503/2010

För beskattningen finns Skatteförvaltningen som lyder under finansministeriet. Skatteförvaltningens tjänsteområde omfattar hela landet.

Skatteförvaltningen har till uppgift att verkställa beskattningen, utöva skattekontroll, uppbära, driva in och redovisa skatter och avgifter samt bevaka skattetagarnas rätt enligt vad som föreskrivs särskilt.

Skatteförvaltningen ska främja en riktig och enhetlig beskattning samt utveckla Skatteförvaltningens förmåga att tillhandlahålla tjänster.

Skatteförvaltningen ska fullgöra de utrednings-, försöks-, uppföljnings- och planeringsuppgifter samt de andra uppgifter som finansministeriet ålägger Skatteförvaltningen eller som Skatteförvaltningen har enligt särskilda bestämmelser eller föreskrifter.

Skatteförvaltningens organisation samt enheternas och organens uppgifter kan utformas utifrån en funktionsindelning eller en områdesindelning eller enligt en gruppering av skatt- eller betalningsskyldiga.

Enheternas och organens verksamhet ska organiseras så att tillgången på tjänster samt och de språkliga rättigheterna tillgodoses.

Inom Skatteförvaltningen finns det enheter om vilkas antal, namn, verksamhetsområden och huvudsakliga uppgifter det föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Bestämmelser om Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt finns i 24 §.

En enhet inom Skatteförvaltningen kan ha lokala enheter, stödenheter och andra verksamhetsenheter.

Också Ålands skattebyrå och Koncernskattecentralen ingår i Skatteförvaltningen.

Inom Skatteförvaltningen finns en centralskattenämnd som meddelar förhandsavgöranden och en skattenämnd som behandlar rättelseyrkanden. Nämnderna har självständig beslutanderätt vid fullgörandet av sina uppdrag.

I Skatteförvaltningens arbetsordning ges närmare bestämmelser om Skatteförvaltningens organisation, enheter och uppgifter samt om organiseringen av dem och om huvudkontoren. I Skatteförvaltningens arbetsordning kan dessutom ges bestämmelser om enheternas interna organisation och verksamhetsenheter, enheternas uppgifter och organiseringen av dem samt om enheternas verksamhetsområden. Skatteförvaltningens arbetsordning publiceras i Finlands författningssamling.

I arbetsordningen för en enhet inom Skatteförvaltningen ges närmare bestämmelser om enhetens interna organisation och verksamhetsenheter, enhetens uppgifter och organiseringen av dem samt om enhetens verksamhetsområden.

I ett ärende som gäller beskattning ska Skatteförvaltningen på begäran av den som saken gäller uppge den enhet eller verksamhetsenhet inom Skatteförvaltningen som svarar för ärendet.

Skatteförvaltningen leds av en generaldirektör.

Behörighetsvillkor för generaldirektören är högre högskoleexamen, förtrogenhet med förvaltningsområdet och i praktiken visad ledarförmåga och ledarerfarenhet.

Generaldirektören beslutar om utfärdandet av föreskrifter som faller under Skatteförvaltningens behörighet. Generaldirektören beslutar om utfärdandet av föreskrifter på föredragning av en behörig tjänsteman. Förslaget ska beredas avskilt från sådana förvaltningsbeslut som har samband med tillämpningen av förslaget.

Generaldirektören fastställer Skatteförvaltningens arbetsordning.

Generaldirektören kan överta avgörandet av ett ärende som enligt 9 § ska avgöras av en enhet inom Skatteförvaltningen. Generaldirektören kan likväl inte överta avgörandet av ett enskilt beskattningsärende eller ett i 24―29 § avsett ärende som hänför sig till bevakningen av skattetagarnas rätt.

Varje enhet inom Skatteförvaltningen leds av chefen för enheten.

De ärenden som ankommer på en enhet avgörs av chefen för enheten eller någon annan tjänsteman enligt vad som föreskrivs i enhetens arbetsordning. Chefen för enheten fastställer enhetens arbetsordning.

Genom förordning av statsrådet utfärdas detaljerade bestämmelser om personalen, tillsättande av tjänster, behörighetsvillkor och förordnande av ställföreträdare för generaldirektören, enhetscheferna och den ledande ordföranden för skatterättelsenämnden.

Genom förordning av statsrådet kan dessutom utfärdas närmare bestämmelser om den interna förvaltningen inom Skatteförvaltningen samt om de uppgifter som generaldirektören och andra chefstjänstemän har i anslutning till sin chefsställning.

I Skatteförvaltningens och enheternas arbetsordningar bestäms om andra vikariat, om den interna ledningen och om övriga frågor som gäller den interna förvaltningen.

Centralskattenämnden har en ordförande och åtta andra medlemmar med en ersättare för var och en av dem. Statsrådet förordnar medlemmarna och ersättarna för fem år i sänder.

Statsrådet förordnar en av medlemmarna till vice ordförande.

Centralskattenämndens ordförande ska ha avlagt högre högskoleexamen i juridik. Alla medlemmar i centralskattenämnden ska vara väl förtrogna med skatteärenden och de ska företräda mångsidig kännedom om beskattningen.

I nämnden ska Skatteförvaltningen, skattetagarna och de skattskyldiga vara företrädda.

Centralskattenämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden såsom ordförande samt minst fem andra medlemmar är närvarande.

Majoritetens åsikt blir nämndens beslut. Om rösterna faller lika blir den åsikt beslut som är förmånligare för den skattskyldige, eller om denna princip inte kan tillämpas, den åsikt som ordföranden har omfattat.

I centralskattenämnden avgörs ärendena på föredragning. Föredragningen sköts av de sekreterare som nämnden har anställt.

Nämnden har rätt att höra sakkunniga och begära yttranden av sakkunniga.

Vid behandlingen av ärenden i nämnden iakttas förvaltningslagen (434/2003).

Om det för lagens tillämpning i andra likadana fall eller med hänsyn till enhetligheten i beskattningspraxis är viktigt att få ett ärende avgjort eller om det finns något annat synnerligen vägande skäl till detta, kan centralskattenämnden på ansökan meddela förhandsavgörande om beskattningen.

Förhandsavgörande meddelas inte, om ärendet har avgjorts genom beslut av en enhet inom Skatteförvaltningen eller en ansökan som gäller ärendet är anhängig i en enhet inom Skatteförvaltningen.

Ett lagakraftvunnet förhandsavgörande som gäller inkomstskatt eller mervärdesskatt ska på yrkande av sökanden iakttas med bindande verkan vid den beskattning för vilken det har meddelats. Avgöranden enligt lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/1990) och lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) ska dock den som är skyldig att uppbära skatt iaktta efter att ha fått del av beslutet eller, om den skattskyldige är sökande, sedan denne har yrkat att beslutet ska iakttas.

Ansökan om meddelande av förhandsavgörande ska göras skriftligen. I ansökan ska den fråga specificeras i vilken förhandsavgörande söks och den utredning läggas fram som behövs för att ärendet ska kunna avgöras.

Ändring i förhandsavgöranden får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.

Förhandsavgörande får överklagas av

I centralskattenämndens beslut genom vilket det har bestämts att förhandsavgörande inte meddelas får ändring inte sökas genom besvär.

Besvärsskriften ska lämnas till högsta förvaltningsdomstolen inom besvärstiden. Besvärstiden är trettio dagar från delfåendet av beslutet.

Besvär som gäller förhandsavgörande behandlas skyndsamt i högsta förvaltningsdomstolen.

Förhandsavgöranden enligt lagen om källskatt på ränteinkomst och lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst ska iakttas trots besvär. Beslut som har meddelats på besvär över ett förhandsavgörande ska den som är skyldig att uppbära skatten iaktta räknat från det att denne har fått del av beslutet.

Vid skatterättelsenämnden finns en tjänst som ledande ordförande och tjänster som ordförande.

Ordförandena är ordföranden för sektionerna.

Den ledande ordföranden svarar för organiseringen och utvecklandet av rättelsenämndens verksamhet. Den ledande ordföranden fastställer nämndens arbetsordning.

Behörighetsvillkor för en ordförande är högre högskoleexamen och god förtrogenhet med beskattningen. Behörighetsvillkor för den ledande ordföranden är dessutom i praktiken visad ledarförmåga.

Medlemmarna i skatterättelsenämnden föreslås av Skatteförvaltningen, kommunerna och olika skattebetalargrupper. Skatteförvaltningen förordnar medlemmarna och deras personliga ersättare för fem kalenderår.

Skatteförvaltningen ber om förslag till medlemmar i skatterättelsenämnden av kommunerna, Finlands Kommunförbund rf och av de olika skattebetalargrupperna. Förslagen till medlemmar ska lämnas till Skatteförvaltningen i god tid innan medlemmarnas mandatperiod börjar.

Medlemmarna i nämndens sektion för Åland förordnas bland personer med hemkommun på Åland. Skatteförvaltningen ska bereda Ålands landskapsregering tillfälle att bli hörd innan medlemmarna i sektionen för Åland förordnas.

Om ett uppdrag som medlem i rättelsenämnden blivit vakant under mandatperioden informerar Skatteförvaltningen den aktör som förslagit medlemmen om detta för att aktören ska kunna föreslå en ny medlem för den återstående mandatperioden.

Rättelsenämndens medlemmar ska vara förtrogna med beskattning.

Skatterättelsenämnden arbetar uppdelad i sektioner. Bestämmelser om sektionernas antal, huvudsakliga uppgifter och placeringsorter ingår i Skatteförvaltningens arbetsordning. I rättelsenämnden finns också en sektion för Åland.

Varje sektion har en ordförande och fyra medlemmar. Av medlemmarna föreslås en av Skatteförvaltningen, en av kommunerna och två av olika skattebetalargrupper.

En sektion är beslutför när ordföranden och minst två medlemmar är närvarande.

Sektionen kan dock, i en sammansättning med ordföranden och en medlem som företräder skattebetalarna, avgöra ett ärende där skattebeloppet med anledning av ett rättelseyrkande kan ändras med högst 3 000 euro, om ordföranden och medlemmen är eniga om avgörandet.

Den berörda enheten inom Skatteförvaltningen bereder det ärende som ska behandlas i rättelsenämnden och lägger fram ett förslag till avgörande för nämnden.

Skatterättelsenämnden har rätt att höra sakkunniga och begära yttranden av sakkunniga.

Om ordföranden eller en medlem har deltagit i ett beskattningsbeslut, får han eller hon inte i skatterättelsenämnden behandla ett rättelseyrkande som gäller ärendet i fråga.

På förfarandet i skatterättelsenämnden tillämpas i övrigt vad som bestäms i förvaltningslagen och i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995).

I skatterättelsenämndens arbetsordning ges närmare föreskrifter om uppgiftsfördelningen mellan nämndens sektioner, ordförandenas uppgiftsfördelning och ersättararrangemang samt organiseringen av verksamheten i övrigt.

Vid Skatteförvaltningen finns Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. Såsom part i ärenden som gäller beskattningen för enheten skattetagarnas talan på det sätt som föreskrivs i denna lag och någon annanstans i lag.

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt har till uppgift att bevaka statens, kommunernas, församlingarnas, Folkpensionsanstaltens, skogsvårdsföreningarnas och skogscentralernas rätt vid beskattningen och vid sökande av ändring i beskattningen och i andra ärenden som avses i förvaltningslagen eller i förvaltningsprocesslagen (586/1996) när enheten anser att

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt har självständig beslutanderätt vid fullgörandet av sin rättsbevakningsuppgift.

Utöver vad som annars föreskrivs i lag beträffande hörande av skattetagare, kan en enhet inom Skatteförvaltningen, centralskattenämnden eller skatterättelsenämnden som behandlar ett ärende som gäller beskattning, förhandsbesked, förhandsavgörande eller rättelseyrkande ge Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillfälle att bli hörd innan ärendet avgörs.

Innan ett ärende avgörs kan förvaltningsdomstolen ge Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt tillfälle att lämna ett bemötande eller yttrande, samt delge beslutet med hjälp av en elektronisk dataöverföringsmetod. Enheten ska utan dröjsmål genom automatisk kvittens eller på annat sätt bekräfta att den har mottagit det elektroniska dokumentet. Enheten anses ha fått del av beslutet när den har kvitterat mottagandet.

Skatteförvaltningen kan, på ansökan av den skatt- eller betalningsskyldige eller utan ansökan, helt eller delvis bevilja befrielse från en skatt eller avgift som tillfaller staten, från samfunds inkomstskatt, från skatteförhöjning och från dröjsmålspåföljder och andra påföljder, om

En kommun kan, med iakttagande av vad som föreskrivs i 1 mom., bevilja befrielse från kommunalskatt samt påföljder som gäller kommunalskatt. Om kommunen har beviljat befrielse från kommunalskatt, beviljas motsvarande befrielse också från kyrkoskatt och den försäkrades sjukförsäkringspremie.

Kommunens, församlingens och Folkpensionsanstaltens rätt att söka ändring kan utövas av de nämnda skattetagarna och, oberoende av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, dessutom av de skatteombud vid enheten som har utsetts för uppgiften. Dessa skatteombud biträder kommunerna, församlingarna och Folkpensionsanstalten också i övrigt i frågor som gäller bevakningen av deras rätt.

Finlands Kommunförbund rf utser de skatteombud som avses i 1 mom. på framställning av Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt. Ett beslut att utse ett skatteombud kan återkallas i samma ordning som det har fattats.

I fråga om de skatter och avgifter som enligt gällande bestämmelser ska uppbäras av Skatteförvaltningen har Skatteförvaltningen rätt att på alla skattetagares vägnar anmäla ett ärende som gäller skattebrott eller något annat brott som hänför sig till beskattning till förundersökningsmyndigheten för undersökning och att genom ett ombud som Skatteförvaltningen förordnat föra talan i brottmål och i ärenden som gäller skadestånd på grund av brott.

Skatteförvaltningen har dessutom rätt att anmäla ärenden som gäller bokföringsbrott till förundersökningsmyndigheten för undersökning.

Utöver det som i denna lag och i lagen om skatteuppbörd (609/2005) föreskrivs om förande av talan, kärar och svarar Skatteförvaltningen på statens vägnar samt bevakar statens rätt och fördel i ärenden som gäller Skatteförvaltningen hos domstol, vid skiljeförfarande, hos andra myndigheter och i förrättningar, samt för statens talan i fråga om avtal som gäller Skatteförvaltningen.

Kostnaderna för beskattningen betalas av staten. Dessa kostnader utgörs av de omkostnader för Skatteförvaltningen som anges i den ordinarie statsbudgeten och justeras på grundval av bokslutet för det föregående året. Vid beräkningen av kostnaderna beaktas även de mervärdesskatteutgifter som ansluter sig till Skatteförvaltningens ovan nämnda utgifter.

Av de årliga kostnader som avses i 1 mom. tar staten ut sammanlagt 30,8 procent av kommunerna, sammanlagt 4,7 procent av den evangelisk-lutherska kyrkans församlingar och 5,9 procent av Folkpensionsanstalten.

Av kommunernas årliga beskattningskostnader svarar en enskild kommun för ett belopp som fås på följande sätt:

Av de årliga beskattningskostnaderna för församlingarna inom den evangelisk-lutherska kyrkan svarar en enskild församling för ett belopp som fås på följande sätt:

Skatteförvaltningen tar årligen i samband med skatteredovisningarna i mars, juni, september och december av de skattetagare som avses i 30 § 2 mom. ut deras andelar av de beskattningskostnader som Skatteförvaltningen har fastställt. Kostnadernas storlek och den enskilda skattetagarens andel av dem ska anges i det beslut som gäller uttagandet.

Om en skattetagare inte nöjer sig med beslutet, ska skattetagaren under den kalendermånad som följer efter uttagandet framställa ett rättelseyrkande hos Skatteförvaltningen. I beslutet med anledning av rättelseyrkandet får ändring sökas genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

Förvaltningsklagan som har anförts över Skatteförvaltningens eller dess tjänstemäns verksamhet avgörs av generaldirektören. I arbetsordningen kan det dock bestämmas att en klagan som har anförts hos en enhet inom Skatteförvaltningen över enhetens eller dess tjänstemäns verksamhet avgörs av chefen för enheten, bortsett från klagan över enhetschefens åtgärder, som avgörs av generaldirektören.

Förvaltningsklagan över åtgärder av generaldirektören, dennes ställföreträdare eller Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt och dess tjänstemän avgörs av finansministeriet. En klagan som har anförts hos Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt över dess tjänstemans åtgärder avgörs dock av chefen för enheten, bortsett från klagan över enhetschefens åtgärder. Finansministeriet kan överta avgörandet av ett principiellt viktigt klagomålsärende som handläggs inom Skatteförvaltningen.

I Koncernskattecentralens beslut som gäller beskattning är Helsingfors förvaltningsdomstol behörig förvaltningsdomstol. I fråga om rättelseyrkande och ändringssökande tillämpas vad som föreskrivs någon annanstans i lag.