1435/2001

I denna förordning bestäms om de allmänna riksomfattande målen för den i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) avsedda förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen och för den förberedande undervisning som ordnas för invandrare inför den grundläggande utbildningen samt om hur den tid som används för grundläggande utbildning skall fördelas mellan undervisningen i olika ämnen, ämnesgrupper och elevhandledning (timfördelning ).

Målet för utbildningen och fostran är att stödja elevernas utveckling till harmoniska människor med en sund självkänsla och till samhällsmedlemmar med förmåga till kritisk bedömning av sin omgivning. Utgångspunkterna är respekt för livet, naturen och de mänskliga rättigheterna samt uppskattning av sitt eget och andras lärande och arbete. Målet är att värna om hälsa och välfärd i fysisk, psykisk och social mening samt att eleverna lär sig goda seder.

Eleverna fostras till att ta ansvar och samarbeta samt till att verka för tolerans och förtroende mellan människogrupper, folk och kulturer. Genom undervisningen stöds också elevernas utveckling till aktiva samhällsmedlemmar, och de ges färdigheter för att kunna fungera i ett demokratiskt och jämlikt samhälle och främja en hållbar utveckling.

Undervisningen skall ge eleverna en grund för en bred allmänbildning samt stoff och impulser för att vidga och fördjupa sin världsbild. Detta förutsätter kännedom om människans känslor och behov, om religioner och livsåskådningar, om historia, kultur och litteratur, om natur och hälsa, ekonomi och teknologi. Undervisningen skall erbjuda estetiska erfarenheter och upplevelser på olika områden inom kulturen samt möjligheter att utveckla handens färdigheter och kreativitet samt färdigheter i gymnastik och idrott.

I undervisningen stöds utvecklingen av elevernas tankeförmåga och kommunikativa färdigheter. Målet är att eleven allsidigt behärskar modersmålet samt kan kommunicera även på det andra inhemska språket och på andra språk. Målet är att eleverna lär sig grunderna för matematiskt tänkande och matematisk tillämpning samt behärskar informations- och kommunikationsteknik.

I sådan undervisning som ges på något annat språk än på modersmålet ges eleverna dessutom särskilda kulturinriktade kunskaper och färdigheter i detta språk. I sådan undervisning som enligt tillståndet att ordna utbildning följer en särskild metod som baserar sig på en viss världsåskådning eller pedagogisk princip ges eleverna också kunskaper och färdigheter enligt denna världsåskådning eller pedagogiska princip.

Utbildning och fostran skall ordnas i samarbete med hemmen och vårdnadshavarna så, att varje elev får undervisning, handledning och stöd enligt sin utvecklingsnivå och sina behov. I undervisningen beaktas särskilt flickors och pojkars olika behov samt skillnader i hur de växer och utvecklas. Elevvården skall främja elevens hälsa och sociala välfärd och därigenom trygga förutsättningarna för en god utveckling och inlärning.

Inlärningsmiljön skall ge eleverna möjligheter att växa och lära som individer och som medlemmar i en grupp. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att tidigt identifiera och att övervinna inlärningssvårigheter samt motarbeta utslagning och åt att eleverna lär sig sociala färdigheter.

Eleverna vägleds och uppmuntras att på egen hand och kritiskt skaffa information samt att samarbeta allsidigt. I utvecklingen av inlärningsfärdigheterna eftersträvas förutsättningar för och lust till fortsatta studier och livslångt lärande. Målet är att eleven utvecklar en positiv jagbild. Eleverna får hjälp med att strukturera och utnyttja vad de lär sig.

Förskoleundervisningen har som särskilt mål att i samarbete med hemmen och vårdnadshavarna främja barnets utvecklings- och inlärningsförutsättningar samt att stärka barnets sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva inlärningserfarenheter.

Påbyggnadsundervisningen har som särskilt mål att utveckla den ungas förmåga att välja yrke, förbättra förutsättningarna för fortsatta studier och främja förmågan att ha kontroll över sitt liv.

Den grundläggande utbildningen för vuxna har som särskilt mål att med beaktande av elevernas livserfarenhet, situation och ålder ge dem möjlighet att förvärva de kunskaper och färdigheter som ingår i den grundläggande utbildningen samt förutsättningar för fortsatta studier.

För den förberedande undervisningen för invandrare inför den grundläggande utbildningen är målet att ge eleverna behövliga färdigheter i finska eller svenska samt nödvändiga andra färdigheter för övergången till förskoleundervisning eller grundläggande utbildning. Undervisningen skall också främja elevernas harmoniska utveckling och integrering i det finländska samhället. Målet är dessutom att undervisningen skall stödja och främja elevernas kunskaper i sitt eget modersmål och deras kännedom om sin egen kultur.

Den tid som används för grundläggande utbildning fördelas mellan undervisning i olika ämnen och grupper av dessa ämnen samt elevhandledning som följer:

Som valfritt ämne kan undervisning ges i fördjupade eller tillämpade studier i de läroämnen som anges i 1 mom., helheter som bildas av flera läroämnen, främmande språk samt ämnen som ansluter sig till informationsteknik. Namnen på de valfria läroämnena bestäms i läroplanen.

Den tid som används för grundläggande utbildning fördelas mellan undervisning i olika ämnen och grupper av dessa ämnen som följer:

Eleven skall välja minst fyra av de ämnen som hör till gruppen samhällsämnen och naturvetenskapliga ämnen och som föreskrivs i 1 mom.

Eleven skall läsa minst ett språk enligt lärokursen för A-språket och minst ett språk enligt lärokursen för B-språket. Eleverna skall ges möjlighet att läsa ett eller flera främmande språk som valfritt ämne.

I undervisning som ordnas i ett fängelse kan avvikelse göras från 1 mom. enligt vad som bestäms i läroplanen.

Om undervisningen helt eller delvis ges på ett annat språk än skolans undervisningsspråk, kan timantalet i modersmål och litteratur samt i A-språket med avvikelse från 6 och 7 § fördelas mellan å ena sidan undervisning i modersmål och litteratur enligt skolans undervisningsspråk och å andra sidan undervisning i ifrågavarande språk så som utbildningsanordnaren beslutar. Timantalet skall fastställas så att det är möjligt att under den grundläggande utbildningen nå målen för modersmål och litteratur i det språk som är skolans undervisningsspråk. Timantalet i modersmål och litteratur enligt skolans undervisningsspråk skall dock vara minst hälften av det sammanlagda antalet timmar och kurser i modersmål och litteratur och i A-språket enligt 6 eller 7 § under tiden för den grundläggande utbildningen

I stället för i modersmål och litteratur enligt skolans undervisningsspråk kan invandrare undervisas antingen helt eller delvis i finska eller svenska enligt en särskild lärokurs avsedd för invandrare.

Om elever med samiska, rommani eller ett främmande språk som modersmål får modersmålundervisning i detta språk i enlighet med 12 § lagen om grundläggande utbildning, kan timmarna i elevens modersmål och litteratur och i övriga språk med avvikelse från 6 och 7 § fördelas mellan undervisning i språk så som utbildningsanordnaren beslutar. Elever som avses i detta moment undervisas i stället för i det andra inhemska språket i finska eller svenska enligt en särskild läroplan.

I skolor med elever som bor på samernas hembygdsområde skall ett valfritt ämne vara samiska. I skolor där elever med samiska, rommani eller ett främmande språk som modersmål får modersmålsundervisning i detta språk, skall ett valfritt ämne vara svenska eller finska.

Undervisningen i teckenspråk ges under de timmar som reserverats för modersmål och litteratur samt andra språk.

Undervisningen av elever som enligt 17 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning intagits eller överförts till specialundervisning kan, om det med hänsyn till elevens inlärningsförutsättningar är motiverat, enligt 18 § lagen om grundläggande utbildning ordnas med avvikelse från 6 och 7 § så som anges i den individuella läroplan för hur undervisningen skall ordnas som har gjorts upp för eleven.

Undervisningen av de elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning kan vid behov ordnas så att undervisning i det andra inhemska språket och i ett främmande språk inte ges som gemensamt ämne. I undervisningen av elever som omfattas av förlängd läroplikt kan ämnen kombineras till ämnesblock och indelas i delområden så som anges i läroplanen.

Undervisningen av mycket gravt utvecklingsstörda elever kan ordnas enligt verksamhetsområden i stället för i skilda läroämnen så som anges i läroplanen.

I undervisning som ges av utbildningsanordnare med en särskild utbildningsuppgift enligt 7 § 3 mom. lagen om grundläggande utbildning kan avvikelse göras från 6 eller 7 § enligt vad som bestäms i tillståndet att ordna utbildning.

I grunderna för läroplanen anges de kunskaper och färdigheter som eleverna skall inhämta då de fullgör lärokursen för den grundläggande utbildningen.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2002.

Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut av den 23 september 1993 om timfördelningen i grundskolan (834/1993) samt 1 § och 3 § 4 mom. undervisningsministeriets beslut av den 26 september 1994 om timfördelningen i vuxengymnasier (873/ 1994), förstnämnda beslut jämte ändringar och 3 § 4 mom. i sistnämnda beslut sådant detta lagrum lyder i beslut 1203/1998.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

En läroplan som gjorts upp enligt de i 12 § 2 mom. nämnda besluten kan iakttas tills utbildningsstyrelsen beslutar om läroplansgrunderna enligt denna förordning och om ibruktagandet av de läroplaner som skall göras upp enligt dem. Utbildningsstyrelsen skall godkänna läroplansgrunderna så att de läroplaner som baserar sig på denna förordning även för de sista årsklassernas del tas i bruk senast den 1 augusti 2006.