för tagande i drift inte är känt, bevis för att enheten har tagits i drift före den 20 december 2018.

Registreringsanmälan ska dessutom innehålla uppgift om huruvida verksamhetsutövaren förbinder sig att begränsa drifttiden för en ny energiproducerande enhet till högst 500 drifttimmar per år räknat som ett glidande medelvärde under en femårsperiod, eller drifttiden för en befintlig energiproducerande enhet till högst 500 eller 1000 drifttimmar per år räknat som ett glidande medelvärde under en femårsperiod.

5 §
Utsläppsgränsvärden för utsläpp till luften

Nya energiproducerande enheters utsläpp till luften av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar får från och med den 20 december 2018 inte överskrida de utsläppsgränsvärden som anges i tabell 4 och 5 i bilaga 1A.

Utsläpp till luften av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar från befintliga energiproducerande enheter med en bränsleeffekt över 5 megawatt får från och med den 1 januari 2025 inte överskrida de utsläppsgränsvärden som anges i tabellerna 2 och 3 i bilaga 1A. Fram till dess får utsläppen till luften inte överskrida utsläppsgränsvärdena enligt bilaga 1B.

Utsläpp till luften av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar från befintliga energiproducerande enheter med en bränsleeffekt på minst 1megawatt men högst 5 megawatt får från och med den 1 januari 2030 inte överskrida de utsläppsgränsvärden som anges i tabellerna 1 och 3 i bilaga 1A. Fram till dess får ovannämnda utsläpp till luften från små befintliga energiproducerande enheter som avses i 2 § och från befintliga energiproducerande enheter med en bränsleeffekt på 5 megawatt inte överskrida utsläppsgränsvärdena enligt bilaga 1B.

Gränsvärdena för flerbränsleenheters utsläpp till luften av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar fastställs enligt del 3 i bilaga IA.

Om huvudbränslet inte finns tillgängligt och den energiproducerande enheten övergår till att använda enbart reservbränsle, ska utsläppsgränsvärdena för reservbränsle tillämpas på enhetens utsläpp.

Energiproducerande enheters start- och stopperioder ska hållas så korta som möjligt.

6 §
Bedömning av hur utsläppsgränsvärdena följs

Utsläppsgränsvärdena ska, när periodiska mätningar enligt bilaga 3 eller andra mätningar som godkänts av den behöriga tillsynsmyndigheten utförs, anses ha följts om

1) resultaten från varje serie mätningar inte överskrider utsläppsgränsvärdena,

2) resultaten från andra förfaranden som godkänts av den kommunala miljövårdsmyndigheten eller, om verksamheten är tillståndspliktig och den statliga miljötillståndsmyndigheten är behörig tillståndsmyndighet, av den statliga miljötillståndsmyndigheten, inte överskrider utsläppsgränsvärdena.

Den energiproducerande enhetens start- och stopperioder och de i 106 d § i miljöskyddslagen avsedda exceptionella situationer i samband med störningar i tillgången på bränslen ska inte beaktas vid bedömningen av hur utsläppsgränsvärdena har följts.

7 §
Skorstenshöjd

Skorstenshöjden för en energiproducerande enhet ska dimensioneras utifrån tabellen i bilaga 2 eller med hjälp av en spridningsmodell eller metoden att för små förbränningsanläggningar bestämma skorstenshöjden för respektive bränsletyp (skorstensnomogram).

Skorstenshöjden för en ny energiproducerande enhet med en bränsleeffekt på minst 5 megawatt som använder något annat bränsle än träpelletar eller andra än svavelfria gasformiga bränslen ska dock alltid dimensioneras med hjälp av en spridningsmodell, om skorstenshöjden är mindre än 2,5 gånger produktionsbyggnadens höjd eller om det på mindre än 500 meters avstånd från den energiproducerande enheten finns mer än 30 meter höga byggnader eller andra terränghinder eller om markytan ligger högre än detta, mätt från markytan vid produktionsbyggnaden.

Skorstenen på en befintlig energiproducerande enhet är tillräckligt hög om den är minst 75 procent av den minimihöjd som anges i tabellen i bilaga 2.

Om skorstenshöjden för en energiproducerande enhet dimensioneras med hjälp av en spridningsmodell eller ett skorstensnomogram, ska skorstenen dimensioneras så att den energiproducerande enheten inte förorsakar mer än 20 procent av det riktvärde för luftkvaliteten per dygn som anges i statsrådets beslut om riktvärden för luftkvalitet och målvärde för svavelnedfall (480/1996). Dessutom ska skorstenshöjden och genomströmningshastigheten för rökgas i rökkanalen eller rökkanalerna vara sådana att det under normal drift inte uppstår ett nedsug av rökgaser.

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas inte på

1) flyttbara energiproducerande enheter som använder lätt brännolja eller gasformiga bränslen och som används för kortvarig produktion av reservenergi,

2) sådana nya bränslemotorer och gasturbiner som används som enheter för reservdrift vars drifttid är högst 500 drifttimmar per år räknat som ett glidande medelvärde under en treårsperiod,

3) sådana befintliga bränslemotorer och gasturbiner som används som enheter för reservdrift vars drifttid är högst 500 drifttimmar per år räknat som ett glidande medelvärde under en femårsperiod,

4) befintliga energiproducerande enheter med en bränsleeffekt på minst 1 megawatt men mindre än 5 megawatt som inte är i 2 § 7 punkten avsedda små befintliga energiproducerande enheter.

8 §
Bullerbekämpning

Verksamheten vid en energiproducerande anläggning och anslutande trafik, lossning och lastning samt hantering av bränslen ska planeras och placeras så att därav orsakade bullerolägenheter kan förhindras. Buller från verksamheten ska minskas enligt principen om bästa tillgängliga teknik genom användning av maskiner och anordningar med lägsta möjliga ljudeffekt samt genom dämpning av bullerkällorna. Spridning av buller från verksamheten ska förhindras genom byggnadstekniska åtgärder, och bullerkällorna ska riktas och placeras så att bullret orsakar så liten olägenhet som möjligt.

Verksamheten vid en energiproducerande anläggning ska ordnas så att det buller som verksamheten och trafiken i samband med den alstrar när anläggningen är i normal drift inte överskrider bullernivån LAeq 55 dB på dagen (kl. 7–22) och bullernivån LAeq 50 dB på natten (kl. 22–7). På områden som används för semesterboende, på naturskyddsområden, på campingplatser och på rekreationsområden utanför tätorterna får det buller verksamheten alstrar inte överskrida bullernivån LAeq 45 dB på dagen (kl. 7–22) och bullernivån LAeq 40 dB på natten (kl. 22–7). Om bullret till sin natur är slagartat eller smalbandigt, adderas 5 dB till mätnings- eller beräkningsresultatet innan det jämförs med gränsvärdet. Vid bedömning av bullersituationen ska också den bullernivå som andra källor på området ger upphov till beaktas.

9 §
Behandling och ledning av avloppsvatten från reningsutrustning

Verksamhetsutövaren ska kartlägga mängden av och kvaliteten på den energiproducerande anläggningens avloppsvatten. Om det i verksamheten uppstår eller används ämnen som innehåller sådana ämnen som nämns i bilaga 1 till statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006), ska man försäkra sig om att sådana inte släpps ut i grundvattnet, vattenmiljön eller avloppet.

Sådant avloppsvatten från energiproducerande anläggningar som bildas i rökgasskrubbrar och vid kondensering av rökgaser (kondensvatten) och som leds till avlopp eller vattendrag ska före det neutraliseras, klarnas och filtreras. Kondensvatten som leds till diken ska före det genomgå kemisk fällning, klarnas och filtreras. Kondensvattnet kan också behandlas med andra metoder som godkänts av den behöriga myndigheten, om verksamhetsutövaren kan påvisa att dessa ger motsvarande eller bättre resultat än ovannämnda metoder. Behörig myndighet är den kommunala miljövårdsmyndigheten eller, om verksamheten är tillståndspliktig och den statliga miljötillståndsmyndigheten är behörig tillståndsmyndighet, den statliga miljötillståndsmyndigheten.

Regenererat vatten som uppkommer inom energiproducerande anläggningar ska neutraliseras efter demineralisering.

Sotningsvatten som sporadiskt uppkommer inom energiproducerande anläggningar ska förbehandlas genom neutralisering och klarning innan vattnet leds till avloppet, eller alternativt ska vattnet uppsamlas och sändas för behandling till en plats som har behörigt tillstånd för detta.

Vatten från betning som uppkommer inom energiproducerande anläggningar ska behandlas genom neutralisering innan vattnet leds till avloppet, eller alternativt ska vattnet uppsamlas och sändas för behandling till en plats som har behörigt tillstånd för detta. Sköljvatten från betning kan ledas direkt ut i terrängen.

10 §
Behandling och ledning av oljehaltigt spillvatten

Vatten vid påfyllnings- och utloppsställen för flytande bränslen, vatten i skyddsbassänger som omger oljecisterner samt annat vatten som kan innehålla olja ska ledas till en oljeavskiljare eller sluten slambrunn. En skyddsvattenbassäng behöver inte förses med avlopp, om det förhindrats att dagvatten och annat vatten kan rinna in i skyddsbassängen. Oljeavskiljare ska förses med ett larmsystem som anger när oljetråget och den slutna slambrunnen är fulla. Systemets funktionsduglighet ska testas med minst ett års mellanrum.

Om det utgående vattnet från en oljeavskiljare leds till ett spillvattenavlopp, ska det behandlas i en oljeavskiljare av klass II enligt standard SFS-EN-858-1 så att kolvätehalten i det utgående vattnet är under 100 mg/l.

Om det utgående vattnet från en oljeavskiljare inte leds till ett avlopp, ska det behandlas i en oljeavskiljare av klass I enligt standard SFS-EN-858-1 så att kolvätehalten i det utgående vattnet är under 5 mg/l. Efter det kan vattnet ledas till ett dagvattenavlopp eller vattendrag.

I avloppet ska det omedelbart efter oljeavskiljaren finnas en provtagningsbrunn med avstängningsventil genom vilken den energiproducerande anläggningens avloppsvatten kan förhindras att rinna ut i ett avlopp eller i något annat utloppsställe. Provtagningsbrunnen med avstängningsventil ska placeras, märkas och skyddas så att man har obehindrat tillträde till den. Avstängningsventilen ska utan dröjsmål kunna stängas under alla förhållanden.

Oljeavskiljare ska hållas i funktionsdugligt skick och de samt de slutna slambrunnar som avses i 1 mom. ska inspekteras minst en gång per år och vid behov tömmas.

De i 1 mom. föreskrivna kraven på att vatten vid påfyllnings- och utloppsställen för flytande bränslen ska ledas till en oljeavskiljare eller sluten slambrunn kan också uppfyllas med användning av andra, likvärdiga metoder, om de energiproducerande enheter som använder påfyllnings- och utloppsstället har en sammanräknad bränsleeffekt på högst fem megawatt eller en sammanräknad drifttid på högst 1500 kilowattimmar per år räknat som ett glidande medelvärde under en femårsperiod, eller om det rör sig om en energiproducerande enhet där flytande bränslen används endast som reserv- eller startbränsle. De likvärdiga metoder som används ska anges i ansökan om miljötillstånd eller i registreringsanmälan.

Trots bestämmelserna i 1 mom. får även alternativa metoder användas, om det är fråga om en flyttbar energiproducerande enhet som används för kortvarig produktion av reservenergi. Användningen av alternativa metoder ska anmälas till den kommunala miljövårdsmyndigheten eller, om verksamheten är tillståndspliktig och den statliga miljötillståndsmyndigheten är behörig tillståndsmyndighet, till den statliga tillsynsmyndigheten.

11 §
Behandling och ledning av annat avloppsvatten

Fastighetens hushållsavloppsvatten ska ledas till ett spillvattenavlopp. Bestämmelser om behandlingen av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet finns i statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet (157/2017).

Dagvatten från den energiproducerande anläggningens gårdsplan ska hindras att rinna ner i avlopp som leds in i oljeavskiljare.

Upplag av bränslen utomhus ska ha ett ogenomträngligt underlag och vara försedda med ett dagvattensystem för avskiljning av fasta partiklar.

12 §
Hantering och upplagring av fasta bränslen

Upplagring, hantering och transport av fasta bränslen ska ordnas så att verksamheten inte orsakar dammolägenhet, luktolägenhet, nedskräpning eller brandrisk.

Stationer som tar emot frästorv och andra motsvarande finfördelade bränslen ska vara belägna i en sluten hall eller i någon annan motsvarande lokal i syfte att förhindra dammolägenheter och andra miljöolägenheter.

13 §
Hantering och upplagring av flytande bränslen

Bestämmelser om hantering och upplagring av flytande bränslen samt behandling av läckage i samband därmed finns i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005) och i de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

Följande krav ska dessutom uppfyllas:

1) skyddsbassängen kring cisterner för flytande bränslen ska vara tät och dess volym ska dimensioneras så att bassängen vid läckage rymmer åtminstone 1,1 gånger den största lagrade vätskevolymen för en enskild cistern i bassängen,

2) cisternernas skick ska inspekteras regelbundet, dock med minst tio års intervall,

3) cisternerna ska utrustas med överfyllningsskydd och, om dubbelmantlade cisterner används, dessutom med läckagedetektorer,

4) för att förhindra eventuell spridning av läckage ska det reserveras absorptionsämnen och bekämpningsredskap för bränsleuppsamling,

5) påfyllnings- och utloppsställena för flytande bränslen ska vara ogenomträngliga för vätska och invallade eller ha genomgående lutning.

Trots bestämmelserna om påfyllnings- och utloppsställen för flytande bränslen i 2 mom. 5 punkten får även andra, likvärdiga metoder användas, om de energiproducerande enheter som använder påfyllnings- och utloppsstället har en sammanräknad bränsleeffekt på högst fem megawatt eller en sammanräknad drifttid på högst 1500 kilowattimmar per år räknat som ett glidande medelvärde under en femårsperiod, eller om det rör sig om en energiproducerande enhet där flytande bränslen används endast som reserv- eller startbränsle. De likvärdiga metoder som används ska anges i ansökan om miljötillstånd eller i registreringsanmälan.

Trots bestämmelserna i 2 mom. får även andra, likvärdiga metoder användas, om det är fråga om en flyttbar energiproducerande enhet som används för kortvarig produktion av reservenergi. Användningen av alternativa metoder ska anmälas till den kommunala miljövårdsmyndigheten eller, om verksamheten är tillståndspliktig och den statliga miljötillståndsmyndigheten är behörig tillståndsmyndighet, till den statliga tillsynsmyndigheten.

14 §
Avfallshantering

Avfallshanteringen vid en energiproducerande anläggning ska ordnas i enlighet med avfallslagen (646/2012) och de bestämmelser som har utfärdats med stöd av den, så att verksamheten inte medför nedskräpning av miljön, förorening av marken eller annan fara eller olägenhet för hälsan eller miljön. Det ska då särskilt ses till att

1) farligt avfall och återvinningsbart avfall uppsamlas och hålls separat från annat avfall,

2) farligt avfall sorteras, förpackas och märks enligt sina egenskaper samt lagras i ett övertäckt eller på annat sätt vattentätt utrymme på ett ogenomträngligt underlag,

3) flyg- och bottenaskan lagras i silor eller i andra motsvarande utrymmen, som förhindrar att askan dammar eller på annat sätt sprids i miljön,

4) transport av aska ordnas så att det inte uppstår dammolägenhet i anläggningens omgivning,

5) aska som används som gödselfabrikat lagras, förvaras och transporteras i enlighet med lagen om gödselfabrikat (539/2006),

6) ett transportdokument för transport av avfall upprättas enligt vad som föreskrivs i statsrådets förordning om avfall (179/2012),

7) oljeavfall och annat farligt avfall sänds för bortskaffande eller återvinning på behörigt sätt minst en gång per år,

8) avfall sänds för återvinning eller bortskaffande till en anläggning som enligt miljötillståndet får ta emot sådant avfall.

15 §
Exceptionella situationer i samband med störningar i tillgången på bränslen

Bestämmelser om exceptionella situationer i samband med störningar i tillgången på bränslen finns i 106 d § i miljöskyddslagen.

16 §
Övriga exceptionella situationer

Verksamhetsutövaren ska för att förhindra exceptionella situationer sov avses i 123 § i miljöskyddslagen ses till att det finns anvisningar för verksamhet som medför risk för förorening av miljön.

Verksamhetsutövaren ska utarbeta en verksamhetsplan för exceptionella situationer. Verksamhetsplanen ska innehålla åtminstone anvisningar för åtgärder som ska vidtas vid störningar i förbränningen och i avskiljarna samt vid oljeskador och kemikalieolyckor. Verksamhetsplanen ska sändas till tillståndsmyndigheten i samband med att miljötillstånd söks eller till den kommunala miljövårdsmyndigheten i samband med att registreringsanmälan lämnas in. Verksamhetsplanen ska hållas uppdaterad.

Bestämmelser om anmälningsplikt i fråga om exceptionella situationer finns i 123 § i miljöskyddslagen.

Verksamhetsutövaren ska utan dröjsmål vidta de korrigerings- eller bekämpningsåtgärder som en exceptionell situation kräver i syfte att förhindra förorening av miljön och motverka skadlig miljöpåverkan. Utredningen av konsekvenserna av den exceptionella situationen ska vid behov inledas i den omfattning som situationens art kräver enligt vad som avtalas med den kommunala miljövårdsmyndigheten eller, om verksamheten är tillståndspliktig och den statliga miljötillståndsmyndigheten är behörig tillståndsmyndighet, den statliga tillsynsmyndigheten.

Efter exceptionella situationer ska verksamhetsutövaren vidta lämpliga åtgärder för att liknande fall inte ska uppkomma.

17 §
Kontroll av verksamheten samt av dess utsläpp och miljöpåverkan

Verksamheten vid en energiproducerande anläggning och vid de energiproducerande enheter som hör till den samt utsläppen och påverkan av verksamheten ska kontrolleras i enlighet med bilaga 3.

Verksamhetsutövaren ska utarbeta en kontrollplan för genomförandet av kontrollen. Kontrollplanen ska tillhandahållas tillståndsmyndigheten i samband med att miljötillstånd söks eller till den kommunala miljövårdsmyndigheten i samband med att registreringsanmälan lämnas in. Kontrollplanen kan kompletteras eller ändras senare på ett sätt som godkänns av den kommunala miljövårdsmyndigheten eller, om verksamheten är tillståndspliktig och den statliga miljötillståndsmyndigheten är behörig tillståndsmyndighet, den statliga tillsynsmyndigheten. Kontrollplanen ska hållas uppdaterad.

18 §
Bokföring och tillhandahållande av information

Verksamhetsutövaren ska i enlighet med punkt 5 i bilaga 3 föra bok över den energiproducerande enhetens verksamhet.

Verksamhetsutövaren ska årligen före utgången av februari till den kommunala miljövårdsmyndigheten eller, om verksamheten är tillståndspliktig och den statliga miljötillståndsmyndigheten är behörig tillståndsmyndighet, till den statliga tillsynsmyndigheten, lämna in en årsrapport där det med avseende på det föregående året ges uppgifter om

1) mängden av och kvaliteten på de bränslen som används per energiproducerande enhet och mängden av och kvaliteten på de kemikalier som används per energiproducerande anläggning,

2) energiproduktionen,

3) drifttimmarna vid de olika energiproducerande enheterna,

4) de totala utsläppen av svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NO2) och partiklar samt koldioxid (CO2foss och CO2bio),

5) mängden av och kvaliteten på den aska och annat avfall verksamheten gett upphov till samt till vilka platser askan och avfallet förts,

6) mängden av och kvaliteten på det avloppsvatten som övervakas,

7) bullermätningar samt

8) rökgasmätningar, om dessa inte separat har rapporterats till den behöriga tillsynsmyndigheten.

Bestämmelserna i 2 mom. gäller sådana nya bränslemotorer och gasturbiner som används som enheter för reservdrift vars drifttid är högst 500 drifttimmar per år räknat som ett glidande medelvärde under en treårsperiod och sådana befintliga bränslemotorer och gasturbiner som används som enheter för reservdrift vars drifttid är högst 500 drifttimmar per år räknat som ett glidande medelvärde under en femårsperiod endast om enheten under det föregående året har varit i drift mer än 50 timmar.

19 §
Anmälningsplikt vid ändringar i verksamheten

Bestämmelser om skyldighet för tillståndspliktiga och registreringspliktiga verksamhetsutövare att anmäla sådana ändringar som är väsentliga med tanke på tillsynen samt långvariga avbrott i och avslutande av verksamheten finns i 170 § i miljöskyddslagen.

20 §
Åtgärder vid avslutande av verksamheten

När verksamheten avslutas ska verksamhetsutövaren för den kommunala miljövårdsmyndigheten eller, om verksamheten är tillståndspliktig och den statliga miljötillståndsmyndigheten är behörig tillståndsmyndighet, för den statliga tillsynsmyndigheten lägga fram en plan för hur den energiproducerande enhetens konstruktioner ska avlägsnas samt för hur eventuell förorening av marken och grundvattnet klarläggs.

Efter det att verksamheten har lagts ned ska verksamhetsområdet försättas i sådant skick att det inte medför olägenhet för hälsan eller annan förorening av miljön eller risk för detta. Verksamhetsområdet ska snyggas upp och avfall och farligt avfall som lagrats på området transporteras för återvinning eller behandling på det sätt som föreskrivs i avfallslagen. Bestämmelser om de förpliktelser som gäller efter nedläggning av verksamheten finns i 94 § i miljöskyddslagen.

21 §
Uppgifter som ska publiceras i ett allmänt datanät

Den kommunala miljövårdsmyndigheten eller, om verksamheten är tillståndspliktig och den statliga miljötillståndsmyndigheten är behörig tillståndsmyndighet, den statliga miljötillståndsmyndigheten, ska i fråga om medelstora energiproducerande anläggningar offentliggöra följande uppgifter som förts in i ett register som avses i 106 e § i miljöskyddslagen i ett allmänt datanät:

1) bränsleeffekten (MW) för de enheter som hör till den energiproducerande anläggningen (megawatt),

2) typen (dieselmotor, gasturbin, tvåbränslemotor, annan motor eller annan energiproducerande enhet) av enheter som hör till den energiproducerande anläggningen,

3) de bränslen som används i de enheter som hör till den energiproducerande anläggningen samt bränsleandelarna,

4) datum då de enheter som hör till den energiproducerande anläggningen togs i drift, eller, om det exakta datumet för tagande i drift inte är känt, uppgift om huruvida det rör sig om en ny enhet eller en befintlig enhet,

5) näringsgrensgrupp,

6) uppskattade årliga drifttimmar och genomsnittliga effektnivåer för de enheter som hör till den energiproducerande anläggningen,

7) uppgift om huruvida verksamhetsutövaren har åtagit sig att i enlighet med 4 § 3 mom. begränsa drifttiden för en energiproducerande enhet till högst 500 eller 1000 drifttimmar per år,

8) verksamhetsutövarens namn, hemort och kontaktuppgifter, dock inte personuppgifter, samt adressen för den plats där den energiproducerande anläggningen finns, om det inte är fråga om en flyttbar energiproducerande enhet,

9) uppgifter om den energiproducerande anläggningens aktuella registreringar eller miljötillståndsbeslut.

22
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.

Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om miljöskyddskrav för energiproducerande enheter med en bränsleeffekt som understiger 50 megawatt (750/2013).

Denna förordning tillämpas på nya energiproducerande enheter från och med den 20 december 2018.

Denna förordning tillämpas på befintliga energiproducerande enheter med en bränsleeffekt på minst 5 megawatt och på små befintliga energiproducerande enheter som avses i 2 § 7 punkten från och med den 1 januari 2018.

Denna förordning tillämpas på befintliga energiproducerande enheter med en bränsleeffekt på minst 1 megawatt men mindre än 5 megawatt som inte är i 2 § 7 punkten avsedda små befintliga energiproducerande enheter, från och med 1 den januari 2030.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/2193/EU (32015L2193); EUT nr L 313, 28.11.2015, s. 1.

Helsingfors den 28 december 2017

Kommunikationsminister
Anne Berner

Specialsakkunnig
Sami Rinne

Statsrådets förordning om miljöskyddskrav för medelstora energiproducerande enheter och energiproducerande anläggningar

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.