Finlex - Till startsidan
Finlands författningssamling

41/2009

Finlands författningssamling

Författningarna i Finlands författningssamling både i textform och som tryckoptimerade pdf-filer

Statsrådets förordning om nordligt stöd 2009

Typ av författning
Förordning
Meddelats
Ursprunglig publikation
Häfte 9/2009 (Publicerad 4.2.2009)

Den ursprungliga författningens text

I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från jord- och skogsbruksministeriet, föreskrivs med stöd av lagen av den 28 december 2001 om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001):

1 kap.Allmänna bestämmelser

1 §Tillämpningsområde

Som nordligt stöd enligt 6 § 1 mom. 2 punkten i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan stödlagen , betalas till jordbruks- och trädgårdsproducenter för 2009 stöd för växtproduktion, stöd för husdjursskötsel, stöd för växthusproduktion och lagringsstöd i stödregion C så som bestäms i denna förordning.

2 §Beaktande av beslut från Europeiska gemenskapernas kommission

Nordligt stöd beviljas så som bestäms i denna förordning om inte något annat föranleds av Europeiska gemenskapernas kommissions beslut om stödet.

Utbetalning av stöd förutsätter till vissa delar att Europeiska gemenskapernas kommission har godkänt de beslut om statsunderstöd som gäller nordligt stöd. Detta begränsar dock inte betalningen av förskott på stöden.

3 §Definitioner

I denna förordning avses med

1)

stödenhetskoefficient den andel av den till stöd berättigande och i stödansökan avsedda stödenhetskvantitet som det betalas stöd för,

2)

stödenhetskvantitet som berättigar till stöd den areal eller det antal djur eller djurenheter som ansökan avser och som godkänts efter tillsynspåföljder,

3)

stödenhetskvantitet som ligger till grund för betalning den areal eller det antal djur eller djurenheter som fås genom att den stödenhetskvantitet som berättigar till stöd multipliceras med stödenhetskoefficienten,

4)

rådets förordning om gårdsstöd rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001,

5)

kommissionens förordning I kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 om närmare föreskrifter om tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning om gårdsstöd,

6)

trädgårdsland odlingsareal där trädgårdsväxter eller potatis odlas för eget bruk,

7)

blandsäd ett växtbestånd som består enbart av stråsäd,

8)

blandat växtbestånd ett blandat växtbestånd som består av säd och i artikel 76 i rådets förordning om gårdsstöd avsedda proteingrödor, där jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av proteingrödor och spannmål så att minst 50 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde av proteingrödor och spannmål utgörs av spannmålsutsäde,

9)

grönfodersäd ett rent spannmålsbestånd som skördas innan spannmålsskörden mognat,

10)

foderspannmål foderkorn, havre, rågvete, blandsäd, blandat växtbestånd och grönfodersäd,

11)

jordbruksgrödor spannmål, oljeväxter, proteingrödor, oljelin, spånadslin samt hampa och hampsorter som avses i artikel 52 i rådets förordning om gårdsstöd, i artikel 33.4 i kommissionens förordning I och i bilaga II till kommissionens förordning I,

12)

produktionsperiod en tolvmånadersperiod som inleds den 1 april under stödåret,

13)

sökandens familjemedlem sökandens make och minderåriga barn,

14)

nötkreatursregister ett system för identifiering och registrering av nötkreatur, om vilket det bestäms i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 samt i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av nötkreatur (1391/2006),

15)

svinregister ett register som avses i 3 § 12 punkten i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av svin (1296/2001),

16)

djurgrupp dikor, dikokvigor som är minst åtta månader och högst två år gamla, dikokvigor som är över två år gamla, tjurar och stutar som är minst sex månader och högst två år gamla, tjurar och stutar som är över två år gamla, slaktade kvigor, slaktade tjurar och stutar, tackor som är minst ett år gamla, tackor under ett år som har lammat, hongetter som är minst ett år gamla, hongetter under ett år som har fött avkomma, avelsston inklusive ponnyston, finska hästar som är minst ett år gamla eller övriga hästar och ponnyer som är minst ett år och högst tre år gamla.

4 §Allmänna grunder för fastställande av stöd

Stödet bestäms på grundval av den stödenhetskvantitet som ligger till grund för betalningen och nivån på stödet per enhet i stödregionen i fråga enligt indelningen i stödregioner i bilaga 1.

Nordligt stöd kan beviljas högst för andel av stödenhetskvantiteten som berättigar till stöd och som uppges i ansökan med hjälp av stödenhetskoefficienten. Om inte något annat föreskrivs i denna förordning, är stödenhetskoefficienten 1,00.

Om den stödenhetskvantitet som ligger till grund för betalningen eller om stödbeloppet överskrider det maximiantal eller maximibelopp som anges i bilaga 2, kan stödenhetskoefficienten och nivån på stödet per enhet ändras med beaktande av begränsningarna i bilaga 3.

2 kap.Stöd för växtproduktion

5 §Fastställande av stöd för växtproduktion

Stöd för varje enskilt jordbruksskifte betalas bara en gång, även om det på skiftet odlas flera stödberättigade grödor efter varandra under samma vegetationsperiod. Minimiarealen för ett jordbruksskifte som kan beviljas stöd är fem ar.

Stöd för växtproduktion betalas inte för arealer som har uppgetts som trädgårdsland.

Nordligt hektarstöd, allmänt hektarstöd och stöd till unga odlare betalas inte för åkerarealer som har uppgetts första gången år 2005, 2006 eller 2007 på jord- och skogsbruksministeriets jordbruksskiftesblankett nummer 102B för ansökan om arealstöd eller på Landsbygdsverkets motsvarande blankett år 2008 eller 2009. Av de arealer som första gången har uppgetts åren 2005―2009 är dock sådana berättigade till stöd som åren 2005, 2006, 2007 eller 2008 har godkänts eller 2009 godkänns som stödberättigande i miljöstödet för jordbruket eller i kompensationsbidraget.

6 §Det nordliga hektarstödets belopp

För åker som under vegetationsperioden 2009 används till produktion som avses nedan beviljas det nordligt hektarstöd till högst följande belopp:

Stödregionerna C1, C2 samt C2 norr och skärgården

euro/ha

Vete

47

Råg

112

Maltkorn

70

Sockerbeta

80

Stärkelsepotatis

133

Stödregionerna C1―C4

euro/ha

Frilandsgrönsaker

348

För jordbruksgrödor, frånsett vete, råg, maltkorn och foderspannmål, beviljas stöd till högst följande belopp:

Stödregion

euro/ha

C1

100

C2

27

Det nordliga hektarstöd som betalas för vete kan sammanlagt uppgå till högst 1,66 miljoner euro. Om summan av stöden enligt de ansökningar som kan godkännas överskrider det nämnda beloppet, sänks stödet per enhet.

7 §Grunderna för fastställande av nordliga hektarstöd

Nordligt hektarstöd för vete kan beviljas för speltvete.

Frilandsgrönsaker som berättigar till stöd är grönsaker som används som människoföda. Stödberättigade i fråga om ärter som odlas som frilandsgrönsaker är spritärter, spritmärgärter, sockerärter och brytärter, vilka hör till trädgårdsärterna och skördas omogna.

Ett blandat växtbestånd med ärter eller bondbönor och spannmål betraktas som en proteingröda som berättigar till stöd, om jordbruksskiftet har besåtts med en utsädesblandning av ärter eller bondbönor och spannmål så att över 50 procent räknat i kilogram av den sammanlagda mängden utsäde utgörs av ärter eller bondbönor.

8 §Allmänt hektarstöd

För åkerareal som odlas under vegetationsperioden 2009 med jordbruksgrödor, trädgårdsväxter eller åkerenergigrödor beviljas det allmänt hektarstöd till högst följande belopp:

Stödregion

euro/ha

jordbruksgrödor

C2, C2 norr och skärgården

30

C3

46

C4

97

annan odlad åkerareal

euro/ha

C2, C2 norr och skärgården

35

C3

51

C4

102

Allmänt hektarstöd betalas inte för åkerarealer som uppgetts som trädgårdsland, icke odlad åker som sköts eller naturäng och inte heller för växthusarealer.

I stödregionerna C3 och C4 betalas inte allmänt hektarstöd för den areal som använts för odling av växter som avses i 6 §, med undantag av frilandsgrönsaker.

Nordligt hektarstöd som avses i 6 § och allmänt hektarstöd kan betalas för jordbruksgrödor till ett belopp av sammanlagt högst 15,14 miljoner euro. Om summan av stöden enligt de ansökningar som kan godkännas överskrider det nämnda beloppet, sänks stödet per enhet.

9 §Stöd till unga odlare

I stöd till unga odlare i stödregionerna C1―C4 beviljas det högst 36 euro per hektar för åkerareal som odlas under vegetationsperioden 2009 med jordbruksgrödor, trädgårdsväxter och åkerenergigrödor.

Stöd till unga odlare betalas inte för åkerarealer som uppgetts som trädgårdsland, icke odlad åker som sköts eller naturäng och inte heller för växthusarealer.

10 §Nordligt stöd för maltkorn

Nordligt stöd för maltkorn kan betalas för högst den maltkornsareal som uppgetts i stödansökan för 2009 och som godkänts vid tillsyn.

För att stöd ska beviljas krävs det att

1)

ett odlingskontrakt för maltkorn har ingåtts mellan odlaren och mälteriet eller förmedlare som handlar direkt för mälteriets räkning senast den 15 juni 2009,

2)

en kopia av odlingskontraktet har lämnats in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet innan stödet beviljas och betalas,

3)

mälteriet har fått ett sådant godkänt förhandsprov av maltkornet som uppfyller mälteriernas kvalitetskrav och som har analyserats i enlighet med Analytica-EBC-standarden eller någon annan metod som uppfyller motsvarande kvalitetskrav, och

4)

mälteriet på basis av det godkända förhandsprovet har bekräftat det odlingskontrakt för maltkorn som ingåtts.

Nordligt stöd för maltkorn betalas inte om den areal som uppgetts för maltkorn i ansökan har uppgetts för utsädesodling.

Odlas maltkorn för mältning som sker någon annanstans än i Finland, ska den som ansöker om nordligt stöd för maltkorn sända ett intyg över användningen av maltkornet till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Intyget ska innehålla uppgifter om att maltkornet används för mältning.

Stöd för maltkorn kan beviljas antingen på basis av kontraktsarealen för maltkorn enligt det bekräftade odlingskontraktet för maltkorn eller på basis av den maltkornsareal som uppgetts i ansökan och som godkänts vid eventuell tillsyn. Stödet beviljas på basis av den mindre av dessa arealer.

11 §Odlingskontrakt för maltkorn

Det odlingskontrakt för maltkorn som avses i 10 § 2 och 4 mom. ska innehålla uppgift om

1)

odlarens namn,

2)

odlarens FO-nummer,

3)

namn och adress på det mälteri som ingått kontraktet eller i fråga om förädling någon annanstans än i Finland på förmedlaren, samt

4)

den slutliga kontraktsarealen angiven i hektar.

Det mälteri som anges i odlingskontraktet för maltkorn eller den förmedlare som handlar direkt för mälteriets räkning ska vara en instans som erkänt bedriver kontraktsverksamhet. Om det finns oklarheter om den faktiska karaktären av den verksamhet som bedrivs av den som ingått odlingskontraktet för maltkorn, ska den som ansöker om nordligt stöd för maltkorn lämna närmare utredning om verksamhetsidkaren. En förutsättning för att stöd för maltkorn ska betalas ut är att utredningen kan anses vara tillförlitlig.

Av maltkorn som skördas på den kontraktsareal som nämns i odlingskontraktet ska det finnas åtminstone ett godkänt förhandsprov enligt 10 § 2 mom. 3 punkten per varje påbörjad 20 hektar av kontraktsarealen. Om antalet godkända förhandsprov är färre än detta, minskas den areal som utgör grund för betalningen av stödet för maltkorn i motsvarande mån.

12 §Miljövillkor

Bestämmelser om villkor som gäller miljövård och som ska iakttas av den som ansöker om stöd finns i 4, 12―15 och 18 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som anknyter till tvärvillkoren i samband med direktstöd (183/2006).

3 kap.Stöd för husdjursskötsel

13 §Produktionsstöd för mjölk

För mjölk som sökanden år 2009 sålt för att marknadsföras och som godkänts för detta ändamål eller som sökanden har sålt direkt till konsumenterna kan det betalas produktionsstöd för mjölk, till högst följande belopp:

Stödregion

cent/liter

C1

7,6

C2

8,3

C2 norr och skärgården

9,3

C3―P1

12,3

C3―P2

14,0

C3―P3, P4

16,6

C4―P4

21,3

C4―P5

30,5

Produktionsstöd för mjölk kan betalas högst för den individuella referenskvantitet som producenten förfogar över och som har beviljats enligt artikel 67 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden), nedan förordningen om organisationerna av marknaden . Förhållandet mellan produktionsmängden för mjölk och den individuella referenskvantiteten granskas varje produktionsperiod. Vid granskningen beaktas dock inte den fettkorrigering som avses i artiklarna 70 och 80 i förordningen om organisationerna av marknaden.

Produktionsstöd för mjölk betalas emellertid inte för den mjölkkvantitet för vilken avgift för överskriden landskvot tas ut i enlighet med artiklarna 78―84 i förordningen om organisationerna av marknaden.

På basis av mängden mjölk kan det betalas nordligt stöd till ett belopp av sammanlagt högst 157,2 miljoner euro. Om summan av stöden som beräknas utgående från den mjölkmängd som berättigar till stöd överskrider det nämnda maximibeloppet, sänks stödet per enhet.

14 §Stöd som beviljas per djurenhet

Husdjursstöd per djurenhet beviljas utifrån antalet husdjur som varit i sökandens eller sökandens familjemedlems besittning vid tidpunkten för fastställande av stödet. Tidpunkten för fastställande av stödet är en räkningsdag eller någon annan period som stödet bestäms enligt.

Djurantalet omräknas till djurenheter enligt koefficienterna i bilaga 4.

Stöd per djurenhet beviljas till högst följande belopp:

Stödregioner/stöd i euro

C1

C2

C2p

C3

C3

C4

C4

* )

P1,P2

P3,P4

P4

P5

Dikor och dikokvigor

300

300

376

451

451

636

636

Tjurar och stutar

414

422

498

574

574

759

759

Tackor

390

398

474

935

1049

1225

1225

Hongetter

317

325

342

624

670

684

793

Hästar

342

342

369

342

342

373

373

* ) C2p = C2 norr och skärgården

Stödregioner/stödenhetskoefficient

C1

C2

C2p

C3

C3

C4

C4

* )

P1,P2

P3,P4

P4

P5

Dikor och dikokvigor

1,00

1,00

1,00

1,00

1,00

1,00

1,00

Tjurar och stutar

1,00

1,00

1,00

1,00

1,00

1,00

1,00

Tackor

1,00

1,00

1,00

0,71

0,71

0,78

0,78

Hongetter

1,00

1,00

1,00

0,71

0,71

0,78

0,78

Hästar

0,73

0,73

0,59

0,73

0,73

0,63

0,63

* ) C2p = C2 norr och skärgården

15 §Förutsättningar för beviljande av stöd per djurenhet

För att stöd per djurenhet ska beviljas krävs det att det har förts bok över djuren och att

1)

det för sökanden har fastställts ett individuellt tak i fråga om tackor enligt artikel 116 i rådets förordning om gårdsstöd,

2)

dikorna och dikokvigorna tillhör en köttras eller är framavlade genom en korsning med en köttras,

3)

hästarna utgör minst en stödberättigande djurenhet,

4)

tackorna utgör minst 1,5 stödberättigande djurenheter,

5)

sökanden har det i ansökan angivna antalet stödberättigande tackor i sin besittning i 100 dagar, nedan djurhållningsperiod för tackor , räknat från dagen efter den sista ansökningsdagen,

6)

hongetterna utgör minst en stödberättigande djurenhet,

7)

hongetterna mellan den 1 september 2008 och den 31 augusti 2009, nämnda dagar inräknade, har en mjölkproduktion på minst 400 liter per honget eller, när det gäller producenter som börjat hålla hongetter efter utgången av ansökningstiden för 2008 års stöd mellan den 1 maj 2009 och den 31 augusti 2009, nämnda dagar inräknade, har en mjölkproduktion på minst 80 liter per honget för att fullt stöd ska erhållas,

8)

sökanden har det i ansökan angivna antalet stödberättigande hästar i sin besittning mellan den 1 maj 2009 och den 8 augusti 2009, nämnda dagar inräknade, nedan djurhållningsperiod för hästar .

Det individuella taket som avses i 1 mom. 1 punkten i fråga om tackor utgör det maximiantal djur som berättigar till stöd.

Under den djurhållningsperiod som avses i 1 mom. 8 punkten måste hästen befinna sig i Finland, med undantag av kortvariga vistelser utomlands i direkt samband med tävlingsresor och tävlingar. Detta förutsätter att tävlingen är allmänt känd och att den hålls i enlighet hästhushållningsorganisationernas normala tävlingsregler.

16 §Begränsningar för beviljande av stöd per djurenhet

I stödregionerna C2 norr och skärgården får det per gårdsbruksenhet finnas högst 350 djurenheter som berättigar till stöd, i stödregion C3 högst 250 djurenheter och i stödregion C4 högst 150 djurenheter.

För hästar beviljas stöd för ett antal som är högst fem djurenheter större än det för vilket till sökanden har betalts stöd 2008.

För att stöd för hästar ska beviljas krävs det att hästens registerbeteckning, som finns i det registreringsbevis som avses i 3 § i hästhushållningslagen (796/1993), uppges i samband med ansökan om stöd. Om en sådan beteckning inte finns ska det i samband med ansökan om stöd lämnas tillförlitliga uppgifter om hästens ålder och om ägandeförhållandena samt uppgifter om en eventuell bestående identifikation eller en motsvarande identifikationsuppgift som specificerar hästen.

17 §Stöd för slaktade kvigor, tjurar och stutar

För kvigor, tjurar och stutar som slaktats 2009 beviljas stöd till högst följande belopp:

Kvigor Stödregion

euro/slaktat djur

C1

269

C2

269

C2 norr och skärgården

318

C3

360

C4

446

Tjurar och stutar Stödregion

euro/slaktat djur

C3―P1, P2

131

C3―P3, P4

182

C4―P4

182

C4―P5

333

Stöd betalas inte för slaktade kvigor för vilka det har betalats sådant stöd för dikor och dikokvigor som avses i 14 §.

18 §Rätten till stöd för slaktade djur

För att slaktade djur ska berättiga till stöd krävs det att

1)

det har förts bok över djuren,

2)

djuret har slaktats i ett av Livsmedelssäkerhetsverket godkänt slakteri eller i ett av den kommunala myndigheten för livsmedelstillsyn godkänt litet slakteri och slaktuppgifterna har rapporterats till nötkreatursregistret, och

3)

slaktkroppen vid köttbesiktningen har konstaterats vara tjänlig som livsmedel,

4)

slaktvikten är minst 170 kilo för kvigor och minst 220 kilo för tjurar eller stutar, och att

5)

sökanden eller sökandens familjemedlem oavbrutet har haft kvigan, tjuren eller stuten i sin besittning minst 60 dygn under de 90 sista dygnen före slaktningen av djuret.

Stöd betalas inte för en kropp som helt kasserats i samband med slaktningen. Om kroppen av en kviga, en tjur eller en stut har kasserats delvis betalas stöd för kroppen, förutsatt att dess totala vikt, den kasserade delen inberäknad, är minst den som föreskrivs i 1 mom. 4 punkten.

Om kroppen, på grund av att slakteriet har begått ett fel vid slaktningen, har kasserats så att det till producenten har betalats en slaktdjurslikvid, omfattas kroppen av stödet. Om ett djur dör under transporten eller i slakteriets ladugård, omfattas djuret inte av stödet.

19 §Fastställande av husdjursstöd

Husdjursstöd bestäms utifrån antalet djur som är i sökandens eller sökandens familjemedlems besittning på följande sätt:

1)

stödet för tackor bestäms utifrån det antal tackor som uppfyller djurhållningsperioden för tackor,

2)

stödet för hongetter bestäms utifrån det genomsnittliga antalet djur som har innehafts under en räkningsdag,

3)

stödet för hästar bestäms utifrån antalet hästar som uppfyller djurhållningsperioden för hästar,

4)

stödet för dikor, dikokvigor, tjurar och stutar bestäms utifrån det genomsnittliga antalet djur som enligt nötkreatursregistret varit i sökandens eller sökandens familjemedlems besittning mellan den 1 juli 2008 och den 30 juni 2009, nämnda dagar inräknade,

5)

stödet för slaktade kvigor, tjurar och stutar bestäms utifrån antalet djur som slaktats 2009.

Djuren räknas den första dagen i månaden. Djur kan levereras för slakt eller säljas levande på räkningsdagen. När djur säljs levande på räkningsdagen räknas djuren som djur på den gård som innehade dem vid räkningsdagens början. Tackorna kan dock levereras för slakt eller säljas levande först dagen efter den sista dagen i djurhållningsperioden för tackor, och besittningen av hästar överföras först dagen efter den sista dagen i djurhållningsperioden för hästar.

Om hongetterna producerar mindre mjölk än vad som anges i 15 § 1 mom. 7 punkten, fås antalet hongetter som berättigar till stöd genom att mängden producerad mjölk divideras med den mängd som en honget i medeltal ska producera. Stöd kan dock inte betalas för ett större antal hongetter som berättigar till stöd än vad sökanden har uppgett i ansökan.

20 §Beräkning av det genomsnittliga antalet husdjur

Det genomsnittliga antalet dikor, dikokvigor, tjurar och stutar fås genom att de stödberättigade dagarna mellan den 1 juli 2008 och den 30 juni 2009, nämnda dagar inräknade, för de enskilda djuren i en djurgrupp räknas samman och summan divideras med talet 365.

Om produktionen i fråga om någon djurgrupp har inletts eller avslutats mitt under perioden för fastställande av stöd och det inte är fråga om överföring av besittningsrätten till hela gården, antecknas djurantalet vid beräkningen av det genomsnittliga antalet djur som noll under de räkningsdagar som föregår inledandet av produktionen eller som följer efter avslutandet av produktionen.

I den situation som avses i 2 mom. bestäms stödet utifrån ett medeltal av djurantalet under alla räkningsdagar.

21 §Användning av sedvanligt djurantal som grund för beviljande av stöd

I den situation som avses i 10 § 5 mom. i stödlagen kan man som sedvanligt djurantal använda det djurantal som legat till grund för stödet för föregående stödår. Till ansökningsblanketten ska det då fogas en utredning om minskningen av djurantalet. Om djurantalet har minskat på grund av en djursjukdom, ska också ett intyg av en veterinär fogas till ansökan.

Om det djurantal som legat till grund för stödet för föregående stödår har varit exceptionellt, kan man som sedvanligt djurantal använda det genomsnittliga djurantal som legat till grund för stödet under de högst fyra på varandra följande stödår som föregått det stödåret.

22 §Fastställande av förskott på vissa husdjursstöd

Grunden för fastställandet av förskott på husdjursstöd för djurgrupp som avses i 3 § 1 mom. 16 punkten är det antal djur som legat till grund för utbetalningen av husdjursstöd för 2008. Grunden för fastställande av förskott på stöd för tackor är dock det antal tackor som sökanden har uppgett i sin stödansökan för 2009 eller ett lägre antal djur som konstaterats vid eventuell tillsyn.

Om antalet djur för 2009 i någon djurgrupp blir lägre än det antal djur som godkänts som grund för stödet för 2008, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur.

Om producenten har börjat producera en djurgrupp efter ansökningstiden för 2008 års stöd eller om produktionen ökas betydligt 2009, fastställs förskottet på stödet för djurgruppen enligt producentens uppskattning av antalet djur, om denna utredning kan anses vara tillförlitlig. Kan utredningen om antalet djur inte anses vara tillförlitlig, kan förskottet för djurgruppen i fråga lämnas helt eller delvis obetalt. Ökningen av produktionen anses vara betydlig om det antal djur som ligger till grund för husdjursstödet för 2009 är minst en tredjedel högre än det antal djur som godkänts som grund för stödet för 2008.

Som en sådan tillförlitlig utredning om antalet djur som avses i 3 mom. kan anses dokument som visar djur som ska anskaffas, uppgifter om produktionslokalerna eller andra motsvarande uppgifter.

Förskott beviljas utifrån högst det antal djurenheter som fås genom att antalet djurenheter som berättigar till förskott multipliceras med stödenhetskoefficienten.

23 §Storleken och utbetalningen av förskott på husdjursstöd

Som förskott på nordligt stöd för svin- och fjäderfähushållning kan betalas 60 procent av det stödbelopp som har betalats ut till sökanden utifrån antalet djurenheter av svin, höns och köttfjäderfä enligt 13 § i statsrådets förordning om nordligt stöd 2007 (32/2007).

Förskott på husdjursstöd betalas till 80 procent av det slutliga stödet för slaktade kvigor, tjurar och stutar. För övriga djur som berättigar till stöd och som avses i 3 § 1 mom. 16 punkten betalas förskott på stödet till 60 procent.

Förskott på husdjursstöd kan inte i de fall som avses i 2 mom. betalas innan sökanden har beviljats undantag enligt 27 § i stödlagen, om sökanden behöver ett undantag för att kunna få stöd.

4 kap.Stöd för växthusproduktion samt lagringsstöd

24 §Stöd för växthusproduktion

Stödet för växthusproduktion bestäms enligt den växthusareal som är i odling den 1 maj 2009. Om det är uppehåll i odlingen denna dag, bestäms stödet enligt den växthusareal som berättigar till stöd och som var i odling tiden före uppehållet.

Växthusen ska användas för odling, och deras sammanlagda areal ska vara minst 300 kvadratmeter. Sökanden ska göra upp en odlingsplan för varje växthus och för varje kalendervecka. Odlingssäsongen och de växter som odlas under den ska framgå av odlingsplanen. Ändringar i odlingsplanen ska skriftligen anmälas till arbets- och näringscentralen senast tre arbetsdagar före den planerade ändringen. Odlingsplanen ska också ändras när odlingssäsongen ändras från kort till lång. Stödet bestäms då enligt den korta odlingssäsongen.

Kulturväxter för vilka stöd kan beviljas är tomat, växthusgurka, frilandsgurka, sallat (sorterna Lactuca sativa och Cichorium), bladdill, persilja, paprika, kinakål, snittblommor, snittgrönt, gruppväxter och sådana prydnadsväxter i kruka som är avsedda för inomhusbruk. Stöd beviljas för plantproduktion av sallat och av bladdill och krukpersilja i kruka för egen växthusodling. Stöd beviljas inte för annan plantproduktion.

25 §Beloppet av stödet för växthusproduktion

Stöd för växthusproduktion beviljas till högst följande belopp:

euro/m 2

Stödregion C1

Stödregion C2

Stödregion C2p

Stödregionerna C3 och C4

Odlingssäsong

Kort: minst 2 mån., men högst 7 mån.

4,8

4,3

5,0

4,3

Lång: över 7 mån.

12,6

11,2

13,2

11,2

Stödenhetskoefficient

0,89

1,00

0,85

1,00

Stöd enligt lång odlingssäsong kan beviljas, om växter som berättigar till stöd odlas längre än sju månader under 2009. Stöd för odlingsarealen för frilandsgurka, kinakål och isbergssallat beviljas dock alltid dock enligt kort odlingssäsong. Om det odlas flera växter efter varandra under odlingssäsongen, beviljas stödet enligt den växt för vilken odlingssäsongen är längst.

Förskottet på stödet för växthusproduktion är 60 procent av det stöd som beviljas på grundval av den odlingsareal ansökan gäller.

Nordligt stöd för växthusproduktion kan betalas till ett belopp av högst 20,42 miljoner euro. Om summan av stöden enligt de ansökningar som kan godkännas överskrider det nämnda beloppet, sänks stödet per enhet.

26 §Stöd för lagring av trädgårdsprodukter

Stödet för lagring av trädgårdsprodukter kan, utifrån genomsnittet av den lagringsvolym som upptas av trädgårdsprodukter som finns i lager den 15 oktober 2009, den 16 november 2009 och den 15 december 2009, för den lagringsvolym som berättigar till stöd beviljas till högst följande belopp:

Lagertyp

euro/m 3

Maskinellt kylda lager

14,2

Annat lager

8,8

Lagringsvolymen uppges med en kubikmeters noggrannhet och i den inräknas endast de trädgårdsprodukter som är handelsdugliga då de läggs på lager. Produkterna ska förvaras i enlighet med normal lagringssed. Produktvolymer som konstateras ha blivit skämda vid förberedelse för saluföring tas inte med i de lagringsvolymer som uppges.

Trädgårdsprodukter som berättigar till lagringsstöd är kinakål, kålrabbi, kålrot, rotselleri, rova, äpple, palsternacka, morot, rödbeta, rödkål, purjolök, brysselkål, savojkål, lök och vitkål.

Nordligt stöd för lagring av trädgårdsprodukter kan betalas till ett belopp av högst 0,9 miljoner euro. Om summan av stöden enligt de ansökningar som kan godkännas överskrider det nämnda beloppet, sänks stödet per enhet.

27 §Stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp

Stödet för lagring av skogsbär och skogssvamp bestäms utifrån de mängder som finns lagrade den 30 juni 2009.

Lagringsstöd kan beviljas för skogsbär och skogssvampar som är avsedda som livsmedel och som har plockats före den 1 januari 2009. Stöd kan beviljas för skogsbär som förvaras i lager djupfrysta, torkade eller mosade eller som juice eller juicekoncentrat. Stöd kan beviljas för skogssvampar som förvaras i lager djupfrysta, torkade eller insaltade.

Stöd beviljas per kilogram färskvikt till högst följande belopp:

Lagrad produkt

cent/kg

Hjortron

34

Andra skogsbär

10

Skogssvamp

42

5 kap.Särskilda bestämmelser

28 §Register

För att stöd ska beviljas krävs det att

1)

nötkreaturen är märkta och registrerade i nötkreatursregistret,

2)

den som ansöker om stöd för tackor och hongetter är registrerad som djurhållare i det får- och getregister som avses i 4 § i jord- och skogsbruksministeriets förordning om märkning och registrering av får och getter (469/2005) och att de tackor och hongetter som ansökan gäller har märkts i enlighet med 8 § i nämnda förordning,

3)

den som ansöker om stöd för svin är registrerad som producent i svinregistret,

4)

den som ansöker om stöd för hönor vid behov är registrerad som djurhållare i det hönsgårdsregister som avses i 26 a § i djurskyddslagen (247/1996),

5)

den som ansöker om stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp är registrerad i det register som avses i 172 § i mervärdesskattelagen (1501/1993).

6 kap.Ikraftträdande

29 §Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 4 februari 2009.

Helsingfors den 29 januari 2009

Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa AnttilaKonsultativ tjänsteman Esa Hiiva

Bilaga 1

REGIONINDELNINGEN FÖR NORDLIGT STÖD

Region C1

Enonkoski, Hankasalmi, Heinävesi, Ilmajoki, Jalasjärvi, Joensuu 1) , Jorois, Juva, Jyväskylä, Jämsä 2) , Kaskö, Kauhajoki, Kauhava 3) , Kerimäki, Kesälahti, Kitee, Korsholm 4) , Korsnäs, Kristinestad, Kuopio, Kuortane, Kurikka, Laihela, Lappo, Laukaa, Leppävirta, Liperi, Lillkyro, Malax, Maaninka, Muurame, Mänttä-Vilppula, Nykarleby, Nyslott, Närpes, Oravais, Outokumpu, Parikkala, Pieksämäki, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Rautjärvi, Ristiina, Ruokolahti, Ruovesi, Rääkkylä, Savitaipale, Seinäjoki 5) , Siilinjärvi, S:t Michel, Storkyro, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari, Tuusniemi, Vasa, Varkaus, Vörå-Maxmo 6) och Östermark.

Region C2

Alajärvi, Alavieska, Alavus, Brahestad, Bötom, Etseri, Evijärvi, Haapajärvi, Haapavesi, Halsua, Himanka, Hirvensalmi, Honkajoki, Idensalmi, Jakobstad, Joutsa, Juankoski, Kaavi, Kalajoki, Kangasniemi, Kannonkoski, Kannus, Karleby, Karstula, Karttula, Karvia, Kaustby, Keitele, Kempele, Keuruu, Kihniö, Kinnula, Kiuruvesi, Kivijärvi, Konnevesi, Kontiolahti, Kronoby, Kyyjärvi, Kärsämäki, Lapinlahti, Lappajärvi, Larsmo, Lestijärvi, Limingo, Luhanka, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Multia, Nilsiä, Nivala, Oulainen, Oulunsalo 7) , Parkano, Pedersöre, Perho, Pertunmaa, Petäjävesi, Pielavesi, Pihtipudas, Polvijärvi, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Rautalampi, Reisjärvi, Saarijärvi, Sastmola, Sievi, Siikainen, Siikajoki, Siikalatva, Soini, Sonkajärvi, Storå, Tervo, Tohmajärvi, Toholampi, Toivakka, Tyrnävä, Töysä, Uurainen, Varpaisjärvi, Vesanto, Vetil, Vieremä, Vihanti, Viitasaari, Vimpeli, Virdois, Ylivieska, Ylöjärvi 8) och Äänekoski.

Region C2 norra

Ilomants, Juuka, Kajana, Lieksa, Nurmes, Paltamo, Rautavaara, Ristijärvi, Sotkamo, Vaala och Valtimo.

Region C3

P1

Haukipudas, Kiiminki, Uleåborg och Utajärvi.

P2

Hyrynsalmi, Ii, Karlö, Kemi, Keminmaa, Kuhmo, Simo, Tervola, Torneå och Yli-Ii.

P3

Kemijärvi, Pello, Pudasjärvi, Puolanka, Ranua, Rovaniemi, Suomussalmi, Taivalkoski och Övertorneå.

P4

Kuusamo och Posio.

Region C4

P4

Kittilä 9) , Kolari, Pelkosenniemi, Salla, Savukoski och Sodankylä 10) .

P5

Enare, Enontekis, Muonio och Utsjoki.

Skärgården i region C1 och C2

De delområden i följande kommuner i region C1 och C2 som bestäms särskilt genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet:

Region C1

Enonkoski, Hankasalmi, Heinävesi, Jorois, Jyväskylä, Kerimäki, Kesälahti, Kuopio, Leppävirta, Liperi, Malax, Mänttä-Vilppula, Nyslott, Punkaharju, Puumala, Rantasalmi, Ristiina, Ruovesi, S:t Michel, Sulkava, Suomenniemi, Suonenjoki, Taipalsaari och Varkaus.

Region C2

Hirvensalmi, Joutsa, Juankoski, Kangasniemi, Kannonkoski, Karttula, Keuruu, Kiuruvesi, Kivijärvi, Kontiolahti, Lapinlahti, Luhanka, Nilsiä, Pertunmaa, Pielavesi, Polvijärvi, Rautalampi, Saarijärvi, Tervo, Vesanto, Vieremä, Virdois och Äänekoski.

1) Frånsett före detta Pyhäselkä kommun, som hör till område C2 och före detta Eno, Kiihtelysvaara och Tuupovaara kommuner, som hör till område C2 norra.

2) Endast före detta Jämsänkoski och Kuorevesi kommun.

3) Frånsett före detta Kortesjärvi kommun, som hör till område C2.

4) Frånsett Björköby och Replot, som hör till område C2 norra.

5) Frånsett före detta Peräseinäjoki kommun, som hör till område C2.

6) Frånsett områdena utanför fastlandet, som hör till område C2 norra.

7) Frånsett de delar av Oulunsalo kommun som ligger inom före detta Ylikiiminki kommuns gränser och som hör till område C3 P1.

8) Endast före detta Kuru kommun.

9) Frånsett det område som har i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3733/514/96 av den 10 juli 1996 godkänts höra till området P5.

10) Frånsett det område som har i jord- och skogsbruksministeriets beslut nr 3039/514/95 av den 9 augusti 1995 godkänts höra till området P5.

Bilaga 2

BEGRÄNSNINGAR I FRÅGA OM MAXIMIANTAL, MAXIMIAREAL OCH MAXIMIBELOPP ENLIGT KOMMISSIONENS BESLUT 2002/404/EG (ÄNDR. K(2005)122)

djurenheter (de)/

stödbelopp

hektar (ha)/ton

(miljoner euro)

Mjölk

1 776 765 ton

225,22

Nötkreatur

167 274 de

91,17

Tackor och hongetter

5 886 de

3,50

Hästar

6 000 de

2,52

Sockerbeta

3 750 ha

1,34

Stärkelsepotatis

6 580 ha

1,24

Spannmåls- och andra jordbruksgrödor 1)

557 700 ha

15,14

Växthusproduktion

202,9 ha

Frilandsgrönsaker och äpplen

2 095 ha

0,90

Lagerstöd

2,86

Allmänt hektarstöd 2)

846 812 ha

27,87

Stöd till unga odlare

16,66

1) Innehåller allmänt hektarstöd samt nordligt stöd för spannmåls- och andra jordbruksgrödor.

2) För andra stödberättiga växter än spannmåls- och andra jordbruksgrödor.

Bilaga 3

REGIONALA BEGRÄNSNINGAR I FRÅGA OM MAXIMIANTAL, MAXIMIAREAL OCH MAXIMIBELOPP ENLIGT KOMMISSIONENS BESLUT 2002/404/EG (ÄNDR. K(2005)122)

djurenheter/hektar/ton

C1

C2

C2p C3

C4

Mjölk

517 525

952 108

107 597

175 126

24 409

Nötkreatur

52 984

87 412

9 928

15 264

1 686

Tackor och hongetter

2 027

2 116

540

827

376

Hästar

2 400

2 800

340

390

70

Sockerbeta

3 230

520

-

-

-

Stärkelsepotatis

4 490

2 090

-

-

-

Spannmåls- och andra jordbruksgrödor 1)

286 780

237 500

20 720

12 600

100

Växthusproduktion

143

49

3,7

6,3

1,2

Frilandsgrönsaker och

1 290

683

52

68

2

äpplen

Allmänt hektarstöd 2)

239 322

405 546

60 868

121 464

19 612

stödbelopp, miljoner euro

C1

C2

C2p C3

C4

Mjölk

58,94

110,25

14,38

35,15

6,50

Nötkreatur

26,16

44,52

5,84

12,92

1,74

Tackor och hongetter

0,94

1,00

0,29

0,79

0,47

Hästar

1,01

1,18

0,14

0,16

0,03

Sockerbeta

1,14

0,20

-

-

-

Stärkelsepotatis

0,80

0,45

Spannmåls- och andra jordbruksgrödor 1)

4,07

9,43

0,75

0,88

0,01

Frilandsgrönsaker och äpplen

0,54

0,31

0,02

0,03

-

Allmänt hektarstöd 2)

-

14,55

2,18

8,44

2,68

1) Innehåller allmänt hektarstöd samt nordligt stöd för spannmåls- och andra jordbruksgrödor.

5) För andra stödberättiga växter än spannmåls- och andra jordbruksgrödor.

Bilaga 4

OMRÄKNINGSKOEFFICIENT FÖR DJURENHETER

Djurenhet = de

de

Dikor

1

Dikokvigor, över 2 år

1

Dikokvigor 8 mån.―2 år

0,6

Tjurar och stutar över 2 år

1

Tjurar och stutar 6 mån.―2 år

0,6

Tackor

0,15

Hongetter

0,48

Hästar

- avelsston (hästar och ponnyer)

1

- finska hästar, minst 1 år

0,85

- 1―3 år gamla övriga hästar och ponnyer

0,6

Till början av sidan