1044/2012

Denna förordning tillämpas vid beviljande av anstånd med betalning av skatter, avgifter eller motsvarande prestationer enligt vad som bestäms särskilt.

Anstånd beviljas på villkor att godtagbar säkerhet ställs för betalningen av det belopp med vilket anstånd beviljas. Anstånd kan dock beviljas utan att säkerhet fordras, om det belopp som skall betalas är ringa, anståndstiden är kort eller andra särskilda skäl föreligger.

På skatt, avgift eller motsvarande prestation, med vars betalning anstånd har beviljats, uppbärs för anståndstiden en ränta enligt vad som bestäms om förseningsränta i 4 § lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995). Av särskilt vägande billighetsskäl kan anstånd dock beviljas utan ränta.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.

Denna förordning tillämpas på anstånd som beviljas samma dag förordningen träder i kraft eller därefter, dock så, att anståndsräntan räknas ut för tiden före förordningens ikraftträdande i enlighet med då gällande beslut.

Anståndsränta räknas enligt denna förordning även på anstånd som beviljats innan denna förordning trätt i kraft från och med den dag förordningen trätt i kraft.

Villkoren i denna förordning tillämpas även på anstånd som beviljas samma dag förordningen träder i kraft eller efter det och på vilka i övrigt tillämpas sådana tidigare gällande bestämmelser enligt vilka finansministeriet har befogenhet att bestämma om villkoren för anstånd.

Genom denna förordning upphävs finansministeriets förordning om villkoren för anstånd med betalningen av vissa skatter (1285/2003).