248/1997

Given i Helsingfors den 21 mars 1997

Lag om ändring av folkhälsolagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i folkhälsolagen av den 28 januari 1972 (66/72) 25 §, sådan den lyder i lag av den 17 september 1982 (684/82),

ändras 5 § 2, 4 och 5 mom., 6 § 2 mom., 14 § 1 mom. 2, 8 och 9 punkten samt 2 och 5 mom., 22 och 28 §§ samt 42 § 1 mom.,

av dessa lagrum 5 § 2 mom. sådant det lyder i lag av den 17 januari 1991 (71/91), 6 § 2 mom. och 14 § 1 mom. 8 och 9 punkten sådana de lyder i lag av den 3 augusti 1992 (746/92), 14 § 2 mom. sådant det lyder i lag av den 19 december 1980 (930/80), 14 § 5 mom. sådant det lyder i lag av den 9 oktober 1992 (910/92), 28 § sådan den lyder i lag av den 14 december 1990 (1117/90) samt 42 § 1 mom. sådant det lyder i lag av den 2 september 1976 (788/76), samt

fogas till 14 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat genom nämnda lagar av den 14 december 1990, den 17 januari 1991 och den 3 augusti 1992 och genom lag av den 26 necember 1993 (1051/93), en ny 10 punkt och till lagen en ny 28 a § som följer:

5 §

Kommunerna kan sköta folkhälsoarbetet gemensamt genom att för denna uppgift grunda samkommuner. En kommun kan även komma överens med en annan kommun om att denna sköter en del av funktionerna inom folkhälsoarbetet.


Har verksamhet som avses i denna lag anförtrotts en samkommun, skall samkommunen åläggas att sköta även de uppgifter som ankommer på kommunen enligt andra lagar om folkhälsoarbetet.

Vad denna lag stadgar om kommuner, kommunfullmäktige och kommuninvånare skall på motsvarande sätt tillämpas på samkommuner och deras organ samt medlemskommuners invånare.

6 §

Om folkhälsoarbetet handhas av en samkommun, skall denna gemensamt för memkemskommunerna tillsätta ett i 1 mom. amkivet organ. Om det i samkommunen fömktom organet har tillsatts en särskild nämnd för att sköta de uppgifter som ankommer på en eller flera medlemskommuners miljmkårdsnämnd, kan nämnden i fråga om dessa medlemskommuner även åläggas den hälsovård som inriktas på individens livsmiljö samt verksamhet i anslutning till denna.


14 §

Inom folkhälsoarbetet åligger det kommunen


2) att ordna kommuninvånarnas sjukvård, till vilken hänförs av läkare utförd undersökning och av läkare given eller övervakad vård och medicinsk rehabilitering,


8) att i tillämpliga delar för företagare inom kommunen och andra som för egen räkning där utför arbete ordna företagshälsovård enligt 2 § lagen om företagshälsovård samt enligt stadganden eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av den,

9) att ordna screening och andra massundersökningar så som närmare stadgas genom förordning, samt

10) att oberoende av patientens boningsort ordna brådskande öppen sjukvård, inklusive brådskande tandvård.

En kommun är skyldig att förordna en licare vid hälsovårdscentral att ge polisen handräckning för utförande av rättsmedicinsk undersökning då det är fråga om klicisk undersökning av levande person och yttre besiktning av avliden. Kommunen är också skyldig att förordna en läkare vid häicovårdscentral att fungera som läkare vid undersökning av värnpliktiga då uppbådicyndigheterna anhållit därom hos det organ som avses i 6 § 1 mom.


Med invånare i kommun avses i denna lag en person vars hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/94) ifrågavarande kommun är. Med en persons bonings- och hemkommun avses den kommun där han är invånare.

22 §

Vårdas på vårdplats i hälsovårdscentral en patient, som inte är invånare i den kommun som upprätthåller hälsovårdscentralen, skall den hälsovårdscentral, som upprätthålls av patientens bonings- och hemkommun ersätta patientens sjukvård, om inte något annat har överenskommits. Det samma gäller beträffande brådskande öppen sjukvård och brådskande tandvård som givits en invånare i en dylik kommun.

Den ersättning som nämns i 1 mom. får motsvara högst kostnaderna för producerandet av tjänsten. Från ersättningen avdras de patientavgifter som erlagts för vården samt övriga verksamhetsintäkter.

28 §

I enspråkiga kommuner och samkommuner skall hälsovårdscentralen tillhandahålla hälsovårdstjänster på kommunens eller samkommunens språk.

I tvåspråkiga kommuner och i samkommuner som omfattar tvåspråkiga eller både finsk- och svenskspråkiga kommuner skall hälsovårdscentralen tillhandahålla hälsovårdstjänster på båda språken så att patienten blir betjänad på sitt eget språk.

Kommunen respektive samkommunen för folkhälsoarbetet skall dessutom se till att nordiska medborgare när de anlitar hälsovårdstjänster vid behov har möjlighet att använda sitt eget språk, dvs. finska, danska, isländska, norska eller svenska. Kommunen eller samkommunen skall härvid om möjligt sörja för att nordiska medborgare får behövlig tolk- och översättningshjälp.

28 a §

Om ersättning enligt detta kapitel inte har betalts på förfallodagen, får en årlig dröjsmålsränta högst enligt den räntefot som avses i 4 § 3 mom. räntelagen uppbäras räknat från förfallodagen.

Förfallodagen för betalningen av dröjsmålsränta får infalla tidigast två veckor efter att den vård för vilken avgiften bestämts har erhållits.

42 §

Kommunernas förtroendevalda och personer anställda inom organ som avses i 6 § 1 mom. samt andra personer som fullgör en hälsovårdscentrals uppgifter eller är anställda vid en hälsovårdscentral får inte utan tillstånd röja enskild eller en familjs hemlighet som de på grund av sin ställning eller till följd av sina uppgifter fått kännedom om.



Denna lag träder i kraft den 1 maj 1997.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 233/196
ShUB 1/1997
RSv 3/1997

Helsingfors den 21 mars 1997

Republikens President
MARTTI AHTISAARI

Minister
Terttu Huttu-Juntunen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.