895/2013

Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013

Lag om ändring av kyrkolagen

På förslag av kyrkomötet och i enlighet med riksdagens beslut

upphävs i kyrkolagen (1054/1993) 14 kap. 1 § 2 mom.,

ändras 9 kap. 3 §, 14 kap. 2 och 5 § samt 6 § 2 mom. och 24 kap. 1 § 1 mom.,

av dem 9 kap. 3 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1201/2002 och 24 kap. 1 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1274/2003, samt

fogas till 14 kap. nya 5 a och 5 b § och till 24 kap. en ny 8 b § som följer:

9 kap.

Kyrkofullmäktige

3 §
Kvalificerad majoritet

För att beslut ska kunna fattas i ett ärende krävs att beslutet omfattas av minst två tredjedelar av de närvarande medlemmarna och mer än hälften av samtliga medlemmar av kyrkofullmäktige, om ärendet gäller

1) uppförande eller anskaffning av en kyrklig byggnad, ett kapell, ett församlingshem, församlingens ämbetshus samt läger- eller kurscentrum,

2) väsentlig ändring eller rivning av en kyrklig byggnad eller ändring av dess användningsändamål eller ändring av en redan existerande byggnad till kyrklig byggnad,

3) anläggning eller utvidgning av en begravningsplats,

4) överlåtelse av fast egendom,

5) inrättande av en ny tjänst.

14 kap.

Kyrkor, församlingens fastigheter och byggnadsskydd

2 §
Kyrkliga byggnader och underställning av beslut

Kyrkliga byggnader är kyrkor och klockstaplar, jordfästnings- och gravkapell samt med dem jämförbara byggnader på en begravningsplats.

Vad som bestäms om kyrkliga byggnader ska även tillämpas på kyrkotomter, på inhägnader och portar som hör till en kyrkotomt eller begravningsplats och på hjältegravar.

Kyrkofullmäktiges beslut ska underställas kyrkostyrelsen för fastställelse, om beslutet

1) gäller uppförande eller anskaffning av en ny kyrka eller ett jordfästningskapell,

2) gäller ändring av en annan byggnad till kyrka eller jordfästningskapell,

3) gäller väsentlig ändring eller rivning av en kyrklig byggnad eller ändring av dess användningsändamål,

4) innebär att en kyrka lämnas oanvänd.

5 §
Skydd av kyrkliga byggnader

Syftet med skyddet av en kyrklig byggnad är att trygga den kyrkliga byggda kulturmiljön som en del av kulturarvet, värna om byggnadens egenart och särdrag samt främja kulturellt hållbar vård och användning av byggnaden.

En kyrklig byggnad som är uppförd före 1917 är skyddad direkt med stöd av lag. Kyrkostyrelsen kan besluta att en kyrklig byggnad som tagits i bruk 1917 eller därefter ska förklaras skyddad, om detta är motiverat med avseende på byggnadshistoria, byggnadskonst, byggnadsteknik eller särskilda miljövärden. Kyrkostyrelsen beslutar om byggnadsskydd på eget initiativ eller på initiativ av en församling, domkapitlet eller Museiverket.

Skyddet av en byggnad gäller också byggnadens fasta inredning, målningar och konstverk som hör till byggnaden samt byggnadens gårdsområde.

5 a §
Yttranden

Om ett beslut gäller väsentlig ändring eller rivning av eller ändring av användningsändamålet i fråga om en skyddad kyrklig byggnad eller en kyrklig byggnad som tagits i bruk för minst 50 år sedan, ska församlingen eller den kyrkliga samfälligheten ge Museiverket tillfälle att yttra sig i ärendet innan den fattar beslutet. Yttrande ska begäras redan för en plan i ärendet.

Innan församlingen eller den kyrkliga samfälligheten fattar ett beslut som avses i 1 mom. ska den dessutom ge Ålands landskapsregering tillfälle att yttra sig i ärendet, om den kyrkliga byggnaden finns på Åland, eller sametinget, om byggnaden finns på samernas hembygdsområde.

Museiverket kan ge anvisningar om verkställigheten av beslut som gäller skyddade kyrkliga byggnader.

5 b §
Beslut om att skyddet av en kyrklig byggnad ska upphöra

Kyrkostyrelsen kan besluta att en kyrklig byggnad inte längre ska vara skyddad, om

1) byggnaden har skadats på ett sådant sätt att den inte längre kan återställas i ursprungligt skick,

2) församlingen har flera kyrkliga byggnader och har inte längre behov av att i sin verksamhet använda den skyddade kyrkliga byggnad som den äger,

3) det av något annat särskilt skäl inte längre är motiverat att skydda byggnaden.

Innan kyrkostyrelsen fattar ett beslut om att skyddet av en byggnad ska upphöra ska kyrkostyrelsen ge Museiverket och, i situationer som avses i 5 a § 2 mom., också Ålands landskapsregering eller sametinget tillfälle att yttra sig i ärendet.

Kyrkostyrelsens beslut ska utan dröjsmål meddelas den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen samt den kommun där den kyrkliga byggnaden är belägen.

6 §
Övervakningen av byggnadsskyddet

Kyrkostyrelsen kan förbjuda ändrings- eller renoveringsarbete i en kyrklig byggnad, om det beslut som har fattats om arbetet inte fastställts eller underställts för fastställelse. Kyrkostyrelsens beslut kan verkställas även om det har överklagats genom besvär.

24 kap.

Underställning och ändringssökande

1 §
Underställning

När ett beslut som fattats av en myndighet i en församling eller en kyrklig samfällighet ska underställas, ankommer det på kyrkorådet eller församlingsrådet, då beslutet gäller en församlings myndighet, och på gemensamma kyrkorådet, då beslutet gäller en kyrklig samfällighets myndighet, att sköta underställningen och sända handlingarna till domkapitlet. Om kyrkostyrelsen ska pröva ett underställt ärende, ska domkapitlet sända handlingarna och sitt eget yttrande till kyrkostyrelsen.


8 b §
Museiverkets besvärsrätt

Museiverket får genom besvär överklaga

1) ett i 14 kap. 2 § 3 mom. 3 punkten avsett beslut som en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet har fattat, om beslutet gäller en skyddad kyrklig byggnad,

2) ett i 14 kap. 5 § 2 mom. eller 5 b § avsett beslut som kyrkostyrelsen har fattat om skyddet av en kyrklig byggnad.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

På behandlingen av sådana ärenden om underställning och överklagande som är anhängiga när denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 96/2013
FvUB 15/2013
RSv 144/2013

Helsingfors den 30 december 2013

Republikens President
SAULI NIINISTÖ

Justitieminister
Anna-Maja Henriksson

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.