621/2011

Syftet med denna lag är att främja gruvdrift och se till att användningen av de områden som behövs för driften samt malmletningen ordnas på ett samhälleligt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt. För att lagens syfte ska nås krävs det att allmänna och enskilda intressen tryggas med särskild hänsyn till

Lagens syfte är också att trygga kommunernas möjligheter till påverkan och enskildas möjligheter att påverka beslutsfattande som gäller dem själva och deras livsmiljö.

Lagen syftar dessutom till att främja säkerheten i gruvor och att förebygga, minska och avvärja de olägenheter och skador som verksamhet enligt denna lag orsakar och säkerställa att den som orsakar olägenhet eller skada blir ersättningsskyldig.

De verksamheter som avses i denna lag samordnas inom samernas hembygdsområde, om vilket det föreskrivs i sametingslagen (974/1995), så att samernas rättigheter som urfolk tryggas. Vid samordningen beaktas också vad som i skoltlagen (253/1995) föreskrivs om att främja levnadsförhållandena och utkomstmöjligheterna för skolterna och skoltområdet och om att bevara och främja skoltkulturen.

I denna lag föreskrivs det om letning efter och utvinning av fyndigheter som innehåller gruvmineral, om guldvaskning på statsägd mark och om upphörande av därmed förknippad verksamhet samt om gruvförrättning.

Sådana gruvmineral som avses i denna lag är

Denna lag tillämpas dessutom på utvinningen av ämnen som ingår i berg- och markgrunden på ett gruvområde som avses i 19 §.

När tillståndsfrågor och andra frågor enligt denna lag avgörs och när verksamhet i övrigt bedrivs enligt denna lag ska, utöver bestämmelserna i denna lag, bland annat vad som föreskrivs i följande lagar tillämpas: naturvårdslagen (1096/1996), miljöskyddslagen (86/2000), ödemarkslagen (62/1991), markanvändnings- och bygglagen (132/1999), vattenlagen (264/1961), renskötsellagen (848/1990), strålskyddslagen (592/1991), kärnenergilagen (990/1987), lagen om fornminnen (295/1963), terrängtrafiklagen (1710/1995) och dammsäkerhetslagen (494/2009).

Den allmänna ledningen, övervakningen och utvecklingen av verksamhet enligt denna lag hör till arbets- och näringsministeriets uppgifter. Säkerhets- och kemikalieverket är gruvmyndighet enligt denna lag.

Gruvmyndigheten övervakar att denna lag iakttas och sköter övriga uppgifter som föreskrivs i denna lag.

Bestämmelser om statsrådets och gruvmyndighetens behörighet i tillståndsfrågor finns i 33 §.

I denna lag avses med

Vad som i denna lag föreskrivs om fastigheter och fastighetsägare tillämpas på

I fråga om en statsägd fastighet förs ägarens talan av den myndighet eller inrättning som förvaltar fastigheten.

Inom verksamhet enligt denna lag gäller följande principer:

För prospektering efter gruvmineral har var och en rätt att även på annans område utföra geologiska mätningar och observationer samt mindre provtagningar, om det inte medför skada eller mer än ringa olägenhet eller störning ( prospekteringsarbete ).

Prospekteringsarbete får inte utföras på markytan på

Prospekteringsarbete får dock utföras på ett område som avses i 2 mom. 2—8 punkten med samtycke av en behörig myndighet eller inrättning eller av den berörda rättsinnehavaren.

Den som ansvarar för prospekteringsarbetet ska innan provtagning enligt 7 § påbörjas göra en skriftlig anmälan till den som äger eller innehar en fastighet inom det område där prospekteringsarbetet ska utföras ( prospekteringsområde ) och vars fördel eller rätt ärendet kan gälla.

I anmälan ska kontaktuppgifterna om den som ansvarar för prospekteringsarbetet, information om prospekteringsområdet anges och provtagningsplanen presenteras. Planen ska innehålla uppgifter om de redskap och metoder som ska användas, om tidsplanen för provtagningen och om de gruvmineral som undersökningen gäller.

Närmare bestämmelser om anmälningsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

För malmletning krävs tillstånd av gruvmyndigheten ( malmletningstillstånd ), om malmletningen inte kan genomföras som prospekteringsarbete enligt 7 § eller fastighetsägaren inte gett sitt samtycke till arbetet.

Malmletningstillstånd krävs också om

På områdesbegränsningar som gäller malmletning tillämpas på motsvarande sätt vad som föreskrivs om dem i 7 § 2 och 3 mom.

För malmletning krävs dessutom samtycke av den myndighet eller inrättning som är behörig i saken eller av den berörda rättsinnehavaren när det gäller ett gatuområde eller ett torg enligt markanvändnings- och bygglagen, en landsvägs vägområde enligt landsvägslagen (503/2005), en flygplats eller annat område som tjänar luftfarten enligt luftfartslagen (1194/2009), ett järnvägsområde enligt banlagen (110/2007), en kanal eller annat motsvarande trafikområde för allmän trafik eller ett område som ligger på mindre än 30 meters avstånd från sådana trafikområden, om inte ett bredare skyddsområde fastställts i de lagarna, någon annan lag eller med stöd av lag.

En tillståndshavare har med stöd av malmletningstillstånd rätt att på egen och annans mark på det område som avses i tillståndet ( malmletningsområde ) undersöka strukturer och sammansättningar av geologiska formationer och att utföra andra förberedande undersökningar för gruvdrift och annan malmletning i syfte att lokalisera en fyndighet och utreda dess art, omfattning och utvinningsbarhet enligt vad som närmare anges i malmletningstillståndet.

En innehavare av malmletningstillstånd får på malmletningsområdet bygga eller till det föra tillfälliga konstruktioner och anordningar som behövs för undersökningsverksamheten enligt vad som närmare anges i malmletningstillståndet.

Malmletningstillståndet ger inte rätt till utvinning av fyndigheten. Bestämmelser om tillståndshavarens företrädesrätt att utvinna en fyndighet finns i 32 §.

Malmetningstillståndet begränsar inte fastighetsägarens rätt att använda sitt område eller bestämma över det, om inte något annat följer av 1 eller 2 mom.

En innehavare av malmletningstillstånd ska begränsa malmletningen och annan användning av malmletningsområdet till sådana åtgärder som är nödvändiga med tanke på undersökningen. Åtgärderna ska planeras så att de inte orsakar sådan kränkning av allmänt eller enskilt intresse som rimligen kan undvikas.

Malmletning och annan användning av malmletningsområdet med stöd av malmletningstillstånd får inte medföra

En innehavare av malmletningstillstånd ska på förhand skriftligen underrätta dem som äger fastigheter inom malmletningsområdet och andra rättsinnehavare om alla terrängarbeten som kan orsaka skada eller olägenhet och om tillfälliga konstruktioner.

Anmälan ska dessutom inom samernas hembygdsområde göras till sametinget, inom ett område som enligt bestämmelserna i renskötsellagen uttryckligen är avsett särskilt för renskötsel ( särskilt renskötselområde ) till berörda renbeteslag och inom det skoltområde som avses i skoltlagen till skolternas byastämma.

Innehavaren av malmletningstillstånd är skyldig att underrätta de myndigheter som inom sitt behörighetsområde bevakar allmänt intresse om terrängarbetena i enlighet med vad som närmare anges i malmletningstillståndet.

Närmare bestämmelser om anmälningsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En innehavare av malmletningstillstånd är skyldig att förebygga uppkomsten av jord- och stenavfall, minska olägenheterna av detta avfall och återvinna eller hantera det.

Innehavaren av malmletningstillstånd ska över de åtgärder som avses i 1 mom. upprätta en plan för hantering av utvinningsavfall. Den ska innehålla uppgifter om miljön i området, jord- och stenavfall, deponier, miljökonsekvenser, åtgärder för att förhindra miljöförstörelse, kontroll av verksamheten och åtgärder i anslutning till att verksamheten upphör. Planen behövs dock inte om tillståndshavaren ska upprätta en sådan med stöd av miljöskyddslagen.

Närmare bestämmelser om syftena med och innehållet i planen för hantering av utvinningsavfall får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En innehavare av malmletningstillstånd ska till gruvmyndigheten årligen lämna en redogörelse för utförda undersökningsarbeten och resultaten av dem.

Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska anges i redogörelsen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

När malmletningstillståndet har förfallit eller återkallats ska dess innehavare

Innehavaren av malmletningstillstånd ska skriftligen anmäla till gruvmyndigheten, ägarna till fastigheter inom malmletningsområdet och övriga rättsinnehavare när de åtgärder som avses i 1 mom. 1 punkten har slutförts.

Anmälan ska dessutom inom samernas hembygdsområde göras till sametinget, inom det särskilda renskötselområdet till de berörda renbeteslagen och inom skoltområdet till skolternas byastämma.

Bestämmelserna i 1—3 mom. tillämpas inte på ett område för vilket innehavaren av malmletningstillstånd söker förlängning av malmletningstillståndets giltighetstid eller gruvtillstånd enligt vad som föreskrivs i 34 §. Om tillståndsansökan avslås helt eller delvis ska tillståndshavaren fullgöra den skyldighet som nämns i 1—3 mom. inom sex månader efter det att beslutet om avslag på ansökan har vunnit laga kraft.

Närmare bestämmelser om efterbehandlingsåtgärderna på malmletningsområdet och om anmälningsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

För anläggande av gruva och bedrivande av gruvdrift krävs tillstånd ( gruvtillstånd ).

Ett gruvtillstånd berättigar till utvinning av

Gruvtillståndet berättigar dessutom till malmletning på gruvområdet i enlighet med vad som föreskrivs i 11 § och närmare bestäms i gruvtillståndet.

En innehavare av gruvtillstånd är skyldig att se till att

Innehavaren av gruvtillstånd är skyldig att årligen till gruvmyndigheten lämna en redogörelse för omfattningen och resultaten av utvinningen av fyndigheten och att anmäla väsentliga förändringar i uppgifterna om mineralreserverna. Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas till gruvmyndigheten får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ett gruvområde ska vara ett enhetligt område och det ska till storlek och form vara sådant att kraven på säkerhet, placering av gruvdriften och gruvteknik uppfylls. Gruvområdet får inte vara större än vad gruvdriften nödvändigtvis kräver med beaktande av fyndighetens art och omfattning.

Det kan bestämmas att ett område intill gruvområdet ska vara ett hjälpområde för gruvan , om det är nödvändigt för gruvdriften och behövs för vägar, transportanläggningar, kraft- eller vattenledningar, avlopp, vattenhantering eller en transportled som bryts på tillräckligt djup under markytan.

Placeringen av gruvområdet och hjälpområdet för gruvan ska planeras så att områdena inte orsakar sådan kränkning av allmänt eller enskilt intresse som med beaktande av de totala kostnaderna för gruvdriften rimligen kan undvikas.

Statsrådet kan bevilja rätt att som gruvområde använda ett område som tillhör någon annan ( gruvområdesinlösningstillstånd ).

I 49 § 2 mom. föreskrivs om beviljande av begränsad nyttjanderätt och annan rätt till ett område som hör till någon annan och som ska användas som hjälpområde för gruva.

Ett gruvområde och ett hjälpområde för en gruva får användas endast för det ändamål som nyttjanderätt eller annan rätt har beviljats för.

För guldvaskning på statsägd mark krävs tillstånd av gruvmyndigheten ( guldvaskningstillstånd ).

En innehavare av guldvaskningstillstånd ( guldvaskare ) har med stöd av tillståndet ensamrätt att på det område som anges i tillståndet ( guldvaskningsområde ) enligt vad som närmare bestäms i tillståndet

Guldvaskningstillståndet begränsar inte fastighetsägarens rätt att använda sitt område eller bestämma över det, om inte något annan följer av 1 mom.

Guldvaskningsområdet ska vara enhetligt och högst fem hektar stort.

Guldvaskning ska begränsas till sådana åtgärder som är nödvändiga med tanke på den rätt som avses i 23 § 1 mom.

Verksamhet och annan användning av guldvaskningsområdet med stöd av guldvaskningstillstånd får inte orsaka olägenhet eller skada enligt 11 § 2 mom. eller vara till förfång för eller skada användningsändamålet för andra närbelägna områden eller orsaka skada på kulturhistoriskt värdefulla byggnader och deras gårdsområden som är belägna på området.

En guldvaskare ska hålla guldvaskningsområdet i ett sådant skick att det hela tiden uppfyller säkerhetskraven och inte medför skadliga miljökonsekvenser.

En guldvaskare är skyldig att förebygga uppkomsten av jord- och stenavfall, minska olägenheterna av detta avfall och återvinna eller hantera det.

Guldvaskaren ska med iakttagande på motsvarande sätt av vad som föreskrivs i och med stöd av 13 § om malmletningsområde upprätta en plan för hantering av utvinningsavfall som gäller de åtgärder som avses i 1 mom.

Det är förbjudet att bygga på ett guldvaskningsområde.

På guldvaskningsområdet får emellertid en byggnad eller konstruktion uppföras, om guldvaskaren visar att det är nödvändigt för guldvaskarens tillfälliga vistelse och för förvaring av förnödenheter och den myndighet eller inrättning som svarar för förvaltningen av området inte motsätter sig byggandet av grundad anledning. Byggnaden eller konstruktionen ska vara av ringa storlek, lätt till sin konstruktion och lätt att förflytta.

Om det inte finns i 2 mom. avsett hinder för byggande, avgör gruvmyndigheten i samband med ärendet som gäller guldvaskningstillståndet om byggnaden eller konstruktionen är nödvändig och var byggplatsen ska placeras. Om byggnaden eller konstruktionen anses nödvändig i tillståndet, innehar guldvaskaren byggplatsen för byggnaden eller konstruktionen på det sätt som förutsätts i 131 § i markanvändnings- och bygglagen.

I fråga om tillstånd och andra förutsättningar för byggande föreskrivs i markanvändnings- och bygglagen och i annan lag.

En guldvaskare ska på förhand skriftligen underrätta den myndighet eller inrättning som ansvarar för förvaltningen av området om alla terrängarbeten som kan medföra skada eller olägenhet.

Anmälan ska dessutom inom samernas hembygdsområde göras till sametinget, inom det särskilda renskötselområdet till de berörda renbeteslagen och inom skoltområdet till skolternas byastämma.

Närmare bestämmelser om anmälningsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En guldvaskare ska årligen till gruvmyndigheten lämna in en redogörelse för den mängd guld som tagits till vara och lösjord som hanterats och för byggandet på guldvaskningsområdet och annan användning av området.

Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska anges i redogörelsen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

När guldvaskningstillståndet har förfallit eller återkallats ska guldvaskaren omedelbart försätta guldvaskningsområdet i det skick som den allmänna säkerheten kräver, bortskaffa byggnader, konstruktioner och anordningar, sörja för att området iståndsätts och snyggas upp samt försätta det i ett så naturenligt och landskapsmässigt tillfredsställande tillstånd som möjligt.

Guldvaskaren ska lämna in en skriftlig anmälan till gruvmyndigheten och den myndighet eller inrättning som ansvarar för förvaltningen av området när de åtgärder som avses i 1 mom. har slutförts. Anmälan ska dock göras inom ett år efter det att tillståndet har förfallit eller återkallats.

Närmare bestämmelser om efterbehandlingsåtgärderna vid guldvaskning och om anmälningsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Efter att ha fått den anmälan som avses i 29 § ska gruvmyndigheten utföra slutbesiktning, om det inte kan anses vara uppenbart onödigt. Om en guldvaskare försummar anmälningsskyldigheten kan gruvmyndigheten på eget initiativ inleda slutbesiktning.

Gruvmyndigheten ska lämna en underrättelse om slutbesiktningen till guldvaskaren och den myndighet eller inrättning som ansvarar för förvaltningen av området samt inom samernas hembygdsområde till sametinget, inom skoltområdet till skolternas byastämma och inom det särskilda renskötselområdet till renbeteslagen på området.

Vid slutbesiktningen ska det fastställas om de åtgärder som avses i 29 § 1 mom. har genomförts. En besiktningsrapport som anger besiktningsförloppet, observationerna under besiktningen och gjorda anmärkningar till väsentliga delar ska upprättas över slutbesiktningen.

Närmare bestämmelser om slutbesiktningen av ett guldvaskningsområde får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd får sökas av en i 1 § 1 eller 2 mom. i lagen angående rättighet att idka näring (122/1919) avsedd

Malmletningstillstånd får på de villkor som föreskrivs i denna lag dessutom sökas av en statlig inrättning.

Gruvområdesinlösningstillstånd får sökas av den som söker gruvtillstånd för utvinning av den berörda fyndigheten.

Företrädesrätt vid ansökan om malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd har den som först sökt tillstånd på det sätt som föreskrivs i 34 §.

Om gruvtillstånd söks för en fyndighet på ett malmletningsområde, har innehavaren av malmletningstillstånd med avvikelse från 1 mom. företrädesrätt till gruvtillstånd, om denne ansöker om gruvtillstånd på det sätt som föreskrivs i 34 § innan malmletningstillståndet förfaller eller återkallas.

För förberedelse av ansökan om malmletningstillstånd kan sökanden reservera området genom en anmälan till gruvmyndigheten ( förbehållsanmälan ). En företrädesrätt som grundar sig på förbehållsanmälan är i kraft när anmälan har gjorts på det sätt som föreskrivs i 44 § och det inte finns något hinder enligt denna lag för godkännande av förbehållet. Företrädesrätten upphör att gälla när gruvmyndighetens beslut med anledning av förbehållsanmälan ( förbehållsbeslut ) förfaller eller återkallas.

Statsrådet avgör de ärenden som gäller gruvområdesinlösningstillstånd och de gruvtillståndsärenden som gäller utvinning av uran eller torium.

Gruvmyndigheten avgör de ärenden som gäller förbehållsanmälan, malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd samt ärenden som gäller andra gruvtillstånd än de som avses i 1 mom.

Ansökan om malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd ska lämnas till tillståndsmyndigheten.

I tillståndsansökan ska en med tanke på tillståndsprövningen nödvändig och tillförlitlig redogörelse ges om

Till tillståndsansökan ska fogas

Till ansökan om malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd ska dessutom en plan för hantering av utvinningsavfall fogas, om sökanden inte är skyldig att upprätta en sådan plan med stöd av miljöskyddslagen.

I ansökan om gruvtillstånd ska begränsad nyttjanderätt eller annan rätt till det område som är avsett som hjälpområde för gruvan begäras. Om det på ett guldvaskningsområde är nödvändigt att få rätt att avvika från byggförbudet enligt 26 § 1 mom., ska sådan rätt begäras i ansökan om guldvaskningstillståndet.

Närmare bestämmelser om tillståndsansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ansökan om gruvområdesinlösningstillstånd ska lämnas till statsrådet.

Ansökan om inlösningstillstånd ska innehålla uppgifter om sökanden, om det område som ansökan gäller och om ägarna och innehavarna av fastigheterna på området.

Till ansökan ska fogas en behövlig och tillförlitlig utredning om att gruvområdet uppfyller de föreskrivna villkoren och att gruvprojektet är nödvändigt med hänsyn till ett allmänt behov.

Närmare bestämmelser om ansökan om gruvområdesinlösningstillstånd får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelser om komplettering av tillståndsansökan finns i 22 och 33 § i förvaltningslagen (434/2003).

Tillståndsmyndigheten ska begära utlåtande om ansökan om malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd av

Tillståndsmyndigheten ska begära utlåtande om ansökan om gruvområdesinlösningstillstånd av den kommun som ingår i verkningsområdet, det behöriga landskapsförbundet och närings-, trafik- och miljöcentralen.

Tillståndsmyndigheten ska dessutom inhämta andra utlåtanden och utredningar som behövs för tillståndsprövningen.

Närmare bestämmelser om de utlåtanden som ska begäras om tillståndsansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Tillståndsmyndigheten ska inom samernas hembygdsområde i samarbete med sametinget, renbeteslagen på området, den myndighet eller inrättning som ansvarar för förvaltningen av området och sökanden utreda vilka konsekvenser verksamheten enligt malmletningstillståndet, gruvtillståndet eller guldvaskningstillståndet har för samernas rätt som urfolk att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur, och överväga vilka åtgärder som behövs för att minska och förebygga olägenheterna. I detta sammanhang ska uppmärksamhet fästas vid

Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller också sådana projekt utanför samernas hembygdsområde som har en avsevärd betydelse för samernas rättigheter som urfolk.

Tillståndsmyndigheten ska inom skoltområdet begära utlåtande av skolternas byastämma för att utreda vilka konsekvenser verksamhet enligt tillståndet har för skolternas näringar och levnadsförhållanden. Bestämmelser om remissförfarandet finns i 56 § i skoltlagen.

Tillståndsmyndigheten ska inom det särskilda renskötselområdet i samarbete med renbeteslagen på området utreda vilka olägenheter verksamhet enligt tillståndet orsakar renskötseln.

Tillståndsmyndigheten kan för att utreda ärendet vid behov ordna ett möte till vilket företrädare för sametinget, skolternas byastämma, skoltrådet, de berörda renbeteslagen, sökanden, den myndighet eller inrättning som ansvarar för förvaltningen av området, kommunen, fiskeområdet och de samfällda skogarna inbjuds för att höras. I fråga om förhandlingsskyldigheten föreskrivs dessutom i 9 § i sametingslagen och 53 § i renskötsellagen.

Tillståndsmyndigheten ska innan ett ärende om malmletningstillstånd, gruvtillstånd, guldvaskningstillstånd och gruvområdesinlösningstillstånd avgörs ge sakägarna tillfälle att framställa anmärkning med anledning av tillståndsärendet.

Andra än sakägare ska ges tillfälle att framföra sin åsikt i frågan om malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd.

En med hänsyn till sakens natur tillräcklig tidsfrist ska bestämmas för framställande av anmärkningar och framförande av åsikter.

Tillståndsmyndigheten ska informera om ansökan om malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd genom att i minst 30 dagar kungöra ansökan på sin anslagstavla och på anslagstavlorna i de berörda kommunerna. Information om kungörelsen ska publiceras i åtminstone en tidning med allmän spridning inom verkningsområdet, om inte ärendet är av ringa betydelse eller annonsering annars är uppenbart onödigt. Bestämmelser om kungörande finns i övrigt i lagen om offentliga kungörelser (34/1925).

De sakägare som saken i synnerhet gäller ska underrättas särskilt om kungörelsen. Om fler än trettio kända personer ska informeras om ansökan eller om antalet personer är okänt, kan information om saken ges i en sådan tidning där mottagaren bäst kan väntas få informationen.

En samfällighets ickekonstituerade delägarlag informeras om ansökan genom delgivning till en sådan företrädare för samfälligheten som avses i 26 § 4 mom. i lagen om samfälligheter (758/1989). Om en sådan företrädare inte har utsetts, delges någon av delägarna och information om ansökan lämnas dessutom i enlighet med 1 mom. genom kungörelse i tidning.

Närmare bestämmelser om kungörelsens innehåll får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Tillståndsmyndigheten ska särskilt underrätta ägarna och innehavarna av fastigheterna inom gruvområdet om ansökan om gruvområdesinlösningstillstånd.

Om en samfällighets ickekonstituerade delägarlag ska underrättas om ansökan om inlösningstillstånd, tillämpas vad som i 40 § 3 mom. föreskrivs om kungörande av tillståndsansökan.

Sökanden och andra sakägare ska ges tillfälle att avge bemötande när det gäller sådana krav och utredningar i utlåtanden och anmärkningar som kan påverka hur ärendet avgörs. Med anledning av bemötandet ska sakägarna ges tillfälle att avge genmäle, om bemötandet kan påverka hur ärendet avgörs.

En ansökan om gruvtillstånd för att utvinna uran eller torium och en tillståndsansökan enligt kärnenergilagen som gäller samma verksamhet handläggs tillsammans och avgörs genom samma beslut. Bestämmelser om tillståndsförfarandet finns dessutom i 23 § i kärnenergilagen.

En förbehållsanmälan ska lämnas till gruvmyndigheten. Anmälan ska innehålla behövliga och tillförlitliga uppgifter om

Förbehållsanmälan får inte gälla ett område som hör till ett malmletningsområde, gruvområde eller guldvaskningsområde eller som ligger närmare än en kilometer från ett sådant område, när det området hör till någon annan än sökanden på grundval av ett tillstånd som avses i denna lag. Förbehållsanmälan får inte heller gälla ett område som tidigare varit förbehållsområde, om inte ett år har förflutit sedan förbehållsbeslutet upphörde att gälla eller återkallades.

Närmare bestämmelser om förbehållsanmälan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd beviljas, om sökanden visar att villkoren i denna lag uppfylls och att det inte finns något hinder enligt denna lag för att bevilja tillstånd. Tillstånd kan dock trots hinder enligt denna lag beviljas, om hindret kan avlägsnas genom tillståndsvillkor eller genom en minskning av områdets storlek.

Malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd får inte beviljas

Malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd kan dock beviljas för ett område som avses i 1 mom. 1—4 punkten med samtycke av den myndighet eller inrättning som är behörig i saken eller av den berörda rättsinnehavaren, dock inte för ett område som avses i 7 § 2 mom. 1 punkten. Som hinder för beviljande av tillstånd betraktas inte heller en sådan byggnad som är avsedd för boende eller arbete eller andra lokaler som behövs för gruvdrift eller guldvaskning och som är belägna på gruvområdet eller guldvaskningsområdet.

Malmletningstillstånd får beviljas bara om det med fog kan antas att det finns gruvmineral på området.

Fyndigheten ska till sin storlek, halt och tekniska egenskaper vara utvinningsbar.

Gruvområdet och hjälpområdet för gruvan får inte finnas på ett sådant område som det enligt 46 § 1 mom. 1—5 punkten inte kan beviljas malmletningstillstånd eller guldvaskningstillstånd för.

Gruvtillstånd kan dock beviljas trots hinder enligt 46 § 1 mom. 1—4 punkten, om

Gruvområdets och hjälpområdets förhållande till den övriga områdesanvändningen ska vara utrett. Gruvdriften ska grunda sig på en plan med rättsverkningar enligt markanvändnings- och bygglagen eller ärendet ska, med hänsyn till konsekvenserna av gruvdriften, i övrigt vara tillräckligt utrett i samarbete med kommunen, landskapsförbundet och närings-, trafik- och miljöcentralen. Bestämmelser om planens rättsverkningar finns i markanvändnings- och bygglagen.

Gruvtillstånd får inte beviljas om det finns vägande skäl att misstänka att sökanden, på grund av omständigheter som kommit fram i samband med handläggningen av ansökan, inte har förutsättningar eller uppenbarligen inte heller avser att se till att gruvdrift inleds, eller om sökanden tidigare i väsentlig grad har försummat de skyldigheter som grundar sig på denna lag. Vid bedömningen av hur väsentliga försummelserna är ska särskild vikt fästas vid hur systematiska försummelserna är, hur länge de varat, hur ofta de upprepats och hur stort antal skador de orsakat.

Även om villkoren för beviljande av gruvtillstånd uppfylls och det enligt denna lag inte finns något hinder för att bevilja tillstånd, får tillstånd inte beviljas, om gruvdriften orsakar fara för allmän säkerhet eller betydande skadliga miljökonsekvenser eller i hög grad försämrar ortens bosättnings- eller näringsförhållanden och faran eller konsekvenserna inte kan förhindras genom tillståndsvillkor.

Gruvområdesinlösningstillstånd kan beviljas om gruvprojektet är nödvändigt med hänsyn till ett allmänt behov och gruvområdet uppfyller villkoren i 19 §. Kravet på ett allmänt behov bedöms i synnerhet utifrån gruvprojektets lokala och regionala ekonomiska konsekvenser, sysselsättningseffekterna och samhällets behov av råvaruförsörjning.

I gruvtillståndet kan begränsad nyttjanderätt eller annan rätt till hjälpområdet för gruvan beviljas, om annat inte föreskrivs någon annanstans i lag och hjälpområdet uppfyller villkoren i 19 §. Rätt kan beviljas endast till den del de funktioner som planerats för området annars inte kan placeras på ett tillfredsställande sätt och till rimliga kostnader.

Vid tillståndsprövningen ska som ett villkor för beviljande av gruvtillstånd beaktas vad som föreskrivs om gruvområde och hjälpområde för en gruva i 47 § 2 och 3 mom.

Malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd får inte beviljas om verksamheten enligt tillståndet

Tillstånd kan dock beviljas trots hinder enligt 1 mom., om hindret kan avlägsnas genom tillståndsvillkor.

I ett malmletningstillstånd ska malmletningsområdets läge och gränser fastställas.

Malmletningstillståndet ska innehålla behövliga bestämmelser för att trygga allmänna och enskilda intressen om

I ett gruvtillstånd ska läget och gränserna för det gruvområde och det hjälpområde för gruvan som ska inrättas fastställas med beaktande av vad som föreskrivs i 19 och 47 §. Dessutom ska innehållet i nyttjanderätten och andra särskilda rättigheter som gäller hjälpområdet fastställas i tillståndet. Tillståndsmyndigheten kan göra sådana ändringar i fråga om läget och gränserna för det i ansökan angivna gruvområdet eller hjälpområdet som behövs med beaktande av bestämmelserna i denna lag.

I gruvtillståndet ska en tidsfrist fastställas inom vilken innehavaren av gruvtillståndet ska inleda gruvdrift eller annat sådant förberedande arbete som visar att tillståndshavaren har seriösa avsikter att bedriva egentlig gruvdrift. Tidsfristen kan vara högst tio år räknat från det att tillståndet har vunnit laga kraft.

Gruvtillståndet ska innehålla behövliga bestämmelser för att trygga allmänna och enskilda intressen om

I ett gruvområdesinlösningstillstånd ska det anges vilken egendom inlösningen gäller och innehållet i nyttjanderätten fastställas.

I ett guldvaskningstillstånd ska guldvaskningsområdets läge och gränser fastställas.

Guldvaskningstillståndet ska innehålla behövliga bestämmelser för att trygga allmänna och enskilda intressen om

Gruvmyndigheten ska godkänna ett förbehåll, om förbehållsanmälan uppfyller villkoren i 44 § och det inte finns något hinder enligt denna lag för godkännande av förbehållet.

Gruvmyndigheten ska dock förkasta förbehållet, om det finns vägande skäl att misstänka att den som gör förbehållet på grund av förbehållsområdets omfattning eller av andra orsaker inte har förutsättningar eller uppenbarligen inte heller avser att ansöka om malmletningstillstånd.

I ett beslut som gäller malmletningstillstånd, gruvtillstånd, guldvaskningstillstånd och gruvområdesinlösningstillstånd ska syftet med ansökan anges eller ansökan i behövlig omfattning fogas till beslutet. I beslutet ska ställning tas till de krav som specificeras i utlåtanden och anmärkningar.

Om lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas på projektet ska det av tillståndsbeslutet framgå hur bedömningen har beaktats vid tillståndsprövningen.

Ett beslut som gäller malmletningstillstånd, gruvtillstånd, guldvaskningstillstånd och gruvområdesinlösningstillstånd meddelas efter anslag, och beslutet anses ha kommit dem som har rätt att överklaga till kännedom när det meddelades.

Tillståndsmyndigheten ska på sin anslagstavla informera om att beslut meddelas i enlighet med 1 mom. före den dag beslutet meddelas. Informationen ska innehålla uppgift om tillståndsmyndigheten, ärendets art, den dag då tillståndet meddelas och besvärstiden. Informationsmeddelandet ska vara uppsatt på anslagstavlan under minst den tid inom vilken beslutet kan överklagas genom besvär. Beslutet ska vara tillgängligt även elektroniskt den dag det enligt meddelandet meddelas.

Tillståndsmyndigheten ska sända sökanden sitt beslut om malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd.

Tillståndsmyndigheten ska sända en kopia av beslutet till dem som särskilt har bett om det och till de kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler och andra myndigheter som delgetts ärendet under handläggningen eller av vilka utlåtande har begärts. En kopia av ett beslut om beviljande av gruvtillstånd ska omedelbart sändas till Strålsäkerhetscentralen och den behöriga lantmäteribyrån.

Om beslutet omfattar samernas hembygdsområde eller gäller ett sådant projekt som avses i 38 § 2 mom., ska en kopia av beslutet sändas till sametinget. Om beslutet omfattar skoltområdet ska en kopia av det sändas till skolternas byastämma, och om det omfattar det särskilda renskötselområdet ska en kopia av det sändas till det berörda renbeteslaget.

Information om att beslut meddelas ska av gruvmyndigheten lämnas till dem som har framställt anmärkning i ärendet eller som särskilt har bett om att bli underrättade och till de sakägare som saken särskilt gäller. Om fler än trettio kända personer ska underrättas om beslutet eller om antalet personer är okänt, tillämpas på motsvarande sätt vad som bestäms om information om tillståndsansökan i 40 § 2 mom. Om en samfällighets ickekonstituerade delägarlag ska underrättas om beslutet, tillämpas vad som bestäms om information om tillståndsansökan i 40 § 3 mom.

Om en anmärkningsskrift har undertecknats av flera personer, räcker det att den första undertecknaren får kopian av beslutet eller underrättas om att beslutet meddelas.

Tillståndsmyndigheten ska sörja för att uppgift om beslutet utan dröjsmål och på det sätt som föreskrivs i lagen om offentliga kungörelser offentliggörs av de kommuner vars områden beslutet gäller. Tillståndsmyndigheten ska dessutom publicera uppgift om beslutet i åtminstone en tidning med allmän spridning inom det område som påverkas av den verksamhet som avses i beslutet, om inte ärendet är av ringa betydelse eller annonsering annars är uppenbart onödigt.

Tillståndsmyndigheten ska sörja för att beslutet om malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd antecknas i det fastighetsdatasystem som avses i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster (453/2002).

Tillståndsmyndigheten ska sända sökanden sitt beslut om gruvområdesinlösningstillstånd.

Tillståndsmyndigheten ska sända en kopia av beslutet till ägarna och innehavarna av fastigheterna på gruvområdet och utan dröjsmål också till den behöriga lantmäteribyrån.

Tillståndsmyndigheten ska sörja för att uppgift om beslutet offentliggörs med iakttagande av vad som föreskrivs i 58 § 6 mom. om offentliggörande av tillståndsbeslut.

Ett malmletningstillstånd är i kraft i högst fyra år efter det att beslutet har vunnit laga kraft.

När malmletningstillståndets giltighetstid övervägs ska gruvmyndigheten särskilt beakta

Ett malmletningstillstånds giltighetstid kan förlängas högst tre år åt gången så att tillståndet är i kraft sammanlagt högst femton år.

Villkor för en förlängning av malmletningstillståndets giltighetstid är att

Ett gruvtillstånd är i kraft tills vidare efter det att tillståndet vunnit laga kraft. Gruvtillstånd kan också beviljas för en bestämd tid, om det är motiverat med beaktande av fyndighetens art och omfattning, sökandens förutsättningar att se till att gruvdrift inleds och övriga omständigheter som kommit fram i samband med handläggningen av ansökan. Ett tidsbegränsat gruvtillstånd kan vara i kraft högst tio år efter det att tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft.

Tillståndsmyndigheten ska se över bestämmelserna i gruvtillstånd som är i kraft tills vidare minst vart tionde år. Tillståndsmyndigheten ska uppge översynsintervallet i tillståndet. För att trygga ett nödvändigt allmänt eller enskilt intresse eller av något annat särskilt skäl kan det bestämmas att också villkoren i ett tidsbegränsat gruvtillstånd ska ses över regelbundet.

En översyn av tillståndsvillkoren får inte nämnvärt minska den nytta som gruvprojektet för med sig.

Ett gruvtillstånd som är i kraft en bestämd tid kan förlängas så att det gäller tills vidare eller för högst tio år åt gången enligt vad som fortfarande behövs för utvinning av fyndigheten och med beaktande av andra omständigheter som framkommit i samband med handläggningen av ansökan.

Villkor för en förlängning av gruvtillståndets giltighetstid är att

Ett guldvaskningstillstånd är i kraft i högst fyra år efter det att tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft.

Gruvmyndigheten ska när guldvaskningstillståndets giltighetstid övervägs särskilt beakta

Ett guldvaskningstillstånds giltighetstid kan förlängas med högst tre år åt gången.

Villkor för en förlängning av guldvaskningstillståndets giltighetstid är att

För förlängning av giltighetstiden för malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd ska en tillståndsansökan och för tillståndsprövningen behövlig och tillförlitlig utredning om de omständigheter som avses i 61 § 2 mom. 1 och 2 punkten, 63 § 2 mom. 1 och 2 punkten eller 65 § 2 mom. 1 och 2 punkten ges in till tillståndsmyndigheten innan tillståndet i fråga upphör att gälla. På ansökan tillämpas dessutom på motsvarande sätt vad som föreskrivs om tillståndsansökan i 34 §.

Närmare bestämmelser om ansökan om förlängning av tillstånds giltighetstid får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd förfaller när den avtalade tiden löper ut.

Gruvmyndigheten kan besluta att ett malmletningstillstånd och ett guldvaskningstillstånd förfaller, om verksamheten har varit avbruten i minst ett år utan avbrott av orsaker som beror på tillståndshavaren. Ärendet kan väckas på gruvmyndighetens eget initiativ, av kommunen eller av en sakägare som orsakas olägenhet.

Gruvmyndigheten ska besluta att malmletningstillståndet och guldvaskningstillståndet förfaller, om tillståndshavaren ansöker om detta. En tillståndshavare som inte längre avser att bedriva verksamhet enligt tillståndet är skyldig att lämna in en sådan ansökan.

Om tillståndshavaren ansöker om förlängt malmletningstillstånd eller guldvaskningstillstånd enligt 66 §, gäller den anteckning av tillståndsbeslutet i fastighetsdatasystemet som gjorts med stöd av 58 §, den säkerhet som ställts med stöd av 107 § och den pantsättning som gjorts med stöd av 174 § fortsatt tills ansökan har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.

Gruvtillstånd förfaller när den avtalade tiden löper ut.

Tillståndsmyndigheten ska besluta att gruvtillståndet förfaller, om tillståndshavaren inte inom den tidsfrist som anges i gruvtillståndet har inlett gruvdrift eller påbörjat annat sådant förberedande arbete som visar att tillståndshavaren har allvarliga avsikter att bedriva egentlig gruvdrift. Tillståndsmyndigheten ska också besluta att gruvtillståndet förfaller, om gruvdriften av orsaker som är beroende av tillståndshavaren har varit avbruten i minst fem år utan avbrott eller gruvdriften faktiskt kan anses ha upphört. Ärendet kan väckas på tillståndsmyndighetens eget initiativ, av kommunen eller av en sakägare som orsakas olägenhet.

Tillståndsmyndigheten kan emellertid i en situation som avses i 2 mom. högst två gånger skjuta upp den tidpunkt då gruvtillståndet upphör att gälla och fastställa en ny tidsfrist inom vilken gruvdrift ska inledas eller återupptas. Tidpunkten för när tillståndet förfaller kan skjutas upp med högst tio år sammanlagt. Innehavaren av gruvtillstånd ska innan gruvtillståndet förfaller till tillståndsmyndigheten ge in en ansökan och i den ange orsaken till att tidsfrist bör beviljas samt en plan för inledande eller återupptagande av gruvdrift. Ett villkor för att ansökan ska godkännas är att den orsak som sökanden uppger kan anses motiverad och planen tillräckligt detaljerad och att beslutet inte medför oskälig olägenhet för allmänt eller enskilt intresse. Närmare bestämmelser om ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Tillståndsmyndigheten ska dessutom besluta att gruvtillståndet förfaller, om gruvområdet inte tillhör tillståndshavaren eller tillståndshavaren inte tagit det i besittning i enlighet med 82 § inom fem år från det att tillståndet beviljades eller om tillståndshavaren ansöker om detta. En tillståndshavare som inte längre avser att bedriva gruvdrift är skyldig att lämna in en sådan ansökan.

Tillståndsmyndigheten ska på eget initiativ eller på ansökan av den myndighet som inom sitt behörighetsområde bevakar allmänt intresse eller av en sakägare som orsakas olägenhet ändra ett malmletningstillstånd, ett gruvtillstånd och ett guldvaskningstillstånd, om

Gruvmyndigheten ska när den godkänner överföringen av ett guldvaskningstillstånd i enlighet med 73 § samtidigt se över tillståndsvillkoren och det beslut om nödvändigheten av byggandet som framgår av tillståndet, om detta behövs på grund av att mottagarens förutsättningar att bedriva verksamhet enligt tillståndet väsentligt avviker från den tidigare tillståndshavarens.

En innehavare av malmletningstillstånd ska söka ändring av tillståndet, om arbetsplanen ändras eller kompletteras så att tillståndsvillkoren behöver ses över. Tillståndshavaren kan dessutom söka ändring av malmletningstillståndet för översyn av tillståndsvillkoren, om verksamheten enligt tillståndet behöver ändras.

En innehavare av gruvtillstånd ska söka ändring av tillståndet, om gruvområdet eller hjälpområdet för gruvan eller delar av dessa inte längre är nödvändiga på det sätt som avses i 19 § eller om det i gruvdriften sker en förändring som innebär att tillståndsvillkoren behöver ses över.

En innehavare av guldvaskningstillstånd ska söka ändring av tillståndet, om det i fråga om guldvaskningsåtgärdernas antal, art eller tidsplan sker en förändring som innebär att tillståndsvillkoren behöver ses över. Guldvaskaren kan dessutom söka ändring av guldvaskningstillståndet när förutsättningarna för byggande kan omvärderas.

På en ansökan om ändring av tillstånd tillämpas på motsvarande sätt vad som föreskrivs om tillståndsansökan i 34 §.

Tillståndsmyndigheten kan återkalla ett malmletningstillstånd, ett gruvtillstånd och ett guldvaskningstillstånd, om

Om bristerna, förseelserna eller försummelserna kan rättas till eller om de är försumbara, ska tillståndsmyndigheten innan den fattar ett beslut enligt 1 mom. 2 eller 3 punkten för tillståndshavaren i fråga förelägga en tidsfrist inom vilken bristen, förseelsen eller försummelsen ska rättas till.

Ett gruvområdesinlösningstillstånd är i kraft tills vidare eller en bestämd tid efter det att tillståndet vunnit laga kraft med iakttagande på motsvarande sätt av vad som föreskrivs om gruvtillstånds giltighet i 62 §.

Statsrådet kan bevilja förlängning av giltighetstiden för ett gruvområdesinlösningstillstånd som gäller för en bestämd tid så att det gäller tills vidare eller för en bestämd tid, iakttagande på motsvarande sätt av vad som föreskrivs om förlängning av gruvtillstånds giltighetstid i 63 §. För förlängning av tillståndets giltighetstid ska en tillståndsansökan och sådana tillförlitliga utredningar som behövs för tillståndsprövningen lämnas till statsrådet innan tillståndet förfaller. På ansökan tillämpas på motsvarande sätt vad som i 35 § föreskrivs om ansökan som gäller gruvområdesinlösningstillstånd. Närmare bestämmelser om ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ett gruvområdesinlösningstillstånd förfaller när den avtalade tiden löper ut. Tillståndet förfaller också, om gruvtillstånd inte beviljas eller om det förfaller eller återkallas. Om gruvtillståndet ändras så att gruvområdets areal minskar, förfaller också gruvområdesinlösningstillståndet på motsvarande sätt för de områden som inte längre hör till gruvområdet.

Statsrådet ska besluta att inlösningstillståndet förfaller, om tillståndshavaren ansöker om detta hos statsrådet.

Ärenden om förlängning av malmletningstillstånds, gruvtillstånds och guldvaskningstillstånds giltighetstid och upphörande, ändring och återkallelse av sådana tillstånd samt förlängning av gruvområdesinlösningstillstånds giltighetstid och upphörande av sådant tillstånd ska handläggas med iakttagande på motsvarande sätt av vad som i denna lag föreskrivs om tillståndsförfarande för och tillståndsprövning av tillståndet i fråga och om tillståndsbeslut och dess giltighet.

Malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd kan överföras till en annan part. Mottagaren ska uppfylla de krav som enligt denna lag ställs på tillståndshavaren. Mottagaren av ett överfört gruvtillstånd som gäller utvinning av uran eller torium ska dessutom ha tillstånd att bedriva gruvdrift enligt kärnenergilagen.

Tillståndshavaren kan ansöka om överföring av tillståndet genom ansökan hos gruvmyndigheten. I ansökan ska en med tanke på överföringen behövlig och tillförlitlig redogörelse ges om mottagaren och om andra omständigheter som är betydande med tanke på handläggningen av överföringen. Till ansökan ska behövliga myndighetsintyg, registerutdrag och motsvarande handlingar fogas genom vilka uppgifterna i ansökan och mottagarens samtycke verifieras. Närmare bestämmelser om ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Gruvmyndigheten ska godkänna överföringen av ett tillstånd, om mottagaren uppfyller de villkor som nämns i 1 mom. och de handlingar som avses i 2 mom. har lämnats in till myndigheten. Gruvmyndigheten kan dock på de grunder som nämns i 46 § 1 mom. 8 punkten avslå en ansökan om överföring av malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd och på de grunder som nämns i 48 § 1 mom. avslå en ansökan om överföring av gruvtillstånd.

När gruvmyndigheten har godkänt överföringen av ett gruvtillstånd ska motsvarande ändring av tillståndshavaren antecknas i gruvområdesinlösningstillståndet.

På meddelande av beslut om överföring av malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd tillämpas vad som föreskrivs om meddelande av tillståndsbeslut i 57 §.

Gruvmyndigheten ska sända beslutet till sökanden och en kopia av det till mottagaren. En mottagare av ett överfört malmletningstillstånd ska utan dröjsmål skriftligen underrätta ägarna av fastigheter inom malmletningsområdet om saken, och en mottagare av ett överfört gruvtillstånd ska utan dröjsmål skriftligen underrätta ägarna av fastigheter inom gruvområdet om saken.

Gruvmyndigheten ska offentliggöra uppgift om beslutet i åtminstone en tidning med allmän spridning inom det område som påverkas av verksamheten enligt beslutet.

Gruvmyndigheten ska sörja för att uppgift om beslutet utan dröjsmål och på det sätt som föreskrivs i lagen om offentliga kungörelser offentliggörs av de kommuner vars områden beslutet om överföringen av tillstånd gäller.

Gruvmyndigheten ska informera tillståndshavaren och mottagaren om överföringen av ett gruvområdesinlösningstillstånd.

På meddelande av förbehållsbeslut tillämpas vad som föreskrivs om meddelande av tillståndsbeslut i 57 §.

Gruvmyndigheten ska sända beslutet till den som gjort förbehållet.

Gruvmyndigheten ska offentliggöra uppgift om beslutet i åtminstone en tidning med allmän spridning inom det förbehållsområde som avses i beslutet och vid behov i en sådan tidning där fastighetsägarna och fastighetsinnehavarna på området bäst kan antas få informationen.

Gruvmyndigheten ska sörja för att uppgift om beslutet utan dröjsmål och på det sätt som föreskrivs i lagen om offentliga kungörelser offentliggörs av de kommuner där förbehållsområdet befinner sig.

Ett förbehållsbeslut är i kraft högst 24 månader efter det att förbehållsanmälan har gjorts. Gruvmyndigheten ska när förbehållsbeslutets giltighetstid övervägs särskilt beakta den tid som behövs för uppgörandet av en arbetsplan och för andra åtgärder för att förbereda ansökan om malmletningstillstånd.

Förbehållsbeslutet förfaller när den avtalade tidsfristen löper ut. Förbehållsbeslutet förfaller helt eller delvis också när malmletningstillstånd med stöd av den företrädesrätt som beslutet ger har sökts enligt vad som föreskrivs i 34 §. Gruvmyndigheten ska dessutom bestämma att förbehållsbeslutet förfaller, om den som gjort förbehållet skriftligen meddelar detta till gruvmyndigheten.

Gruvmyndigheten kan återkalla förbehållsbeslutet, om det i förbehållsanmälan eller i dess bilagor har uppgetts felaktiga eller bristfälliga uppgifter som väsentligt har påverkat prövningen av förbehållsbeslutet.

Inlösen av nyttjanderätt och av andra särskilda rättigheter till de områden som behövs som gruvområde och hjälpområde för gruvan görs i samband med gruvförrättningen. Vid inlösen iakttas bestämmelserna i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977), nedan inlösningslagen , om inte något annat föreskrivs nedan. I fråga om rättande eller korrigering av fel som upptäckts vid gruvförrättningen eller framställning om återbrytande av en förrättning eller ett beslut gäller vad som bestäms om fastighetsförrättning i fastighetsbildningslagen (554/1995).

Förrättningsingenjören kan dock verkställa en förrättning utan gode män, om ingen sådan sakägare i gruvförrättningen som avses i 81 § kräver gode män och förrättningen inte gäller ersättningar.

I fråga om ärenden som har samband med gruvförrättningar är den lantmäteribyrå behörig inom vars verksamhetsområde den egendom befinner sig som ska lösas in.

Om endast en liten del av gruvområdet eller hjälpområdet för gruvan befinner sig inom en annan lantmäteribyrås verksamhetsområde, verkställs alla inlösningar vid den lantmäteribyrå inom vars verksamhetsområde största delen av egendomen finns.

Den behöriga lantmäteribyrån ska omedelbart utfärda förordnande om gruvförrättning efter det att den fått del av ett beslut om att gruvområdesinlösningstillstånd eller gruvtillstånd har beviljats.

Gruvförrättningen får inte avslutas förrän gruvområdesinlösningstillståndet och gruvtillståndet har vunnit laga kraft. Gruvmyndigheten ska på begäran av den behöriga lantmäteribyrån ge ett utlåtande för utredning av ärendet.

Innehavaren av gruvområdesinlösningstillstånd och gruvtillstånd svarar för kostnaderna för gruvförrättningen.

Sakägare i gruvförrättningen är innehavaren av gruvområdesinlösningstillstånd och gruvtillstånd och den vars rätt eller intresse direkt berörs av förrättningen. För olägenhet eller skada orsakad av gruvan eller av användningen av gruvområdet eller hjälpområdet för gruvan kan, om så yrkas, bestämmas ersättning trots vad som föreskrivs i 38 § i inlösningslagen.

Vid gruvförrättningen får innehavaren av gruvområdesinlösningstillstånd och gruvtillstånd genom besittningstagande enligt inlösningslagen rätt att använda områden och utöva rättigheter för de ändamål som anges i tillståndet oberoende av andra rättigheter som hänför sig till fastigheten.

De områden som anvisats i gruvområdesinlösningstillståndet och gruvtillståndet och de rättigheter som grundas tas i besittning av tillståndshavaren vid den tidpunkt som bestäms vid en tillträdessyn i samband med gruvförrättningen. Ett villkor för besittningstagandet är att den förskottsersättning som bestämts vid gruvförrättningen är betald.

Om besittningstagandet medför en sådan påföljd som avses i 57 § 2 mom. i inlösningslagen, kan inlösningskommissionen på yrkande av en sakägare i gruvförrättningen bestämma att besittningstagandet till denna del får ske tidigast efter en av kommissionen utsatt tidsperiod på högst tre månader från det att förskottsersättning betalades till sakägaren.

Om överenskommelse inte nås om att bortskaffa eller flytta egendom från ett område som tagits i besittning, ska innehavaren av gruvområdesinlösningstillståndet och gruvtillståndet för ägaren eller innehavaren av den egendom som ska bortskaffas sätta ut en skälig och med tanke på inledandet av gruvdriften lämplig tidsfrist, efter vars utgång tillståndshavaren bortskaffar egendomen. Tillståndshavaren ska då, om det inte är omöjligt, underrätta egendomens ägare eller innehavare om detta innan egendomen bortskaffas.

Om byggnader, upplag eller anordningar eller träd, växande gröda eller annan växtlighet måste bortskaffas eller flyttas från ett område som ska upplåtas eller har upplåtits för gruvdrift, ska utöver den skada eller olägenhet detta medför även de kostnader som sakägaren orsakas på grund av bortskaffandet eller flyttningen ersättas.

Om värdet på den egendom som ska lösas in väsentligt ökat eller minskat på grund av gruvprojektet, ska ersättningen bestämmas till det värde som egendomen skulle ha haft utan nämnda påverkan.

När nyttjanderätt löses in till egendom som dess ägare huvudsakligen använder för boende eller yrkesutövande, ska den ersättning för föremål som avses i inlösningslagen, trots bestämmelserna i 1 mom., alltid bestämmas till ett så stort belopp som behövs för att en motsvarande egen bostad eller egendom som erbjuder samma möjlighet till försörjning som den inlösta egendomen ska kunna skaffas.

Vid slutsammanträdet i samband med gruvförrättningen ska inlösningsbeslut avkunnas och besvärsanvisning meddelas.

I inlösningsbeslutet fastställs utifrån gruvområdesinlösningstillståndet och gruvtillståndet och vid behov på anvisning av tillståndshavaren föremålet för inlösen och grundas nyttjanderätt och andra rättigheter samt fastställs behövliga villkor och begränsningar för användningen av områdena. Ringa avvikelser från gruvområdesinlösningstillståndet och gruvtillståndet får göras, om det med beaktande av bestämmelserna i 19 § och 47 § 2 och 3 mom. finns särskild anledning till det.

När inlösningsbeslutet har vunnit laga kraft får innehavaren av gruvområdesinlösningstillståndet och gruvtillståndet nyttjanderätt till det område som fastställts som gruvområde för bedrivande av gruvdrift och sådan begränsad nyttjanderätt eller annan särskild rätt till hjälpområdet för gruvan som motsvarar användningsändamålet, om dessa områden inte redan tidigare har hört till tillståndshavaren.

De särskilda rättigheter som gäller gruvområdet och hjälpområdet för gruvan upphör när gruvförrättningen har vunnit laga kraft.

Vid gruvförrättningen kan det dock beslutas att en särskild rättighet ska hållas i kraft, om rättigheten och utövandet av den inte medför fara för den allmänna säkerheten eller olägenhet för gruvdriften och ikrafthållandet inte äventyrar fastighetssystemets klarhet.

Om gruvområdet eller hjälpområdet för gruvan orsakar avsevärd olägenhet för användningen av en fastighet eller en del av den, har fastighetsägaren rätt att kräva att innehavaren av gruvområdesinlösningstillståndet och gruvtillståndet löser in fastigheten eller en del av den.

Om området i detaljplanen anges som område för gruvdrift, har fastighetsägaren rätt att vid gruvförrättningen kräva inlösen av detta område i sin helhet.

Av de fastigheter eller fastighetsdelar som löses in med stöd av 1 och 2 mom. bildas, med iakttagande av vad som bestäms om bildande av inlösningsenheter i 49 a § 1 mom. i inlösningslagen, en eller flera inlösningsenheter som är separata från gruvområdet.

När inlösningsersättning bestäms för en sådan fastighet eller del av fastighet som löses in med stöd av 1 och 2 mom., ska ersättningen vara en och en halv gång värdet på inlösningsområdet.

Vid en gruvförrättning ska sådana regleringar av enskilda vägar och vägrätter företas som behövs med hänsyn till inrättandet av ett gruvområde eller ett hjälpområde för en gruva. Vid förrättningen behandlas och avgörs också övriga ärenden som ska behandlas vid en vägförrättning enligt lagen om enskilda vägar (358/1962).

Vägförbindelser till enskilda vägar samt vägrätter kan regleras vid en sådan lokal vägförrättning som avses i 38 c § i lagen om enskilda vägar och som kan verkställas på begäran av innehavaren av gruvtillstånd utan särskild ansökan.

Vid en gruvförrättning ska behovet av ägoreglering enligt 89 § utredas.

Behovet av ägoreglering utreds och avgörs dock genom nyskifte enligt 68 § 2 mom. i fastighetsbildningslagen i stället för vid en gruvförrättning, om förrättandet av ett nyskifte är anhängigt vid tidpunkten för gruvförrättningen. Vid ett sådant nyskifte ska utöver vad som bestäms i fastighetsbildningslagen och i 82 § i inlösningslagen 89—92 § i denna lag iakttas.

Som ägoreglering kan ägobyte mellan fastigheter företas. Om ägobyte dock inte kan genomföras på lämpligt sätt, kan ett område överföras från en fastighet till en annan mot full ersättning i pengar.

I fråga om ägobyte och överföring av område vid en gruvförrättning gäller bestämmelserna i 59, 65 och 66 § i fastighetsbildningslagen, om inte något annat följer av 90—92 § i denna lag.

Ägoreglering kan företas, om

För ägoreglering förutsätts dessutom

För ägoreglering krävs inte samtycke av fastighetsägaren eller av en innehavare av panträtt eller annan särskild rättighet som hänför sig till fastigheten.

Vid en gruvförrättning kan även i andra fall än de som nämns i 90 § 1 mom. till följd av anläggande av en gruva eller gruvdrift och med iakttagande av 90 § 2 mom. 2 och 3 punkten företas behövliga ägoregleringar som förbättrar fastighetsindelningen, om ägarna till fastigheterna i fråga kommer överens om detta.

Vid ägoreglering värderas ett område som överförs från en fastighet till en annan separat med hänsyn till den överlåtande och mottagande fastigheten. Om värdena avviker från varandra ska innehavaren av gruvområdesinlösningstillstånd och gruvtillstånd åläggas att ersätta skillnaden.

En gruvförrättning kan registreras efter det att den har vunnit laga kraft oberoende av om ersättning har betalats. Utbetalningen av ersättning behöver inte anmälas till lantmäteribyrån.

Trots att ändring sökts kan en gruvförrättning antecknas i fastighetsregistret i fråga om de fastigheter som sökandet av ändring inte gäller. Också i fråga om de fastigheter som ändringssökandet gäller kan gruvförrättningen antecknas i fastighetsregistret, om sökandet av ändring inte påverkar fastställandet av föremålet för inlösen, grundandet av nyttjanderätt eller andra rättigheter eller registeranteckningarna. Den registeransvarige ska i dessa fall hos jorddomstolen ansöka om tillstånd för registrering. Jorddomstolen är då beslutför även när endast dess ordförande är närvarande.

Ersättning för en egendom som ska lösas in ska vid en gruvförrättning bestämmas utifrån egendomens värde vid tidpunkten för besittningstagandet ( värdetidpunkten ).

Om den allmänna prisnivån efter värdetidpunkten har gått upp, ska skillnaden mellan den slutliga inlösningsersättningen och den förskottsersättning som bestämts vid förrättningen anpassas så att den motsvarar uppgången i prisnivån.

Vid en gruvförrättning ska det bestämmas att inlösningsersättning betalas till den som vid tidpunkten för bestämmande av ersättningen äger den egendom som ska lösas in eller föremålet för ersättning, om inte något annat föranleds av den utredning som läggs fram vid förrättningen.

De förskottsersättningar och slutliga ersättningar som innehavaren av gruvområdesinlösningstillstånd och gruvtillstånd ålagts att betala ska betalas inom tre månader räknat från den tidpunkt då ersättningarna bestämdes. Vid dröjsmål med betalningen ska på denna betalas en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982). På den slutliga ersättningen ska en årlig ränta på sex procent betalas räknat från besittningstagandet enligt 82 § i denna lag.

De ersättningar för ägoreglering som bestämts vid gruvförrättningen betalas av innehavaren av gruvområdesinlösningstillstånd och gruvtillstånd. Vid ägoreglering är mottagaren av ett område skyldig att till tillståndshavaren i fråga betala ersättning för området till den del ersättningen inte kan dras av från de betalningar som tillståndshavaren påförts. Överlåtaren av ett område får av tillståndshavaren i fråga en ersättning för det område som överlåts. På de ersättningar som avses i detta moment tillämpas vad som i 1 mom. bestäms om beräkning av ränta och utbetalning av ersättningar. Ränta på ersättning som bestämts på grund av ägoreglering beräknas från den tidpunkt som vid förrättningen bestämts för besittningstagandet av områdena.

Om en ersättning som avses i detta kapitel kan bestämmas först efter det att gruvförrättningen avslutats och sakägarna i gruvförrättningen inte kommer överens om ersättningarna, ska ersättningsärendet avgöras vid en förrättning som hålls på ansökan av innehavaren av gruvområdesinlösningstillstånd och gruvtillstånd eller av den som kräver ersättning och med iakttagande på motsvarande sätt av bestämmelserna om gruvförrättningar.

Ansökan om förrättning ska göras inom tre år från det att skada eller olägenhet uppträtt. Förordnande om förrättning meddelas på ansökan av den behöriga lantmäteribyrån. Gruvmyndigheten ska på begäran av den behöriga lantmäteribyrån ge utlåtande i saken.

Egendom, olägenhet eller skada som ska ersättas vid en förrättning enligt 1 mom. värderas och ersättning bestäms enligt den tidpunkt då förrättningen avslutas, och en årlig ränta enligt 96 § beräknas från tidpunkten för gruvförrättningens slutsammanträde.

Om kravet enligt 1 mom. är uppenbart obefogat ska kostnaderna för förrättningen helt eller delvis påföras den som framfört kravet.

På en ersättning som har bestämts vid en gruvförrättning och som en sakägare i gruvförrättningen ska betala till innehavaren av gruvområdesinlösningstillstånd och gruvtillstånd och på egendom som till följd av ägoreglering har bytts ut tillämpas 288 § i fastighetsbildningslagen.

En innehavare av malmletningstillstånd ska betala ägarna av fastigheter inom malmletningsområdet en årlig ersättning ( malmletningsersättning ).

Det årliga beloppet av malmletningsersättningen per fastighet är

Malmletningsersättningen för det första året ska betalas senast den 30 dagen efter det att malmletningstillståndet har vunnit laga kraft. För de följande åren ska ersättning betalas vid samma tidpunkt.

En innehavare av gruvtillstånd ska betala ägarna av fastigheter inom gruvområdet en årlig ersättning ( brytningsersättning ).

Det årliga beloppet av brytningsersättningen per fastighet är 50 euro per hektar. Dessutom betalas som brytningsersättning

Om grunderna för gruvmineralets ekonomiska värde har förändrats väsentligt får fastighetsägaren eller innehavaren av gruvtillstånd kräva att gruvmyndigheten justerar den ersättning som avses i 2 mom. 2 punkten.

Om tillståndsmyndigheten har skjutit upp den tidpunkt då gruvtillståndet upphör att gälla i enlighet med 68 § 3 mom., är den ersättning som avses i 2 mom. i denna paragraf 100 euro per hektar ( förhöjd ersättning ) tills gruvdrift inleds eller återupptas.

Skyldighet att betala brytningsersättning uppkommer när gruvtillståndet har vunnit laga kraft. Skyldighet att betala förhöjd ersättning uppkommer när beslutet om ny tidpunkt för inledande av gruvdrift eller tidsfristen för fortsättande av verksamheten har vunnit laga kraft.

Innehavaren av gruvtillstånd ska till gruvmyndigheten lämna in uppgifterna för fastställande av brytningsersättningen senast den 15 mars följande år. Gruvmyndigheten fastställer årligen genom sitt beslut brytningsersättningens storlek.

Brytningsersättningen ska betalas senast den 30 dagen efter det att gruvmyndighetens beslut om ersättningen har vunnit laga kraft.

Närmare bestämmelser om ansökan om fastställande och justering av brytningsersättningen, grunderna för fastställande av ersättningen och de uppgifter som ska lämnas till gruvmyndigheten för fastställandet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En innehavare av gruvtillstånd ska betala ägarna av fastigheter inom gruvområdet en årlig ersättning per fastighet för nyttan av sådana biprodukter från gruvdriften som använts för annat än gruvdrift ( ersättning för biprodukter ).

Ersättningen för biprodukter ska vara skälig med beaktande av de grunder som påverkar biproduktens ekonomiska värde. Om innehavaren av gruvtillstånd och fastighetsägaren inte kommer överens om ersättningen är den högst 10 procent av inkomsten av försäljningen av biprodukter.

En guldvaskare ska betala den myndighet eller inrättning som ansvarar för förvaltningen av området en årlig ersättning ( guldvaskningsersättning ).

Det årliga beloppet av guldvaskningsersättningen är 50 euro per hektar.

Guldvaskningsersättningen för det första året ska betalas senast den 30 dagen efter det att guldvaskningstillståndet har vunnit laga kraft. För de följande åren ska ersättning betalas senast den 15 mars.

En innehavare av malmletningstillstånd ska ersätta sådan skada och olägenhet på malmletningsområdet som orsakats av verksamhet grundad på denna lag, om inte något annat föreskrivs om ersättning för någon åtgärds del.

Vad som bestäms om ersättningsskyldigheten för en innehavare av malmletningstillstånd i 1 mom. tillämpas både på den prospekteringsansvariges skyldighet att ersätta skador och olägenheter på prospekteringsområdet och på guldvaskarens skyldighet att ersätta skador och olägenheter på guldvaskningsområdet.

Sakägarna får avtala om utbetalningen och beloppet av den ersättning som avses i 101 och 103 § och om andra omständigheter som gäller ersättningen. Överenskommelsen ska ingås skriftligen.

Om sakägarna inte kommer överens om den ersättning som avses i 1 mom., ska ersättningsanspråk anföras vid en gruvförrättning enligt 8 kap. som hålls på ansökan av den som kräver ersättning, den prospekteringsansvarige eller tillståndshavaren. Ansökan om förrättning ska göras inom tre år från det att tillståndet i fråga har förfallit eller återkallats eller skada eller olägenhet orsakad av prospekteringsarbetet har uppträtt. Om skada eller olägenhet orsakad av verksamhet som grundar sig på malmletningstillstånd eller guldvaskningstillstånd uppträder senare, ska ansökan om förrättning göras inom tre år från det att skadan eller olägenheten uppträdde. För kostnaderna för förrättningen svarar den som ansvarar för prospekteringsarbetet eller tillståndshavaren.

På ett tvistemål i samband med en ersättning som avses i 99, 100 och 102 § tillämpas på motsvarande sätt vad som bestäms i 2 mom. om krav på ersättning som avses i 1 mom.

I fråga om skada eller olägenhet som orsakas av att vatten, luft eller mark förorenas eller av buller, skakning, strålning, ljus, värme, lukt eller någon annan liknande störning föreskrivs i 12 § i lagen om ersättning för miljöskador (737/1994).

En i 73 § avsedd överföring av ett tillstånd befriar inte tillståndshavaren från ersättningsskyldighet till den del skadan eller olägenheten har uppkommit innan gruvmyndigheten har godkänt överföringen.

En innehavare av malmletningstillstånd och en guldvaskare ska ställa säkerhet för ersättning av eventuell skada och olägenhet och för genomförande av efterbehandlingsåtgärder, om det inte ska anses vara onödigt med beaktande av verksamhetens art och omfattning, verksamhetsområdets särdrag, tillståndsvillkoren för verksamheten och tillståndssökandens soliditet.

En innehavare av gruvtillstånd ska för de avslutande åtgärderna och efterbehandlingsåtgärderna i samband med gruvdriften ställa säkerhet som är tillräcklig med beaktande av gruvdriftens art och omfattning, tillståndsvillkoren för verksamheten och de säkerheter som krävs med stöd av någon annan lag.

Tillståndsmyndigheten bestämmer säkerhetens art och storlek i tillståndet.

Säkerhetens storlek ska vid behov justeras när gruvtillståndet ses över i enlighet med 62 §, malmletningstillståndet, gruvtillståndet eller guldvaskningstillståndet ändras i enlighet med 69 § eller tillståndens giltighet förlängs i enlighet med 61, 63 eller 65 §.

Säkerheten ska ställas hos gruvmyndigheten, som ska övervaka ersättningstagarens intresse vid ställandet av säkerhet och vid behov vidta åtgärder i ärenden som gäller förvandling av säkerheten till pengar och fördelning av tillgångarna.

Kostnaderna för fullgörandet av de förpliktelser som föreskrivs i denna lag eller i det berörda tillståndet kan betalas ur säkerheten.

Gruvmyndigheten ska frigöra säkerheten när tillståndshavaren har fullgjort de förpliktelser som avses i 1 mom. Säkerheten kan också frigöras delvis.

En i 73 § avsedd överföring av ett tillstånd frigör inte säkerheten.

Gruvmyndigheten ska när den godkänner överföringen av ett tillstånd bedöma om säkerhetens art eller omfattning ska ses över samt göra de ändringar som behövs i tillståndsvillkoren. Samtidigt ska gruvmyndigheten bestämma en tidpunkt för när ändringarna träder i kraft.

Den som bedriver gruvdrift är skyldig att sörja för gruvsäkerheten. Denne är skyldig att särskilt sörja för gruvans strukturella och tekniska säkerhet och för att förebygga tillbud och olyckor i gruvan och begränsa skadliga följder av dem.

Bestämmelser om arbetarskydd i gruvor finns separat.

Den som bedriver gruvdrift ska när den sörjer för gruvsäkerheten iaktta följande handlingsprinciper:

Den som bedriver gruvdrift ska sörja för att handlingsprinciperna iakttas i gruvan och följa hur de genomförda åtgärderna inverkar på gruvsäkerheten samt vid behov vidta korrigerande åtgärder. Verksamhetsutövaren ska vid behov omedelbart isolera ett farligt område från den övriga gruvan, avbryta gruvdriften och vidta de åtgärder som gruvsäkerheten kräver.

Närmare bestämmelser om de omständigheter som ska beaktas vid planering, val, dimensionering och genomförande av de åtgärder som gruvsäkerheten kräver och om de handlingsprinciper som ska iakttas får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den som bedriver gruvdrift ska systematiskt utreda och identifiera de omständigheter som äventyrar gruvsäkerheten.

Om sådana omständigheter som äventyrar gruvsäkerheten inte kan elimineras, ska den som bedriver gruvdrift bedöma deras betydelse.

Den som bedriver gruvdrift ska till sitt förfogande ha en utredning enligt 1 mom. och en bedömning enligt 2 mom. i skriftlig form. Utredningen och bedömningen ska ses över när förhållandena väsentligt förändras, och de ska även i övrigt hållas uppdaterade.

Den som bedriver gruvdrift ska för gruvdriften upprätta en intern räddningsplan för gruvan .

Den interna räddningsplanen för gruvan ska innehålla uppgifter om

Den som bedriver gruvdrift ska för dem som arbetar vid en gruva utarbeta anvisningar för förfarandet vid förutsebara tillbud och olyckor.

Närmare bestämmelser om de egna räddningsåtgärderna i olika situationer, samverkan med den lokala räddningsmyndigheten, räddningsövningar inför olyckor och tillbud, räddningsutbildning och övriga uppgifter som ska klargöras i den interna räddningsplanen för gruvan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den som bedriver gruvdrift ska genom strukturella åtgärder eller på något annat sätt som är tillräckligt effektivt med hänsyn till verksamhetens art sörja för att obehöriga inte får tillträde till gruvan och gruvområdet.

Den som bedriver gruvdrift ska sörja för att den räddningsmyndighet som leder räddningsverksamheten och det lokala räddningsväsendets enheter har tillträde till gruvan och gruvområdet när det har skett en olycka eller finns risk för en sådan och att räddningsväsendets enheter får ändamålsenlig vägvisning på området.

Den som bedriver gruvdrift ska sörja för att ledningens och personalens uppgifter och ansvarsområden som gäller gruvsäkerheten är klart fastställda på alla nivåer inom organisationen.

Den som bedriver gruvdrift ska ge de personer som arbetar vid gruvan sådan utbildning, sådana anvisningar och sådan handledning att de har tillräcklig kunskap om gruvsäkerheten och de åtgärder den kräver.

Den som bedriver gruvdrift ska sörja för att de personer som arbetar vid gruvan iakttar de åtgärder och handlingsprinciper som gruvsäkerheten förutsätter.

Närmare bestämmelser om den utbildning, de anvisningar och den handledning som ska ges dem som har en central betydelse för gruvsäkerheten får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den som bedriver gruvdrift ska utse en person som ansvarar för gruvsäkerheten. Den säkerhetsansvarige ska vara anställd hos verksamhetsutövaren och arbeta vid gruvan i fråga.

Den säkerhetsansvarige ska känna till bestämmelserna om gruvteknik och gruvsäkerhet och de åtgärder som gruvsäkerheten förutsätter, särskilt vid den gruva där han eller hon arbetar.

Den säkerhetsansvarige ska se till att verksamheten i gruvan sker i enlighet med bestämmelserna om gruvsäkerhet, tillståndsvillkoren och de åtgärder och handlingsprinciper som gruvsäkerheten förutsätter.

Den säkerhetsansvarige ska visa sin kompetens genom prov som ordnas av gruvmyndigheten. För godkänt prov utfärdas intyg.

Närmare bestämmelser om den gruvsäkerhetsansvariges utbildning och kompetens och om upprätthållande av kompetensen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den som bedriver gruvdrift ska göra upp en karta över gruvan och gruvområdet ( gruvkarta ), och hålla den uppdaterad.

Den som bedriver gruvdrift ska i början av varje år sända gruvmyndigheten en kopia av gruvkartan.

Gruvkartan ska innehålla specificerade uppgifter om åtgärderna i gruvan och om annan gruvdrift på gruvområdet så att omständigheter som gäller gruvsäkerheten, markanvändningen på området och utvinningen av fyndigheten och andra tillhörande åtgärder kan utredas.

Närmare bestämmelser om gruvkartan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den som bedriver gruvdrift ska vid planeringen och anläggandet av en gruva och vid gruvdriften beakta att gruvdriften ska kunna avslutas och gruvan stängas på ett säkert sätt.

Anläggandet av en gruva och gruvdrift kräver tillstånd av gruvmyndigheten ( gruvsäkerhetstillstånd ).

Ansökan om gruvsäkerhetstillstånd ska lämnas till gruvmyndigheten.

I ansökan ska en med tanke på tillståndsprövningen nödvändig och tillförlitlig redogörelse ges om

Till ansökan ska fogas ett sammandrag av uppgifterna i ansökan och dess bilagor, en utredning och en bedömning enligt 114 §, en intern räddningsplan för gruvan och en översiktsplan som, med beaktande av vad som föreskrivs i 11 kap., anger

Till ansökan ska dessutom fogas en utredning som anger om sökanden finns i förskottsuppbördsregistret och arbetsgivarregistret enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) och i registret över mervärdesskattskyldiga enligt mervärdesskattelagen (1501/1993) samt intyg över betalda skatter eller skatteskuld eller en utredning om att en betalningsplan för skatteskulden har gjorts upp. Om sökanden är ett utländskt företag, ska samma uppgifter lämnas i form av ett registerutdrag eller motsvarande intyg i enlighet med lagstiftningen i företagets etableringsland eller på något annat allmänt vedertaget sätt.

Närmare bestämmelser om ansökan om gruvsäkerhetstillstånd får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Gruvmyndigheten ska av den arbetarskyddsmyndighet och den lokala räddningsmyndighet som saken gäller, av Strålsäkerhetscentralen och vid behov av andra myndigheter som inom sitt behörighetsområde bevakar allmänt intresse be om ett utlåtande om ansökan om gruvsäkerhetstillstånd. Gruvmyndigheten ska dessutom inhämta andra utlåtanden och utredningar som behövs för tillståndsprövningen.

På handläggningen av ansökan om gruvsäkerhetstillstånd tillämpas vad som föreskrivs om anmärkningar och åsikter i 39 §. På information om ansökan om gruvsäkerhetstillstånd tillämpas vad som föreskrivs om information om tillståndsansökan i 40 §. På hörande av sökanden med anledning av utlåtanden och anmärkningar tillämpas vad som bestäms i 42 § om hörande av sökanden. På innehållet i beslutet om gruvsäkerhetstillstånd tillämpas vad som bestäms i 56 § 1 mom. om tillståndsbeslutets innehåll.

En förutsättning för att gruvsäkerhetstillstånd ska beviljas är att

Gruvsäkerhetstillstånd beviljas om sökanden visar att även övriga villkor i denna lag uppfylls.

Gruvsäkerhetstillstånd får inte beviljas förrän gruvtillståndet har vunnit laga kraft och, om gruvområdet och hjälpområdet för gruvan inte hör till den som bedriver gruvdrift, dessa områden tagits i besittning av verksamhetsutövaren. Bestämmelser om besittningstagande finns i 82 §.

I gruvsäkerhetstillståndet ska för tryggande av allmänna och enskilda intressen bestämmelser tas in om

På meddelande av beslut om gruvsäkerhetstillstånd tillämpas vad som föreskrivs om meddelande av tillståndsbeslut i 57 §.

På information om beslut om gruvsäkerhetstillstånd tillämpas vad som föreskrivs om information om tillståndsbeslut i 58 §.

Ett gruvsäkerhetstillstånd är i kraft tills vidare efter det att tillståndet vunnit laga kraft. Gruvsäkerhetstillstånd kan även beviljas för en bestämd tid, om det är motiverat med beaktande av gruvdriftens uppskattade varaktighet, säkerställande av gruvsäkerheten och övriga omständigheter som kommit fram i samband med handläggningen av ansökan. Tillstånd kan dock beviljas för högst den tid som gruvtillståndet är i kraft.

Gruvmyndigheten ska minst vart tionde år se över bestämmelserna i sådana gruvsäkerhetstillstånd som är i kraft tills vidare. Gruvmyndigheten ska ange översynsintervallet i tillståndet. För att trygga ett nödvändigt allmänt eller enskilt intresse eller av något annat särskilt skäl kan gruvmyndigheten bestämma att också ett tidsbegränsat tillstånd ska ses över regelbundet.

Gruvmyndigheten kan bevilja förlängning av giltighetstiden för ett gällande gruvsäkerhetstillstånd som beviljats för en bestämd tid så att det gäller tills vidare eller en bestämd tid, med iakttagande på motsvarande sätt av vad som föreskrivs i 127 § 1 mom.

Ett villkor för en förlängning av gruvsäkerhetstillståndets giltighetstid är att tillståndshavaren har fullgjort skyldigheterna enligt denna lag och också tillståndsvillkoren.

För en förlängning av giltighetstiden ska, med iakttagande på motsvarande sätt av vad som föreskrivs i 122 §, en ansökan om förlängning av tillståndets giltighetstid och sådana tillförlitliga utredningar som behövs för tillståndsprövningen lämnas till gruvmyndigheten innan tillståndet upphör att gälla.

Närmare bestämmelser om ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ett gruvsäkerhetstillstånd förfaller när den utsatta tiden löper ut.

Gruvmyndigheten ska besluta att gruvsäkerhetstillståndet förfaller, om

Gruvmyndigheten ska på eget initiativ eller på ansökan av den myndighet som inom sitt behörighetsområde bevakar allmänt intresse eller av den som orsakas olägenhet ändra gruvsäkerhetstillståndet, om

Den som bedriver gruvdrift ska ansöka om ändring av gruvsäkerhetstillståndet, om det i gruvdriften sker förändringar som har andra än ringa konsekvenser för gruvsäkerheten. På ansökan tillämpas på motsvarande sätt vad som föreskrivs om ansökan om gruvsäkerhetstillstånd i 122 §.

Om gruvtillståndet har överförts med stöd av 73 §, ska gruvmyndigheten göra motsvarande ändring i gruvsäkerhetstillståndet för verksamhetsutövarens del. Gruvmyndigheten ska samtidigt se över tillståndsvillkoren, om det är nödvändigt med tanke på gruvsäkerheten.

Gruvmyndigheten får återkalla ett gruvsäkerhetstillstånd, om

Om bristerna, förseelserna eller försummelserna kan korrigeras eller om de är ringa, ska gruvmyndigheten innan den fattar ett beslut enligt 1 mom. 2 eller 3 punkten för tillståndshavaren förelägga en tidsfrist inom vilken bristerna, förseelserna eller försummelserna ska rättas till.

Ärenden om förlängning av gruvsäkerhetstillstånds giltighetstid och om upphörande, ändring och återkallelse av sådana tillstånd ska handläggas med iakttagande på motsvarande sätt av vad som i denna lag föreskrivs om tillståndsförfarande, tillståndsprövning samt tillståndsbeslut och deras giltighet i fråga om gruvsäkerhetstillstånd.

Med uppfordringsverk avses i denna lag en fast installerad anordning som för förflyttning av personer eller annat rör sig mellan olika stannplan i en gruva och med vars hjälp last med maskinkraft transporteras i ett schakt längs gejder, samt uppfordringsverkets hjälpanordningar och konstruktioner på markytan.

Med utrustningar och anordningar i gruva avses i denna lag gruvans uppfordringsverk, utrustningar och anordningar i gruvan som behövs för gruvdriften samt maskiner, utrustningar och anordningar och kombinationer av dessa på markytan som har direkt samband med gruvdriften.

Uppfordringsverk ska konstrueras och byggas så att de fungerar säkert i sedvanlig användning och i exceptionella förutsebara situationer och inte äventyrar någons hälsa eller säkerhet. I samband med konstruktion och byggande ska en utredning och en bedömning enligt 114 § beaktas.

Ett uppfordringsverk ska konstrueras och byggas med beaktande av uppfordringsverkets övergripande funktionsduglighet och särskild uppmärksamhet ska fästas vid att

Närmare bestämmelser om konstruktion och byggande av uppfordringsverk får utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

Den som bedriver gruvdrift ska se till att ett i 14 kap. avsett godkänt besiktningsorgan besiktar ett uppfordringsverk före idrifttagningen och efter det åtminstone en gång om året med beaktande av den utredning och bedömning som gjorts upp enligt 114 §.

Den som bedriver gruvdrift ska dessutom sörja för att uppfordringsverkets säkerhet fortgående säkerställs med beaktande av utredningen och bedömningen enligt 114 §.

Närmare bestämmelser om besiktning av uppfordringsverk får utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

Den som bedriver gruvdrift ska placera och vid behov skydda en gruvas utrustningar och anordningar så att de fungerar säkert i sedvanlig användning och i exceptionella förutsebara situationer och inte äventyrar någons hälsa eller säkerhet. Vid placering och skydd ska utredningen och bedömningen enligt 114 § beaktas.

En gruvas utrustningar och anordningar ska dessutom placeras så att de kan användas, underhållas och besiktas på ett ändamålsenligt sätt.

Närmare bestämmelser om placeringen av utrustningar och anordningar i gruva får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Gruvmyndigheten godkänner på ansökan en finländsk sammanslutning eller stiftelse eller en del av en sådan som besiktningsorgan.

I beslutet om godkännande fastställs besiktningsorganets behörighetsområde och meddelas sådana bestämmelser om organets verksamhet som behövs för att trygga allmänna och enskilda intressen i syfte att säkerställa att besiktningsorganets uppgifter utförs på ett ändamålsenligt sätt. Beslutet kan meddelas för en bestämd tid.

Ett besiktningsorgan som godkänts av en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet motsvarar ett besiktningsorgan som avses i 1 mom. om det har godkänts på ett sätt som motsvarar vad som föreskrivs om godkännande som besiktningsorgan i 138 §.

Förutsättningarna för att ett besiktningsorgan ska godkännas är att

Ett besiktningsorgan godkänns, om det med iakttagande av de förfaranden som avses i lagen om konstaterande av tillförlitligheten hos tjänster för bedömning av överensstämmelse med kraven (920/2005) visar att det uppfyller förutsättningarna i 1 mom.

Ett besiktningsorgan ska utföra idrifttagningsbesiktningar och återkommande besiktningar av uppfordringsverk med iakttagande av god besiktningspraxis och med beaktande av de bestämmelser och rekommendationer som gäller föremålet för besiktning.

Besiktningsorganet ska bevaka utvecklingen av bestämmelser och standarder inom sitt område och samarbeta med andra besiktningsorgan i branschen på det sätt som är nödvändigt för att säkerställa enhetliga arbetsmetoder.

Besiktningsorganet ska i sina offentliga förvaltningsuppgifter enligt denna lag följa lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), förvaltningslagen, språklagen (423/2003) och samiska språklagen (1086/2003). När en anställd vid besiktningsorganet fullgör besiktningsuppgifter tillämpas på honom eller henne bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Besiktningsorganet ska till gruvmyndigheten anmäla sådana förändringar som kan påverka uppfyllandet av de förutsättningar som nämns i 138 § 1 mom.

Besiktningsorganet ska årligen lämna gruvmyndigheten en redogörelse för besiktningsverksamheten och resultaten av den.

Om ett besiktningsorgan inte längre uppfyller de förutsättningar som nämns i 138 §, inte iakttar bestämmelserna i det beslut som avses i 137 § eller i övrigt väsentligt handlar i strid med bestämmelserna i denna lag, ska gruvmyndigheten för besiktningsorganet fastställa en tillräckligt lång tidsfrist för korrigering av saken.

Gruvmyndigheten ska återkalla sitt godkännande, om besiktningsorganet inte har korrigerat bristerna, förseelserna eller försummelserna inom den utsatta tiden eller om besiktningsorganet inte längre uppfyller förutsättningen i 137 § 1 mom.

Närmare bestämmelser om förfarandet för godkännande av besiktningsorgan, villkoren för godkännande och bedömningen av villkoren, om besiktningsorganets uppgifter och utförandet av dem och om skyldigheten att redogöra för besiktningsverksamheten och resultaten av den får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Gruvdriften upphör när gruvtillståndet förfaller eller återkallas.

Om gruvtillståndet ändras så att arealen av gruvområdet eller hjälpområdet för gruvan minskar eller innehållet i de nyttjanderätter och andra särskilda rättigheter som gäller hjälpområdet kringskärs, iakttas i fråga om den verksamhet som upphör på motsvarande sätt vad som föreskrivs om upphörande av gruvdriften.

Den som bedriver gruvdrift ska senast två år efter det att gruvdriften upphört försätta gruvområdet och hjälpområdet för gruvan i det skick som den allmänna säkerheten kräver, sörja för att de iståndsätts, snyggas upp och anpassas till landskapet samt vidta de åtgärder som fastställts i gruvtillståndet och gruvsäkerhetstillståndet.

Den som bedriver gruvdrift får hålla kvar gruvmineral som brutits i gruvan samt byggnader och konstruktioner ovan jord i två år efter det att gruvdriften upphört. Efter detta övergår de utan ersättning till fastighetsägaren, som kan kräva att de bortskaffas på verksamhetsutövarens bekostnad.

Med avvikelse från 1 mom. kan gruvmyndigheten tillfälligt förbjuda att byggnader och konstruktioner med anknytning till gruvdriften bortskaffas, om det försvårar eller äventyrar en eventuell framtida användning av gruvan eller eventuellt framtida brytningsarbete. Det tillfälliga förbudet kan vara i kraft högst till dess att beslutet om att gruvdriften upphör har vunnit laga kraft.         

Närmare bestämmelser om bortskaffande av brutna gruvmineral och av byggnader och konstruktioner får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den som bedriver gruvdrift ska göra en skriftlig anmälan till gruvmyndigheten omedelbart när de åtgärder som avses i 143 § och 144 § 1 mom. till väsentlig del har utförts. Anmälan ska dock göras senast två år efter det att gruvdriften har upphört.

Anmälan ska innehålla en redogörelse för de utförda åtgärderna, det geologiska informationsmaterial som gäller gruvan och gruvområdet samt en gruvkarta som motsvarar den tidpunkt när gruvdriften avslutades.

Närmare bestämmelser om anmälningsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Efter att ha fått den anmälan som avses i 145 § är gruvmyndigheten skyldig att utföra slutbesiktning, om det inte kan anses vara uppenbart onödigt. Vid slutbesiktningen ska det fastställas om de åtgärder som avses i 143 § och 144 § 1 mom. har utförts till väsentlig del och de omständigheter utvärderas som är nödvändiga för att trygga allmänna och enskilda intressen.

Gruvmyndigheten ska informera följande parter och instanser om slutbesiktningen:

På information om slutbesiktningen tillämpas vad som föreskrivs om information om tillståndsansökan i 40 §.

Om den som bedriver gruvdrift försummar en skyldighet som avses i 143—145 §, ska gruvmyndigheten vidta nödvändiga åtgärder för att ordna med slutbesiktning.

Över slutbesiktningen ska en besiktningsrapport upprättas av vilken besiktningsförloppet och de observationer som gjorts i samband med besiktningen samt de anmärkningar och åsikter som framförts till centrala delar ska framgå.

Närmare bestämmelser om slutbesiktningen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Gruvmyndigheten ska begära utlåtande om de redogörelser som den som bedriver gruvdrift lämnat och den besiktningsrapport som upprättats över slutbesiktningen med iakttagande på motsvarande sätt av vad som föreskrivs i 37 § om de utlåtanden som ska begäras om ansökan om gruvtillstånd. På hörande av sakägarna med anledning av utlåtandena tillämpas 42 §.

Gruvmyndigheten ska fatta beslut om att gruvdriften upphör när de åtgärder som avses i 143 § och 144 § 1 mom. har utförts till väsentlig del på det sätt som krävs för att trygga allmänna och enskilda intressen. Om det är fråga om gruvdrift vars syfte är att utvinna uran eller torium får gruvmyndigheten dock inte fatta beslut om upphörande förrän Strålsäkerhetscentralen har fastställt att de åtgärder som ska vidtas när gruvdriften upphör är utförda på behörigt sätt med hänsyn till strålsäkerheten och kärnsäkerheten samt godkänt åtgärderna.

På innehållet i beslutet om upphörande av gruvdrift tillämpas vad som bestäms om innehållet i tillståndsbeslutet i 56 § 1 mom. Besiktningsrapporten över slutbesiktningen ska fogas till beslutet.

På meddelande av beslut om upphörande av gruvdrift tillämpas vad som föreskrivs om meddelande av tillståndsbeslut i 57 §. På information om beslutet tillämpas vad som föreskrivs i 58 § om information om tillståndsbeslut.

Gruvmyndigheten ska sörja för att beslutet om upphörande av gruvdriften antecknas i fastighetsdatasystemet.

I beslutet om upphörande av gruvdrift ska sådana bestämmelser meddelas som behövs med tanke på allmänna och enskilda intressen och som gäller komplettering av åtgärderna för avslutande av gruvdriften inom utsatt tid, övervakning av gruvområdet och hjälpområdet för gruvan, de byggnader och konstruktioner som avses i 144 § 2 mom. och andra nödvändiga omständigheter med tanke på allmänna och enskilda intressen.

Den som bedriver gruvdrift har rätt att få tillträde till gruvområdet och hjälpområdet för gruvan för att kunna fullgöra de skyldigheter som avses i 1 mom.

I beslutet ska det verkningsområde för gruvan fastställas där det av orsaker som hänger samman med allmän säkerhet eller förebyggande av skadliga miljökonsekvenser kan vara nödvändigt att begränsa markanvändningen. Gruvmyndigheten ska sörja för att detta verkningsområde antecknas i fastighetsdatasystemet. När tillståndsansökningar som gäller byggprojekt och andra projekt inom gruvans verkningsområde handläggs ska den myndighet som är behörig i saken vid behov begära utlåtande av gruvmyndigheten.

När beslutet om upphörande av gruvdriften vunnit laga kraft upphör den nyttjande- och besittningsrätt till gruvområdet och den nyttjanderätt och annan rätt till hjälpområdet för gruvan som den som bedriver gruvdrift har. Samtidigt återgår dessa områden utan ersättning i fastighetsägarens besittning.

Efter avslutad gruvdrift svarar den som bedriver gruvdrift i enlighet med bestämmelserna i gruvtillståndet eller beslutet om upphörande av gruvdrift fortfarande för övervakningen av gruvområdet och hjälpområdet för gruvan, för de korrigerande åtgärder som behövs och för kostnaderna för dem. Verksamhetsutövaren har rätt att få tillträde till gruvområdet och hjälpområdet för gruvan för att kunna fullgöra dessa skyldigheter.

Den som bedriver gruvdrift ska underrätta gruvmyndigheten om alla betydande skadliga konsekvenser för den allmänna säkerheten som upptäckts vid övervakningen och omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som behövs. Gruvmyndigheten får utfärda bestämmelser om nödvändiga korrigerande åtgärder.

Om det inte längre finns någon som bedriver gruvdrift eller den som bedriver gruvdrift inte kan nås eller förmås att fullgöra sina skyldigheter, och gruvområdet eller hjälpområdet för gruvan behöver övervakas av orsaker som har samband med allmän säkerhet, svarar innehavaren av området för övervakningen och de behövliga korrigerande åtgärderna. Innehavaren av området svarar för detta dock bara i det fallet att innehavaren känt till eller borde ha känt till områdets tillstånd vid anskaffningen och ansvaret för övervakningen och de behövliga korrigerande åtgärderna inte är uppenbart oskäligt. När ansvaret inte kan läggas på innehavaren av området eller när det gäller ett område vars besittnings- och nyttjanderätt med stöd av 149 § har återgått till fastighetsägaren, svarar dock gruvmyndigheten för övervakningen och de korrigerande åtgärderna.

Om byggnader och konstruktioner enligt beslutet om upphörande av gruvdriften inte får bortskaffas, har den som ansvarar för deras underhåll rätt att få ersättning av staten för underhållskostnaderna och av den som bedriver gruvdrift för eventuell olägenhet och skada.

Sakägarna kan avtala om utbetalningen och beloppet av den ersättning som avses i 1 mom. och även om andra omständigheter som gäller ersättningen. Avtlet ska ingås skriftligen.

Om sakägarna inte kommer överens om ersättningen, ska ersättningsanspråk anföras vid en i 8 kap. avsedd gruvförrättning som hålls på ansökan av den som kräver ersättning eller den som bedriver gruvdrift. Ansökan om förrättning ska göras inom tre år från det att beslutet om upphörande av gruvdriften har meddelats. Om skada eller olägenhet uppträder senare, ska ansökan om förrättning göras inom tre år från det att skadan eller olägenheten uppträdde.

Gruvmyndigheten har rätt att för tillsynen över iakttagandet av bestämmelserna i denna lag få behövliga uppgifter av dem som förpliktelserna i denna lag gäller.

Gruvmyndigheten, närings-, trafik- och miljöcentralen, arbetarskyddsmyndigheten och Strålsäkerhetscentralen har, trots sekretessbestämmelserna, rätt att av varandra få nödvändiga uppgifter för tillsynen över malmletning, gruvdrift och guldvaskning och att använda varandras prov. Den lokala behöriga räddningsmyndigheten har, trots sekretessbestämmelserna, rätt att av gruvmyndigheten få sådana uppgifter som gäller gruvsäkerheten och som behövs för räddningsverksamheten.

Besiktningsorganen är, trots sekretessbestämmelserna, skyldiga att till andra besiktningsorgan som avses i denna lag lämna ut sådana upplysningar som behövs för besiktningsorganens samverkan och att till gruvmyndigheten lämna ut sådana upplysningar som behövs för tillsynen.

Trots sekretessbestämmelserna får upplysningar som mottagits vid skötseln av uppgifter enligt denna lag lämnas ut till åklagaren och polisen för förebyggande och utredande av brott.

Gruvmyndigheten har rätt att få tillträde till ett område där verksamhet enligt denna lag bedrivs eller tidigare har bedrivits, om det med avseende på den tillsyn som avses i denna lag är nödvändigt, och att där utföra inspektioner, ta prov och vidta andra åtgärder som tillsynen kräver. Inspektionen ska ske med iakttagande av 39 § i förvaltningslagen.

Tillsynsåtgärderna kan dock utsträckas till lokaler som är avsedda för permanent boende endast om det finns orsak att misstänka att någon har begått ett brott som avses i 16 kap. 8 §, 24 kap. 1—4 §, 28 kap. 11 §, 35 kap. 1 och 2 §, 47 kap. 1 §, 48 kap. eller 48 a kap. 3 § i strafflagen (39/1889) och om inspektion måste utföras för att utreda ett straffbart förfarande.

Gruvmyndigheten ska övervaka gruvorna för att säkerställa att de som bedriver gruvdrift iakttar vad som föreskrivs om gruvsäkerhet i denna lag och vad som bestäms i gruvsäkerhetstillståndet.

Gruvmyndigheten ska systematiskt och regelbundet utföra inspektioner i gruvorna i den omfattning som gruvdriften förutsätter. Gruvmyndigheten kan i stället för inspektioner godkänna andra medel som är lämpliga för övervakningen av verksamheten och med vars hjälp myndigheten kan förvissa sig om att bestämmelserna om gruvsäkerhet och villkoren i gruvsäkerhetstillståndet iakttas.

Närmare bestämmelser om innehållet, tidsfristerna och tidpunkterna för inspektionerna, om anmälan till andra myndigheter och om myndigheternas samverkan och arbetsfördelning vid inspektioner till följd av en allvarlig olycka eller ett allvarligt tillbud och om annat praktiskt genomförande av inspektioner får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Polisen ska vid behov ge handräckning i ärenden som gäller övervakning av att denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den iakttas. Samma skyldighet har tull- och gränsbevakningsmyndigheterna, var och en inom sitt behörighetsområde.

Gruvmyndigheten kan

Gruvmyndigheten kan dessutom förbjuda användningen av sådana utrustningar eller anordningar i gruva som anses medföra ett allvarligt hot mot människors hälsa eller säkerhet samt ålägga den som bedriver gruvdrift att inom en utsatt tid utföra de reparationer som krävs.

Om gruvmyndigheten konstaterar att den gruvsäkerhetsansvarige sköter sin uppgift bristfälligt så att gruvsäkerheten kan hotas, kan myndigheten ålägga den som bedriver gruvdrift att utse en ny säkerhetsansvarig som uppfyller kompetenskraven.

Gruvmyndigheten kan tillfälligt förbjuda verksamhet grundad på malmletningstillstånd, gruvtillstånd eller guldvaskningstillstånd eller ställa upp tillfälliga begränsningar, om tillståndshavaren i fråga inte har rättat till sin förseelse eller försummelse trots förbud eller åläggande som meddelats enligt 156 § 1 mom. eller om det annars finns skäl att misstänka att det finns förutsättningar för återkallelse av tillståndet. Förbudet eller begränsningen gäller högst till dess att ärendet om att återkalla tillståndet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft.

Gruvmyndigheten ska tillfälligt förbjuda verksamhet som grundar sig på malmletningstillstånd, gruvtillstånd eller guldvaskningstillstånd, om betalningen av ersättningar enligt 8 eller 9 kap. eller ställandet av säkerhet med stöd av 10 kap. har försummats. Förbudet gäller till dess att försummelsen har rättats till eller ärendet om återkallelse av tillståndet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft.

Gruvmyndigheten ska förbjuda användningen av en gruva eller en del av den eller begränsa gruvdriften tillfälligt, om det i sådana gruvsäkerhetsåtgärder som den som bedriver gruvdrift vidtagit eller vid utredningen och bedömningen av faror har konstaterats allvarliga brister eller om det förbud eller åläggande som meddelats med stöd av 156 § 2 eller 3 mom. inte har iakttagits. Förbudet eller begränsningarna gäller högst till dess att ärendet om återkallelse av gruvsäkerhetstillståndet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft.

Om det sker en allvarlig olycka eller ett allvarligt tillbud i en gruva, kan gruvmyndigheten bestämma att verksamheten i gruvan eller en del av den tillfälligt ska avbrytas tills det har utretts vad som orsakade olyckan eller tillbudet och vilka åtgärder som behövs för säkerställande av framtida driftsäkerhet. Gruvmyndigheten kan utifrån dessa utredningar utföra inspektioner i gruvan eller kräva att uppfordringsverket ska besiktas samt bestämma att ändring ska sökas i gruvsäkerhetstillståndet. Gruvmyndigheten kan dessutom för att trygga säkerheten ställa upp begränsningar och villkor för inledande av gruvdriften efter en allvarlig olycka eller ett allvarligt tillbud.

Gruvmyndigheten kan förena ett förbud eller åläggande som den meddelat med stöd av denna lag med vite eller hot om tvångsutförande eller avbrytande på det sätt som föreskrivs i viteslagen (1113/1990).

Om ett ärende som avses i 156 § 1 mom. inte har inletts på gruvmyndighetens eget initiativ, kan ärendet inledas skriftligen av

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot

ska, om inte strängare straff föreskrivs för gärningen i annan lag, för brott mot gruvbestämmelserna dömas till böter.

För en sådan gärning som avses i 1 mom. 2 eller 3 punkten ska dock inte dömas till straff, om gärningen med hänsyn till sin menlighet och skadlighet samt andra omständigheter som har samband med den, som helhet bedömd är ringa.

Åklagaren får inte väcka åtal för en gärning som avses i 160 § och genom vilken endast en enskilds intresse eller rätt har kränkts, om inte målsäganden anmäler den till åtal.

Ändring i ett beslut som gruvmyndigheten har meddelat med stöd av denna lag får sökas genom besvär enligt bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen (586/1996), om inte något annat föreskrivs nedan. Den behöriga förvaltningsdomstolen bestäms i enlighet med inom vilken förvaltningsdomstols domkrets den huvudsakliga delen av det malmletningsområde, gruvområde eller guldvaskningsområde som avses i beslutet finns.

Besvär över gruvmyndighetens beslut om den avgift som ska tas ut anförs på samma sätt som besvär över huvudsaken.

Gruvmyndighetens beslut om frigörande av säkerhet får inte överklagas genom besvär.

Ändring i ett beslut av statsrådet genom vilket ett ärende som gäller gruvområdesinlösningstillstånd eller gruvtillstånd har avgjorts får sökas genom besvär i enlighet med vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen, om inte något annat föreskrivs nedan.

Ändring i ett besiktningsorgans beslut får inte sökas genom besvär. I besiktningsorganets beslut får omprövning begäras s hos besiktningsorganet inom 30 dagar från delfåendet. Till beslutet ska fogas anvisningar om hur man begär omprövning.

I ett beslut som besiktningsorganet har meddelat i ett omprövningsförfarande får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

I beslut om malmletningstillstånd, gruvtillstånd och guldvaskningstillstånd, beslut om förlängning av ett sådant tillstånds giltighetstid och om upphörande, ändring och återkallelse av sådana tillstånd och beslut om upphörande av gruvdrift får ändring sökas av

Gruvmyndigheten har dessutom rätt att genom besvär överklaga ett sådant beslut genom vilket förvaltningsdomstolen har ändrat eller upphävt ett beslut av gruvmyndigheten.

Förvaltningsdomstolens beslut i ansökningsärenden enligt denna lag meddelas efter anslag. Beslutet anses ha kommit dem som har rätt att överklaga till kännedom när det meddelades. Information om meddelande av beslut ska lämnas på förhand med iakttagande av vad som i 57 § 2 mom. föreskrivs om meddelande av tillståndsbeslut.

Förvaltningsdomstolen ska sörja för att den kommun där verksamheten bedrivs eller andra kommuner där skadliga konsekvenser av verksamheten uppträder utan dröjsmål och på det sätt som föreskrivs i lagen om offentliga kungörelser offentliggör beslutet.

Förvaltningsdomstolen ska sända sitt beslut till den som har överklagat. Dessutom ska förvaltningsdomstolen sända en kopia av beslutet till gruvmyndigheten, till de sakägare som bett om det och till tillståndshavaren, om denne inte har överklagat beslutet.

Förvaltningsdomstolens beslut i förvaltningstvångsärenden enligt denna lag ska delges som bevislig delgivning i enlighet med vad som föreskrivs i förvaltningslagen.

I fråga om sökande av ändring i beslut som fattats vid en gruvförrättning gäller på motsvarande sätt vad som föreskrivs i 89—93 § i inlösningslagen om sökande av ändring.

Åtgärder som grundar sig på malmletningstillstånd eller guldvaskningstillstånd får inledas när tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft och den säkerhet som fastställts i tillståndet har ställts. En åtgärd som förutsätter tillstånd som krävs någon annanstans i lagstiftningen får dock inte inledas förrän beslutet om tillståndet har vunnit laga kraft eller rätt att inleda verksamhet har beviljats av den myndighet som är behörig i saken.

Åtgärder som grundar sig på gruvtillstånd får inledas när

Anläggande av gruvan eller produktionsverksamhet får dock inte inledas förrän gruvsäkerhetstillståndet har vunnit laga kraft.

Besvär som gäller ersättningar som fastställts vid gruvförrättningen hindrar inte att åtgärder enligt gruvtillståndet och gruvsäkerhetstillståndet inleds.

Gruvmyndigheten kan av grundad anledning på begäran av sökanden i ett beslut som gäller förlängning av malmletningstillståndets giltighetstid eller gruvtillstånd eller gruvsäkerhetstillstånd fastställa att de åtgärder som specificerats i tillståndet får inledas med iakttagande av tillståndsbeslutet trots att ändring har sökts. Det ovan sagda gäller inte gruvtillstånd för utvinning av uran eller torium.

En förutsättning för fastställelsen är att verkställigheten inte gör ändringssökandet onödigt och att sökanden ställer den säkerhet som gruvmyndigheten fastställt för att ersätta de förluster av förmåner och de kostnader som kan föranledas av att tillståndsbeslutet upphävs eller tillståndsvillkoren ändras. På säkerheten tillämpas på motsvarande sätt vad som föreskrivs i 10 kap. I fråga om gruvtillstånd och gruvsäkerhetstillstånd är en förutsättning för fastställelsen dessutom att gruvområdet och hjälpområdet för gruvan har tagits i besittning av tillståndshavaren i enlighet med 82 §, om dessa områden inte hör till tillståndshavaren.

Gruvmyndigheten kan besluta om fastställelse enligt 1 mom. på samma villkor inom förloppet av besvärstiden eller på separat ansökan inom 14 dagar efter utgången av besvärstiden. På handläggningen av ansökan tillämpas bestämmelserna i 37—40 och 42 § om handläggning av tillståndsansökan. På beslutet tillämpas vad som föreskrivs i 56 § 1 mom. om innehållet i tillståndsbeslut, i 57 § om meddelande av till-ståndsbeslut och i 58 § om information om tillståndsbeslut. Gruvmyndigheten ska dessutom omedelbart sända en kopia av beslutet till den förvaltningsdomstol som saken berör och till dem som sökt ändring. Den som har anfört besvär över tillståndsbeslutet kan hos förvaltningsdomstolen yrka upphävande eller ändring av fastställelsen utan att särskilt behöva överklaga det.

Fullföljdsdomstolen kan med anledning av besvär upphäva den fastställelse som avses i 1 och 3 mom. eller ändra det eller även i övrigt förbjuda verkställigheten av ett i 1 och 3 mom. avsett beslut. Förvaltningsdomstolens beslut i ett ärende som gäller verkställighet får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen endast i samband med huvudsaken.

En innehavare av malmletningstillstånd ska betala malmletningsersättning senast den 30 dagen efter det att gruvmyndigheten har meddelat fastställelse enligt 1 eller 3 mom. På malmletningsersättningen tillämpas i övrigt 99 §. Skyldighet att betala brytningsersättning uppkommer när gruvmyndigheten har meddelat fastställelse enligt 1 eller 3 mom. På brytningsersättningen tillämpas i övrigt 100 §.

Det förbud som med stöd av 144 § 2 mom. samt det förbud och det åläggande som med stöd av 156 och 157 § utfärdats av gruvmyndigheten ska iakttas trots att ändring sökts, om inte fullföljdsdomstolen bestämmer något annat.

Den som bedriver gruvdrift ska utan dröjsmål underrätta gruvmyndigheten om en olycka eller ett tillbud i en gruva.

Anmälan ska innehålla en beskrivning av olyckan eller tillbudet och de uppgifter med vars hjälp verkningarna av olyckan kan begränsas eller olyckor och tillbud förebyggas samt omfattningen av de faktiska eller potentiella skadorna bedömas och begränsas. I anmälan ska dessutom övriga uppgifter lämnas som behövs med tanke på tillsynsåtgärderna.

Närmare bestämmelser om anmälningsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Gruvmyndigheten ska undersöka allvarliga olyckor i en gruva, om det behövs för utredande av olycksorsaken eller för förebyggande av olyckor. Gruvmyndigheten kan undersöka även andra olyckor och allvarliga tillbud i en gruva, om det behövs för utredande av olycksorsaken eller för förebyggande av olyckor.

Bestämmelser om undersökning av storolyckor finns i lagen om undersökning av olyckor (373/1985).

Gränserna för ett malmletningsområde, gruvområde eller guldvaskningsområde räknas på djupet lodrätt.

Tillståndshavaren kan pantsätta rätten att utvinna gruvmineral grundad på gruvtillstånd eller förbehåll grundat på malmletningstillstånd.

Panträtten börjar gälla när gruvmyndigheten får en skriftlig anmälan om pantsättning av tillståndshavaren. Gruvmyndigheten meddelar innehavaren av intyget att anmälan mottagits.

Närmare bestämmelser om anmälningsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelser om de allmänna grunderna för när statliga myndigheters prestationer enligt denna lag ska vara avgiftsbelagda och för storleken av avgifterna och om övriga grunder för avgifterna finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

Kommunen får ta ut en avgift för sina åtgärder enligt denna lag. Avgiftsgrunden ska överensstämma med lagen om grunderna för avgifter till staten. Närmare föreskrifter om avgiftsgrunderna utfärdas genom en taxa som kommunen godkänner.

Ingen avgift tas ut för handläggningen av ett ärende som har inletts på initiativ av en myndighet eller en part som orsakas olägenhet. Avgift får dock tas ut om det kan anses uppenbart att ärendet har inletts utan grund.

Avgifter och kostnader enligt denna lag får utan dom eller beslut tas ut på det sätt som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

Genom denna lag upphävs gruvlagen (503/1965), nedan den upphävda lagen .

Om det i andra lagar och i bestämmelser som utfärdats med stöd av dem hänvisas till den upphävda lagen, gäller hänvisningen denna lag sedan den trätt i kraft.

De ärenden som med stöd av den upphävda lagen är anhängiga vid arbets- och näringsministeriet överförs när denna lag träder i kraft till gruvmyndigheten. Ärendena handläggs och avgörs med iakttagande av de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, om inte något annat föreskrivs nedan.

De bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande iakttas i fråga om sådana ärenden som med stöd av den upphävda lagen är anhängiga vid Säkerhets- och kemikalieverket och domstolen vid ikraftträdandet, om inte något annat bestäms nedan.

Om fullföljdsdomstolen efter denna lags ikraftträdande upphäver ett beslut på vilket de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande ska tillämpas och återförvisar ärendet i sin helhet för ny behandling, handläggs och avgörs ärendet i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

En inmutningsrätt som beviljats med stöd av den upphävda lagen förblir i kraft på de villkor som nämns i mutsedeln.

På verksamhet som sker med stöd av inmutningsrätt tillämpas fortfarande vad som föreskrivs i den upphävda lagens 12 och 15 §, 62 § 2 mom. och 63 §. Det årliga beloppet av inmutningsersättningen är 20 euro per hektar.

På verksamhet som sker med stöd av inmutningsrätt tillämpas dessutom på motsvarande sätt vad som bestäms om malmletning i 6, 12, 14 och 15 § i denna lag. Om guldvaskning bedrivs med stöd av inmutningsrätt, tillämpas dessutom bestämmelserna om guldvaskning i 6 §, 24 § 3 mom. och 27—30 § i denna lag på verksamheten. Inmutaren ska första gången lämna en sådan redogörelse som avses i 14 och 28 § i denna lag senast ett år från denna lags ikraftträdande. Inmutaren ska lämna en sådan redogörelse som avses i 15 § i denna lag senast ett år från det att inmutningstillståndet har förfallit eller återkallats.

På upphörande och återkallelse av en inmutningsrätt som beviljats med stöd av den upphävda lagen tillämpas vad som föreskrivs om upphörande och återkallelse av malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd i 67, 70 och 72 § i denna lag.

På förlängning av inmutningsrättens giltighetstid tillämpas vad som bestäms om förlängning av malmletningstillstånds giltighetstid i 61, 66 och 72 § i denna lag, och vid bedrivande av guldvaskning med stöd av inmutningsrätt tillämpas vad som bestäms om förlängning av guldvaskningstillstånds giltighetstid i 65, 66 och 72 § i denna lag. Försummelse av den upphävda lagen eller av bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den beaktas vid tillståndsprövningen när 46 § 1 mom. 8 punkten i denna lag tillämpas. I malmletningstillståndets maximala giltighetstid inräknas inmutningsrättens giltighetstid.

På överföring av inmutningsrätt tillämpas vad som föreskrivs om överföring av malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd i 73 och 74 § i denna lag.

De beslut om utmålsläggning som utfärdats med stöd av den upphävda lagen förblir i kraft på de villkor som nämns i beslutet. På en utmålsförrättning som verkställs på grundval av ett beslut om utmålsläggning tillämpas fortfarande vad som föreskrivs i den upphävda lagens 27—38 §. De gruvrätter som beviljats med stöd av den upphävda lagen förblir i kraft på de villkor som nämns i beslutet om utmålsläggning och i utmålssedeln. På gruvrätt tillämpas fortfarande vad som föreskrivs i den upphävda lagens 44 och 45 § samt på utmål och dess hjälpområde vad som föreskrivs i den upphävda lagens 22 §. Det årliga beloppet av utmålsavgiften är 50 euro per hektar. Om de grunder som påverkar det ekonomiska värdet av gruvmineral har förändrats väsentligt, har sakägaren rätt att kräva att gruvmyndigheten ska se över beloppet av den brytningsavgift som har betalats för kalenderåret för en gruvrätt. Gruvmyndigheten ska då beakta dessa grunder och det avtal som sakägarna slutit om det.

De gruvrätter som avses i 73 § i den upphävda lagen förblir i kraft på de villkor som nämns i beslutet om utmålsläggning. På gruvrätten tillämpas vad som i gruvlagens (273/1943) 48—53 § föreskrivs om försvarsavgift och i 57 § om brytningsavgift och på utmål och områden utanför dem vad som föreskrivs i 20 § 2 mom. och 32 § 2 mom. i den lagen. Det ursprungliga årliga beloppet av försvarsavgiften är 50 euro per hektar. Gruvrättsinnehavaren ska betala varje ägare av en fastighet inom utmålet en försvarsavgift för varje år senast den 31 januari. Försvarsavgiften för 2011 ska dock betalas senast den 30 november 2011. Försvarsavgiften betalas i sin helhet till fastighetsägarna. I stället för den försvarsavgift och brytningsavgift som har betalats för en gruvrätt ska bestämmelserna om brytningsersättning i 100 § 1—3, 6 och 7 mom. tillämpas, om någon sakägare kräver detta.

På verksamhet som sker med stöd av gruvrätt tillämpas dessutom på motsvarande sätt vad som bestäms i 6, 17, 18, 97, 101, 108—111 §, 11 och 13—15 kap. och 171 och 172 § i denna lag. En gruvrätt kan pantsättas med tillämpning på motsvarande sätt av 174 §. En innehavare av gruvrätt ska inom två år från denna lags ikraftträdande för gruvmyndigheten redogöra för hur kraven på gruvsäkerhet har beaktats. Närmare bestämmelser om denna redogörelse får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Gruvmyndigheten ska inom tre år från denna lags ikraftträdande fastställa arten och beloppet av säkerheten och utsätta en tidsfrist på högst ett år för innehavaren av gruvrätt att ställa säkerhet. Gruvmyndigheten ska också inom tre år från denna lags ikraftträdande meddela innehavaren av gruvrätt de bestämmelser som behövs med tanke på allmänna och enskilda intressen med iakttagande på motsvarande sätt av vad som föreskrivs i 52 § 3 mom. och 125 § samt bestämma översynsintervallet med iakttagande av vad som föreskrivs om fastställande av översynsintervall i 62 § 2 mom. och 127 § 2 mom. Om bestämmelser inte är nödvändiga med tanke på gruvsäkerheten eller ett viktigt allmänt intresse, får de inte nämnvärt minska den nytta som gruvprojektet för med sig. På beredningen av ett beslut om meddelande av bestämmelser tillämpas vad som föreskrivs om handläggning av ansökan om gruvtillstånd i 37—40 och 42 §. På beslutet tillämpas vad som föreskrivs om innehållet i tillståndsbeslut i 56 § 1 mom., om meddelande av tillståndsbeslut i 57 § och om information om tillståndsbeslut i 58 §. Ändring i ett beslut som fattats av gruvmyndigheten söks med iakttagande av vad som föreskrivs i 162 och 165 § i denna lag. Beslutet gällande ställande av säkerhet ska iakttas trots att ändring sökts, om inte fullföljdsdomstolen bestämmer något annat.

Trots bestämmelserna i denna lag får kalcit och dolomit brytas med stöd av gruvrätt enligt den upphävda lagen, om brytningen pågått utan avbrott och förvaltningen av områdena bygger på utmål enligt den upphävda lagen, gruvbolags ägande eller avtal med markägarna.

På upphörande, ändring och återkallelse av en gruvrätt som beviljats med stöd av den upphävda lagen och av en gruvrätt som avses i 73 § i den lagen tillämpas vad som föreskrivs om upphörande, ändring och återkallelse av gruvtillstånd i 68—70 och 72 § i denna lag. Om upphörandet av en gruvrätt skjuts upp i enlighet med 68 § 3 mom., tillämpas på motsvarande sätt vad som föreskrivs i 100 § 4—7 mom. i denna lag, och i det fallet ska de förlängningar som beviljats med stöd av 50 § i den upphävda lagen beaktas. Om ett nyttjoområde som anvisats i ett beslut om utmålsläggning behöver utvidgas, tillämpas vad som föreskrivs om ändring av gruvtillstånd i 69 och 72 § i denna lag.

En gruvrätt med stöd av vilken guldvaskning bedrivs förfaller emellertid nio år efter denna lags ikraftträdande. En innehavare av en sådan gruvrätt har företrädesrätt till guldvaskningstillstånd, om tillståndsansökan görs i enlighet med vad som bestäms i 34 § i denna lag innan gruvrätten har upphört att gälla.

På överföring av gruvrätt tillämpas vad som föreskrivs om överföring av gruvtillstånd i 73 och 74 § i denna lag.

På en företrädesrätt grundad på en förbehållsanmälan som gjorts med stöd av den upphävda lagen tillämpas vad som föreskrivs om företrädesrätt grundad på förbehållsanmälan i 32 § 3 mom. i denna lag. Ett förbehållsbeslut enligt den upphävda lagen förfaller när dess giltighetstid har löpt ut. Förbehållsbeslutet förfaller likaså när malmletningstillstånd med stöd av den företrädesrätt som förbehållsbeslutet ger söks i enlighet med vad som föreskrivs i 34 § i denna lag.

En inmutningsrätt som beviljats med stöd av den upphävda lagen ger på motsvarande sätt företrädesrätt till gruvtillstånd enligt 32 § 2 mom. i denna lag.

Förbehåll som gjorts enligt den upphävda lagen eller inmutningsrätt eller gruvrätt som beviljats med stöd av den lagen och sådan gruvrätt som avses i 73 § i den lagen iakttas på motsvarande sätt vid tillämpningen av 44 § 2 mom., 46 § 1 mom. 3—5 punkten och 47 § 2 och 3 mom. i denna lag.

Inmutningsrätt eller gruvrätt med stöd av vilken guldvaskning har bedrivits utgör dock inte hinder för beviljande av guldvaskningstillstånd på det sätt som avses i 46 § 1 mom. 3 eller 4 punkten.

Bestämmelserna om tillsyn och förvaltningstvång i 152—159 och 170 § i denna lag tillämpas på motsvarande sätt på verksamhet grundad på inmutningsrätt och gruvrätt som beviljats med stöd av den upphävda lagen och på verksamhet grundad på sådan gruvrätt som avses i 73 § i den lagen.

Den som efter det att denna lag har trätt i kraft uppsåtligen eller av oaktsamhet i verksamhet grundad på sådana inmutningsrätter och gruvrätter som beviljats med stöd av den upphävda lagen och i verksamhet grundad på sådana gruvrätter som avses i 73 § i den lagen bryter mot

ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs i annan lag, för brott mot gruvbestämmelserna dömas till böter.

För en sådan gärning som avses i 1 mom. 2 eller 3 punkten ska dock inte dömas till straff om gärningen, med hänsyn till sin menlighet och skadlighet samt andra omständigheter som har samband med den, som helhet bedömd är ringa.

Åklagaren får inte väcka åtal för en sådan gärning som avses i 1 mom. och genom vilken endast en enskilds intresse eller rätt har kränkts, om inte målsäganden anmäler den till åtal.

På ärenden som med stöd av 178 § 1 mom. överförs till gruvmyndigheten tillämpas på motsvarande sätt vad som föreskrivs i 57, 58, 74 och 75 § om meddelande av beslut och om information om detta, i 162 och 165 § om sökande av ändring och i 166 § om meddelande av förvaltningsdomstolens beslut.

I fråga om sökande av ändring i beslut som fattats vid en utmålsförrättning enligt 181 § 1 mom. gäller på motsvarande sätt vad som i 89—93 § i inlösningslagen föreskrivs om sökande av ändring.