Skattestyrelsens beslut om de grunder för beräkning av naturaförmåner som skall tillämpas vid förskottsinnehållningen under 1995
- Typ av författning
- Beslut
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
Skattestyrelsen har med stöd av 4 § 3 mom. lagen den 28 november 1959 om förskottsuppbörd (418/59) bestämt:
1 §
Då förskottsinnehållning verkställs under 1995 skall naturaförmånerna som skall betraktas som lön värderas enligt följande grunder:
Bostadsförmån och rätt att använda elström
2 §
Penningvärden av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme är följande:
a) Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda)
Bostaden blivit färdig: | Förmånens värde mk/mån |
före år 1984 | 290 mk + 28,50 mk per kvadratmeter |
åren 1984-1991 | 300 mk + 34,40 mk per kvadratmeter |
år 1992 eller senare | 300 mk + 35,20 mk per kvadratmeter |
b) Övriga delar av landet
Bostaden blivit färdig: | Förmånens värde mk/mån |
före år 1961 | 240 mk + 22,00 mk per kvadratmeter |
åren 1961-1975 | 260 mk + 22,20 mk per kvadratmeter |
åren 1976-1983 | 260 mk + 23,40 mk per kvadratmeter |
åren 1984-1991 | 260 mk + 29,30 mk per kvadratmeter |
år 1992 eller senare | 260 mk + 31,10 mk per kvadratmeter |
Naturaförmånets värde av bostäder som avses i lagen om användning, överlåtelse och inlösen av aravahyresbostäder och aravahyreshus (1190/93) uppgår, avvikande från 1 mom., till högst det hyrsbelopp som uppbärs för bostaden.
3 §
Såsom året då bostaden blivit färdig betraktas det år då byggnaden blivit färdig. Har byggnaden grundrenoverats i sin helhet, betraktas såsom året då bostaden blivit färdig året för byggnadens renovering.
4 §
Står löntagaren själv för uppvärmningskostnaderna i en bostad med centralvärme, nedsätts förmånens värde som avses i 2 § med 4,30 mk per kvadratmeter i månaden.
5 §
Penningvärdet av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med ugnsuppvärmning är 13,10 mk per kvadratmeter i månaden. Om skattskyldigen själv står för uppvärmningskostnaderna, är förmånens värde 9,10 mk per kvadratmeter i månaden.
6 §
Till bostadsförmån hörande obegränsad rätt att använda elström är 1,80 mk per kvadratmeter i månaden. Förmånens värde omfattar inte eluppvärmning av bostad.
Vid värdering av bostadsförmånen jämställs en bostad med eluppvärmning med en bostad med centralvärme.
7 §
Penningvärdet av bostadsförmån i samfällt rum jämte värme och lyse i ett rum med centralvärme är 385,00 mk och i ett rum med ugnsuppvärmning är penningvärdet av förmånen 130,00 mk per månad.
8 §
Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde inräknas i bostadens areal de egentliga boningsrummen och de byggnadsutrymmen som ansluter sig till den skattskyldiges eller hans familjs boende såsom bastu, simbassäng och hobbyrum. Garage räknas dock inte in i bostadsarealen.
Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde beträffande bostad som blivit färdig före år 1961 inräknas för den del som överstiger 150 kvadratmeter hälften av utrymmen som avses i 1 mom. i bostadsarealen.
Garageförmån
9 §
Penningvärdet av uppvärmt garage eller uppvärmd garageplats är 245,00 mk per månad i huvudstadsregionen och 165,00 mk per månad i övriga delar av landet. Penningvärdet för kallt bilgarage eller kall garageplats är 165,00 mk per månad i huvudstadsregionen och 125,00 mk per månad i övriga delar av landet.
Kostförmån
10 §
Kostförmånens värde är 22,00 mk per måltid, om summan av de direkta kostnader och mervärdesskatt som för anskaffning av förmånen åsamkats arbetsgivaren uppgår till minst 22,00 mk och högst 35,00 mk. Understiger summan av de direkta kostnaderna och mervärdesskatten 22,00 mk eller överstiger 35,00 mk, anses förmånens värde vara nämnda beloppet.
11 §
Direkta kostnader är råvaror som använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte socialkostnader. Har arbetsgivaren med förplägningsrörelsen kommit överens om anordning av arbetsplatsmåltid, anses som direkta kostnader det belopp som arbetsgivaren betalat till förplägningsrörelsen för måltiden.
Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället.
Ersättning som den skattskyldige betalt för måltiden till arbetsgivaren tas inte i beaktande vid uträkning av de direkta kostnaderna, utan den avdras från kostförmånens penningvärde.
12 §
Såsom penningvärde för kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid anses 16,50 mk per måltid.
Penningvärdet av kostförmånen som personalen på hotell- och restaurangbranschen erhållit anses vara 18,70 mk per måltid.
13 §
Värdet av förmån som erhållits i form av måltidskupong med ett nominellt värde av högst 35,00 mk, som kan användas på flera än två måltidsställen är 75 % av måltidskupongens nominella värde, dock minst 22,00 mk. Måltidskupong med ett nominellt värde av över 35,00 mk värderas upp till dess nominella värde.
Förutsättningen för att en måltidskupong enligt 1 mom. värderas till 75 procent av dess nominella värde är att den endast kan användas för måltid och att man inte får pengar, livsmedel eller andra förnödenheter mot den. I annat fall värderas kupongen till dess nominella värde. Den skattskyldige kan få endast en kupong värderad på ovannämnt sätt per sådan faktisk arbetsdag i hemlandet, under vilken arbetsgivaren inte på annat sätt kan ordna en måltid motsvarande arbetsplatsmåltid.
Förmån med fritt uppehälle
14 §
Värdet av förmån med fri bostad, kost, fritt lyse och värme är 1 650,00 mk per månad i ett rum och 1 550,00 mk per månad i ett samfällt rum.
15 §
För person i sjömanstjänst är penningvärdet av i egenskap av sjöman erhållen naturaförmån 44,00 mk per dygn eller högst 990,00 mk per månad.
Bilförmån
16 §
Om den skattskyldige eller hans familj för privatkörning använder arbetsgivarens person- eller paketbil, betraktas den förmån han erhållit som bilförmån. Värdet av bilförmån fastställs i olika åldersgrupper enligt det år då bilen har tagits i bruk och som framgår av registerutdraget (första registrering i Finland) enligt följande:
a) Åldersgrupp A (bilarna som tagits i bruk åren 1993-1995)
Fri bilförmån:
Det månatliga värdet av förmån utgör 1,8 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 1 150 mark eller 77 penni per kilometer.
Förmån att använda bil:
Det månatliga värdet av förmån utgör 1,7 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 500 mark eller 33 penni per kilometer.
b) Åldersgrupp B (bilarna som tagits i bruk år 1992)
Fri bilförmån:
Det månatliga värdet av förmån utgör 1,5 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 1 150 mark eller 77 penni per kilometer.
Förmån att använda bil:
Det månatliga värdet av förmån utgör 1,4 % av bilens nyanskaffningspris ökad med 500 mark eller 33 penni per kilometer.
I åldersgrupperna A och B avses med grundvärdet procentandelen som uträknats på basis av bilens nyanskaffningspris.
Månatligt värde | Värde enligt kördagbok eller annan tillförlitlig utredning som den skattskyldige företett | ||
mk/mån | grundvärde mk/mån | Värde per kilometer + p/km | |
c) Åldersgrupp C (bilarna som tagits i bruk före år 1992) | |||
I bilklassen, | |||
cylindervolym högst 1 300 cm 3 | |||
- fri bilförmån | 1 730 | 550 | 79 |
- förmån att använda bil | 1 170 | 550 | 41 |
II bilklassen, | |||
cylindervolym högst 1 600 cm 3 | |||
- fri bilförmån | 2 060 | 720 | 89 |
- förmån att använda bil | 1 420 | 720 | 47 |
III bilklassen, | |||
cylindervolym högst 2 000 cm 3 | |||
- fri bilförmån | 2 700 | 1 040 | 111 |
- förmån att använda bil | 2 000 | 1 040 | 64 |
IV bilklassen, | |||
cylindervolym över 2 000 cm 3 | |||
- fri bilförmån | 3 400 | 1 380 | 135 |
- förmån att använda bil | 2 560 | 1 380 | 79 |
Användning av värde per kilometer förutsätter kördagbok eller annan tillförlitlig utredning om antalet körda kilometer.
17 §
Om mängden av arbetskörslor är vid tillämpandet av värde per kilometer mera än 30 000 kilometer under ett kalenderår, utgör förmånens grundvärde 80 procent av ovan i 16 § avsett grundvärde.
18 §
I åldersgrupperna A och B, vid beräkning av procentandelen av förmånens värde, avses med nyanskaffningspris bilmodellens allmänna riktminutförsäljningspris som var gällande vid ingången av den månad då bilmodellen togs i bruk och som bilimportören eller, då denna saknas, partihandeln uppgett minskat med 20 000 mark. Den erhållna procentandelen avrundas nedåt till närmaste 50 mark.
19 §
I åldersgrupperna A och B beaktas extra utrustning som skaffats i bilen, utom vanliga vinterdäck och biltelefon, vid bestämmande av bilförmånens värde.
Värdet av extra utrustning läggs till bilens nyanskaffningspris till den del deras värde överstiger 4 000 mark. Om den rabatt som arbetsgivaren fått på extra utrustning överstiger en vanlig kassa- eller annan dyligrabatt används det allmänna riktminutpriset som extra utrustningens värde.
20 §
Klassen för bilar i åldersgrupp C bestäms enbart på grundval av motorns cylindervolym som antecknats i registerutdraget.
21 §
Det är fråga om fri bilförmån, när arbetsgivaren står för kostnaderna för bilen. Det är fråga om förmån att använda bil, när den skattskyldige själv betalar åtminstone bränslekostnaderna för bilen. Ersättning som den skattskyldige betalar till arbetsgivaren för bilkostnaderna avdras från penningvärdet av fri bilförmån eller förmånen att använda bil.
22 §
Vid värdering av bilförmån räknas användning av bilen för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till privatkörning.
23 §
Penningvärdet av bilförmån skall höjas med 1 900 mark per månad eller 127 penni per kilometer, om bilen körs av en av arbetsgivaren anställd chaufför.
24 §
Av kördagbok som avses ovan i 16 § skall framgå hur många kilometer som dagligen under skatteåret körts med bilen.
I fråga om arbetskörslor som körts med bilen skall i kördagboken dagligen antecknas följande uppgifter:
- tidpunkten i början och i slutet av körningen,
- körningens avfärds- och ankomstplats samt vid behov rutten,
- vägmätarställningen i början och i slutet av körningen,
- körsträckan,
- ändamålet för körningen och
- bilens användare.
Telefonförmån
25 §
Penningvärdet av telefonförmån som uppkommer av att arbetsgivare bekostat telefon i den skattskyldiges hem är 140,00 mk per månad.
Värdet av naturaförmån som uppkommer av att arbetsgivare bekostat en mobiltelefon till den skattskyldige är 100,00 mk per månad.
Tillämpning av det gängse värdet
26 §
Såsom penningvärde av sådan förmån, vars gängse pris uppenbarligen understiger penningvärdet enligt detta beslut eller som inte nämnts ovan, skall anses dess gängse värde.
Ikraftträdande
27 §
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1995 och det tillämpas vid verkställandet av förskottsinnehållning under 1995.
Helsingfors den 22 november 1994
Generaldirektör Jukka Tammi Överinspektör Merja Hartikka-Simula