944/2002

När tillståndsvillkoren meddelas för sådana förbränningsanläggningar och gasturbiner vilkas bränsleeffekt är minst 50 megawatt skall möjligheten till kombinerad produktion av elenergi och värme beaktas, om detta är tekniskt och ekonomiskt genomförbart. Utgångspunkten för granskningen är energimarknadsläget och energidistributionssituationen.

I fråga om förbränningsanläggningar eller gasturbiner vilkas bränsleeffekt är minst 50 megawatt skall verksamhetsutövaren omedelbart göra en anmälan till den regionala miljöcentralen och den kommunala miljövårdsmyndigheten om utrustningen för rening av rökgaser fungerar dåligt eller havererar samt om störningar i tillgången på bränsle. Närmare bestämmelser om anmälan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den regionala miljöcentralen kan med anledning av en anmälan meddela föreskrifter beträffande anläggningens verksamhet eller förbjuda eller avbryta verksamheten, om detta behövs för genomförande av skyldigheterna enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar. Närmare bestämmelser om utövandet av miljöcentralens här avsedda behörighet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Besvär över statsrådets och miljöministeriets beslut anförs hos högsta förvaltningsdomstolen så som anges i förvaltningsprocesslagen. Besvär över Fordonsförvaltningscentralens beslut om typgodkännande anförs i enlighet med förvaltningsprocesslagen.

Statsrådet kan för genomförande av miljöskyddskraven i rådets direktiv 1999/13/EG om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/80/EG om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar besluta om en gemensam skyldighet för vissa verksamhetsutövare att minska utsläppen och om hur denna skyldighet i detalj skall gälla var och en av verksamhetsutövarna i en viss bransch samt om ändring av dessa skyldigheter vid behov.

Om statsrådet inte har fattat ett sådant beslut som avses i 1 mom., grundar sig verksamhetsutövarnas skyldigheter att minska utsläppen på statsrådets förordning om genomförande av direktivet.

Om statsrådets beslut avviker från ett miljötillstånd som beviljats med stöd av denna lag, skall statsrådets beslut iakttas. Ett tillståndsvillkor kan vara strängare än statsrådets beslut, om det är nödvändigt för att förutsättningarna för beviljande av tillstånd skall uppfyllas eller för tillgodoseende av miljökvalitetskrav i en förordning av statsrådet.

Statsrådets beslut skall delges så som anges i lagen om delgivning i förvaltningsärenden.

Ett organ eller en instans som representerar verksamhetsutövarna kan ge ett förslag till ett sådant statsrådsbeslut som avses i 110 a § eller till en ändring av ett sådant beslut. Det skriftliga förslaget skall lämnas in till miljöministeriet.

Under beredningen av statsrådsbeslutet skall de vilkas rätt eller fördel saken berör ges tillfälle att bli hörda. Utlåtande skall begäras av den kommun där verksamheten är placerad och av kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten, av vederbörande regionala miljöcentraler samt av andra som närmare anges genom förordning av statsrådet. Dessutom skall sådana registrerade föreningar eller stiftelser som avses i 92 § ges tillfälle att bli hörda under beredningen av beslutet.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om tidsfrister som skall tillämpas vid beredningen av det statsrådsbeslut som avses i 110 a §, om de uppgifter som skall framgå av beslutet och om tillsynen över verkställigheten av beslutet.