1016/1993

Behörig är den jorddomstol inom vars domkrets det område är beläget som saken gäller. Hör ett område till två eller flera jorddomstolars domkrets eller är det fråga om en rå som samtidigt är gräns mellan två eller flera domstolars domkrets, skall saken avgöras av den jorddomstol inom vars domkrets den myndighet vars förrättning eller avgörande det är fråga om har sitt förvaltningsställe.

I jorddomstolen är en jordrättsdomare ordförande och ledamöter är en jordrättsingenjör samt två nämndemän som kommunen utser.

Vid jorddomstolen kan dessutom finnas ytterligare en jordrättsingenjör, om det med beaktande av ärendets omfattning eller något annat särskilt skäl skall anses motiverat.

Vid jorddomstolen kan det finnas flera divisioner.

Angående jorddomstolarnas antal och verksamhetsområden samt om vilken av jordrättsdomarna som är chef för ämbetsverket stadgas genom förordning.

När det är fråga om sådana förberedande åtgärder som avses i 312 § 3 mom., 317, 317 a, 318, 318 a, 318 b, 318 c eller 320 §, 324 § 2 mom. eller 324 a § 2 mom. eller därmed jämförliga åtgärder eller ett ärende som avses i 335 § eller 348 c § 3 mom., är jorddomstolen domför också i en sammansättning med endast jordrättsdomaren.

Jorddomstolen skall avgöra besvär som föranletts av förrättningsingenjörens eller förrättningsmännens beslut eller avgöranden, om inte något annat stadgas särskilt.

Jorddomstolen skall likaså avgöra ärenden som i enlighet med lag har underställts den för prövning.

Vid behandling av besvär över förrättningsmännens beslut, varmed en jävsanmärkning mot en förrättningsman har förkastats, är Jorddomstolen beslutför även i en sammansättning med endast jordrättsdomaren, utom då jävsfrågan väckts i Jorddomstolen först efter att det har bestämts att besvären skall behandlas vid huvudförhandling.

När ändring med stöd av 1 eller 2 mom. har sökts i förrättningsmännens beslut, får vid förrättningen inte vidtas sådana åtgärder på vilka det beslut som meddelas med anledning av besvären kan inverka. Jorddomstolen kan dock på framställning av förrättningsingenjören innan besvärsärendet avgörs bestämma att förrättningen får fortsätta även i fråga om sådana åtgärder.

I besvärsskriften skall anges

Till besvärsskriften skall fogas de handlingar som åberopas i ändringsansökan och som inte ingår i den akt som tillkommit vid behandlingen av den förrättning eller det beslut i vilket ändring söks.

I besvärsskriften skall dessutom anges jorddomstolens namn, ändringssökandens namn, yrke och boningsort, telefonnummer för ändringssökanden eller hans lagliga företrädare eller ombud samt för vittnen eller andra som skall höras samt den postadress under vilken meddelanden i saken får sändas.

Besvärsskriften skall undertecknas av ändringssökanden eller, om han inte själv uppsatt den, av den som har gjort det. Dennes yrke och boningsort skall antecknas i besvärsskriften.

Kan en sakägare på grund av laga förfall eller av något annat godtagbart skäl inte söka ändring inom föreskriven tid, kan jorddomstolen på ansökan utsätta en ny tid för sökande av ändring.

Om ny tid för sökande av ändring skall anhållas genom en skriftlig, till jorddomstolen riktad ansökan, som före besvärstidens utgång skall tillställas lantmäteribyrån och till vilken skall fogas en utredning om grunderna för ansökan. Härvid skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas om besvärsskriften.

Är ändringsansökan bristfällig, skall jorddomstolen uppmana ändringssökanden att inom utsatt tid avhjälpa bristen, om detta är nödvändigt för att rättegången skall kunna fortgå. Ändringssökanden skall samtidigt underrättas om på vilket sätt besvärsskriften är bristfällig och om alt ändringsansökan kan avvisas om han inte följer uppmaningen.

Av särskilda skäl får en sakägare, vars ändringsansökan ännu efter rättelse är bristfällig, beredas ett nytt tillfälle att avhjälpa bristen.

Jorddomstolen skall genast avvisa ändringsansökan om

Jorddomstolen skall avvisa ett underställt ärende, om förutsättningar för att underställa ärendet saknas eller någon annan undersökningsförutsättning saknas.

Ett sådant beslut av jorddomstolen som avses i 1 och 2 mom. tecknas på handlingarna, som returneras till ändringssökanden eller, i ett underställt ärende, till förrättningsingenjören. Beslutet skall delges lantmäteribyrån, fastighetsingenjören eller vägnämnden och i besvärsärenden, om förrättningen inte slutförts, även förrättningsingenjören, som vid förrättningssammanträdet skall föredra det för de övriga sakägarna, vilka då skall anses ha fått del av avgörandet.

Har särskilda besvär anförts över förrättningsmännens beslut om jävsanmärkning, skall jorddomstolen utan dröjsmål avgöra ärendet och beslutet skall bringas till sakägarnas kännedom så som 3 mom. stadgar.

Om ändringsansökan inte med stöd av 318 § avvisats utan prövning, skall jorddomstolen uppmana en sådan sakägare i förrättningen vars rätt ändringsansökan gäller att inge bemötande med anledning av ändringsansökan, då bemötandet kan anses främja huvudförhandlingen samt samtidigt vid behov bestämma vilka frågor sakägaren särskilt skall yttra sig om.

I samband med uppmaningen skall ändringsansökan och därtill fogade handlingar delges.

Om de sakägare som avses i 1 mom. äger fastigheten gemensamt eller är delägare i ett samfällt område, skall på uppmaningen för deras vidkommande tillämpas vad 320 § 2 mom. stadgar om kallelsebrev.

I bemötandet skall sakägaren

Sakägaren skall uppmanas att avge bemötandet skriftligen till jorddomstolen inom den tid som domstolen har utsatt eller muntligen vid sammanträdet, vid äventyr att ärendet kan upptas till prövning även om bemötande inte avges. Beträffande skriftligt bemötande gäller dessutom i tillämpliga delar vad som 314 a § 2 mom., 314 b, 317 och 317 a §§ stadgar om ändringssökande och besvärsskrift.

Bemötandet och de därtill fogade handlingarna skall delges ändringssökanden och sådana andra sakägare vilka bemötandet gäller.

Om jorddomstolen finner att behandlingen av ärendet kräver det, kan den uppmana sakägarna att inom utsatt tid tillställa jorddomstolen ett skriftligt yttrande. Jorddomstolen skall härvid bestämma vilka frågor sakägarna skall yttra sig om. Yttrandet skall delges de sakägare vilkas rätt yttrandet gäller.

Om det främjar beredningen av ärendet, kan jorddomstolen bestämma att sakägarna eller en del av dem skall kallas att höras under förberedelsen.

Om jorddomstolen anser att det främjar behandlingen, kan den före huvudförhandlingen uppmana förrättningsingenjören att skriftligen till jorddomstolen inom utsatt tid avge sitt utlåtande om det ärende som behandlas. Utlåtandet skall även delges de sakägare som kallas till huvudförhandlingen.

När förberedelsen avslutats överförs ärendet till huvudförhandling.

Huvudförhandlingen hålls i den kommun där det område där förrättningen har hållits är beläget. Jorddomstolen kan dock sammanträda även i en närbelägen kommun eller på den ort där jorddomstolens kansli är beläget, om detta inte orsakar sakägarna oskäliga kostnader eller oskäligt men.

Om ärendet kan avgöras på grundvalen av det skriftliga rättegångsmaterialet, behöver ingen huvudförhandling hållas.

Jorddomstolens sammanträde skall tillkännages ändringssökanden samt sådana andra sakägare i förrättningen vilkas rätt berörs av besvären eller som har begärt att bli underrättade, om deras adresser är kända, genom brev som postas minst fjorton dagar före sammanträdet. På samma sätt skall sammanträdet meddelas lantmäteribyrån och förrättningsingenjören. Om det med hänsyn till sakägarnas antal eller den sak som behandlas inte är ändamålsenligt att sända meddelanden om sammanträdet per brev till en sådan annan sakägare som inte har begärt att bli underrättad, skall sammanträdet tillkännages minst fjorton dagar före sammanträdet genom kungörelse i en eller två tidningar som har spridning på orten.

Om ändringssökanden uteblir från jorddomstolens sammanträde, lämnas ändringsansökan därhän. Andra sakägares utevaro utgör inget hinder för att ärendet avgörs.

Ett underställt ärende skall behandlas oaktat sakägarnas utevaro.

Huvudförhandlingen är muntlig. En sakägare får inte läsa upp eller avge någon skriftlig utsaga till domstolen eller i övrigt framställa saken skriftligt.

En sakägare får dock ur en handling läsa upp sitt yrkande, direkta hänvisningar till rättspraxis och den juridiska litteraturen samt till sådana handlingar som innehåller ett flertal tekniska uppgifter och sifferuppgifter, och som är svåra alt förstå om de läggs fram endast muntligen. Dessutom får han använda anteckningar till stöd för minnet. För utredning av tekniska och därmed jämförliga frågor får han dessutom hänvisa till det skriftliga rättegångsmaterialet genom att kort relatera innehållet till den del han hänvisar till det.

Vid huvudförhandlingen i besvärsärenden skall

Vid huvudförhandlingen i underställda ärenden och i ärenden som gäller klagan skall ärendet behandlas med iakttagande i tillämpliga delar av vad 3 mom. stadgar.

Huvudförhandlingen får inte uppskjutas om inte viktiga skäl kräver det. Om huvudförhandlingen uppskjuts, skall tiden och platsen för den fortsatta behandlingen meddelas i uppskovsbeslutet eller särskilt senare.

Om det är nödvändigt att uppskjuta huvudförhandlingen, skall behandlingen fortsätta där den avbröts när föregående behandling avslutades. Om en ny ledamot deltar i behandlingen, skall emellertid ny huvudförhandling hållas. Bevisning behöver dock i dessa fall inte upptas på nytt, om det inte anses nödvändigt för att saken skall kunna utredas. Bevisning behöver inte heller upptas på nytt när det med hänsyn till sakens art och den bevisning som skall upptas föranleder oskäliga kostnader eller väsentlig olägenhet.

Jorddomstolen kan på eget initiativ skaffa eller uppmana en sakägare att skaffa sådan utredning som behövs för att saken skall kunna avgöras.

Jorddomstolen kan vid behov kalla förrättningsingenjören att höras i saken.

Jorddomstolen skall förrätta syn på ort och ställe, om detta är nödvändigt för att saken skall kunna utredas.

Jorddomstolen kan även bestämma att syn förrättas utom huvudförhandlingen av en eller flera av jorddomstolens ledamöter.

Är meningarna skiljaktiga, skall vid fastställandet av omröstningens resultat iakttas vad 23 kap. rättegångsbalken stadgar om omröstning i tvistemål.

Jorddomstolens avgörande i huvudsaken i besvärsärenden är dom och övriga avgöranden är beslut.

I en dom får endast beaktas rättegångsmaterial som lagts fram eller refererats vid huvudförhandlingen eller syneförrättningen. Om saken avgörs utan huvudförhandling, avgörs den med stöd av skriftligt rättegångsmaterial. När arkivundersökning utförts i saken eller jorddomstolen med stöd av 324 § 1 mom. på eget initiativ annars skaffat utredning, betraktas det som sådant skriftligt rättegångsmaterial som avses i detta moment. Det skall refereras för sakägarna vid huvudförhandlingen för att kunna beaktas då saken avgörs, eller om saken avgörs utan huvudförhandling, skall detta delges sakägarna.

Jorddomstolens avgörande skall avkunnas genast efter beslutsöverläggningen och det skall finnas tillgängligt för parterna på jorddomstolens kansli inom 30 dagar från avkunnandet. Om överläggningen mellan Jorddomstolens ledamöter eller avfattandet av domen i en omfattande eller svär sak kräver det, får avgörandet meddelas i Jorddomstolens kansli inom 14 dagar från den dag då huvudförhandlingen avslutades. Kan avgörandet av särskilda skäl inte meddelas inom denna tid, skall det meddelas så snart som möjligt.

Jorddomstolen får sända de uppmaningar och kallelser som nämns i detta kapitel med posten under den adress som sakägaren senast har uppgivit, om inte något annat följer av stadgandena i detta kapitel.

Om inte annat följer av denna lag eller någon annan lag som innehåller stadganden om jorddomstolen eller av förordningar som givits med stöd av dessa lagar, skall på jorddomstolen och rättegången i den samt på jorddomstolens dom eller beslut i tillämpliga delar iakttas gällande stadganden om allmänna domstolar.

Ändring i jorddomstolens dom eller beslut i ärenden som avses i denna lag får sökas genom besvär hos högsta domstolen, om högsta domstolen med stöd av 30 kap. 3 § rättegångsbalken beviljar besvärstillstånd.

Jorddomstolens dom eller beslut verkställs så som stadgas om verkställighet av en dom som vunnit laga kraft, och en anhängig förrättning kan fortsätta trots att besvärstillstånd med anledning av en dom eller ett beslut har sökts enligt 1 mom. Högsta domstolen kan dock före sitt slutliga avgörande i ärendet förordna att domen eller beslutet inte får verkställas tills vidare eller att en påbörjad verkställighet skall avbrytas.

Fullföljdsskriften, som skall innehålla tillståndsansökan och ändringsansökan, skall tillsammans med jorddomstolens dom eller beslut inlämnas till lantmäteribyrån senast den sextionde dagen efter den då jorddomstolens avgörande avkunnades eller gavs. Anför flera personer besvär över jorddomstolens avgörande, behöver endast ett exemplar av jorddomstolens avgörande fogas till besvärsskrifterna.

Fullföljdsskriften kan även sändas med posten eller genom bud med iakttagande i tillämpliga delar av lagen om insändande av vissa handlingar till domstolar (248/65).

Behöver högsta domstolen jorddomstolens protokoll, skall den av jorddomstolen begära akten i saken till påseende.

Visar en sakägare som ämnar söka ändring i jorddomstolens dom eller beslut under tiden för ändringssökande laga hinder eller något annat synnerligt skäl till att han inte inom föreskriven tid kan lämna in sin ändringsansökan, skall jorddomstolen på ansökan sätta ut en ny tid för honom. Beslutet om förlängning av tiden för sökande av ändring skall fogas till besvärsskriften.

Sedan stämningsmannen återställt besvärshandlingarna jämte förklaring eller sedan den termin som avses i 2 mom. har löpt ut skall lantmäteribyrån sända handlingarna till förrättningsingenjören. Denne skall inom en månad från handlingarnas ankomst avge utlåtande i saken till lantmäteribyrån, varefter byrån skall sända besvärshandlingarna till högsta domstolen.

Förrättningen kan tas upp på nytt, om de sakägare vilkas rätt berörs av rättelsen samtycker eller jorddomstolen så beslutar på framställning av jordrättsingenjören. För rättande av ett fel som utgör hinder för registrering av förrättningen får denna dock behandlas på nytt utan samtycke av sakägarna.