1389/2001

Given i Helsingfors den 21 december 2001

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen den 21 augusti 1998 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) 65 §, sådan den lyder i lag 1146/2000,

ändras i 1 § 1 mom. det inledande stycket, i 6 § och 7 § 1 mom. den finska språkdräkten, 9 §, i 10 och 11 §, 13 § 1 mom. samt 14 och 15 § den finska språkdräkten, 16 §, 17 § 4 mom., i 17 § 5 mom. och 18 § 3 mom. den finska språkdräkten, 19 § 2 mom., i 19 § 3 och 5 mom. den finska språkdräkten, 19 § 7 mom., i 20 § 3 och 5 mom. den finska språkdräkten, 22 § 1 mom., i 31 § 1 och 4 mom. den finska språkdräkten, 32 § 2 mom., i 32 § 3 mom. och 33 § 4 mom. den finska språkdräkten, 34 §, 46 § 2―6 mom., 50 § 1 och 2 mom. och 52 §, i 61 § 2 mom. den finska språkdräkten samt 62 §,

av dessa lagrum 9 § sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lag 1146/2000, 11 § och 22 § 1 mom. sådana de lyder i lag 1211/2000, 16 § sådan den lyder delvis ändrad i sistnämnda lag, 19 § 7 mom. och 50 § 2 mom. sådana de lyder i lag 1186/1998 samt 46 § 3 och 5 mom. sådana de lyder i nämnda lag 1146/2000, samt

fogas till 1 § sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lag 1186/1998 och delvis ändrad i nämnda lag 1211/2000, ett nytt 5 mom., till 23 § 1 mom. en ny 2 a-punkt och till lagen en ny 23 a § som följer:

1 §
Tillämpningsområde

I denna lag bestäms om statsandel och statsunderstöd som beviljas kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar eller stiftelser eller statens affärsverk för driftskostnader och anläggningsprojekt samt om annan finansiering för sådan verksamhet om vilken bestäms i


Med en privat anordnare av utbildning eller annan verksamhet avses i denna lag registrerade sammanslutningar och stiftelser samt statens affärsverk.

9 §
Kommunens finansieringsandel av drifts- kostnader som gäller undervisnings- verksamhet och bibliotek

Kommunens finansieringsandel av undervisningsverksamhetens och bibliotekets driftskostnader är 43 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med invånarantalet i landet och det på så sätt erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

Vid beräkning av kommunens finansieringsandel sammanräknas alla de statsandelsgrunder till kommunerna som avses i 8 § 1―4 och 6 punkten och till det på så sätt erhållna beloppet adderas

1) för samkommuner och privata utbildningsanordnare de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats enligt 7 § 1 mom.,

2) för statliga läroanstalter de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats på basis av de med stöd av 16 § fastställda genomsnittliga priserna per enhet för de funktioner som avses i 5 § 1 punkten, samt

3) på grund av kostnader som föranleds av anläggningsprojekt, tio procent av det belopp som fås när produkterna av antalet studerande i yrkeshögskolor och i annan grundläggande yrkesutbildning än i läroavtalsutbildning samt de i enlighet med 16 § fastställda genomsnittliga priserna per enhet för yrkeshögskolor och grundläggande yrkesutbildning minskas med statsandelsgrunderna uträknade med stöd av de i 19 § 5 mom. och 20 § 5 mom. avsedda årshyror som fastställts för utbildningsanordnarna som grund för beräkning av statsandelen.

Vid beräkning av kommunens finansieringsandel beaktas inte de elever som får förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och inte heller, med undantag för elever som får grundläggande utbildning, studerande som inte har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun eller som har sin hemkommun på Åland. Vid beräkning av kommunens finansieringsandel beaktas inte heller elever och studerande för vilka ordnas undervisning utomlands med stöd av 7 § 1 mom. lagen om grundläggande utbildning och 3 § 1 mom. gymnasielagen.

Till kommunens finansieringsandel adderas på basis av de för balansering av den offentliga ekonomin genomförda nedskärningarna av statsandelarna årligen per invånare ett belopp, som fås när 103,10 euro omräknas att motsvara den beräknade kostnadsnivån för finansåret. Till kommunens finansieringsandel adderas ytterligare på basis av de kostnader som åsamkats staten av stöd för skolresor för studerande i gymnasier och yrkesutbildning och finansiering av yrkesinriktad tilläggsutbildning årligen per invånare ett belopp, som fås när 5,72 euro omräknas att motsvara den beräknade kostnadsnivån för finansåret. De i detta moment nämnda beloppen har räknats ut enligt den beräknade kostnadsnivån för 1998.

3 kap.

Priser per enhet för undervisnings- verksamhet

16 §
Genomsnittliga priser per enhet

Statsrådet skall årligen fastställa de genomsnittliga priser per enhet som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret så som bestäms i 3 § 1―3 punkten samt 4, 5 och 15 § lagen om statsandelar till kommunerna. Om fastställande av de genomsnittliga priserna per enhet det år som avses i 6 § lagen om statsandelar till kommunerna gäller dessutom vad som bestäms i 6 § 3 mom. lagen om statsandelar till kommunerna.

Priserna per enhet bestäms av undervisningsministeriet. De priser per enhet som avses i detta kapitel bestäms med undantag för de priser per enhet som avses i 19 § 7 mom., 21 § 1 mom. och 22 § så att de belopp som beräknats enligt priserna per enhet och som läggs till grund för finansieringen sammanlagt motsvarar de belopp som beräknas på basis av de genomsnittliga priserna per enhet.

17 §
Priserna per enhet för grundläggandeutbildning

Priset per enhet för en privat anordnare av grundläggande utbildning är 90 procent av priset per enhet för den kommun där undervisningen huvudsakligen ordnas. Priset per enhet är dock detsamma som priset per enhet för den kommun där undervisningen huvudsakligen ordnas, om utbildningsanordnaren den 31 juli 1998 har drivit en läroanstalt som givit grundläggande utbildning eller motsvarande undervisning. I fråga om undervisning som ordnas utomlands bestäms priset per enhet genom att de genomsnittliga priserna per enhet som fastställts för grundläggande utbildning enligt 16 § graderas enligt vad som bestäms genom förordning av statsrådet och undervisningsministeriet föreskriver med stöd av förordningen. Ministeriet kan dessutom på basis av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl höja det pris per enhet som beräknats så som bestäms i detta moment.


19 §
Priserna per enhet för yrkesutbildning

Priserna per enhet graderas enligt vad som bestäms genom förordning av statsrådet, på basis av specialundervisning och andra faktorer som väsentligt inverkar på kostnaderna för utbildningen. Priset per enhet höjs i fråga om studerande som åtnjutit inkvarteringsförmån enligt vad som bestäms genom förordning av statsrådet. Undervisningsministeriet kan dessutom höja priset per enhet på basis av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl.


Utan hinder av vad som bestäms ovan i denna paragraf är priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning 80 procent av det genomsnittliga priset per enhet som med stöd av 16 § fastställts för yrkesutbildning. Undervisningsministeriet bestämmer årligen inom ramen för statsbudgeten priserna per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning, skilt för utbildning som förbereder för en yrkesexamen och specialyrkesexamen och skilt för annan yrkesinriktad tilläggsutbildning. De priser per enhet som avses i detta moment höjs i specialundervisning enligt vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

22 §
Priserna per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning

De priser per enhet per studerandeårsverke för yrkesinriktad tilläggsutbildning som avses i 11 § 3 mom. beräknas på basis av det genomsnittliga pris per enhet som fastställts för yrkesutbildning med stöd av 16 § 1 mom. Priserna per enhet graderas i utbildning som hör till olika prisgrupper och i specialundervisning enligt vad som bestäms genom förordning av statsrådet. Undervisningsministeriet kan dessutom av särskilda skäl höja priset per enhet.


23 §
Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet

Som driftskostnader för grundläggande utbildning, gymnasier, yrkesutbildning, yrkeshögskolor och grundläggande konstundervisning anses inte


2 a) mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster,


23 a §
Beaktande av mervärdesskatten i priserna per enhet för privata utbildningsanordnare

Priserna per enhet för grundläggande utbildning, gymnasier, yrkesutbildning, yrkeshögskolor och grundläggande konstundervisning höjs för privata utbildningsanordnare så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata utbildningsanordnarna betalat utgör av de kostnader utan mervärdesskatt som nämnda utbildningsformer orsakar de privata utbildningsanordnarna. Höjningen beaktas inte när det genomsnittliga priset per enhet fastställs enligt 16 § 1 mom. och inte heller när priserna per enhet bestäms enligt 2 mom. i nämnda paragraf.

32 §
Den kalkylerade statsandelsgrunden för anläggningsprojekt

I samband med projekt som avser grundlig reparation av lokaler eller motsvarande åtgärder skall såsom statsandelsgrund användas det belopp som statsbidragsmyndigheten har fastställt för projektet på basis av de beräknade kostnaderna för det. Har för projektet i något annat fall inte fastställts något pris per enhet, skall statsbidragsmyndigheten på motsvarande sätt fastställa det belopp som läggs till grund för statsandelen. Det belopp som avses i detta moment fastställs för kommuner och samkommuner på basis av de uppskattade kostnaderna utan mervärdesskatt för projektet och för privata utbildningsanordnare på basis av de uppskattade kostnaderna inklusive mervärdesskatt för projektet.


34 §
Fastställande av priser per enhet

Undervisningsministeriet fastställer varje år priserna per enhet för anläggningsprojekt. Priset per enhet fastställs per kvadratmeter eller någon annan måttenhet.

Priserna per enhet skall inkludera kostnaderna för alla de åtgärder som behövs för att lokalerna skall kunna tas i bruk, såsom kostnader för planering av byggandet, iståndsättning av området, kommunaltekniska och andra motsvarande arbeten samt ändamålsenlig utrustning av lokalerna. I priserna per enhet skall dock inte inkluderas kostnaderna för markförvärv och inte heller den mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster.

Priserna per enhet skall basera sig på de genomsnittliga kostnaderna för genomförda byggnadsprojekt. Om det finns väsentliga regionala skillnader i byggnadskostnaderna, kan priserna per enhet fastställas enligt kostnadsnivån på respektive område. Priserna per enhet höjs för privata utbildningsanordnare så att höjningen motsvarar den andel som de betalda mervärdesskatterna utgör av läroanstalternas genomsnittliga byggnadskostnader utan mervärdesskatt. När priserna per enhet fastställs skall det uppges vilken tidpunkts kostnadsnivå de motsvarar.

46 §
Utbetalning av finansiering för driftskostnader

De prestationer som förutsätts på grund av de justeringar som avses i 45 § 2 mom. betalas till statsandelstagaren eller uppbärs till staten före utgången av februari det år som följer efter finansåret.

Till den finansiering som betalas till anordnare av yrkesutbildning adderas på basis av kostnader för anläggningsprojekt 43 procent av det belopp som fås när produkten av utbildningsanordnarens studerandeantal och de genomsnittliga priserna per enhet som fastställts för yrkesutbildning i enlighet med 16 § dividerat med tio minskas med de statsandelsgrunder som beräknats på basis av de årshyror som fastställts för utbildningsanordnaren med stöd av 19 § 5 mom. som grund för beräkning av statsandelen. Härvid beaktas dock inte antalet studerande i yrkesutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning. Det belopp som skall adderas till finansieringen till huvudmannen för en yrkeshögskola beräknas på motsvarande sätt på basis av antalet studerande vid yrkeshögskolan, det genomsnittliga pris per enhet som fastställts för yrkeshögskolorna i enlighet med 16 § och den årshyra som fastställts för yrkeshögskolan med stöd av 20 § 5 mom. som grund för beräkning av statsandelen.

I den statsandel som betalas till kommunen beaktas den i 17 § 2 mom. lagen om statsandelar till kommunerna angivna andelen av det utjämningstillägg som betalas till kommunen eller av det utjämningsavdrag som kommunen skall betala och vilka hänförs till statsandelarna enligt denna lag.

Om den statsandelsgrund för kommunen om vilken bestäms i 8 § och till vilken adderats det belopp enligt 3 mom. som beräknats på basis av kostnader för anläggningsprojekt, den finansiering som beviljas kommunen enligt 11 § 2 och 3 mom. och den statsandel som beviljas kommunen enligt 13―15 § är mindre än de belopp som beräknats enligt 9 och 10 §, skall kommunen betala skillnaden till staten i två poster, den första posten före utgången av juli under finansåret och den andra posten före utgången av februari det år som följer efter finansåret.

Om den statsandel som enligt denna lag beviljats kommunen för driftskostnader och till vilken adderats det belopp enligt 3 mom. som beräknats på basis av kostnader för anläggningsprojekt, är mindre än den i 17 § 2 mom. lagen om statsandelar till kommunerna angivna andelen av det utjämningsavdrag som kommunen skall betala och vilken hänförs till statsandelarna enligt denna lag, skall kommunen betala skillnaden till staten på de tidpunkter om vilka bestäms i 5 mom.

50 §
Betalningsandelen för hemkommunen för en elev som får grundläggande utbildning på sjukhus eller i skolhem

Den kommun som under vårdtiden enligt lagen om hemkommun är hemkommun för en elev som får i 4 § 3 mom. lagen om grundläggande utbildning avsedd sjukhusundervisning är skyldig att för eleven till den kommun där sjukhuset är beläget betala en betalningsandel, som fås genom att antalet vårddagar multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som den kommun där sjukhuset är beläget har haft för undervisningen per vårddag. Från betalningsandelen avdras den andel enligt statsandelsgrunden som räknats ut för den kommun där sjukhuset är beläget per elev som får sjukhusundervisning.

Den kommun som under den tid undervisningen pågår enligt lagen om hemkommun är hemkommun för en elev som får grundläggande utbildning i ett i 29 § barnskyddslagen (683/1983) avsett skolhem är skyldig att för eleven till den som ordnar skolhemsundervisningen betala en betalningsandel, som fås genom att de arbetsdagar vid skolan under vilka eleven meddelats undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som utbildningsanordnaren har haft för undervisningen per arbetsdag. Från betalningsandelen avdras den andel enligt statsandelsgrunden som räknats ut för utbildningsanordnaren per elev som får skolhemsundervisning och i fråga om ett statligt skolhem den andel motsvarande statsandelsgrunden som beräknats på motsvarande sätt.


52 §
Betalning som inte erläggs eller återkrävs

En betalning som understiger 1 700 euro och som baserar sig på ett beslut som fattats med stöd av denna lag skall inte erläggas eller återkrävas.

62 §
Utgifter för skötsel av specialyrkesläro- anstalters lån

Om priset per enhet för en specialyrkesläroanstalt när denna lag träder i kraft har höjts på basis av utgifter för skötsel av lån, skall till den utbildningsanordnare som varit huvudman för specialyrkesläroanstalten årligen separat betalas en ersättning som motsvarar de kostnader som orsakats under året före det då priset per enhet bestäms för de lån som ligger till grund för höjningen av priset per enhet. Ersättningar som skall betalas med stöd av denna paragraf adderas till det belopp som beräknats enligt 9 § 2 mom. vid beräkning av kommunens finansieringsandel av driftskostnaderna för undervisningsverksamhet och bibliotek.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Utan hinder av 23 och 23 a § beräknas de genomsnittliga priser per enhet som läggs till grund för statsfinansieringen av driftskostnaderna för den grundläggande utbildningen, gymnasierna, yrkesutbildningen, yrkeshögskolorna, den grundläggande konstundervisningen och biblioteken och priserna per enhet för 2002 på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt. Det pris per enhet för 2002 som läggs till grund för statsfinansieringen till kommuner och samkommuner beräknas dock så att det pris per enhet som beräknats på basis av kostnaderna inklusive mervärdesskatt minskas med en mervärdesskatteandel som följer:

1) i grundläggande utbildning 2,84 procent,

2) i gymnasier 2,09 procent,

3) i yrkesutbildning 4,20 procent,

4) i yrkeshögskolor 4,38 procent,

5) i grundläggande konstundervisning 1,28 procent, och

6) i bibliotek 3,45 procent.

Då det pris per enhet som skall läggas till grund för statsfinansieringen av kommunernas och samkommunernas driftskostnader 2002 beräknas skall priset per enhet minskas med den mervärdesskatteandel som bestäms i 2 mom. även när priset per enhet enligt lag eller förordning bestäms på basis av de genomsnittliga priser per enhet som fastställts för de funktioner som avses i 2 mom.

År 2002 höjs kommunernas finansieringsandel enligt 9 § för driftskostnaderna för undervisningsverksamhet och bibliotek med 0,5 euro per kommuninvånare på basis av de anläggningsprojekt för vars del besluten om statsfinansiering har fattats innan denna lag träder i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 132/2001
KuUB 17/2001
RSv 187/2001

Helsingfors den 21 december 2001

Republikens President
TARJA HALONEN

Undervisningsminister
Maija Rask

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.