Jord- och skogsbruksministeriets förordning om administrationen av nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen 2009
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Ursprunglig publikation
- Häfte 42/2009 (Publicerad 22.4.2009)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av lagen av den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) samt 13 § i lagen av den 18 december 1992 om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992):
1 kap.Allmänna bestämmelser
1 §Tillämpningsområde
I denna förordning ingår närmare bestämmelser om de krav som ställs på sökanden, definition av åker som lämpar sig för odling, besittningstid, odlingssätt med beaktande av produktionsförhållandena på orten samt produktionssätt i fråga om olika djurslag, journalföring, definitioner av stödberättigande djur, överföringar av enskilda skiften eller en hel gård samt andra motsvarande omständigheter i de stödsystem som föreskrivs i följande förordningar av statsrådet:
statsrådets förordning om nationellt stöd till södra Finland 2009 (40/2009), nedan förordningen om nationellt stöd till södra Finland ,
statsrådets förordning om nordligt stöd 2009 (41/2009), nedan förordningen om nordligt stöd ,
statsrådets förordning om nationellt stöd för potatisproduktion 2009 (44/2009), nedan förordningen om nationellt stöd för potatisproduktion ,
statsrådets förordning om nationellt stöd för sockerbeta 2009 (45/2009) samt
statsrådets förordning om nationellt stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen för 2009 (166/2009).
Denna förordnings tillämpas till olika djurgruppens produktionssätt, bokförande samt definitioner och besittning av djur när de används i situation där det uppskattas om en gårdsbruksenhet uppfyller krav för husdjurslägenhet inom den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget för 2010.
På stöd till trädgårdsodlingen som betalas enligt 5 kap. i förordningen om nationellt stöd till södra Finland och 4 kap. i förordningen om nordligt stöd tillämpas endast 3 § i denna förordning. På hektarstöd för husdjurslägenhet enligt 6―9 § i förordningen om nationellt stöd till södra Finland tillämpas endast 5 och 25 § i denna förordning.
2 §Definitioner
I denna förordning avses med:
åker som tillfälligt inte odlas sådan åker som utgör växtföljdsträda eller som inte odlas på grund av en gödselstack eller av någon motsvarande tillfällig orsak, dock inte områden som ännu inte har använts till odling eller som varaktigt har tagits ur produktion,
icke odlad åker som sköts åkrar som inte används för produktion, som kan vara naturvårdsåkrar eller trädesåkrar,
naturvårdsåker icke odlad åker som sköts som kan vara fleråriga vallåkrar eller mångfaldsåkrar som har besåtts med frön till vilt- eller landskapsväxter eller vall som med stödansökan har anmälts som naturvårdsåker enligt utvecklingsprogrammet för Fastlandsfinland,
trädesåker icke odlad åker som sköts som kan bestå av grönträda, stubbträda eller svartträda,
naturängar och naturbeten samt öppna hagmarker arealer där det växer ängshö, vilka under vegetationsperioden 2009 utnyttjas som betesmark eller används till produktion av foder för sökandens husdjur och på vilka inga andra årliga odlingsåtgärder vidtas,
köttras nötraser som inte nämns i bilaga 1 till statsrådets förordning om produktionsbidrag för vissa jordbruksgrödor och nötkreatur som betalas för 2009 (97/2009),
diko ett nötkreatur som blivit till av kött ras eller genom korsning med sådan ras, minst 50 procent kött ras, som har kalvat minst en gång, som används enbart till produktion av kalvar och vars kalvar föds upp för köttproduktion eller för att utöka dikoproduktionen och som i nötdjursregistret har antecknats som diko,
mjölkko ett nötkreatur som används för mjölkproduktion och som har kalvat minst en gång,
tjur och stut ett minst sex månader gammalt nötkreatur av hankön,
slaktad tjur och stut en tjur eller stut som slaktats 2009, vars slaktvikt är minst 220 kilogram och som har fötts upp inom stödområde C3 eller C4 samt som har varit i sökandens besittning minst 60 dygn i sträck under de 90 sista dygnen före slakten,
kviga ett minst sex månader gammalt nötkreatur som inte har kalvat,
dikokviga ett minst åtta månader gammalt nötkreatur som inte har kalvat och som uppfyller kraven på ras enligt 6 punkten och är ämnat som diko, som i nötdjursregistret har antecknats som diko,
slaktad kviga ett nötkreatur av honkön som slaktats 2009, vars slaktvikt är minst 170 kilogram och som inte kalvat, samt som har varit i sökandens besittning minst 60 dygn i sträck under de 90 sista dygnen före slakten,
nötkreatur ett nötkreatur som avses i 7―13 punkten och som har märkts med ett av jord- och skogsbruksministeriet godkänt öronmärke och införts i nötdjursregistret i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 och jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av nötkreatur (1391/2006),
kalvning kalvning som sker efter den normala dräktighetstiden eller kastning som sker efter en minst sju månader lång dräktighetstid,
sugga ett svin som senast på räkningsdagen har grisat minst en gång eller ett minst åtta månader gammalt svin som inte grisat men som är ämnat som sugga,
galt ett svin av hankön som senast på räkningsdagen är minst åtta månader gammalt,
slaktsvin ett svin som slaktats 2009 och vars slaktvikt är minst 61 kilogram, dock inte en sugga som har grisat eller en galt som har flåtts i samband med slakten,
ungt avelssvin ett svin av hankön som vid minst tre men under åtta månaders ålder har sålts för avel under 2009 eller ett minst tre månader gammalt svin av honkön som inte har grisat och som har sålts för avel under 2009,
annan svin en svin som är 3―8 månader gammat, dock inte vildsvin eller minigrisar som hålls som sällskapsdjur,
höna en minst 16 veckor gammal höna vars äggproduktion används för konsumtion eller för produktion av kycklingar,
moderdjur av anka en minst 25 veckor gammal anka vars äggproduktion används för produktion av ankungar,
broilermoder en minst 18 veckor gammal höna vars äggproduktion används för produktion av kycklingar,
moderdjur av gås en minst 30 veckor gammal gås vars äggproduktion används för produktion av gåsungar,
moderdjur av kalkon en minst 29 veckor gammal kalkon vars äggproduktion används för produktion av kalkonungar,
hägnat moderdjur av fasan en minst 26 veckor gammal fasan vars äggproduktion används för produktion av fasanungar,
hägnat moderdjur av and en minst 26 veckor gammal and vars äggproduktion används för produktion av andungar,
broiler en kyckling som har förädlats för köttproduktion och som slaktas vid omkring 40 dagars ålder vid konventionell produktion, eller som slaktas vid minst 81 dagars ålder vid produktion som bedrivs enligt rådets förordning (EG) nr 1804/1999 om komplettering av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel så att den även omfattar animalieproduktion,
köttfjäderfä ankor, gäss, kalkoner samt hägnade fasaner och änder som har slaktats 2009,
tacka ett får som senast den 7 juni 2009 har lammat minst en gång eller som inte har lammat och är vid samma tidpunkt minst ett år gammalt,
get en get av honkön som är avsedd för mjölkproduktion och som senast den 1 maj 2009 har fått killingar minst en gång eller som inte har fått killingar och är vid samma tidpunkt minst ett år gammal,
häst för avel avsedda häst- och ponnyston, finska hästar som är minst 1 år gamla samt andra hästar och ponnyer som är 1―3 år gamla,
avelssto en häst eller ponny som har betäckts eller fölat under föregående år,
minst ett år gammal finsk häst en finsk häst som inte är ett avelssto,
dagsgamla broilerkycklingar kycklingar som vid mindre än tre dygns ålder har sänts från ett broilerkläckeri till en gård för att födas upp till broilrar,
slakteri ett slakteri som har godkänts av Livsmedelssäkerhetsverket eller en slaktplats som har godkänts av den kommunala livsmedelstillsynsmyndigheten,
överföring av besittningsrätten till hela gården generationsväxling, köp, försäljning, ändring av bolagsform eller uppgörande av arrendeavtal som gäller hela gården samt sådana fall där besittningsrätten till en gård på grund av äktenskap eller dödsfall övergår antingen till en helt ny sökande eller till en annan sökande som redan tidigare ansökt om stöd som gäller en annan gård,
utdrag ur nötdjursregistret ett brev som levereras till varje hållare av nötkreatur med två månaders mellanrum och som innehåller en följesida, en nötkreatursförteckning, ett utdrag över händelserna, en förteckning över slaktat nötkreatur samt eventuellt en kontrollista,
alias ett namn som antecknats i det register som avses i 3 § i hästhushållningslagen (796/1993) och som anger hästens ägarförhållanden.
3 §Jordbruk eller trädgårdsodling som idkas tillsammans
Om jordbruk eller trädgårdsodling idkas på det sätt som avses i 3 § 2 mom. 2 punkten i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan stödlagen , ska en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare uppfylla de villkor som föreskrivs i 3 § 2 mom. 1 punkten i stödlagen samt idka jordbruk eller trädgårdsodling så, att
han eller hon personligen deltar i idkandet av jordbruk eller trädgårdsodling genom att själv delta i arbetet, och
han eller hon personligen är skatteansvarig för verksamheten på det sätt som föreskrivs i 9 § i inkomstskattelagen (1535/1992) och i fråga om sammanslutningar samt dödsbon dessutom på det sätt som föreskrivs i 15―17 § i den nämnda lagen.
2 kap.Ansökan om stöd
4 §Sökandens minderåriga barn
Som sökandens minderåriga barn enligt 3 § 1 mom. 2 punkten i förordningen om nationellt stöd till södra Finland och 2 § 1 mom. 15 punkten i förordningen om nordligt stöd betraktas en person som den 31 december 2008 ännu inte har fyllt 18 år.
5 §Återtagande av ansökan om stöd
Återtagande av ansökan om stöd ska meddelas skriftligen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller i fråga om stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen till arbets- och näringscentral. Om sökanden av stöd redan har underrättats om övervakning och övervakningen föranleder påföljder kan stödansökan inte återtas. I övriga fall ska återtagandet ske före den första utbetalningen enligt ansökan i fråga.
Återtagandet kan gälla hela stödansökan eller en del av ansökan. När det gäller stöd som söks i flera omgångar kan sökanden återta en ansökningsomgång under de begränsningar som nämns i 1 mom.
Ansökningar om stöd för växtproduktion kan inte återtas efter det att den kommunala landsbygdsnäringsmyndighetens registreringsanmälan har skickats, om det i registreringsanmälan har antecknats att ett eller flera skiften strider mot reglerna och felet är sådant att det leder till påföljd.
Stöd för växtproduktion som avses i de förordningar som nämns ovan i 1 § 1 mom. 1―4 punkten kan också återtas enligt skifte.
3 kap.Stöd för växtproduktion
6 §Skiften
Bas- och jordbruksskiftenas odlade och icke odlade arealer ska uppges i hektar med två decimalers noggrannhet.
7 §Åker som lämpar sig för odling
Till åker som lämpar sig för odling och som avses i 9 § 2 mom. 1 punkten samt 10 § 2 mom. 1 punkten stödlagen räknas:
odlingsareal för jordbruks- och trädgårdsväxter och åkerenergigrödor som är i användning,
icke odlad åker som sköts,
jordbruksmark som uppgetts som tillfälligt icke odlad,
trädgårdsland, samt
i fråga om husdjursstöden naturäng och naturbete samt öppen hagmark som är i användning.
En åker som avses i 1 mom. ska under vegetationsperioden 2009 vara i sökandens besittning. Sökanden kan besitta åkern i egenskap av ägare, arrendator enligt jordlegolagen (258/1966), med stöd av ett annat besittningsavtal än arrendeavtal eller med stöd av nyttjanderätt som grundar sig på testamente eller en annan åtkomsthandling. Åkern ska dock senast den 15 juni 2009 vara i sökandens besittning.
Såsom i 1 mom. avsedd åker betraktas inte åker som tagits ur produktion med stöd av förbindelser som avses i 6 § 2 mom. 3 punkten lagen om avträdelsepension (16/1974) eller 9 § lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992) eller 12 § lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994), sådan den sistnämnda paragrafen lydde när lag 1326/1999 trädde i kraft.
Till sådan åkerareal på en halv hektar där trädgårdsväxter odlas räknas odlingsarealerna för frilandsgrönsaker, bär, frukter, frökryddväxter, medicinalväxter, prydnadsväxter och örtkryddor samt plantskolor och arealer som uppgetts som trädgårdsland.
8 §Produktionssätt med beaktande av produktionsförhållandena på orten
Med produktionssätt med beaktande av produktionsförhållandena på orten enligt 9 § 2 mom. 2 punkten i stödlagen avses att
åkern bearbetas och gödslas på ändamålsenligt sätt,
sådden eller planteringen sker senast den 30 juni på ett sätt som möjliggör jämn groning,
det vid odlingen används växtarter och sorter som lämpar sig för området,
det vid odlingen används en utsädes- eller plantmängd som är tillräcklig till sin omfattning och beskaffenhet,
växtskyddet har ombesörjts på ändamålsenligt sätt och flyghavre har bekämpats,
skiftets kulturtillstånd möjliggör produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd, och att
skörden bärgas på vederbörligt sätt.
Skörd som blivit obärgad på grund av en skördeskada enligt lagen om ersättande av skördeskador (1214/2000) eller av motsvarande orsak utgör inget hinder för betalningen av stöd, om de andra åtgärder som ingår i produktionssättet med beaktande av produktionsförhållandena på orten har ombesörjts som sig bör. En skriftlig anmälan om skördeskadan eller motsvarande ska dock omedelbart efter skadans uppkomst avfattas på en av Landsbygdsverket fastställd blankett och inlämnas till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten ligger. I anmälan ska orsaken till skördeskadan eller motsvarande och orsaken till att skörden blivit obärgad specificeras. I fråga om jordbruksskiften som drabbats av utvintringsskador kan stöd betalas, om det på största delen av skiftesarealen finns ett växtbestånd som möjliggör produktion av en bärgnings- och marknadsduglig skörd.
Avvikande från vad som bestäms i 1 mom. 2 punkten berättigar frilandsgrönsaker som såtts eller planterats efter den 30 juni 2009 och som ger skörd till stöd, om dagen för sådd eller plantering av dem har anmälts till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 31 december 2009.
9 §Bärgning av skörd
Utöver vad som bestäms i 8 § förutsätter betalningen av stöd för vete, råg och maltkorn att kärnskörd bärgas genom tröskning.
Att växtbeståndet slås och lämnas på marken, komposteras eller förstörs på annat motsvarande sätt anses inte vara sådant bärgande av skörd vilken i huvudsak består av vall som uppfyller kraven på produktionssätt med beaktande av produktionsförhållandena på orten.
I fråga om de växter för vilka odlingssättet innefattar odlingstekniska vändtegar krävs inte att skörd bärgas eller djur går på bete på vändtegsskiftet, om växtbeståndet sköts.
4 kap.Husdjursstöd
10 §Besittning och skötsel av husdjur
Med husdjur som är i producentens besittning avses djur som producenten äger samt djur som med hyres- eller leasingavtal överförts till producentens besittning.
Överföring av besittning av djur från en producent till en annan bör kunna bevisas med ett skriftligt avtal mellan parterna samt med tillhörande kvitton.
Den producent som har djuren i sin besittning är ekonomiskt ansvarig för de djur som omfattas av avtalet. Producenten är även ansvarig för journalföringen över de djur som tagits i besittning.
Om producenten åtar sig att mot ersättning sköta om djur som är i annan producents besittning, bör ett skriftligt avtal göras upp om djurens skötsel. Avtalet ska visa att den producent som mottagit djuren endast sköter om dem, och inte bär det ekonomiska ansvaret för de djur som omfattas av avtalet.
Den producent som äger eller annars besitter djuren är ansvarig för journalföringen över de djur han sköter. Nötkreatur, getter, tackor och hästar som ska föras in i djurregistren registreras på den gård som besitter dem.
11 §Ansökan om och fastställande av produktionskopplat husdjursstöd
Produktionskopplat husdjursstöd söks för husdjur i sökandens besittning. Husdjursstöd betalas inte åt djurskötaren för djur som är i hans skötsel.
De djurgrupper som avses i förordningen om nationellt stöd till södra Finland och förordningen om nordligt stöd definieras i 2 § 1 mom. 7―14 och 16―34 punkten i denna förordning.
Det genomsnittliga antalet husdjur som avses i 17 § i förordningen om nationellt stöd till södra Finland och i 20 § i förordningen om nordligt stöd beräknas med en decimals noggrannhet.
12 §Gängse produktionssätt
En förutsättning för utbetalning av husdjursstöd är att det på gården bedrivs husdjursskötsel i enlighet med det gängse produktionssättet för varje djurslag som ligger till grund för stödet. Husdjur kan hänföras till gårdens djurantal inom den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget eller då det uppskattas om kraven för husdjursgård uppfylls, om djuren sköts i enlighet med gängse produktionssätt.
Med gängse produktionssätt avses i första hand att till exempel dikor hålls för produktion av kalvar som föds upp för köttproduktion, suggor hålls för produktion av smågrisar och tackor hålls för produktion av lamm som föds upp på gården för köttproduktion. Produktionen, till exempel antalet smågrisar per sugga eller antalet lamm per tacka, ska ligga på normal nivå i förhållande till djurantalet.
Stödår 2010 gängse produktionssätt för fårhushållning avses vara sådan produktion där antalet lamm är i genomsnitt 1,0 lamm per tacka. Som ett lamm tas i beaktande lammen som är födda efter den normala dräktighetstiden eller som fötts döda till följd av kastning som sker efter en minst fyra månader lång dräktighetstid.
Stöd kan också betalas för djur som hålls på gården i syfte att förvärva inkomster på grund av olika slag av nya verksamheter inom husdjursproduktionen. Vid behov ska en utredning över verksamheten och dess karaktär av förvärvsverksamhet tillställas kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. En sådan utredning är till exempel ett intyg över att sökanden är införd i förskottsuppbördsregistret för den aktuella verksamhetens del.
13 §Uträknandet av djurens ålder
Husdjurens ålder räknas ut så att djuret uppnår en ålder av ett visst antal månader samma dag i månaden som det har fötts. När åldern på tjurar, stutar, kvigor, svin förutom slaktsvin samt tackor och getter räknas ut anses en månad bestå av 30 dagar.
Om ett djur har fötts den 31 i månaden räknas dess ålder på samma sätt som för ett djur som fötts den 30 i månaden.
Om ett djur har fötts den 29, 30 eller 31 i månaden och det i februari skulle uppnå en ålder som berättigar till stöd, anses djuret den 28 februari uppnå denna ålder uttryckt i månader.
Åldern på fjäderfä räknas enligt kalenderveckor.
Den ålder som används vid beräkningen av stöd för hästar fastställs så att hästen är år 2009
ett år gammal om den är född mellan den 1 januari 2008 och den 31 december 2008, de nämnda dagarna inberäknade,
två år gammal om den är född mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2007, de nämnda dagarna inberäknade, och
tre år gammal om den är född mellan den 1 januari 2006 och den 31 december 2006, de nämnda dagarna inberäknade.
14 §Dikor, dikokvigor, mjölkkor, tjurar, stutar, kvigor samt slaktade tjurar, stutar och kvigor
Sökanden av stöd ska kontrollera uppgifterna om nötkreaturen i det utdrag ur nötdjursregistret som skickas till sökanden och göra behövliga korrigeringar i nötdjursregistret.
Eventuella korrigeringar av uppgifterna i utdraget ur nötdjursregistret ska göras senast det datum som har skrivits ut på kontrollistan till utdraget ur nötdjursregistret.
15 §Fastställande av stödberättigande dagar för nötkreatur
I fråga om dikor, dikokvigor, mjölkkor, tjurar, stutar och kvigor avses med den första stödberättigande dagen den dag då djuret börjar omfattas av stödet. Det kan vara den första dagen i perioden för fastställande av stöd, den dag då djuret uppnår erforderlig ålder, den dag som följer efter kalvningsdagen eller den dag som följer efter dagen då djuret köpts.
Med den sista stödberättigande dagen för djuret avses den dag då djuret slutar omfattas av stödet. Det kan vara den dag då djuret avlägsnas, den dag som föregår dagen då djuret övergår till en annan åldersgrupp, den sista dagen i perioden för fastställande av stöd eller dagen då en kviga kalvar.
16 §Getters mjölkproduktion
Som grund för fastställandet av stödet för getter godkänns en mjölkmängd som har:
levererats till ett mejeri,
sålts direkt från gården,
använts till framställning av ost för försäljning eller för eget bruk,
använts till framställning av andra produkter för försäljning, eller
använts i sökandens eget hushåll.
Den mjölkmängd som används som föda för djur eller vid testning av framställningen av produkter tillverkade av getmjölk räknas inte in i den mjölkmängd som godkänns som grund för fastställandet av stöd.
Den godkända mjölkmängd som kan användas i sökandens hushåll är 1,0 liter per person och dag. Som personer i sökandens hushåll räknas de som har samma i befolkningsdatalagen (507/1993) avsedda boningsort som den som söker stöd.
17 §Hästar
Hästar ska i regel senast den 1 maj 2009 ha registrerats i det register som avses i 3 § i hästhushållningslagen (796/1993). Sökanden ska se till att de uppgifter som anmälts till registret är uppdaterade.
Om en häst är delägd ska en fullmakt där de övriga ägarna ger sitt samtycke till ansökan om stöd fogas till ansökan om husdjursstöd. Eventuellt alias som hänför sig till delägandet ska nämnas i fullmakten.
Ston ska ha betäckts med en hingst som har godkänts för avel. Ponnyston ska vara renrasiga och de hingstar som används för betäckning ska vara av samma ras, om ponnystona inte har betäckts i överensstämmelse med de ridponnyprogram som avses i avelsreglementet för varmblodiga ridhästar, ponnyer, islandshästar och fjordhästar i enlighet med 4 § i jord- och skogsbruksministeriets beslut om anordnande av hästavelsverksamheten (45/1994).
Ston av finska hästar och varmblodiga travhästston kan även betäckas med egna hingstar. Om ett sto har betäckts med en egen hingst som inte har en stambok, ska sökanden före utbetalningen av stödet till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten sända en styrkt kopia av intyget över fölningen eller ett intyg av en veterinär om att stoet kastat fölet efter en dräktighetstid på minst 12 veckor.
Om en stödberättige häst avlägsnas från gården under den besittningstid som avses i 7 § 1 mom. 5 punkten i förordningen om nationellt stöd till södra Finland och 14 § 1 mom. 5 punkten i förordningen om nordligt stöd och som inleds den 1 mars 2009 och avslutas den 8 juni 2009, nämnda dagar inräknade, ska avlägsnandet anmälas skriftligt till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet inom tio arbetsdagar.
18 §Avlägsnande av tacka under djurhållningstid
Om en stödberättigande tacka avlägsnas från gården under den djurhållningstid som avses i 7 § 1 mom. 5 punkten i förordningen om nationellt stöd till södra Finland och 14 § 1 mom. 5 punkten i förordningen om nordligt stöd och som inleds den 28 februari 2009 och avslutas den 7 juni 2009, nämnda dagar inräknade, ska avlägsnandet anmälas skriftligt till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet.
En anmälan om avlägsnande av tacka från gården under djurhållningstiden kan dock inte göras efter det att den sökande har underrättats om övervakning.
5 kap.Bokföring över djur och getmjölk
19 §Nötkreatur
Över nötkreaturen ska föras en uppdaterad nötkreatursförteckning som föreskrivs i 10 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av nötkreatur (1391/2006).
20 §Svin
Över svinen ska föras uppdaterad bok på det sätt som föreskrivs i 11 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av svin (1296/2001).
21 §Fjäderfä
Över fjäderfä ska föras uppdaterad bok varav framgår ökningar och minskningar av djurantalet på djurgruppsnivå samt övergångar till en annan åldersgrupp. Som ökningar ska i bokföringen antecknas djur som fötts och djur som köpts och som minskningar djur som sålts till livs, djur som sålts till slakt och djur som dött.
22 §Tackor, getter och hästar
Det ska föras uppdaterad bok över tackor och getter i enlighet med 10 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av får och getter (469/2005).
Över hästar ska föras uppdaterad bok varav på individnivå framgår hästens namn, registernummer eller annan identifikation, besittningstid och den plats där hästarna vistas under besittningstiden med undantag av kortvarig frånvaro. Vidare antecknas datum då djuren fötts eller köpts samt djur som sålts till livs, djur som sålts till slakt och djur som dött.
23 §Bokföring av getternas mjölkproduktion
Getternas mjölkproduktion som avses i 16 § ska bokföras på en av Landsbygdsverket fastställd blankett.
I den dagliga blankettbokföringen enligt 1 mom. antecknas i liter per månad:
den mjölkmängd som levererats till ett mejeri,
den mjölkmängd som sålts vid direktförsäljning,
den mjölkmängd som använts för framställning av ost för försäljning och för användning i sökandens eget hushåll, samt
den mjölkmängd som har använts i sökandens hushåll enligt 16 § 3 mom.
Den mängd ost i kilogram som har framställts under en månad ska uppges enligt osttyp.
Dessutom ska en daglig förteckning föras över köparna av direktförsäljningsmjölk. Förteckningen lämnas på begäran in till landsbygdsnäringsmyndigheten.
Om det av getmjölken framställs andra produkter för försäljning än ost ska separat, produktspecifik bok över mjölkanvändningen föras varje månad. I den ska dessutom antecknas den mängd produkter som har framställts för försäljning under var och en månad.
24 §Inlämnande av bokföringen över getternas mjölkproduktion till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten
Sökanden ska till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten sända en blankett eller motsvarande datautskrift som avses i 23 § 1 mom. över den mängd getmjölk som har producerats mellan den 1 september 2008 och den 31 augusti 2009, de nämnda dagarna inberäknade, och som godkänns som grund för fastställandet av stöd.
En sökande som börjar hålla getter ska till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten sända en blankett eller motsvarande datautskrift som avses i 23 § 1 mom. över den mängd getmjölk som har producerats mellan den 1 maj 2009 och den 31 augusti 2009, de nämnda dagarna inberäknade, och som godkänns som grund för fastställandet av stöd.
Sökande som framställer andra produkter än ost ska till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten sända en separat månatlig och produktspecifik bokföring enligt 23 § 5 mom. som gäller de perioder som anges i 1 och 2 mom.
6 kap.Överföringar av besittningsrätten
25 §Stöd för växtproduktion
Vid överföringar av besittningen till ett enskilt jordbruksskifte ska besittningsrätten till skiftet vara överförd till den nya innehavaren senast den 15 juni 2009. Överföring av besittningen förutsätter att ett skriftligt köpebrev, arrendeavtal eller annat avtal om överföring av besittningen, en ändringsblankett för basskiften och en av Landsbygdsverket fastställd blankett för anmälan av såningsarealer lämnas in till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten senast den 15 juni 2009.
Om besittningen av en hel gård har överförts före ansökan om stöd för växtproduktion, ansöker gårdens nya innehavare om stöden för växtproduktion.
Om besittningen av en hel gård har överförts efter ansökan om stöd för växtproduktion, dock senast den 31 augusti 2009, kan gårdens nya innehavare antecknas som sökande i ansökan om stöden för växtproduktion.
Den nya innehavaren ska påvisa överföringen av besittningen av hela gården genom att senast den 11 september 2009 till den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten lämna in en av Landsbygdsverket fastställd blankett för anmälan om överföring av besittningen av en hel gård. Till blanketten ska fogas nödvändiga kopior av köpebrevet, arrendeavtalet och andra motsvarande utredningar.
Stöd till unga jordbrukare kan betalas till en övertagare som uppfyller kraven för beviljande av stöd, om generationsväxlingen sker efter avslutad ansökningstid, dock senast den 31 augusti 2009, förutsatt att gårdens förra innehavare har lämnat in en godkänd ansökan om stöd till unga jordbrukare på en blankett för ansökan om stöd som Landsbygdsverket har fastställt.
26 §Ansökan om slutliga husdjursstöd
Om besittningen av en hel gård har överförts före ansökan om förskott på husdjursstöd eller om gårdens nya innehavare har antecknats som sökande av förskott på husdjursstöd och förskotten har betalts till den nya innehavaren, ansöker gårdens nya innehavare om de slutliga husdjursstöden.
På basis av ett avtal mellan gårdens tidigare och nuvarande innehavare kan den nuvarande innehavaren söka nationella husdjursstöd 2009 för stödberättigade djur som varit i den tidigare innehavarens besittning före överföring av besittning och för referenskvantitet som fastställs för från produktionen frikopplat stöd.
Om besittningen av en hel gård överförs efter det att förskotten har betalts, men före betalningen av de slutliga husdjursstöden, har slutligt stöd kunnat sökas av antingen gårdens förra innehavare, gårdens nya innehavare eller båda. För det berörda lägenhetssignumets del utgör de emellertid en enda ansökan, varför uppgifterna på blanketterna för stödansökan registreras på den sökande till vilken förskotten har betalts.
Om två eller flera gårdar har slagits samman, kan innehavaren av den gård som bildats vid sammanslagningen så som avses i 3 mom. ansöka om slutliga stöd för de djur som omfattas av stöd 2009 och som fötts upp på de gårdar som sammanslagits. Det eventuellt utbetalda förskottet på husdjursstöd återkrävs till staten hos den gård vars lägenhetssignum inte längre används efter sammanslagningen.
27 §Betalning av slutliga husdjursstöd
Om förskott på husdjursstöd har betalts till producenten och besittningen av hela gården övergår efter betalningen av förskott, betalas de slutliga nationella husdjursstöden till den sökande till vilken förskotten har betalts, det vill säga till gårdens förra innehavare.
Om förskott på husdjursstöden inte har betalts till producenten, kan gårdens förra innehavare och gårdens nya innehavare komma överens om till vilkendera sökanden de slutliga nationella husdjursstöden ska betalas.
Om parterna vill att de slutliga husdjursstöden ska betalas till gårdens nya innehavare ska denne före den slutliga betalningen av de första husdjursstöden tillställa den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten ett avtal om betalningen av de slutliga husdjursstöden till gårdens nya innehavare. Gårdens nya innehavare ska påvisa att överföringen av besittningen av hela gården har skett genom att till en av Landsbygdsverket fastställd blankett om överföring av besittningen till en hel gård samt kopior av köpebrevet, arrendeavtalet och andra motsvarande utredningar, om dessa inte har lämnats in redan tidigare.
Vid överföring av besittningen av hela gården uppfylls det krav på besittning av åker som utgör en förutsättning för beviljandet av husdjursstöd, om gården i fråga har besuttit den i 10 § avsedda åkerarealen under samma lägenhetssignum.
7 kap.Särskilda bestämmelser
28 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 22 april 2009.
Helsingfors den 17 april 2009
Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa AnttilaÄldre regeringssekreterare Katri Valjakka