339/2008

Jordbrukaren skall med tanke på planering och uppföljning av odlingen göra en markkartering av de åkrar på lägenheten som odlas. Markkartering behöver inte göras i fråga om åkrar som inte odlas, icke odlade åkrar som sköts och trädesåkrar som inte gödslas. Markkartering behöver inte göras i fråga om sådana på åker belägna specialstödsavtalsarealer för vilka stöd för basåtgärder inte betalas. Prov måste dock tas av icke odlade åkrar och trädesåkrar samt nya åkrar som kommer i jordbrukarens besittning under den vegetationsperiod då odlingen inleds. En ny markkartering måste göras när fem år har förflutit sedan föregående provtagning.

Jordbrukaren ska mäta mängden lösligt kväve på våren före vårgödslingen och under vegetationsperioden före tillskottsgödslingarna. För varje jordbruksskifte utförs en separat analys. Om mängden lösligt kväve i marken överstiger 20 kg per hektar före vårgödslingen ska den andel som överstiger 20 kg dras av från den årliga kvävegivan för skiftet. Minskningen görs utgående från gödslingsvillkoren enligt 4 kap. som gårdsbruksenheten följer. Jordbrukaren kan analysera eller låta analysera mängden lösligt kväve med hjälp av en metod för snabbestämning, en så kallad kväveportfölj, eller beställa en laboratorieanalys av mängden lösligt kväve. Med metoden för snabbmätning avses den utrustning som är avsedd för analys av mängden vattenlösligt kväve i åkermarken och vars analysresultat visar mängden vattenlösligt kväve i åkermarken i kilogram per hektar. Laboratorieanalysen ska utföras vid ett laboratorium som har specialiserat sig på kväveanalyser. Mätresultaten ska föras in i de skiftesvisa anteckningar som avses i 4 §.

Metoderna för hantering av avrinningsvatten är reglerbar dränering, reglerbar underbevattning och återanvändning av avrinningsvatten. Över åtgärder som utförs ska föras skötseldagbok, i vilken ska antecknas de åtgärder i anslutning till reglering, skötsel och underhåll som utförts.

Åkerskiften som ingår i avtalet får inte gödslas eller behandlas med bekämpningsmedel och växttäcket ska bibehållas på åkerskiftena året om. För att sänka fosforhalten i marken ska växtligheten föras bort från de åkerskiften som ingår i avtalet. Hö ska föras bort från skiftet minst en gång under vegetationsperioden, vallväxtlighet två gånger. Vid slåtter ska naturens mångfald beaktas så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte störs. Därför får slåtter inte utföras så att man går runt skiftet från kanterna in mot centrum. Betesgång kan i enskilda fall godkännas som skötselmetod på ett åkerskifte som ingår i avtalet, om inga vattenvårdshinder föreligger. Då ska åkern vara gräs- och vallbevuxen året om och skiftet ska vid behov gärdas in på den sida som gränsar mot vatten. För att trygga växtlighetens tidiga utveckling i samband med den första sådden av vall- eller gräsväxtlighet är det tillåtet att använda högst 50 kg kväve per hektar. För uppföljning av ändringar i fosforsituationen ska en markkartering utföras med minst tre års intervaller. Minst ett prov per påbörjad hektar åker ska tas.

På åkerskiften som ingår i avtalet är det tillåtet att odla fleråriga gräs- och vallväxter. Utsädesblandningen får innehålla högst 20 procent frön av kvävefixerande växter. Växtligheten får inte förnyas genom bearbetning under avtalsperioden, men vallväxtligheten kan förnyas utan bearbetning, genom direktsådd. Flyghavre inom ett område som ingår i avtalet ska bekämpas i enlighet med en bekämpningsplan för flyghavre med hjälp av växtskyddsmedel eller mekaniskt.

Jordbrukaren ska utarbeta en separat plan för genomförandet av åtgärderna. Genomförandet av åtgärderna ska föras in i de skiftesvisa anteckningar som avses i 4 §.

Flytgödsel eller urin ska spridas ut med utrustning som skär en skåra i åkerns yta och låter flytgödseln eller urinen rinna in i skåran eller sprutar in den dit. Det är också godtagbart att använda myllningsutrustning som är kopplad till en enhet som sprider ut flytgödsel eller urin.

På avtalsområdet ska vall- och gräsväxter odlas under hela avtalsperioden. Vall- eller gräsväxtlighet kan anläggas med eller utan skyddsväxt under den växtperiod som föregår ingåendet av avtalet eller så kan den anläggas under det första avtalsåret. Växtligheten får inte förnyas genom bearbetning under avtalsperioden. Vallväxtligheten kan dock förnyas utan bearbetning, genom direktsådd.

Växtligheten ska bärgas årligen och den får användas. Vid slåtter ska naturens mångfald beaktas så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte störs. Därför får slåtter inte utföras så att man går runt skiftet från kanterna in mot centrum. Betesgång på avtalsområdet är tillåtet, men då ska man se till att åkern behåller sitt växttäcke. Vid gödsling ska begränsningar med anledning av jordbrukarens förbindelse gällande miljöstöd och eventuella avtal som avses i 39 § iakttas. Vid fosforutjämning kan endast en två år lång utjämningsperiod tillämpas.

Utbildning i aktuella växtskyddsfrågor i anslutning till minimikraven för miljöstöd för jordbruket, nedan växtskyddsutbildning, kan arrangeras av enskilda, företag, föreningar, sammanslutningar, läroanstalter, rådgivningsorganisationer och motsvarande. Växtskyddsutbildningen godkänns av den TE-central inom vars område utbildningen arrangeras. I enskilda fall kan växtskyddsutbildningen godkännas också av den TE-central inom vars verksamhetsområde de jordbrukare som utbildningen är riktad till finns.

För en utbildningsdag ska namnges en huvudansvarig utbildare. Alla utbildare ska ha utbildning på minst institutnivå eller yrkeshögskolenivå inom naturbruk eller miljöbranschen eller någon annan utbildning som TE-centralen godkänner som tillräcklig med hänsyn till det ämne som ska behandlas.

Utbildningsarrangören ska ge jordbrukaren ett intyg över deltagandet i utbildningen. Av intyget ska framgå tidpunkt, längd och innehåll för utbildningsdagen samt uppgift om att det har varit fråga om en av TE-centralen godkänd utbildning som uppfyller minimikraven för miljöstöd.