Statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Ursprunglig publikation
- Häfte 155/2006 (Publicerad 1.12.2006)
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från miljöministeriet, föreskrivs med stöd av 10, 20 och 26 § i lagen av den 30 december 2004 om vattenvårdsförvaltningen (1299/2004):
1 kap.Allmänna bestämmelser
1 §Syfte
I denna förordning föreskrivs om de utredningar som skall ingå i förvaltningsplanen, om bedömningen och övervakningen av vattnens status samt om upprättandet av förvaltningsplanen.
2 §Förvaltningsplansperiod
Förvaltningsplanen enligt 11 § i lagen om vattenvårdsförvaltningen (1299/2004), nedan vattenförvaltningslagen, skall upprättas för sex år i sänder. De första förvaltningsplanerna skall beredas så att statsrådet kan godkänna dem senast den 21 december 2009.
2 kap.Utredningar inom vattenförvaltningsområdena
3 §Karakterisering av yt- och grundvatten
De regionala miljöcentralerna skall identifiera läget och gränserna för ytvattnen och grundvattenområdena inom sina respektive verksamhetsområden samt de grundvattenområden av vilka ytvattenekosystem och terrestra ekosystem är direkt beroende.
Vid karakteriseringen, i kompletterande utredningar samt vid bedömningen och övervakningen av vattnens status kan likartade ytvatten och grundvatten sammanföras i grupper.
4 §Särskilda områden
De regionala miljöcentralerna skall sammanställa uppgifter om följande områden som befinner sig inom det egna verksamhetsområdet:
områden, från vilka tas eller avses tas mer än i genomsnitt 10 kubikmeter hushållsvatten per dygn eller för fler än femtio personers behov,
områden som enligt gemenskapens lagstiftning definieras som badvatten och
områden som ingår i nätverket Natura 2000 och där det för skyddet av en livsmiljö eller en art är viktigt att bevara eller förbättra vattnets status.
5 §Konstgjorda och kraftigt modifierade ytvatten
Enligt 22 § i vattenförvaltningslagen kan som konstgjord ytvattenförekomst i förvaltningsplanen benämnas en konstgjord sjö och kanal som har anlagts på land och som kraftigt modifierad ytvattenförekomst en ytvattenförekomst som genom byggande eller reglering eller på annat sätt har modifierats och i vilken det inte längre råder ursprungliga hydromorfologiska förhållanden.
6 §Verksamhet med inverkan på yt- och grundvatten
De regionala miljöcentralerna skall inom sina respektive verksamhetsområden samla in uppgifter om mänsklig verksamhet med väsentlig inverkan på yt- och grundvattnets status. Sådana är uppgifter om
punktbelastning och diffus belastning från bebyggelse, industri, jord- och skogsbruk samt övrig näringsverksamhet,
mängden vatten som tas ut för bebyggelsens, industrins samt jord- och skogsbrukets behov och för övriga behov samt för bildningen av konstgjort grundvatten,
byggande och vattenreglering med inverkan på ytvattnets status samt
annan verksamhet som påverkar vattnens status.
7 §Bedömning av inverkan samt kompletterande utredningar
De regionala miljöcentralerna skall utifrån uppgifterna enligt 6 § samt uppgifterna om vattnens status klarlägga de yt- och grundvattenförekomster där de miljömål som nämns i 21 § i vattenförvaltningslagen eventuellt inte kan nås. Om bedömningen är att miljömålen eventuellt inte kan uppnås, skall de regionala miljöcentralerna göra kompletterande utredningar till grund för upprättandet av övervaknings- och åtgärdsprogrammen för yt- och grundvattnen.
Uppgifterna sammanställs utifrån den övervakning av vattnen som utförs av statens och kommunernas olika myndigheter och instanser samt av instanser som erbjuder offentliga tjänster, samt utifrån den kontroll och de utredningar verksamhetsutövarna gör enligt någon annan lag.
8 §Ekonomisk analys av vattenanvändningen
I den ekonomiska analysen av vattenanvändningen skall ges en bedömning av den ekonomiska betydelsen av sätten att utnyttja vattnet, långsiktiga prognoser för vattenförsörjningen och vattenbehovet, en ekonomisk analys av vattentjänsterna samt de mest kostnadseffektiva kombinationerna i fråga om vattenanvändningen med tanke på åtgärdsprogrammen.
Den ekonomiska analysen av vattentjänsterna skall innehålla kalkyler om beaktandet av principen om kostnadstäckning inom vattentjänsterna.
Miljöministeriet leder i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet de regionala miljöcentralerna och Finlands miljöcentral vid upprättandet av den ekonomiska analysen av vattenanvändningen.
3 kap.Bedömning av yt- och grundvattnets status
9 §Definitioner
I detta kapitel avses vid klassificeringen av ytvattnets ekologiska status med
biologiska faktorer växtplankton, påväxtalger, makroalger, övrig vattenvegetation, bottenfauna och fiskfauna,
hydromorfologiska faktorer flödesförhållanden, uppehållstid, vattenstånd, djupförhållanden, bottnens och strandzonens struktur samt förbindelse med grundvattnet,
fysikalisk-kemiska faktorer siktdjup, temperaturförhållanden, syreförhållanden, salthalt, försurningsstatus, näringsförhållanden samt nationellt utvalda för vattenmiljön skadliga ämnen,
referensförhållanden sådana värden på de i punkterna 1―3 nämnda faktorerna som helt eller nästan helt motsvarar opåverkade ekologiska förhållanden,
ekologisk kvalitetskvot avvikelsen från referensförhållandena för de biologiska faktorer som indikerar ekologisk status.
Faktorerna enligt punkterna 1―3 i å-, älv-, sjö- och kustvatten presenteras närmare i bilaga 1.
10 §Indelning i ytvattentyper och ytvattentypernas referensförhållanden
För klassificeringen av ytvattnens ekologiska status skall de regionala miljöcentralerna indela till sina naturliga förhållanden likartade ytvatten i typerna åar och älvar, sjöar och kustvatten enligt de faktorer som presenteras i bilaga 2.
Konstgjorda och kraftigt modifierade ytvatten hänförs till den ytvattentyp som närmast motsvarar deras karaktäristika.
Ytvattnen i ett sjösystem kan granskas som en helhet utifrån de sjölika dragen i åar och älvar och de å- och älvlika dragen i sjöar.
För varje ytvattentyp anges referensförhållandena enligt de definitioner på hög status som ges i bilaga 1.
11 §Bedömning av vattnens status
Enligt 8 § i vattenförvaltningslagen skall de regionala miljöcentralerna klassificera yt- och grundvattnen inom sina respektive verksamhetsområden för upprättandet av förvaltningsplanen.
Arbetskrafts- och näringscentralens fiskerienhet samt vilt- och fiskeriforskningsinstitutet tillställer de regionala miljöcentralerna den information om fiskbeståndet som behövs vid klassificeringen.
12 §Klassificering av ytvattnets ekologiska status
Ytvattnets ekologiska status klassificeras som hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig genom att vattnets status jämförs med referensförhållandena med tillämpning av definitionerna i bilaga 1. Statusen för konstgjorda och kraftigt modifierade ytvatten klassificeras på motsvarande sätt som god, måttlig, otillfredsställande eller dålig i förhållande till maximal ekologisk potential.
Klassificeringen görs med hjälp av de biologiska faktorerna och med stöd av de hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska faktorerna. Klassificeringen från hög till dålig anges som ekologisk kvalitetskvot på skalan 1–0.
Ytvattnets ekologiska status klassificeras som högst måttlig, om miljökvalitetsnormen för ett sådant nationellt utvalt för vattenmiljön skadligt ämne som anges i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006) har överskridits.
13 §Klassificering av ytvattnets kemiska status
Ytvattnets kemiska status klassificeras som god om miljökvalitetsnormen inte har överskridits för något av de på gemenskapsnivå fastställda för vattenmiljön farliga eller skadliga ämnen som anges i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön.
14 §Klassificering av grundvattnets kvantitativa och kemiska status
Grundvattnen klassificeras i god eller dålig status utifrån kemisk och kvantitativ status enligt den status som är sämst.
Grundvattnets kvantitativa status klassificeras som god, om
det genomsnittliga årliga vattenuttaget inte överskrider bildningen av nytt grundvatten och
grundvattennivån inte sjunker varaktigt till följd av mänsklig verksamhet.
Grundvattnets kemiska status klassificeras som god, om den uppfyller de krav som ställs i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område och punkten 2.3.2 i direktivets bilaga V.
4 kap.Övervakningsprogram för vattenförvaltningsområdena
15 §Övervakningsprogram
De regionala miljöcentralerna skall identifiera behovet av övervakning av yt- och grundvattnen inom sina respektive verksamhetsområden utifrån det som föreskrivs i 16―20 §. Varje miljöcentral skall inom sitt verksamhetsområde upprätta ett övervakningsprogram, som i tillämpliga delar sammanlänkar den övervakning som anordnas av myndigheterna och den kontroll som görs av verksamhetsutövarna enligt någon annan lag. I övervakningsprogrammet skall anges nödvändiga övervakningsstationer och övervakningsområden, de faktorer som skall övervakas samt övervakningsfrekvensen.
De regionala miljöcentralerna avgör i samråd med arbetskrafts- och näringscentralens fiskerienhet behovet av övervakning av fiskbeståndet.
16 §Övervakning
Inom samtliga vattenförvaltningsområden skall en regelbunden övervakning av yt- och grundvattnens status anordnas för verifiering av bedömningen av inverkan av den verksamhet som avses i 6 §, för planering av övervakningsprogram samt för utredning av långsiktiga förändringar i naturliga förhållanden och långsiktiga verkningar till följd av omfattande mänsklig verksamhet ( kontrollerande övervakning).
Om något miljömål eventuellt inte kan nås, skall övervakningen ordnas så att vattnens status och effekterna av åtgärdsprogrammets åtgärder kan klarläggas ( operativ övervakning ).
Om orsaken till varför miljömålen inte kan nås är okänd eller om detta har en plötslig orsak, skall omfattningen och konsekvenserna av vattnets försämrade status klarläggas och läggas till grund för åtgärdsprogrammet ( undersökande övervakning ).
17 §Övervakningsstationer och övervakningsområden i ytvatten
Övervakningsstationerna eller övervakningsområdena i övervakningsprogrammen skall vara tillräckligt många för att ytvattnens status skall kunna bedömas i sin helhet och en klassificering av ytvattnen vara möjlig.
Enligt bedömning av respektive miljöcentral placeras övervakningsstationer eller övervakningsområden för kontrollerande övervakning i ytvattnen enligt punkt A i bilaga 3.
Övervakningsstationer eller övervakningsområden för operativ övervakning placeras i ytvattnen enligt punkt B i bilaga 3.
18 §Val av faktorer som skall övervakas i ytvatten
Den kontrollerande övervakningen i ytvatten skall inriktas på parametrarna för de biologiska, hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska faktorerna. Den operativa övervakningen i ytvatten skall inriktas på sådana parametrar för de biologiska, hydromorfologiska eller fysikalisk-kemiska faktorerna som indikerar förorening eller förändring.
19 § Frekvens för övervakning i ytvatten
Tidpunkten och frekvensen för övervakningen skall väljas så att en godtagbar tillförlitlighet och noggrannhet uppnås.
Den kontrollerande övervakningen skall ordnas under minst ett år under respektive förvaltningsplansperiod. De parametrar som indikerar biologiska och hydromorfologiska faktorer skall följas upp minst en gång. De parametrar som indikerar fysikalisk-kemiska faktorer skall följas upp enligt bilaga 4, om inte annat framgår av teknisk kunskap och expertutlåtanden.
Den kontrollerande övervakningen kan ordnas var tredje förvaltningsplansperiod, om
tidigare övervakning har visat att ytvattnets status är minst god och uppskattas bestå eller förbättras och
inga väsentliga förändringar har skett i den inverkan verksamheten enligt 6 § har på ytvattnets status.
Den operativa övervakningen anordnas för biologiska, hydromorfologiska eller fysikalisk-kemiska faktorer enligt anvisningarna i bilaga 4. Ändringar i övervakningen kan göras under en förvaltningsplansperiod, om den verksamhet som förorenar eller skadligt förändrar ytvattnet upphör eller om verksamhetens förorenande eller skadliga inverkan på vattnets status inte annars längre kan anses vara betydande.
20 §Stationer och frekvens för övervakning av grundvatten
Övervakningsprogrammet skall omfatta tillräckligt många övervakningsstationer för att grundvattnets kvalitet och nivå samt deras naturliga variation eller variation till följd av mänsklig verksamhet skall kunna uppskattas tillförlitligt.
Om god status för grundvattnet eventuellt inte kan nås, skall övervakningsstationerna och övervakningsfrekvensen väljas så att det kan utredas hur vattenuttaget, någon annan mänsklig verksamhet eller utflödet av grundvatten påverkar grundvattnets status.
21 §Kvalitetskrav för övervakningen
Vid övervakningen av yt- och grundvattnet skall metoder enligt SFS-, EN- och ISO-standarderna eller metoder med samma noggrannhet och tillförlitlighet tillämpas.
5 kap.Upprättande av förvaltningsplan
22 §Beredning av förvaltningsplan
De regionala miljöcentralerna skall inom sina respektive verksamhetsområden se till att nödvändiga utredningar görs och att åtgärdsprogrammen enligt 12 § i vattenförvaltningslagen upprättas för utarbetandet av förvaltningsplanen. Vid beredningen skall den tidtabell och det arbetsprogram som gäller för upprättandet av förvaltningsplanen enligt 13 § i vattenförvaltningslagen beaktas, liksom även de förslag och ställningstaganden som lämnas av den samarbetsgrupp som nämns i 14 § i samma lag.
Den samordnande regionala miljöcentralen sammanställer de utredningar som har gjorts inom vattenförvaltningsområdet, sammandraget av åtgärdsprogrammen samt övervakningsprogrammen till ett utkast till förvaltningsplan som den underställer den styrgrupp som avses i 14 § i vattenförvaltningslagen.
23 §Uppgifter i förvaltningsplanen
Utöver vad som föreskrivs i 11 § i vattenförvaltningslagen skall de uppgifter som räknas upp i bilaga 5 ingå i förvaltningsplanen.
Dessutom skall det av förvaltningsplanen framgå hur samarbetsgruppens förslag enligt 4 § 1 punkten och dess ställningstaganden enligt 4 § 3 punkten i statsrådets förordning om vattenförvaltningsområden (1303/2004) har inverkat på innehållet i förvaltningsplanen.
24 §Uppgifter i förvaltningsplanen om vattenvårdens grundläggande åtgärder
De i 12 § i vattenförvaltningslagen avsedda grundläggande åtgärderna inom vattenvården är
åtgärder för kontroll av utsläpp samt för skydd av vatten,
förhandskontroll av uttag av grund- och ytvatten, bildande av konstgjort grundvatten och uppdämning av ytvatten,
redogörelse över hur vattenanvändarna bidrar till att täcka kostnaderna för vattenanvändningen,
förhandskontroll av reglering av och byggande i sjöar och vattendrag samt planering med inverkan på vattnens eftersträvade ekologiska status och
åtgärder för kontroll av ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön.
Lagstiftningen om de grundläggande åtgärderna finns angiven i punkt a i bilaga 6.
25 §Uppgifter i förvaltningsplanen om vattenvårdens kompletterande åtgärder
De i 12 § i vattenförvaltningslagen avsedda kompletterande åtgärderna inom vattenvården finns upptagna i punkt b i bilaga 6.
6 kap.Särskilda bestämmelser
26 §Översyn av utredningarna
De i denna förordning avsedda utredningar som skall göras inom respektive vattenförvaltningsområde samt bedömningarna av yt- och grundvattnets status och övervakningen av dessa kan i nödvändig omfattning ses över inför följande förvaltningsplansperiod.
27 §Information
De beredningshandlingar som avses i 13 § i vattenförvaltningslagen skall hållas framlagda i respektive kommuner och allmänheten skall beredas möjlighet att framföra sin åsikt om dem under sex månader från det att handlingarna lades fram.
28 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 december 2006.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
De första övervakningsprogrammen enligt 15 § skall upprättas senast den 22 december 2006.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (32000L0060); EGT nr L 327, 22.12.2000, s. 1―73
Helsingfors den 30 november 2006
Miljöminister Jan-Erik EnestamRegeringssekreterare Satu Räsänen
Bilaga 1
Definitioner som skall tillämpas vid klassificering av ytvattnets ekologiska status
1. Biologiska faktorer
Hög status (1) | God status (1) | Måttlig status (1) | |
Biologisk faktor | Definition | Definition | Definition |
Växtplankton (sjöar och kustvatten) | Artsammansättningen och individtätheten motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | Små förändringar i artsammansättningen och individtätheten jämfört med typspecifika samhällen. | Artsammansättningen och individtätheten avviker måttlig från typspecifika samhällen. |
Växtplanktons medelbiomassa motsvarar helt de typspecifika fysikalisk-kemiska förhållandena och inverkar inte väsentlig på det typspecifika siktdjupet. | Biomassan har förändrats något jämfört med typspecifika förhållanden. | I sjöar har biomassan förändrats måttlig och kan leda till betydande, oönskade förändringar i andra biologiska faktorer och i vattnets eller sedimentets fysikalisk-kemiska kvalitet. | |
Algblomningarnas frekvens och intensitet överensstämmer med de typspecifika fysikalisk-kemiska förhållandena. | Dessa förändringar tyder inte på sådan ökad algtillväxt som i sjöar leder till oönskade förändringar i vattenbiotan eller i vattnets eller sedimentets fysikalisk-kemiska kvalitet, elleri i kustvattnen i biotan eller vattenkvaliteten. | I kustvattnen överskrider algbiomassan väsentligt de typspecifika gränsvärdena och kan inverka på övriga biologiska faktorer. | |
En lätt ökning i algblomningsfrekvens en och -intensiteten kan förekomma jämfört med typspecifika förhållanden. | En måttlig ökning i algblomningsfrekvensen och -intensiteten kan förekomma. Långvariga blomningar kan förekomma under sommarmånaderna. | ||
Makrofyter och påväxtalger (åar, älvar och sjöar) | Artsammansättningen motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | Små förändringar i artsammansättningen och individtätheten hos makrofyter och påväxtalger jämfört med typspecifika förhållanden. Dessa förändringar tyder inte på sådan ökad tillväxt av påväxtalger eller högre växter som leder till oönskade förändringar i vattenbiotan eller i vattnets och sedimentets fysikalisk-kemiska kvalitet. | Makrofyternas och påväxtalgernas artsammansättning avviker måttlig från de typspecifika samhällena och är väsentligt mer påverkad än vid god status. |
Inga förändringar i den genomsnittliga individtätheten hos makrofyter och påväxtalger kan noteras. | Påväxtalgsamhället är inte i ogynnsam grad påverkat av bakteriemattor till följd av mänsklig verksamhet. | Måttliga förändringar i den genomsnittliga individtätheten hos makrofyter och påväxtalger kan noteras. | |
Påväxtalgsamhället har påverkats eller delvis utslagits av bakteriemattor till följd av mänsklig verksamhet. | |||
Bottenfauna (åar, älvar och sjöar) | Artsammansättningen och individtätheten samt förhållandet mellan förändringskänsliga och icke- förändringskänsliga arter motsvarar helt eller nästan helt typspecifika opåverkade förhållanden. | Artsammansättningen och individtätheten, förhållandet mellan förändringskänsliga och icke- förändringkänsliga arter samt artrikedomen uppvisar små förändringar jämfört med typspecifika opåverkade förhållanden. | Artsammansättningen och individtätheten avviker måttligt från de typspecifika samhällena. |
Artrikedomen uppvisar inte tecken på förändringar jämfört med opåverkade förhållanden. | Viktiga typspecifika artgrupper saknas. | ||
Förhållandet mellan förändringskänsliga och icke förändringskänsliga arter samt artrikedomen ligger väsentligt under den typspecifika nivån och är väsentligt lägre än vid god status. | |||
Bottenfauna (kustvatten) | Artrikedomen och individtätheten varierar inom sådana gränser som vanligtvis förknippas med opåverkade förhållanden. | Artrikedomen och individtätheten har förändrats något jämfört med typspecifika förhållen. | Artrikedomen och individtätheten har förändrats måttligt jämfört med typspecifika förhållanden. |
Alla förändringskänsliga arter som är typiska för opåverkade förhållanden förekommer. | Det flesta typspecifika förändringskänsliga arter förekommer. | Många typspecifika förändringskänsliga arter saknas. | |
Fiskfauna (åar, älvar och sjöar) | Artsammansättningen och individtätheten motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | Små förändringar i artsammansättningen och individtätheten jämfört med de typspecifika samhällena till följd av påverkan genom mänsklig verksamhet på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska faktorer. | Artsammansättningen och individtätheten avviker måttligt från de typspecifika samhällena till följd av påverkan genom mänsklig verksamhet på de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska faktorerna. |
Alla typspecifika förändringkänsliga arter förekommer. | Fiskfaunas åldersstruktur uppvisar tecken på förändring till följd av påverkan genom mänsklig verksamhet på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska faktorerna samt uppvisar i vissa fall tecken på störningar av en sådan omfattning i en enskild fiskarts fortplantning eller individutveckling att vissa åldersgrupper kan saknas helt. | Fiskfaunans åldersstruktur uppvisar betydande förändringar till följd av påverkan genom mänsklig verksamhet på de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska faktorerna. En måttlig andel av de typspecifika arterna saknas eller förekommer i mycket liten utsträckning. | |
Fiskfaunas åldersstruktur uppvisar få tecken på förändring till följd av mänsklig verksamhet, och inga tecken på störningar i någon fiskarts fortplantning eller individutveckling förekommer. | |||
Makroalger och gömfröiga växter (kustvattnen) | Alla förändringskänsliga typspecifika arter av makroalger och gömfröiga växter förekommer. | De flesta förändringskänsliga typspecifika arter av makroalger och gömfröiga växter förekommer. | Ett måttligt antal förändringskänsliga typspecifika arter av makroalger och gömfröiga växter saknas. |
Makroalgernas täckningsgrad och de gömfröiga växternas individtäthet motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | Små förändringar i makroalgernas täckningsgrad och de gömfröiga växternas individtäthet. | Makroalgernas täckningsgrad och de gömfröiga växternas individtäthet har förändrats måttligt. Detta kan leda till oönskade förändringar i vattenbiotan. | |
Biologiska faktorer (konstgjort eller kraftigt modifierat ytvatten) | Värdena för de relevanta biologiska faktorerna motsvarar så långt det är möjligt de värden som gäller för den närmast jämförbara ytvattentypen, med beaktande av fysiska förhållanden som beror på vattenförekomstens konstgjorda och kraftigt modifierade karaktäristika. | Små förändringar i värdena för de relevanta biologiska faktorerna jämfört med de värden som föreligger vid maximal ekologisk potential. | Måttliga förändringar i värdena för de relevanta biologiska faktorerna jämfört med de värden som föreligger vid maximal ekologisk potential. |
Dessa värden är väsentligt mer förändrade än de som föreligger vid goda ekologiska förhållanden. |
2. Hydromorfologiska faktorer
Hög status (1) | God status (1) | Måttlig status (1) | |
Hydromorfologisk faktor | Definition | Definition | Definition |
Hydrologisk regim (åar, älvar och sjöar) | Flödesvolymen och flödesdynamiken, i sjöar dessutom vattenståndet och uppehållstiden samt den därtill knutna förbindelsen med grundvattnet motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. |
Kontinuitet (åar, älvar) | Åns eller älvens kontinuitet har inte förändrats genom mänsklig verksamhet och den tillåter att vattenlevande organismer obehindrat kan vandra och sedimenttransport ske. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. |
Morfologiska faktorer (åar, älvar, sjöar och kustvatten) | Å- eller älvfårans form, variationer i bredd och djup, flödeshastigheter, bottnens beskaffenhet samt strandzonens struktur och förhållanden motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. |
Variationer i sjödjup, mängden bottensediment och bottnens struktur samt strandzonens struktur och förhållanden motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | |||
Variationer i kustvattendjupet samt bottnens struktur och beskaffenhet motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | |||
Hydromorfologisk faktor (konstgjort och kraftigt modifierat ytvatten) | De hydromorfologiska förhållandena uppvisar endast tecken på sådan påverkan på ytvattenförekomsten som är en följd av vattnets konstgjorda eller kraftigt modifierade karaktäristika, efter att alla de lindrande åtgärder som kan genomföras har genomförts för att säkerställa ett så nära uppnående av ett maximalt ekologiskt bestående förhållande som möjligt, särskilt i fråga om faunans vandring och lämpliga platser för förökning. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. |
3. Fysikalisk-kemiska faktorer
Hög status (1) | God status (1) | Måttlig status (1) | |
Fysikalisk-kemisk faktor | Definition | Definition | Definition |
Vattnets allmänna förhållanden (åar, älvar, sjöar, kustvatten samt kraftigt modifierade eller konstgjorda ytvatten) | Näringshalterna varierar inom sådana gränser som vanligtvis förknippas med opåverkade förhållanden. | Näringshalterna överskrider inte de nivåer som har fastställts för att säkra ett typspecifikt fungerande ekosystem, och för att uppnå värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. |
De fysikalisk-kemiska faktorerna i en å, älv, sjö och ett kustvatten motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | Temperaturen, syreförhållandena, pH-värdet, alkaliteten och salthalten i en å, älv eller sjö, i en sjö dessutom siktdjupet, och temperaturen, syreförhållanden och siktdjupet i ett kustvatten samt temperaturen och pH-värdet i ett konstgjort eller kraftigt modifierat ytvatten överskrider inte de gränser som har fastställts för att säkra ett typspecifikt, fungerande ekosystem, och för att uppnå värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna. | ||
Temperaturen, syreförhållanden, pH-värdet, alkaliteten och salthalten i en å, älv eller sjö, i en sjö dessutom siktdjupet, och temperaturen, syreförhållanden och siktdjupet i ett kustvatten uppvisar inte tecken på förändringar till följd av mänsklig verksamhet och varierar inom sådana gränser som vanligtvis förknippas med opåverkade förhållanden. | |||
De fysikalisk-kemiska faktorerna i konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvatten motsvarar helt eller nästan helt de opåverkade förhållanden som förknippas med den ytvattentyp som närmast motsvarar den aktuella ytvattenförekomsten. | |||
Temperaturen, syreförhållandena och pH-värdet i ett konstgjort eller kraftigt modifierat ytvatten avviker inte från de typiska värdena för opåverkade förhållanden i närmast motsvarade ytvattentyp. | |||
Särskilda syntetiska ämnen som förorenar vattnet (åar, älvar, sjöar, kustvatten samt konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvatten) | Koncentrationerna är nära noll och åtminstone lägre än vad som kan mätas med den mest avancerade analysteknik som är i allmänt bruk. | Koncentrationerna överskrider inte de miljökvalitetsnormer som har fastställts för nationellt utvalda ämnen som är skadliga för vattenmiljön. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. |
Särkskilda icke-syntetiska ämnen som förorenar vattnet (åar, älvar, sjöar, kustvatten samt konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvatten) | Koncentrationerna ligger inom sådana gränser som vanligtvis förknippas med opåverkade förhållanden. | Koncentrationerna överskrider inte de miljökvalitetsnormer som har fastställts för nationellt utvalda ämnen som är skadliga för vattenmiljön. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. |
I konstgjorda och kraftigt modifierande ytvatten ligger koncentrationerna inom sådana gränser som vanligtvis förknippas med opåverkade förhållanden i närmast motsvarande ytvattentyp. |
Som otillfredsställande klassificeras vatten i vilket det förekommer relativt stora avvikelser i de biologiska faktorernas värden, och i vilket biotan avsevärt avviker från den som vanligtvis förknippas med opåverkade förhållanden för den aktuella ytvattentypen.
Som dåligt klassificeras vatten i vilket det förekommer allvarliga avvikelser i de biologiska faktorernas värden, och i vilket en stor del av den biota saknas som vanligtvis förknippas med opåverkade förhållanden för den aktuella ytvattentypen.
(1) För konstgjorda eller kraftigt modifierade vattenförekomster anges på motsvarande sätt maximal ekologisk status, god ekologisk status och måttlig ekologisk status.
Bilaga 2
Faktorer vid indelning i ytvattentyper
Ytvattentyp | Faktor som används vid indelningen |
Åar, älvar | 1. storlek |
2. jordmån och berggrund: biogen, kvartshaltig, näringsrik eller kalkrik | |
3. höjd över havet | |
4. vattenarealens andel av avrinningsområdet | |
5. geografiskt läge | |
Sjöar | 1. storlek |
2. jordmån och berggrund: biogen, kvartshaltig, näringsrik eller kalkrik | |
3. höjd över havet | |
4. genomsnittligt vattendjup | |
5. uppehållstid | |
6. geografiskt läge | |
Kustvatten | 1. salthalt |
2. vågexponering | |
3. geografiskt läge | |
4. antalet isdagar |
Bilaga 3
Övervakningsstationer och övervakningsområden i ytvatten
A) Övervakningsstationer och övervakningsområden för bedömning av ytvattnens status i sin helhet:
1. Punkter i stora åar och älvar där avrinningsområdet är större än 2 500 km 2 och vattenflödet är betydande med avseende på hela vattenförvaltningsområdet.
2. Stora sjöar och konstgjorda sjöar vars vattenvolym är betydande med avseende på hela vattenförvaltningsområdet.
3. Betydande sjöar och vattendrag som sträcker sig över statsgränsen.
4. Stationer som har angetts i rådets beslut 77/795/EEG om ett gemensamt förfarande för utbyte av information.
5. Stationer som är nödvändiga för att uppskatta den föroreningsmängd som förs över statsgränsen och ut i havsmiljön.
B) Stationer för övervakning av ytvatten om miljömålen eventuellt inte kan nås:
1. I ytvatten med en betydande påverkan från punktkällor placeras ett tillräckligt antal övervakningsstationer eller övervakningsområden för att storleken och konsekvenserna av punktbelastningen skall kunna bedömas. Om ytvattnet utsätts för påverkan från flera punktkällor väljs punkterna för övervakningen så att den totala storleken och de sammanlagda konsekvenserna av punktbelastningen kan bedömas.
2. I ytvatten med en betydande diffus belastning placeras ett tillräckligt antal övervakningsstationer eller övervakningsområden för att storleken och konsekvenserna av den diffusa belastningen skall kunna bedömas. Platserna skall väljas så att de representerar den relativa andelen av diffus belastning och den därav föranledda risken att god status för ytvattnet inte nås.
3. I ytvatten som kan bli föremål för åtgärder som betydande förändrar ytvattnet placeras ett tillräckligt antal övervakningsstationer eller övervakningsområden för att förändringarnas omfattning och konsekvenserna skall kunna bedömas. Platserna eller områdena skall välja så att de visar de totala konsekvenserna av de hydromorfologiska förändringarna på ytvattnet.
Bilaga 4
Frekvens för övervakning av ytvatten
Faktor | Åar, älvar | Sjöar | Kustvatten |
Biologiska | |||
Växtplankton | 2 gånger/år | 2 gånger/år | 2 gånger/år |
Övrig vattenvegetation | 3 år | 3 år | 3 år |
Bottenfauna | 3 år | 3 år | 3 år |
Fiskfauna | 3 år | 3 år | |
Hydromorfologiska | |||
Kontinuitet | 6 år | ||
Hydrologi | kontinuerligt | 1 mån | |
Morfologi | 6 år | 6 år | 6 år |
Fysikalisk-kemiska | |||
Temperaturförhållanden | 4 gånger/år | 4 gånger/år | 4 gånger/år |
Syreförhållanden | 4 gånger/år | 4 gånger/år | 4 gånger/år |
Salthalt | 4 gånger/år | 4 gånger/år | 4 gånger/år |
Näringsförhållanden | 4 gånger/år | 4 gånger/år | 4 gånger/år |
Försurningsstatus | 4 gånger/år | 4 gånger/år | |
Nationellt utvalt ämne som är skadligt för vattenmiljön | 4 gånger/år | 4 gånger/år | 4 gånger/år |
På gemenskapsnivå utvalt ämne som är farligt och skadligt för vattenmiljön | 12 gånger/år | 12 gånger/år | 12 gånger/år |
Bilaga 5
Uppgifter i förvaltningsplanen:
1. En sammanfattning av karakteriseringen av yt- och grundvattnen inom vattenförvaltningsområdet, en angivelse av referensförhållandena för ytvattnen och en motivering för bortlämnandet av en biologisk faktor vid bedömningen av ekologisk statur för en ytvattentyp.
2. En sammanfattning av betydande verksamhet som belastar eller förändrar yt- eller grundvattenstatusen och påverkan genom annan mänsklig verksamhet samt inverkan av exceptionella förhållanden.
3. En karta över de särskilda områden som avses i 4 § samt uppgifter om den lagstiftning enligt vilken områdena har angetts.
4. Övervakningsstationerna eller -områdena som en karta. Resultaten från övervakningen av ytvattnets, grundvattnets och skyddsområdenas status som en karta. En bedömning av tillförlitligheten och noggrannheten hos de resultat som övervakningen har gett.
5. En förteckning över de uppställda miljömålen för ytvatten, grundvatten och skyddsområden, grunderna för eventuell tillämpning av 22―25 § i vattenförvaltningslagen samt övriga uppgifter som anknyter till måluppställningen.
6. En sammanfattning av den ekonomiska analysen av vattenanvändningen samt vattentjänsterna.
7. En sammanfattning av åtgärdsprogrammet eller åtgärdsprogrammen inklusive de medel med vilka de uppställda målen nås, en sammanfattning av åtgärder för exceptionella situationer samt en redogörelse över alternativa åtgärder och valet av dem.
8. En förteckning över vattenförvaltningsområdets noggrannare program och skötselplaner som gäller en del av ett avrinningsområde, vissa branscher, vissa omständigheter eller en ytvattentyp samt en sammanfattning av innehållet i dem.
9. En sammanfattning av de åtgärder genom vilka allmänheten har informerats och hörts, samt en redogörelse för de ställningstaganden som har framställts under beredningen samt för förhandlingarna mellan stater samt om hur dessa har inverkat på planens innehåll och valet av alternativ.
10. En förteckning över behöriga myndigheter som omfattar följande uppgifter:
i) den behöriga myndighetens namn och adress,
ii) vattenförvaltningsområdets geografiska område,
iii) den behöriga myndighetens rättsliga ställning,
iv) en utredning över samtliga behöriga myndigheters rättsliga och administrativa ansvar och uppgifter inom respektive vattenförvaltningsområde,
v) om en behörig myndighet verkar som koordinerande organ för andra behöriga myndigheter, en förteckning över myndigheterna i fråga samt en redogörelse om anordnandet av samarbete, och
vi) om vattenförvaltningsområdet ligger på fler än en medlemsstats territorium eller om det till området hör delar av stater som inte är medlemsstater, en utredning över de relationer som har skapats mellan institutionerna i syfte att säkerställa samarbetet.
11. Information om var och hur det bakgrundsmaterial och de backgrundsuppgifter som kungjordes när vattenförvaltningsplanen upprättades finns tillgängliga, samt denna information även om kontrolluppgifterna enligt tillstånd med stöd av miljöskyddslagen (86/2000) och vattenlagen (264/1961) samt om den detaljerade övervakningsinformation som har samlats in enligt övervakningsprogram.
12. Information motsvarande en miljörapport enligt lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheternas planer och program (200/2005).
I en förvaltningsplan som har setts över enlighet med 19 § i vattenförvaltningslagen skall dessutom följande uppgifter tas med:
13. En sammanfattning av alla förändringar eller uppdateringar som har gjorts sedan den förra förvaltningsplanen offentliggjordes, inklusive en sammanfattning av justeringar enligt 22―25 § i vattenförvaltningslagen.
14. En bedömning av hur uppfyllelsen av miljömålen framskrider, inklusive en kartframställning av resultaten från övervakningen under den tidsperiod som täcktes av föregående förvaltningsplan samt en utredning angående de miljömål som inte har nåtts.
15. En sammanfattning av genomförda åtgärder.
16. En sammanfattning av de temporära kompletterande åtgärder som har genomförts sedan den förra förvaltningsplanen för vattenförvaltningsområdet offentliggjordes.
17. En sammanfattning och en utredning av de åtgärder som ingick i den förra förvaltningsplanen, men som inte har genomförts.
Bilaga 6
a) Grundläggande åtgärder inom vattenvården
De grundläggande åtgärderna inom vattenvården ingår i följande författningar:
i) social- och hälsovårdsministeriets beslut om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av vattnet vid allmänna badstränder (292/1996)
ii) naturvårdslagen (1096/1996)
iii) skogslagen (1093/1996)
iv) social- och hälsovårdsministeriets förordning om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten (461/2000)
v) lag om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005)
vi) förordning om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999)
vii) lag om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994)
viii) statsrådets beslut om användning av slam från reningsverk inom jordbruket (282/1994)
ix) statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006)
x) lag om bekämpningsmedel (327/1969)
xi) statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000)
xii) miljöskyddslag (86/2000)
xiii) statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006)
xiv) vattenlag (264/1961)
xv) lag om vattentjänster (119/2001)
xvi) markanvändnings- och bygglag (132/1999)
xvii) hälsoskyddslag (763/1994)
xviii) havsskyddslag (1415/1994).
b) Kompletterande åtgärder inom vattenvården
Kompletterande åtgärder inom vattenvården kan utgöras av:
i) legislativa åtgärder
ii) administrativa åtgärder
iii) ekonomiska eller skattemässiga åtgärder
iv) miljöavtal
v) anvisningar om god miljöpraxis
vi) återställande och restaurering av våtmarker
vii) byggprojekt
viii) miljörestaureringsprojekt
ix) utbildningsprojekt
x) forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt samt
xi) andra relevanta åtgärder.