38/2010

Som nordligt stöd enligt 6 § 1 mom. 2 punkten i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan stödlagen , betalas för 2010 stöd för växtproduktion, produktionskopplade stöd för husdjursskötsel, från produktionen frikopplade stöd för svin- och fjäderfähushållning, nedan från produktionen frikopplat stöd , kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning, nedan kompensation för strukturförändringar , stöd för växthusproduktion och lagringsstöd i stödregionerna C så som bestäms i denna förordning.

I denna förordning avses med

Stöden betalas regionalt differentierade i enlighet med regionindelningen i bilaga 1.

Nordligt stöd kan beviljas högst för den andel av den stödenhetskvantitet som berättigar till stöd som har multiplicerats med stödenhetskoefficienten. Om inte något annat föreskrivs i denna förordning är stödenhetskoefficienten 1,00.

Nordligt stöd kan betalas högst till de maximibelopp som anges i bilaga 2. Om den stödenhetskvantitet som beräknas utgående från de godtagbara ansökningarna, det genomsnittliga stödet per enhet som stöds eller stödbeloppet överskrider de nämnda maximibeloppen, kan stödenhetskoefficienten och nivån på enhetsstödet ändras.

Stöd för varje enskilt jordbruksskifte betalas bara en gång, även om det på skiftet odlas flera stödberättigade grödor efter varandra under samma vegetationsperiod. Minimiarealen för ett stödberättigat jordbruksskifte är fem ar.

Stöd för växtproduktion betalas inte för arealer som har uppgetts som trädgårdsland.

Nordligt hektarstöd, allmänt hektarstöd och stöd till unga odlare betalas inte för åkerarealer som har uppgetts första gången år 2005, 2006 eller 2007 på jord- och skogsbruksministeriets jordbruksskiftesblankett nummer 102B för ansökan om arealstöd eller på Landsbygdsverkets motsvarande blankett år 2008, 2009 eller 2010. Av de åkerarealer som första gången har uppgetts åren 2005―2010 är dock sådana berättigade till stöd som åren 2005, 2006, 2007, 2008 eller 2009 har godkänts eller som 2010 godkänns som stödberättigande i miljöstödet för jordbruket eller i kompensationsbidraget.

För åker som under vegetationsperioden 2010 används till produktion som avses nedan beviljas det nordligt hektarstöd till högst följande belopp:

För jordbruksgrödor, frånsett vete, maltkorn, råg och foderspannmål, beviljas stöd till högst följande belopp:

Stödenhetskoefficienten för nordligt hektarstöd är 0,70.

Det nordliga hektarstöd som betalas för vete kan sammanlagt uppgå till högst 1,66 miljoner euro. Om summan av stöden enligt de ansökningar som kan godkännas överskrider det nämnda beloppet, sänks stödet per enhet.

Nordligt hektarstöd för vete kan beviljas för speltvete.

Frilandsgrönsaker som berättigar till stöd är grönsaker som används som människoföda. Stödberättigade såsom ärter som odlas som frilandsgrönsaker är spritärter, spritmärgärter, sockerärter och brytärter, vilka hör till trädgårdsärterna och skördas omogna.

Ett blandat växtbestånd med ärter eller bondbönor och spannmål betraktas som en proteingröda som berättigar till stöd, om jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av ärter eller bondbönor och spannmål så att över 50 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av ärter eller bondbönor och spannmål utgörs av utsäde av ärter eller bondbönor.

För åkerareal som odlas under vegetationsperioden 2010 med jordbruksgrödor, trädgårdsväxter eller åkerenergigrödor beviljas det allmänt hektarstöd till högst följande belopp:

Allmänt hektarstöd betalas inte för åkerarealer som uppgetts som trädgårdsland, icke odlad åker som sköts eller som naturäng och inte heller för växthusarealer.

I stödregionerna C3 och C4 betalas det inte allmänt hektarstöd för den areal som använts för odling av växter som avses i 5 § och maltkorn, med undantag av frilandsgrönsaker.

I stöd till unga odlare i stödregionerna C1―C4 beviljas det högst 36 euro per hektar för åkerareal som odlas under vegetationsperioden 2010 med jordbruksgrödor, trädgårdsväxter eller åkerenergigrödor.

Stöd till unga odlare betalas inte för åkerarealer som uppgetts som trädgårdsland, icke odlad åker som sköts, eller naturäng och inte heller för växthusarealer.

Bestämmelser om villkor som gäller miljövård och som ska iakttas av den som ansöker om stöd finns i 3 § 1 mom., 7―9 § och 12 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren (189/2009).

För mjölk som sökanden 2010 sålt för att marknadsföras och som godkänts för detta ändamål eller som sökanden har sålt direkt till konsumenterna kan produktionsstöd för mjölk betalas till högst följande belopp:

Produktionsstöd för mjölk betalas emellertid inte för den mjölkkvantitet för vilken en överskottsavgift tas ut i enlighet med artikel 78 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden), nedan förordningen om organisationen av marknaderna .

Produktionsstöd för mjölk kan betalas för mjölk som sökanden mellan den 1 januari och den 31 december 2010, nämnda dagar inräknade, sålt för att marknadsföras och som godkänts för detta ändamål eller som sökanden har sålt direkt till konsumenterna högst för den individuella referenskvantitet, nedan referenskvantitet , som producenten förfogar över och som har beviljats enligt artikel 67 i förordningen om organisationen av marknaderna. Om sökanden förfogar över en referenskvantitet och den stödberättigande produktionen är större än referenskvantiteten, kan i fråga om den del som överstiger referenskvantiteten stöd betalas för högst 50 procent av produktionen. Vid granskningen av produktionsmängdens förhållande till referenskvantiteten beaktas dock inte den fettkorrigering som avses i artiklarna 70 och 80 i förordningen om organisationen av marknaderna.

Om sökanden under en produktionsperiod har fått i sin ägo eller besittning en sådan referenskvantitet som enligt vad som avses i 11 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om mjölkkvoter (715/2009) har varit i en annan sökandes ägo eller besittning under samma produktionsperiod, kan man då det slutliga stödet till sökanden bestäms i den referenskvantitet som övergått beakta det antal liter med vilken överlåtarens produktion har underskridit referenskvantiteten under produktionsperioden i fråga. Då det slutliga stödet bestäms ska storleken av överlåtarens kalkylerade referenskvantitet anges i det antal liter som överlåtaren under produktionsperioden före överlåtelsen har producerat inom gränserna för referenskvantiteten.

Produktionsstöd för mjölk kan under den produktionsperiod som inleds den 1 april 2010 betalas för högst följande antal liter per sökande:

Nordligt stöd kan betalas till ett belopp av sammanlagt högst 161,2 miljoner euro. Om det stödbelopp som beräknas utifrån den mjölkmängd som berättigar till stöd överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet per enhet.

Husdjursstöd per djurenhet beviljas utifrån antalet husdjur som varit i sökandens eller sökandens familjemedlems besittning vid tidpunkten för fastställande av stödet. För att stöd per djurenhet ska beviljas krävs det att det har förts bok över djuren. Tidpunkten för bestämmande av stödet är en räkningsdag eller någon annan period enligt vilken stödet bestäms.

Djurantalet omräknas till djurenheter enligt koefficienterna i bilaga 3.

I stödregionerna C2 norr och skärgården får det per gårdsbruksenhet finnas högst 350 djurenheter som berättigar till stöd, i stödregion C3 högst 250 djurenheter och i stödregion C4 högst 150 djurenheter.

Stöd per djurenhet beviljas till högst följande belopp:

För beviljande av stöd för tackor förutsätts att

Det antal lamm som fötts under 2009 utgör det maximala antalet stödberättigade tackor, dock högst sökandens individuella tak för tackor som avses i 1 mom. 1 punkten. I fråga om sökande som har börjat hålla tackor under stödåret 2009 eller 2010, kan stödet inom gränserna för det individuella taket beviljas för det antal tackor som uppfyller djurhållningsperioden för tackor. Sökanden anses ha börjat hålla tackor vid den tidpunkt då skyldigheten att registrera sig som djurhållare i får- och getregistret har uppkommit med stöd av 4 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av får och getter (469/2005).

Om antalet tackor som 2010 uppfyller de krav som anges i 1 mom. är minst en tredjedel större än det antal tackor som 2009 berättigat till stöd eller som konstaterats vid tillsynen, kan stödet för den ökade mängden tackor med avvikelse från 2 mom. beviljas utifrån antalet tackor inom gränserna för de individuella taken.

Har 12 § 4 mom. i jord- och skogsbruksministeriets förordning om administrationen av nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen 2009 (248/2009) tillämpats på sökandens produktion under stödåret 2009, kan stödet med avvikelse från 2 mom. beviljas utifrån antalet tackor som uppfyller förutsättningarna enligt 1 mom. inom gränserna för de individuella taken.

För beviljande av stöd för hongetter förutsätts att

För beviljande av stöd för hästar förutsätts att

Under den djurhållningsperiod för hästar som avses i 1 mom. 2 punkten måste hästen befinna sig i Finland, med undantag av kortvariga vistelser utomlands i direkt samband med tävlingsresor och tävlingar. Detta förutsätter att tävlingen är allmänt känd och att den hålls i enlighet med hästhushållningsorganisationernas normala tävlingsregler.

I fråga om hästar beviljas stöd för ett antal som är högst fem djurenheter större än det för vilket till sökanden har betalts stöd 2009. För att stöd för hästar ska beviljas krävs det att hästens registerbeteckning, som finns i det registreringsbevis som avses i 3 § i hästhushållningslagen (796/1993), uppges i samband med ansökan om stöd. Om en sådan beteckning inte finns ska det i samband med ansökan om stöd lämnas tillförlitliga uppgifter om hästens ålder och om ägandeförhållandena samt uppgifter om en eventuell bestående identifikation eller en motsvarande identifikationsuppgift som specificerar hästen.

För kvigor, tjurar och stutar som slaktats 2010 beviljas stöd till högst följande belopp:

Stöd beviljas inte för slaktade kvigor för vilka det har betalats sådant stöd för dikor och dikokvigor som avses i 11 §.

För att slaktade djur ska berättiga till stöd krävs att

Stöd betalas inte för en kropp som helt kasserats i samband med slaktningen. Om kroppen av en kviga, en tjur eller en stut har kasserats delvis betalas stöd för kroppen, förutsatt att dess totala vikt, den kasserade delen inberäknad, är minst den som föreskrivs i 1 mom. 4 punkten.

Om kroppen, på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen, har kasserats så att det till producenten har betalats en slaktdjurslikvid, omfattas kroppen av stödet. Om ett djur dör under transporten eller i slakteriets ladugård, omfattas djuret inte av stödet.

Husdjursstöd bestäms utifrån antalet djur som är i sökandens eller sökandens familjemedlems besittning på följande sätt:

Djuren räknas den första dagen i månaden. Djur kan levereras för slakt eller säljas levande på räkningsdagen. När djur säljs levande på räkningsdagen räknas djuren som djur på den gård som innehade dem vid räkningsdagens början. Tackor kan dock levereras för slakt eller säljas levande först dagen efter den sista dagen i djurhållningsperioden för tackor, och besittningen av hästar överföras först dagen efter den sista dagen i djurhållningsperioden för hästar.

Om hongetterna producerar mindre mjölk än vad som anges i 12 § 5 mom. 2 punkten, fås antalet hongetter som berättigar till stöd genom att mängden producerad mjölk divideras med den mängd som en honget i medeltal ska producera. Stöd kan dock inte betalas för ett större antal hongetter som berättigar till stöd än vad sökanden har uppgett i ansökan.

Det genomsnittliga antalet dikor, dikokvigor, tjurar och stutar fås genom att de stödberättigade dagarna mellan den 1 juli 2009 och den 30 juni 2010, nämnda dagar inräknade, för de enskilda djuren i en djurgrupp räknas samman och summan divideras med talet 365.

Om produktionen i fråga om någon djurgrupp har inletts eller avslutats mitt under perioden för fastställande av stöd och det inte är fråga om överföring av besittningsrätten till hela gården, antecknas djurantalet vid beräkningen av det genomsnittliga antalet djur som noll under de räkningsdagar som föregår inledandet av produktionen eller som följer efter avslutandet av produktionen.

I den situation som avses i 2 mom. bestäms stödet som ett medeltal av djurantalet under samtliga räkningsdagar.

I den situation som avses i 10 § 5 mom. i stödlagen kan man som sedvanligt djurantal använda det djurantal som låg till grund för stödet för föregående stödår. Till ansökningsblanketten ska det då fogas en utredning om minskningen av djurantalet. Om djurantalet har minskat på grund av en djursjukdom, ska också ett intyg av en veterinär fogas till ansökan.

Om det djurantal som låg till grund för stödet för föregående stödår har varit exceptionellt, kan man som sedvanligt djurantal använda det genomsnittliga djurantal som låg till grund för stödet under de högst fyra på varandra följande stödår som föregått det stödåret.

Grunden för bestämmande av sådana förskott på husdjursstöd som avses i 11 § och 14 § är det antal djur som låg till grund för utbetalningen av husdjursstöd för 2009. Grunden för bestämmande av förskott på stöd för tackor är dock det antal tackor som sökanden har uppgett i sin stödansökan för 2010 eller ett lägre antal djur som konstaterats vid eventuell tillsyn.

Om antalet djur för 2010 i någon djurgrupp blir lägre än det antal djur som godkänts som grund för stödet för 2009, bestäms förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur.

Om producenten har börjat producera en djurgrupp efter ansökningstiden för 2009 års stöd eller om produktionen ökas betydligt 2010, bestäms förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur, om denna utredning kan anses vara tillförlitlig. Kan utredningen om antalet djur inte anses vara tillförlitlig, kan förskottet för djurgruppen i fråga lämnas helt eller delvis obetalt. Ökningen av produktionen anses vara betydlig om det antal djur som ligger till grund för husdjursstödet för 2010 är minst en tredjedel högre än det antal djur som godkänts som grund för stödet för 2009.

Som en sådan tillförlitlig utredning om antalet djur som avses i 3 mom. kan betraktas dokument om de djur som ska anskaffas, uppgifter om produktionslokalerna eller andra motsvarande utredningar.

Förskott beviljas utifrån högst det antal djurenheter som fås genom att antalet djurenheter som berättigar till förskott multipliceras med stödenhetskoefficienten.

Förskott på husdjursstöd som är kopplade till produktionen betalas till 75 procent av det slutliga stödet för 2010 för slaktade kvigor, tjurar och stutar. För övriga stödberättigande djur betalas förskott på stödet till 60 procent.

Förskott på husdjursstöd kan inte betalas innan sökanden har beviljats undantag enligt 27 § i stödlagen, om sökanden behöver ett undantag för att kunna få stöd.

Från produktionen frikopplat stöd och kompensation för strukturförändringar för 2010 kan med stöd av referenskvantiteten som producenten förfogar över den den 1 september 2010 beviljas per djurenhet för referenskvantiteten högst enligt följande:

Om det gårdsspecifika antalet djurenheter för referenskvantiteten inom stödregion C1 överstiger 146 enheter, inom stödregion C2 överstiger 170 enheter, inom stödregion C2p överstiger 200 enheter, inom stödregion C3 överstiger 200 enheter eller inom stödregion C4 överstiger 200 enheter, kan från produktionen frikopplat stöd beviljas per djurenhet till den del de överstiger ovan nämnda gränser högst till följande belopp:

Från produktionen frikopplat stöd och kompensation för strukturförändringar kan betalas till ett sammanlagt belopp av högst 32,54 miljoner euro. Om de sammanlagda beloppen av från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning och kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning som beräknats utgående från de godtagbara ansökningarna överstiger ovan nämnda maximibelopp, sänks det enhetsstöd som avses i 1 mom.

Förskott på från produktionen frikopplat stöd och kompensation för strukturförändringar kan beviljas till 60 procent av det stödbelopp som beräknats utgående från det referensstöd som sökanden förfogar över den 1 mars 2010.

Stödet för växthusproduktion bestäms enligt den växthusareal som är i odling den 1 maj 2010. Om det är uppehåll i odlingen denna dag, bestäms stödet enligt den växthusareal som berättigar till stöd och som var i odling tiden före uppehållet.

Växthusen ska användas för odling och deras sammanlagda areal ska vara minst 300 kvadratmeter. Sökanden ska göra upp en odlingsplan för varje växthus och för varje kalendervecka. Odlingssäsongen och de växter som odlas under den ska framgå av odlingsplanen. Ändringar i odlingsplanen ska skriftligen anmälas till närings-, trafik- och miljöcentralen senast tre arbetsdagar före den planerade ändringen. Odlingsplanen ska också ändras när odlingssäsongen ändras från kort till lång. Stödet bestäms då enligt den korta odlingssäsongen.

Kulturväxter för vilka stöd kan beviljas är tomat, växthusgurka, frilandsgurka, sallat (sorterna Lactuca sativa och Cichorium), bladdill, persilja, paprika, kinakål, snittblommor, snittgrönt, gruppväxter och sådana prydnadsväxter i kruka som är avsedda för inomhusbruk. Stöd beviljas för plantproduktion av sallat och av bladdill och persilja i kruka för egen växthusodling. Stöd beviljas inte för annan plantproduktion.

Stöd för växthusproduktion beviljas högst till följande belopp:

Stöd för lång odlingssäsong kan beviljas, om växter som berättigar till stöd odlas längre än sju månader under 2010. Stöd för odlingsarealen för frilandsgurka, kinakål och isbergssallat beviljas dock alltid enligt kort odlingssäsong. Om det odlas flera växter efter varandra under odlingssäsongen, beviljas stödet enligt den växt för vilken odlingssäsongen är längst.

Stödenhetskoefficienten för stödet för växthusproduktion är 0,95.

Nordligt stöd för växthusproduktion kan betalas till ett belopp av högst 21,24 miljoner euro. Om summan av stöden enligt de ansökningar som kan godkännas överskrider det nämnda beloppet, sänks stödet per enhet.

Förskottet på stödet för växthusproduktion är 60 procent av det stöd som beviljas utgående från den odlingsareal ansökan gäller.

Stödet för lagring av trädgårdsprodukter kan, utifrån genomsnittet av den lagringsvolym som upptas av trädgårdsprodukter som finns i lager den 15 oktober 2010, den 15 november 2010 och den 15 december 2010, för den lagringsvolym som berättigar till stöd beviljas till högst följande belopp:

Lagringsvolymen uppges med en kubikmeters noggrannhet och i den inräknas endast de trädgårdsprodukter som är handelsdugliga då de läggs på lager. Produkterna ska förvaras i enlighet med normal lagringssed. Produktvolymer som konstateras ha blivit skämda vid förberedelse för saluföring tas inte med i de lagringsvolymer som uppges.

Trädgårdsprodukter som berättigar till lagringsstöd är kinakål, kålrabbi, kålrot, rotselleri, rova, äpple, palsternacka, morot, rödbeta, rödkål, purjolök, brysselkål, savojkål, lök och vitkål.

Nordligt stöd för lagring av trädgårdsprodukter kan betalas till ett belopp av högst 0,9 miljoner euro. Om summan av stöden enligt de ansökningar som kan godkännas överskrider det nämnda beloppet, sänks stödet per enhet.

Stödet för lagring av skogsbär och skogssvamp bestäms utifrån de mängder som finns lagrade den 30 juni 2010.

Lagringsstöd kan beviljas för skogsbär och skogssvampar som är avsedda som livsmedel och som har plockats före den 1 januari 2010. Stöd kan beviljas för skogsbär som förvaras i lager djupfrysta, torkade eller mosade eller som juice eller juicekoncentrat. Stöd kan beviljas för skogssvampar som förvaras i lager djupfrysta, torkade eller insaltade.

Stöd beviljas per kilogram färskvikt till högst följande belopp:

Stöd kan beviljas förutsatt att