789/1992

Given i Helsingfors den 21 augusti 1992

Lag om växtförädlarrätt

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Växtförädlarrätt

Den som har förädlat en växtsort eller den till vilken förädlarens rätt har övergått (sortägaren) kan genom registrering få ensamrätt att utnyttja sorten yrkesmässigt enligt denna lag.

2 §
Tillämpningsområde

Växtförädlarrätt kan beviljas för en växtsort som hör till ett växtsläkte eller en växtart vars odling eller import kan ha kommersiell betydelse i Finland.

Genom förordning stadgas närmare om de växtsläkten eller växtarter för vilkas sorter växtförädlarrätt kan beviljas.

2 kap.

Villkor för växtförädlarrätt

3 §
Villkor som gäller förädlare

Växtförädlarrätt för en sort kan beviljas

1) den som har förädlat sorten i Finland eller den till vilken förädlarens rätt har övergått, eller

2) en förädlare som är medborgare i ett land vilket är medlem i den internationella organisationen UPOV för skydd av nya växtsorter, nedan unionen, eller den till vilken förädlarens rätt har övergått.

Utan hinder av 1 mom. kan förädlarrätt också beviljas om jord- och skogsbruksministeriet anser att det är befogat med tanke på växtodlingen i Finland eller import av en växtsort.

4 §
Villkor som gäller sorter

Växtförädlarrätt kan endast beviljas för en sort

1) som genom minst ett viktigt kännetecken kan skiljas tydligt från andra sorter som blivit kända innan ansökan lämnades in,

2) vars växtbestånd är tillräckligt enhetligt samt

3) vars väsentliga kännetecken är beständiga när sorten förökas på det sätt som förädlaren angett.

5 §
Nyhetskrav

Växtförädlarrätt får inte beviljas om odlingsmaterial av sorten med sortägarens samtycke har bjudits ut eller marknadsförts

1) i Finland innan ansökan lämnades in,

2) utomlands i mera än sex år innan ansökan lämnades in, när det är fråga om vin, fruktträd, skogsträd, prydnadsträd eller deras grundstammar, eller

3) utomlands i mera än fyra år, när det är fråga om andra växter än de som nämns i 2 punkten.

3 kap.

Växtförädlarrättens innehåll

6 §
Skyddade sorter

Växtförädlarrätten innebär att andra än sortägaren inte utan ägarens samtycke yrkesmässigt får utnyttja sorten genom att

1) framställa eller importera sortmaterial för användning som förökningsmaterial eller

2) bjuda ut eller på annat sätt marknadsföra sortens förökningsmaterial.

7 §
Prydnadsväxter

Växtförädlarrätten omfattar också plantor av prydnadsväxter samt delar av sådana växter som vanligen används för något annat ändamål än förökning, om de utnyttjas kommersiellt som förökningsmaterial för produktion av prydnadsväxter eller snittblommor.

8 §
Användning av sort vid förädlingsarbete

Sortägarens samtycke behövs inte när en skyddad sort används för förädling av nya sorter.

Sortägarens samtycke behövs dock för åtgärder enligt 6 §, om

1) det är fråga om en sort som har framställts genom att en skyddad sort utnyttjas i väsentlig mån (härledd sort), utom när den skyddade sorten själv är en härledd sort,

2) det är fråga om en sort som inte kan skiljas tydligt från en skyddad sort, eller om

3) upprepad användning av förökningsmaterial av en skyddad sort behövs för kommersiell produktion av en annan sort.

4 kap.

Registreringsansökan och dess behandling

9 §
Registermyndighet

Registermyndigheten är en växtsortsnämnd, som för register över växtsorterna.

Jord- och skogsbruksministeriet tillsätter växtsortsnämnden. Nämnden skall ha en ordförande, en vice ordförande och högst tio medlemmar. Varje medlem skall ha en suppleant. Nämnden tillsätts för tre år åt gången. Närmare stadganden om nämnden utfärdas genom förordning.

10 §
Registreringsansökan

En registreringsansökan görs skriftligen hos registermyndigheten.

Registreringsansökan skall omfatta en beskrivning av hur den nya sorten avviker från andra sorter samt ange sortnamnet. I ansökan skall förädlarens namn uppges. Om någon annan än förädlaren ansöker om växtförädlarrätt skall sökanden styrka sin rätt till sorten. Sökanden skall försäkra att sorten inte har bjudits ut eller marknadsförts på det sätt som nämns i 5 § innan ansökan lämnades in.

Sökanden skall betala en registreringsavgift.

Som ansökningsdatum antecknas den dag då ansökningshandlingarna har tillställts myndigheten och registreringsavgiften betalts.

11 §
Sortnamn

Med hjälp av sortnamnet skall sorten kunna skiljas från andra sorter.

Sortnamnet får inte godkännas, om det

1) består av enbart siffror, utom i det fall att detta är vedertagen praxis vid namngivning av sorterna i fråga,

2) är ägnat att vilseleda allmänheten,

3) strider mot lag, allmän ordning eller god sed,

4) kan förväxlas med namnet på en växtsort av samma eller en närbesläktad art och detta sortnamn har införts eller föreslagits bli infört i den officiella sortförteckningen eller används om förökningsmaterialet av en sådan sort,

5) kan förväxlas med ett varumärke, ett namn, en firma eller något annat kännetecken för vilket någon annan än sökanden åtnjuter skydd som skulle utgöra ett hinder för registrering av sortnamnet som varumärke för växtsortens växtmaterial eller motsvarande produkt, eller om det

6) kan förväxlas med ett sådant varumärke för sortmaterial eller dylika produkter för vilket sökanden åtnjuter skydd.

12 §
Prioritetstid

Om sortägaren tidigare har ansökt om växtförädlarrätt i någon av medlemsstaterna i unionen skall registreringsansökan, om den görs inom tolv månader efter att den tidigare ansökan lämnats in (prioritetstid), anses ha blivit gjord samtidigt i Finland.

13 §
Avhjälpande av brist

Har sökanden inte iakttagit stadgandena och bestämmelserna om ansökan eller märker registermyndigheten att det finns andra hinder för registreringen, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller avhjälpa bristen.

Underlåter sökanden att inom den utsatta tiden avge yttrande eller vidta åtgärder för att avhjälpa bristen skall ansökan avskrivas. I föreläggande enligt 1 mom. skall denna påföljd nämnas.

En ansökan som avskrivits tas på nytt till behandling, om sökanden inom en månad efter den utsatta tiden begär det samt avger sitt yttrande eller vidtar åtgärder för att avhjälpa bristen och inom samma tid betalar en avgift för ny behandling.

14 §
Avslag på ansökan

Finns det efter att sökanden har avgett sitt yttrande hinder för att godkänna ansökan, skall ansökan avslås, om det inte finns skäl att ge honom ett nytt föreläggande.

15 §
Påstående om bättre rätt

Om någon hos registermyndigheten påstår att han har bättre rätt till en sort än sökanden och om saken är oklar, kan växtsortsnämnden förelägga honom att väcka talan vid domstol inom viss tid. Om talan inte väcks inom denna tid lämnas invändningen utan avseende. Detta skall nämnas i föreläggandet.

Är en tvist om bättre rätt till en sort anhängig vid en domstol, kan behandlingen av registreringsansökan avbrytas till dess ärendet har avgjorts slutligt.

16 §
Överföring av ansökan

Om någon inför registermyndigheten visar att han har bättre rätt till en sort än sökanden, skall registermyndigheten på hans begäran överföra ansökan på honom. Samtidigt skall den som ansökan överförs på betala en ny registreringsavgift.

Förrän ett yrkande på överföring har avgjorts slutligt får ansökan inte avskrivas, bifallas, avslås eller återtas.

17 §
Kungörande av ansökan

Om en ansökan uppfyller kraven skall registermyndigheten genom att kungöra ansökan ge allmänheten tillfälle att framställa invändningar mot ansökan.

Invändningarna skall göras skriftligen till registermyndigheten inom den tid som den bestämmer.

18 §
Undersökning av sort

Registermyndigheten skall anordna undersökning av en sorts växtmaterial. Undersökningen kan utföras endast delvis eller behöver inte alls utföras, om sorten tidigare har undersökts officiellt.

Sökanden skall tillhandahålla den som utför undersökningen behövligt växtmaterial och övriga behövliga upplysningar.

En sökande som har begärt prioritet på basis av en ansökan som gjorts i något annat land skall tillhandahålla växtmaterial och övriga behövliga upplysningar inom fyra år efter utgången av prioritetstiden.

19 §
Beslut med anledning av ansökan

När den tid som reserverats för framställande av invändningar har löpt ut och behövliga undersökningar av sorten utförts skall ansökan tas upp till fortsatt behandling och registermyndigheten fatta beslut om registrering av sorten.

Sökanden skall ges tillfälle att avge yttrande om de anmärkningar som har gjorts och om den undersökning som har utförts.

20 §
Registrering av växtförädlarrätt

Sedan registermyndighetens beslut enligt 19 § har vunnit laga kraft skall sorten införas i växtsortsregistret. Registreringen skall kungöras. Sökanden ges ett registreringsbevis.

Ett beslut om att avslå en ansökan skall kungöras sedan det har vunnit laga kraft.

5 kap.

Växtförädlarrättens giltighet och användning av sortnamn

21 §
Giltighetstid

Växtförädlarrätten gäller från den dag då registermyndigheten har beslutat att sorten kan införas i registret. Rätten kan genom betalning av årsavgifter hållas i kraft i 20 år räknat från ingången av året efter det då beslutet fattades.

22 §
Användning av sortnamn

När förökningsmaterial av en registrerad växtsort saluförs skall det registrerade namnet användas om sorten också efter att giltighetstiden för växtförädlarrätten har löpt ut eller rätten annars upphört.

Ett registrerat sortnamn eller ett namn som lätt kan förväxlas med detta får inte användas för en sort av samma eller en närstående art eller för förökningsmaterial av en sådan sort så länge sortnamnet är registrerat.

6 kap.

Licens, tvångslicens samt registeranteckningar

23 §
Licens

Om sortägaren har gett någon annan tillstånd att yrkesmässigt utnyttja en registrerad sort (licens), får denne överlåta sin rätt vidare endast om detta har avtalats.

Om licensen tillhör ett företag, får licensen överlåtas i samband med att företaget överlåts, om inte något annat har avtalats.

24 §
Tvångslicens

Om förökningsmaterial av en registrerad sort inte produceras på villkor som är skäliga för marknaden och i tillräcklig mängd med beaktande av livsmedelsförsörjningens allmänna behov, kan den som vill utnyttja sorten yrkesmässigt i Finland få tvångslicens för detta, om det inte finns godtagbara skäl till sortägarens förfarande. Tvångslicensen omfattar också rätt att av sortägaren få en behövlig mängd förökningsmaterial av sorten.

Tvångslicens kan beviljas endast den som anses ha förutsättningar att på godtagbart sätt och på de villkor som fastställs i tvångslicensen utnyttja den sort som förädlarrätten gäller.

Tvångslicensen utgör inte hinder för sortägaren att själv utnyttja sin rätt eller att överlåta sortlicensen.

Tvångslicens beviljas av en domstol, som bestämmer i vilken omfattning en registrerad sort får utnyttjas samt fastställer vederlaget och de övriga villkoren i tvångslicensen. Domstolen kan på sortägarens yrkande upphäva tvångslicensen eller fastställa nya villkor för den, om väsentligt förändrade förhållanden förutsätter det.

25 §
Registeranteckningar

När växtförädlarrätten har övergått eller någon har beviljats en licens eller en licens har överlåtits till någon annan skall på begäran anteckning om detta göras i växtsortsregistret. Detsamma gäller pantsättning av växtförädlarrätten. Beviljande av tvångslicens antecknas dock alltid i registret.

Om det bevisas att en i registret antecknad licens, panträtt eller tvångslicens har upphört att gälla, skall anteckningen avföras.

För införande av anteckningar i registret uppbärs en avgift.

Som sortägare anses den som senast har antecknats som sortägare i registret.

7 kap.

Växtförädlarrättens upphörande

26 §
Avstående från växtförädlarrätt

En sortägare kan avstå från sin rätt genom att lämna ett skriftligt meddelande om detta till registermyndigheten, varvid myndigheten avlägsnar sorten ur registret.

Växtförädlarrätten upphör om årsavgiften inte betalas inom stadgad tid.

27 §
Ogiltigförklaring

Domstolen skall förklara en växtförädlarrätt ogiltig, om de förutsättningar som i 2 och 3 §§, 4 § 1 punkten eller 5 § stadgas för beviljande av förädlarrätt saknas.

I ärenden som gäller ogiltigförklaring av växtförädlarrätt skall domstolen begära utlåtande av registermyndigheten.

I andra ärenden som gäller växtförädlarrätt kan domstolen inhämta utlåtande av registermyndigheten, om det finns skäl därtill.

28 §
Förverkande

Registermyndigheten förklarar växtförädlarrätten förverkad, om

1) sortägaren inte förmår framställa sådant förökningsmaterial av sorten vars kännetecken motsvarar kännetecknen för den registrerade sorten eller

2) sortägaren inte på uppmaning av registermyndigheten tillhandahåller förökningsmaterial av sorten, handlingar och andra upplysningar som behövs för konstaterande av att sorten bibehålls på behörigt sätt eller inte tillåter granskning av de åtgärder som vidtagits för bibehållande av sorten.

8 kap.

Privaträttsligt skydd

29 §
Förhindrande av intrång

Om någon gör intrång i den ensamrätt som en växtförädlarrätt medför, kan domstolen förbjuda honom att fortsätta eller upprepa handlingen.

30 §
Fastställelsetalan

Sortägaren eller den som med stöd av licens eller tvångslicens har rätt att utnyttja en växtsort som skyddas av växtförädlarrätt kan väcka fastställelsetalan för att klarlägga om han enligt den beviljade växtförädlarrätten åtnjuter skydd mot annan eller inte, såvida frågan är oklar och detta vållar honom olägenhet.

Den som utnyttjar eller ämnar utnyttja en växtsort som skyddas av växtförädlarrätt kan på samma villkor väcka fastställelsetalan mot innehavaren av förädlarrätten för att klarlägga om det med anledning av den beviljade växtförädlarrätten finns hinder för nämnda verksamhet eller inte.

31 §
Skadestånd

Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet gör intrång i växtförädlarrätten eller bryter mot stadgandena i 22 § om användning av sortnamn är skyldig att betala ersättning för utnyttjande av sorten och ersättning för övrig skada som kränkningen medför. Om vårdslösheten är ringa kan skadeståndet jämkas.

Om intrånget i växtförädlarrätten eller överträdelsen av 22 § om användning av sortnamn inte skett uppsåtligen och inte beror på vårdslöshet är den som gjort intrång i rätten eller brutit mot stadgandena skyldig att betala ersättning endast i den mån det anses skäligt.

På grund av intrång i växtförädlarrätten eller överträdelse av 22 § om användning av sortnamn kan skadestånd yrkas endast för de fem senaste åren innan talan väcktes.

Om växtförädlarrätten har förklarats ogiltig genom en dom som vunnit laga kraft kan skadestånd inte yrkas.

Om ersättning enligt denna paragraf gäller dessutom i tillämpliga delar skadeståndslagen (412/74).

32 §
Återlämnande av en växtsorts växtmaterial

På talan av en part vars rätt har kränkts kan domstolen i den mån det är skäligt bestämma att växtmaterial som intrånget gäller skall överlämnas till den kränkta parten mot lösen. Detta gäller inte den som i god tro har fått växtmaterialet eller särskild rätt till detta och som inte själv har gjort intrång i växtförädlarrätten.

Det växtmaterial som avses i 1 mom. får tas i beslag, om den vars rätt kränkts har krävt att växtmaterialet av sorten skall överlämnas enligt 7 kap. utsökningslagen.

33 §
Temporärt skydd

Utnyttjar någon annan än sökanden, sedan en ansökan som avses i 10 § har gjorts, yrkesmässigt en sort för vilken växtförädlarrätt har sökts, skall stadgandena om intrång i växtförädlarrätt tillämpas på motsvarande sätt, om förädlarrätten senare beviljas.

För sådan verksamhet som ägt rum efter att en ansökan som avses i 10 § har gjorts och som visserligen gör intrång i växtförädlarrätten, men som har ägt rum innan förädlarrätten beviljats, kan straff enligt 9 kap. inte dömas ut. För en skada som uppstått före kungörande av ansökan i enlighet med 17 § kan ersättning utdömas endast enligt 31 § 2 mom.

Om skadeståndstalan väcks inom ett år efter att växtförädlarrätten har registrerats, tillämpas inte 31 § 3 mom.

9 kap.

Straffstadganden

34 §
Intrång i växtförädlarrätt

Den som uppsåtligen gör intrång i den ensamrätt som stadgas i 6, 7 eller 8 § skall för intrång i växtförädlarrätten dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Allmän åklagare får inte väcka åtal för brottet, om inte målsäganden anmäler det till åtal.

35 §
Missbruk av växtsortsnamn

Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet bryter mot stadgandena i 22 § om användning av sortnamn skall för missbruk av växtsortsnamn dömas till böter, om inte förseelsen är ringa.

10 kap.

Särskilda stadganden

36 §
Anlitande av ombud

Har den som ansöker om eller innehar växtförädlarrätt inte hemvist i Finland, skall han ha ett ombud som är bosatt här och som har rätt att företräda honom i allt som gäller växtförädlarrätten.

37 §
Ändringssökande

Den som ansöker om eller innehar växtförädlarrätt kan söka ändring i ett sådant slutligt beslut av registermyndigheten som gäller växtförädlarrätt, om beslutet går honom emot. Den som har framställt invändning kan söka ändring i ett beslut genom vilket en ansökan har godkänts trots att invändning mot den har framställts på behörigt sätt. Återtar den som framställt invändningen sitt ändringssökande kan saken dock prövas om det finns särskilda skäl till det.

Sökanden kan söka ändring i ett beslut genom vilket ett yrkande enligt 16 § om överföring av ansökan har godkänts. Den som har framställt överföringsyrkandet kan söka ändring i ett beslut genom vilket yrkandet har avslagits.

Ändring i registermyndighetens beslut söks genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Besvären skall anföras inom 60 dagar från delfåendet.

38 §
Forum

Laga domstol för behandling av ärenden med stöd av denna lag är Helsingfors rådstuvurätt.

39 §
Avgifter

Storleken på de avgifter om vilka stadgas i denna lag skall motsvara beloppet av statens totalkostnader för prestationen (självkostnadsvärde). Registreringsavgiftens och årsavgiftens storlek kan dock bestämmas så att det totala beloppet av de avgifter som uppbärs för dem uppskattningsvis motsvarar de totalkostnader som förandet av registret vållar staten.

För växtsortsnämndens prestationer av samma slag får fastställas en lika stor avgift även om statens kostnader för utförandet är olika. När storleken av en sådan fast avgift bestäms, skall de genomsnittliga totalkostnaderna för prestationen beaktas.

Av orsaker som hänför sig till internationella avtal eller av näringspolitiska eller praktiska orsaker får det bestämmas att en avgift allmänt uppbärs till ett högre eller lägre belopp än prestationens självkostnadsvärde eller en avgift som beräknas enligt andra meningen i 1 mom. eller att avgift inte alls skall uppbäras.

I fråga om avgifterna skall i övrigt iakttas lagen om grunderna för avgifter till staten (150/92).

40 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning. Växtsortsnämnden kan meddela detaljerade föreskrifter om registreringsansökan och behandlingen av den.

41 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1992. Lagens 8 § 2 mom. 1 punkt träder dock i kraft först den dag som fastställs genom förordning.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 24/92
JsUB 8/92

Helsingfors den 21 augusti 1992

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Minister
Ole Norrback

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.