886/1997

Till den kompletterande polispersonalen hör

Förteckningen över beredskapspersoner är offentlig.

Polischefen för häradet eller länsmannen svarar för att introduktionsutbildning i grunderna för polisverksamhet ordnas för beredskapspersonerna.

När en beredskapsperson har inkallats skall han delta i utbildning eller övningar enligt utbildningsplanen, om detta är möjligt utan att de förpliktelser som hänför sig till hans arbets- eller tjänsteförhållande blir lidande eller utan att deltagandet vållar honom andra oskäliga olägenheter.

Beredskapspersonen skall se till att den polisenhet som är avtalspart har hans kontaktuppgifter.

Beredskapspersonerna får dagpenning och resekostnadsersättning för utbildningstiden enligt vad som avtalas eller särskilt bestäms i fråga om statstjänstemän.

Genom ett beslut av det ministerium som ansvarar för den inre säkerheten kan beredskapspersonerna få särskild ersättning för förlorad förvärvsinkomst, om arbetsgivaren inte betalar lön för denna tid.

Olycksfall som under utbildningstiden har drabbat beredskapsperson ersätts av statens medel på samma grunder som arbetstagare ersätts för olycksfall i arbetet enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948). Ersättningsärendet behandlas i första instans av statskontoret.

När villkoren i 42 § polislagen uppfylls anställs beredskapspoliser i statens tjänst. Anställningsvillkoren fastställs enligt vad som avtalas eller särskilt bestäms i fråga om statstjänstemän.

När en beredskapspolis har fått order om att träda i tjänst skall han omedelbart infinna sig till den specialutbildning som krävs för uppdraget eller inställa sig i tjänst.

På tjänstgöringsstället ges beredskapspoliserna den specialutbildning samt den utbildning i att använda skydds- och maktmedel som behövs för uppdraget. Statsrådet fattar beslut om när utbildningen skall inledas.

Det ministerium som ansvarar för den inre säkerheten meddelar närmare föreskrifter om hur utbildningen i att använda maktmedel skall genomföras.

Bestämmelser om beredskapspolisernas befogenheter och skyldigheter finns i polislagen.

En beredskapspolis skall dessutom följa de order, föreskrifter och anvisningar som den polisman som förordnats till hans förman ger inom gränserna för sina befogenheter.

Beredskapspoliserna ges ett personkort, som fastställs av det ministerium som ansvarar för den inre säkerheten. Personkortet skall medföras vid tjänstgöring och visas upp vid behov eller på begäran, när det är möjligt utan att tjänsteuppdraget äventyras.

Beredskapspolisen används under i beredskapslagen (1080/1991) och lagen om försvarstillstånd (1083/1991) avsedda undantagsförhållanden.

Beredskapspoliserna skall utföra uppgifter som hänför sig till upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, reglering av trafiken, bevakning av avspärrade områden, transport och bevakning av personer som gripits samt delgivningar av myndigheternas beslut. Av särskilda skäl kan en polis i enskilda fall bestämma att även andra uppgifter som hör till hans verksamhetsområde skall utföras av en beredskapspolis.

Tillsammans med och under direkt uppsikt av en polisman kan en beredskapspolis utföra alla uppgifter som hör till polisens verksamhetsområde. Beredskapspoliserna kan bistå polismännen vid sådana för- och polisundersökningsåtgärder som inte förutsätter att poliserna självständigt utövar de befogenheter som avses i förundersökningslagen (449/1987) eller tvångsmedelslagen (450/1987).

En beredskapspolis skall se till att den polisenhet där han är placerad har hans kontaktuppgifter.

En beredskapspolis som tjänstgör är skyldig att på förordnande även på sin fritid tillfälligt vara i larmberedskap samt infinna sig hos den enhet där han är placerad, när det är nödvändigt på grund av en uppgift i anslutning till polisens verksamhet.

En beredskapspolis skall utan dröjsmål underrätta den enhet där han är placerad om sådant som är av vikt för polisverksamheten och som han under sin tjänstgöring har lagt märke till eller fått kännedom om.

Varje beredskapspolis är i sin tjänstgöring skyldig att använda ett klädesplagg som inrikesministeriet har fastställt höra till polisens tjänstedräkt, om inte uppdragets natur eller andra skäl kräver något annat. Då klädesplagget används anges beredskapspolisens ställning på hans klädsel.

Staten förser varje beredskapspolis med sådana skydds- och maktmedelsredskap som uppgifterna förutsätter. Vid utförandet av uppgifterna är det förbjudet att använda andra maktmedelredskap än sådana som beredskapspolisen har fått utbildning att använda.

Tjänstgöringsavtalet för en beredskapsperson kan hävas genom att personen själv, polischefen för häradet eller länsmannen meddelar detta.

I fråga om upphörande av en beredskapspolis anställningsförhållande gäller vad som bestäms i statstjänstemannalagen (750/1994) eller särskilt avtalas beträffande statstjänstemän.

Det ministerium som ansvarar för den inre säkerheten kan vid behov meddela närmare föreskrifter och anvisningar om verkställigheten av beredskapspolissystemet, antalet beredskapspersoner, tjänstgöringsavtalet samt order om att beredskapspoliser skall träda i tjänst.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1997.