Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om universitetsexamina
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Finlands författningssamling
- Författningstext
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med statsrådets beslut
upphävs i statsrådets förordning om universitetsexamina ( 794/2004 ) 4 §, sådan den lyder i förordning 1136/2009, och
ändras 3, 7, 9, 12, 13, 15, 18, 21, 22, 26 och 27 § samt bilagan till förordningen, av dem 13 § sådan den lyder i förordning 351/2011 och bilagan sådan den lyder i förordning 421/2012, som följer:
3 §Ordnande av utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamen
En utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamen kan ordnas på basis av läroämnen eller i form av ett utbildningsprogram. En utbildning som bygger på lägre högskoleexamen eller utbildning på motsvarande nivå och som leder till högre högskoleexamen kan också ordnas i form av ett utbildningsprogram som har separat antagning.
Utbildning som leder till högskoleexamen kan ordnas genom internationellt samarbete. Utbildning som leder till examen kan också ordnas som utbildning som leder till en eller flera examina tillsammans med ett eller flera finländska eller utländska universitet.
7 §Mål för utbildning som leder till lägre högskoleexamen
Målet för utbildning som leder till lägre högskoleexamen är att den som har avlagt examen har
kunskaper i grunderna i de huvud- och biämnen eller med dem jämställbara helheter som ingår i examen eller i grunderna i de studier som ingår i utbildningsprogrammet samt förutsättningar att följa utvecklingen på området,
förmåga till vetenskapligt tänkande och vetenskapliga arbetssätt eller de kunskaper och färdigheter som fordras för konstnärligt arbete,
förutsättningar för den utbildning som leder till högre högskoleexamen och för livslångt lärande,
förmåga att tillämpa inhämtade kunskaper i arbetslivet i uppgifter inom det egna området och i internationellt samarbete,
tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för uppgifter inom det egna området samt för internationell verksamhet och internationellt samarbete.
Utbildningen grundar sig på forskning eller konstnärlig verksamhet samt på yrkespraxis inom området.
9 §Lägre högskoleexamens uppbyggnad
I de studier som leder till lägre högskoleexamen kan ingå
grundstudier och ämnesstudier,
studier i kommunikation och språk,
mångvetenskapliga studiehelheter,
andra studier,
praktik som utvecklar sakkunskapen.
Obligatorisk praktik ingår i studierna för farmaceutexamen.
Grundstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar minst 25 studiepoäng. Ämnesstudierna i ett läroämne eller i en helhet som jämställs med ett läroämne omfattar tillsammans med grundstudierna minst 60 studiepoäng. Ämnesstudierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet omfattar ett lärdomsprov på minst 6 och högst 10 studiepoäng.
12 §Mål för utbildning som leder till högre högskoleexamen
Målet för utbildning som leder till högre högskoleexamen är att den som har avlagt examen har
goda kunskaper i huvudämnet eller en helhet som jämställs med huvudämnet och kunskaper i grunderna i biämnena eller goda kunskaper i de fördjupade studier som hör till utbildningsprogrammet,
förmåga att tillämpa vetenskaplig kunskap och vetenskapliga metoder eller färdigheter för självständigt och krävande konstnärligt arbete,
förutsättningar att vara verksam i arbetslivet i krävande sakkunnig- och utvecklingsuppgifter inom sitt eget område och i internationellt samarbete,
färdigheter för vetenskaplig eller konstnärlig påbyggnadsutbildning och för livslångt lärande,
goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för det egna området samt för internationell verksamhet och internationellt samarbete.
Utbildningen grundar sig på forskning eller konstnärlig verksamhet samt på yrkespraxis inom området.
13 §Omfattningen av de studier som leder till högre högskoleexamen
De studier som krävs för högre högskoleexamen omfattar 120 studiepoäng, om inte något annat bestäms nedan i denna paragraf eller i 14 §. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två läsår.
De studier som krävs för psykologie magisterexamen, musikmagisterexamen och odontologie licentiatexamen omfattar 150 studiepoäng. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på två och ett halvt läsår.
De studier som krävs för veterinärmedicine licentiatexamen och medicine licentiatexamen omfattar 180 studiepoäng. Universitetet ska ordna utbildningen så att en heltidsstuderande kan avlägga examen på tre läsår.
15 §Högre högskoleexamens uppbyggnad
I de studier som leder till högre högskoleexamen kan ingå
grundstudier och ämnesstudier samt fördjupade studier,
studier i kommunikation och språk,
mångvetenskapliga studiehelheter,
andra studier,
praktik som fördjupar sakkunskapen.
Obligatorisk praktik ingår i studierna för medicine licentiatexamen, odontologie licentiatexamen och veterinärmedicine licentiatexamen, inom utbildningen i socialt arbete som hör till en examen inom det samhällsvetenskapliga området samt i studierna för provisorsexamen och psykologie magisterexamen.
För grundstudier och ämnesstudier gäller den minimiomfattning som avses i 9 § 3 mom. De fördjupade studierna omfattar minst 60 studiepoäng. De fördjupade studierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet eller i utbildningsprogrammet innehåller ett lärdomsprov på minst 20 och högst 40 studiepoäng.
18 §Mål för lärarutbildningen
Målet för den lärarutbildning som ordnas vid universiteten är att den som slutfört utbildningen ska ha färdigheter för självständig verksamhet som lärare, handledare och fostrare.
21 §Mål för den vetenskapliga och konstnärliga påbyggnadsutbildningen
Målet för påbyggnadsutbildningen är att den som har slutfört utbildningen
grundligt har gjort sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och dess samhälleliga betydelse,
har inhämtat förmåga att självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder och skapa ny vetenskaplig kunskap,
har gjort sig väl förtrogen med utvecklingen, grundproblemen och forskningsmetoderna inom det egna forskningsområdet,
har förvärvat en sådan kännedom om allmän vetenskapsteori och om andra vetenskapsområden i anslutning till det egna forskningsområdet som gör det möjligt att följa utvecklingen inom dem,
har förvärvat tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper samt andra förutsättningar att vara verksam i arbetslivet i omfattande och krävande sakkunnig- och utvecklingsuppgifter och i internationellt samarbete.
Målet för den påbyggnadsutbildning som leder till konstdoktorsexamen kan utöver vad som avses i 1 mom. vara att den studerande uppnår förmåga att självständigt skapa metoder för konstnärlig gestaltning eller produkter eller prestationer som fyller höga konstnärliga krav.
Inom utbildningsområdet för konst kan målet för påbyggnadsutbildning som leder till någon annan än i 2 mom. avsedd examen utöver eller i stället för vad som avses i 1 mom. vara att den studerande uppnår förmåga att självständigt skapa metoder för konstnärlig gestaltning eller produkter eller prestationer som fyller höga konstnärliga krav.
22 §Avläggande av doktorsexamen
En studerande som har antagits till påbyggnadsutbildning för att avlägga doktorsexamen ska
genomföra studierna inom påbyggnadsutbildningen,
uppvisa självständigt och kritiskt tänkande på sitt forskningsområde,
avfatta en doktorsavhandling och offentligt försvara den eller avlägga andra av universitetet fastställda offentliga lärdoms- och färdighetsprov.
26 §Betyg
Universitetet ger den studerande ett examensbetyg över avlagd högre eller lägre högskoleexamen. Examensbetyget ska innehålla uppgifter om
examensbenämning och utbildningsområde,
huvudämne i examen eller en helhet som jämställs med huvudämnet, eller utbildningsprogram,
specialiseringsutbildning som eventuellt ingår i examen samt specialområde,
det centrala innehållet i examen,
den studerandes språkkunskaper; vid anteckning av språkkunskaperna ska 19 § i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003) beaktas.
I fråga om betyg över en examen som har avlagts som påbyggnadsutbildning vid universitetet tillämpas vad som föreskrivs i 1 mom. 1—4 punkten.
För en examen enligt 11 § 2 mom. i universitetslagen som har avlagts på något annat språk än finska eller svenska utfärdas också ett examensbetyg på finska eller svenska och ges utöver den examensbenämning på finska eller svenska som finns i bilagan till förordningen även en examensbenämning på engelska enligt vad som nämns i bilagan.
Om den utbildning som leder till examen i enlighet med 3 § 2 mom. har ordnats som utbildning som leder till en eller flera examina tillsammans med ett eller flera finska eller utländska universitet, ska det av betyget framgå vilka andra examina och examensbetyg som beviljas på basis av samma utbildning samt vilka andra universitet som har beviljat examen.
Till den som har avlagt examen eller genomfört studier vid universitetet ger universitetet en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk. I bilagan ges tillräckliga uppgifter om universitetet, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.
Universitetet ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till den studerande över genomförda studier.
Om det i examen ingår sådana studier i lärarutbildningen som avses i 19 §, antecknas i examensbeviset den behörighet som studierna medför enligt förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998).
Ett universitet där det är möjligt att fullgöra en studieprestation som hör till de studier i lärarutbildningen som avses i 19 § kan på ansökan utfärda ett intyg över att den sökande på annat sätt än genom studier som ingår i de föreskrivna behörighetsvillkoren visat att han eller hon har inhämtat kunskaper och färdigheter som motsvarar studieprestationen. Universitetet får ställa som villkor för utfärdande av intyget att den sökande genomgår kompletterande studier.
27 §Lärda grader
Universitetet kan ge den som har avlagt
ekonomie magisterexamen rätt att använda titeln ekonom,
agronomie- och forstmagisterexamen rätt att använda titeln agronom eller forstmästare,
bildkonstexamen enligt den upphävda förordningen om lägre och högre högskoleexamen på bildkonstens område (367/1993) rätt att använda titeln kandidat i bildkonst och den som avlagt slutexamen vid Bildkonstakademin enligt den förordningen rätt att använda titeln magister i bildkonst,
högre högskoleexamen med namnet kandidatexamen enligt tidigare gällande bestämmelser och föreskrifter rätt att använda titeln magister,
både lägre och högre högskoleexamen med meteorologi som huvudämne eller högre högskoleexamen med namnet kandidatexamen med meteorologi som huvudämne enligt tidigare gällande bestämmelser och föreskrifter rätt att använda titeln meteorolog.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.
Helsingfors den 19 december 2013
UndervisningsministerKrista KiuruRegeringssekreterareLaura Hansén