107/1994

Given i Helsingfors den 4 februari 1994

Förordning om ändring av gymnasieförordningen

På föredragning av ministern för handläggning av ärenden som hör till undervisningsministeriets verksamhetsområde

upphävs i gymnasieförordningen av den 12 oktober 1984 (719/84) 19 § 3 mom., 20 och 37 §§, 41 a § 1 mom. och 48 §,

av dessa lagrum 37 § sådan den lyder delvis ändrad genom förordning av den 27 november 1992 (1176/92) och 41 a § 1 mom. sådant det lyder i förordning av den 26 juni 1992 (615/92),

ändras 16 § 2 mom., 18, 25, 40, 41, 42 och 46 §§, 50 § 2 och 3 mom., 59 § och 107 § 1 punkten,

av dessa lagrum 16 § 2 mom. sådant det lyder i nämnda förordning av den 26 juni 1992, 40 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda förordning av den 27 november 1992, 41 och 46 §§ sådana de lyder delvis ändrade genom förordning av den 25 januari 1991 (177/91) och nämnda förordning av den 27 november 1992, 42 § sådan den lyder delvis ändrad genom förordning av den 1 juli 1988 (632/88) och nämnda förordning av den 25 januari 1991, 50 § 2 och 3 mom. samt 59 § sådana de lyder i sistnämnda förordning och 107 § 1 punkten sådan den lyder i nämnda förordning av den 27 november 1992, samt

fogas till 106 §, sådan den lyder ändrad genom nämnda förordningar av den 25 januari 1991 och den 27 november 1992, en ny 1 a-punkt som följer:

16 §

Elevernas skolarbete inleds i augusti och avslutas den sista vardagen vecka 22. I ett gymnasium som är indelat i årskurser skall högsta årskursen ha minst 120 arbetsdagar.


18 §

Såsom arbetsdag i gymnasiet anses en dag av bestämd längd i enlighet med arbetsordningen och terminernas avslutningsdagar.

25 §

I gymnasiet meddelas undervisning i olika läroämnen samt ges elevhandledning i klass i form av kurser som omfattar i genomsnitt 38 lektioner. De kurser som är frivilliga för eleven kan till omfattningen vara kortare eller längre än vad som nämns ovan. Dessutom kan eleven ges stödundervisning. Gymnasiets lärokurs innehåller minst 75 kurser.

I arbetsordningen kan bestämmas att en kurs eller en del av den kan studeras på egen hand. Rektor eller en av honom förordnad lärare kan bevilja en elev tillstånd att genomgå förhör i en kurs eller en del av den utan att delta i undervisningen.

40 §

En elevs kunskaper och färdigheter bedöms i slutet av varje kurs av läraren i ämnet. Vitsorden anges med siffrorna 4-10. Vitsordet 4 avser svaga, vitsordet 5 försvarliga, 6 och 7 nöjaktiga, 8 goda samt 9 och 10 berömliga kunskaper och färdigheter. I läroplanen kan bestämmas av bedömningen av eleven sker på något annat sätt än med siffror.

En elev skall ges möjlighet att i ett fristående förhör slutföra en kurs i vilken han fått ett svagt vitsord eller annars blivit underkänd.

41 §

En elev i ett årskursbaserat gymnasium som i mera än två ämnen inte med godkänt resultat slutfört de studier som hör till årskursen stannar kvar i årskursen. En elev som har blivit underkänd i ett eller två ämnen får villkor och kan uppflyttas till följande årskurs, eller om det är fråga om en elev i högsta årskursen kan han få avgångsbetyg, efter att i dessa ämnen ha genomgått ett godkänt förhör. På begäran som framställs av vårdnadshavaren innan läsårets skolarbete avslutats kan en elev gå om årskursen om detta kan anses vara ändamålsenligt med tanke på elevens allmänna framgång i skolan.

Villkorsförhör sker i de kurser inom läroämnet i vilka eleven har blivit underkänd. Om eleven får godkänt vitsord i förhöret, antecknas detta som nytt vitsord. Om godkännande av villkorsförhör beslutar respektive lärare.

42 §

En elev har inhämtat gymnasiets lärokurs då han med godkänt resultat slutfört lärokurserna i de gemensamma läroämnena samt i de läroämnen som han valt. Till en elev som har inhämtat gymnasiets hela lärokurs ges ett avgångsbetyg.

Innan avgångsbetyg utfärdas skall eleven ges möjlighet att delta i muntliga förhör i gymnasiets läroämnen. Vid behov kan skriftliga uppgifter ingå i förhöret.

Vitsorden på avgångsbetyget skall bestämmas med beaktande av vitsorden i de kurser som eleven slutfört och vitsorden i de förhör som nämns i 2 mom. Vid bedömningen används de vitsord som enligt 40 § används vid bedömningen av kurser. Utbildningsstyrelsen kan bestämma att bedömningen delvis sker på annat sätt än vad som stadgas ovan. Elevens lärare beslutar om vitsorden.

46 §

Som elev i gymnasiet kan intas den som genomgått grundskolans lärokurs eller inhämtat motsvarande tidigare lärokurs.

Som elev i gymnasiet kan även intas den som på grund av vistelse utomlands eller av andra särskilda skäl inte har inhämtat den lärokurs som avses i 1 mom. För intagning av elever som avses i detta moment kan förhör ordnas.

Ansökan om att få inleda studier i gymnasiet görs samtidigt som till övriga läroanstalter som deltar i gemensam elevansökan. Elever som inleder gymnasiestudier intas till gymnasiet efter det vårterminen i grundskolan avslutats. Om de som sökt till kommunens gymnasier är flera än antalet elevplatser, intas eleverna i den företrädesordning som medeltalet av vitsorden i modersmålet, det andra inhemska språket, de främmande språken, religion, livsåskådningskunskap, historia och samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi och geografi på grundskolans avgångsbetyg anger. Kommunen kan som villkor för intagning i gymnasiet ställa en minimigräns för medeltalet i ovan nämnda läroämnen. I en tvåspråkig kommun intas eleverna särskilt i finska gymnasier och i svenska gymnasier. Elevintagningen till gymnasiet kan ske i flera omgångar.

Ansökan till gymnasiet kan vid behov också ske vid någon annan tidpunkt.

50 §

Tillstånd till frånvaro beviljas av grupphandledaren eller av gymnasiets rektor.

Om tillstånd inte har kunnat begäras på förhand skall eleven så snart som möjligt underrätta grupphandledaren om frånvaron.

59 §

Gymnasiet skall ha ett tillräckligt antal grupphandledare.

106 §

Ärenden som gäller en elev och nämns i 47 § 2 mom. gymnasielagen är


1 a) förlängning av tiden för slutförande av gymnasiet samt konstaterande av att en elev anses ha avgått från gymnasiet,


107 §

Ändring får inte sökas genom besvär, om beslutet gäller

1) ordnande av en elevs studier på det sätt som stadgas i 18 § 4 mom. gymnasielagen och 25 § 2 mom. i denna förordning,



Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1994.

Denna förordnings 41 och 42 §§ tillämpas inte på de elever som när denna förordning träder i kraft är elever i gymnasiet. I fråga om bedömningen av dessa elever och deras deltagande i muntliga förhör gäller i tillämpliga delar de stadganden i 40, 41 och 42 §§ som var i kraft när denna förordning träder i kraft.

Det stadgande i 37 § som gäller antalet basgrupper och som var i kraft när denna förordning träder i kraft gäller i tillämpliga delar i fråga om de avtalsbaserade anställningsvillkoren, till dess något annat avtalas. På en grupphandledare som avses i 59 § i denna förordning tillämpas vad som, när denna förordning träder i kraft, har avtalats om en paragrafen nämnd klassföreståndare, till dess något annat avtalas.

Helsingfors den 4 februari 1994

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Minister
Tytti Isohookana-Asunmaa

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.