708/1992

Given i Helsingfors den 3 augusti 1992

Lag om ändring av gymnasielagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i gymnasielagen av den 27 maj 1983 (477/83) 12 § 3 mom., 13 a, 26, 26 c, 32, 36 f, 38 och 51 §§ samt 58 § 2 mom.,

av dessa lagrum 12 § 3 mom., 13 a, 26 c, 32 och 38 §§ sådana de lyder i lag av den 25 januari 1991 (172/91), 26 och 51 §§ sådana de lyder i lag av den 29 januari 1988 (88/88) och 36 f § sådan den lyder i lag av den 16 april 1987 (418/87),

ändras 5 §, 6 § 1 och 4 mom., 7 §, 8 § 2 mom., 9 § 2 mom., 11 § 2 mom., 12 § 2 mom., 18 § 4 mom., 20 och 21 §§, 23 § 1 mom., 25, 28 och 31 §§, 32 a § 3 och 4 mom., 36 a § 1, 2 och 4 mom., 36 b §, 36 d § 2 mom., 42 §, 43 § 2 mom., 44, 45 och 47 §§, 48 § 1, 3 och 4 mom., 49, 52, 53 och 53 a §§ samt 53 b § 1 mom.,

av dessa lagrum 5 §, 6 § 1 mom., 7 §, 8 § 2 mom., 9 § 2 mom., 11 § 2 mom., 12 § 2 mom., 18 § 4 mom., 20 och 25 §§, 32 a § 3 och 4 mom., 36 b §, 43 § 2 mom., 44 och 47 §§, 48 § 1, 3 och 4 mom. samt 49, 52 och 53 a §§ sådana de lyder i nämnda lag av den 25 januari 1991, 6 § 4 mom. sådant det lyder i lag av den 7 april 1989 (327/89), 21 § sådan den lyder ändrad genom lagar av den 3 februari 1984, den 16 juni 1989 och den 8 februari 1991 (133/84, 572/89 och 262/91) samt genom nämnda lag av den 25 januari 1991, 28 § sådan den lyder delvis ändrad genom den sistnämnda lagen, 31 § sådan den lyder ändrad genom lagar av den 15 juli 1988 och den 28 juli 1989 (671/88 och 731/89), 36 a § 1, 2 och 4 mom., 36 d § 2 mom. sådana de lyder i nämnda lag av den 16 april 1987, 45 § sådan den lyder i lag av den 3 februari 1989 (105/89), 53 § sådan den lyder ändrad genom de nämnda lagarna av den 16 april 1987 och den 25 januari 1991 och 53 b § 1 mom. sådant det lyder i lag av den 25 januari 1991 (170/91), samt

fogas till lagen nya 21 a och 21 b §§, till 36 a §, sådan den lyder i nämnda lag av den 16 april 1987, ett nytt 5 mom. samt till lagen ett nytt 7 a kap. som följer:

5 §

Om ett gymnasiums förvaltning gäller vad som stadgas i kommunallagen (953/76) eller bestäms med stöd av den, om inte denna lag eller den förordning som givits med stöd av den stadgar annorlunda. Om gymnasiets förvaltning gäller dessutom lagen om kommunernas undervisningsförvaltning (706/92).

6 §

Ett gymnasium kan ha en direktion varssammansättning på det sätt som anges i detta moment avviker från kommunallagens stadganden. Till direktionen väljs en medlem som lärarkåren inom sig har föreslagit, en medlem som den övriga personalen inom sig har föreslagit och två medlemmar som elevkåren inom sig har föreslagit. En del av medlemmarna skall utses bland elevernas vårdnadshavare. De medlemmar som utses bland eleverna väljs för ett läsår i sänder.


Valet av medlemmar till direktionen kan genom instruktionen överföras från kommunfullmäktige till något annat kommunalt organ.


7 §

Den direktion som nämns i 6 § skall svara för utvecklandet av den fostran och undervisning som ges i gymnasiet, för gymnasiets interna samarbete och samarbetet mellan gymnasiet och hemmet och mellan gymnasiet och det omgivande samhället samt för upprätthållandet av arbetsron i gymnasiet och utföra de uppgifter som enligt särskilda bestämmelser ankommer på den.

8 §

Lärarkåren skall planera och främja skolarbetet samt delta i upprätthållandet av arbetsron. Lärarkåren skall föreslå den lärare jämte suppleant som skall väljas in i den direktion som nämns i 6 §. Lärarkåren skall dessutom utföra de uppgifter som enligt särskilda bestämmelser ankommer på den.

9 §

Elevkåren skall planera och främja elevernas gemensamma aktiviteter och skolarbetet. Elevkåren skall föreslå elevmedlemmar jämte suppleanter till den direktion som nämns i 6 §. Elevkåren skall dessutom utföra de uppgifter som enligt särskilda bestämmelser ankommer på den.

11 §

Grundskolans föreståndare kan även sköta de uppgifter som hör till rektorn för gymnasiet.


12 §

Biträdande rektorn utses bland gymnasiets lärare. Biträdande rektorn utses tills vidare, och hans förordnande kan återkallas då det finns skäl.

18 §

Av särskilda skäl och enligt vad som anges i förordning kan det beslutas att en elevs studier delvis skall ordnas på något annat sätt än det som stadgas i denna lag och den förordning som givits med stöd av den eller bestäms enligt dem.

20 §

Statsrådet beslutar, efter att ha hört utbildningsstyrelsen, om timfördelningen i den undervisning som ges i gymnasiet och godkänner en allmän plan för språkundervisningen som innehåller språkundervisningens kvalitativa och kvantitativa mål.

Gymnasiet skall ha en läroplan. För finsk- och svenskspråkiga gymnasier godkänns särskilda läroplaner.

För uppgörandet av en läroplan bestämmer utbildningsstyrelsen läroplanens grunder, i vilka fastställs undervisningens riksomfattande mål och innehåll samt sådana allmänna grunder för elevbedömningen som utgör komplement till förordningen, och fastställer betygsformulären.

För ordnande av gymnasiets arbete läsårsvis skall en arbetsplan som baserar sig på läroplanen godkännas. Om arbetsplanens innehåll stadgas genom förordning. Det får inte bestämmas att beslut om att godkänna arbetsplanen skall fattas av en tjänsteinnehavare.

21 §

Det timantal som skall användas vid beräkningen av statsandelen för gymnasiets driftskostnader utgörs av det i enlighet med 21 a och 21 b §§ uträknade timantalet för gymnasieundervisningen samt för klubbverksamheten och de särskilda uppgifter som åläggs lärarna.

21 a §

Det kalkylmässiga timantalet för gymnasieundervisningen är 29 timmar i veckan per årskurs och dessutom en timme i veckan per elev. Finns i en årskurs endast en basgrupp, är gymnasiets kalkylmässiga timantal med avvikelse från vad som sägs ovan sammanlagt 51 timmar i veckan per årskurs.

Det timantal som avses i 1 mom. ökas på det sätt som stadgas genom förordning, om i gymnasiet ges

1) såsom gemensamt ämne undervisning i två eller flera främmande språk eller i det andra inhemska språket och i ett eller flera främmande språk,

2) sådan undervisning på främmande språk som avses i 17 § 2 mom., i särskilda undervisningsgrupper samt

3) undervisning för tvåspråkiga elever i modersmålet eller det andra inhemska språket.

21 b §

Det kalkylmässiga timantalet för gymnasiets klubbverksamhet och för de särskilda uppgifter som åläggs gymnasiets lärare är sammanlagt fem timmar i veckan per huvudman och 18 timmar i veckan per gymnasium samt dessutom 0,07 timmar i veckan per elev som går gymnasium med undantag för elever på en kvällslinje.

I en kommun som har gymnasieundervisning för både finskspråkiga och svenskspråkiga elever skall det per huvudman i 1 mom. angivna timantalet multipliceras med två.

23 §

Om grunderna för intagning av elever till gymnasierna stadgas genom förordning. En sökande får inte grundlöst försättas i en annan ställning än andra på grund av börd, kön, ålder, religion, boningsort, övertygelse eller någon annan med dessa jämförbar orsak.


25 §

En elev som inte låter rätta sig av andra, i förordning nämnda disciplinära åtgärder kan av det kollegiala organ som avses i 2 § lagen om kommunernas undervisningsförvaltning avstängas från gymnasiet för en viss tid, högst ett år.

28 §

Två eller flera gymnasier kan ha gemensamma tjänster. Lärartjänsterna kan också vara kommunbundna. I ett gymnasium kan inrättas lärartjänster vilkas innehavare är skyldiga att fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet i ett eller flera gymnasier som tillhör en eller flera avtalskommuner.

Om gymnasiers och andra läroanstalters gemensamma lärartjänster samt om den rätt som tjänsteinnehavare och befattningshavare vid andra läroanstalter har att undervisa i ett gymnasium stadgas särskilt.

31 §

Om behörighetsvillkoren för tjänsteinnehavare och timlärare vid gymnasierna stadgas genom förordning. Undervisningsministeriet kan av särskilda skäl bevilja dispens från dem.

Till en tjänst skall utnämnas den skickligaste och lämpligaste av de sökande som uppfyller de föreskrivna behörighetsvillkoren.

32 a §

Till en lärartjänst vid en läroanstalt som någon annan än den egna kommunen eller ett kommunalförbund eller staten svarar för förflyttas tjänsteinnehavaren av utbildningsstyrelsen. För en förflyttning till en tjänst i en annan kommun eller ett kommunalförbund krävs kommunens eller kommunalförbundets samtycke. Till en annan statlig tjänst förflyttas tjänsteinnehavaren av den utnämnande myndigheten.

Kan en tjänsteinnehavare inte förflyttas till en annan tjänst i den egna kommunen skall tjänsteinnehavaren, med dennes samtycke, anmälas till utbildningsstyrelsen för förflyttning. Om inte heller utbildningsstyrelsen kan förflytta tjänsteinnehavaren till en annan tjänst, skall den anmäla tjänsteinnehavaren till statskontoret, för förflyttning till någon annan statstjänst än en lärartjänst. Om statskontorets åtgärder gäller i tillämpliga delar 35 § statstjänstemannalagen (755/86).

36 a §

Ett tjänsteförhållande kan sägas upp av kommunen eller en ordinarie tjänsteinnehavare så att det upphör efter uppsägningstidens slut. Uppsägningen skall ske skriftligen.

En ordinarie tjänsteinnehavare får dock inte sägas upp, om uppsägningen inte beror på att

1) tjänsten dras in,

2) tjänsteinnehavaren inte längre förmår sköta sina uppgifter på ett behörigt sätt, eller på att

3) tjänsteinnehavaren fortgående eller på ett väsentligt sätt bryter mot eller försummar sin tjänsteplikt.


Kommunen får inte heller säga upp en tjänsteinnehavare under den tid för vilken tjänsteinnehavaren har beviljats tjänstledighet på grund av moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller vårdledighet. Inte heller får kommunen, sedan den fått kännedom om att tjänsteinnehavaren är havande eller ämnar utnyttja sin rätt till de ledigheter som nämns ovan, säga upp tjänsteförhållandet så att det upphör när tjänstledigheten börjar eller medan den pågår.

Det får inte bestämmas att beslut om att säga upp en tjänsteinnehavare skall fattas av en tjänsteinnehavare.

36 b §

Kommunen eller en timlärare och den som sköter en tjänst interimistiskt kan säga upp ett tjänsteförhållande så att det upphör efter uppsägningstidens slut.

En timlärare och den som sköter en tjänst interimistiskt kan sägas upp när det finns skäl. Det får inte bestämmas att beslut som avses i denna paragraf skall fattas av en tjänsteinnehavare.

36 d §

Kommunen kan före uppsägningstidens slut återta uppsägningen, om tjänsteinnehavaren eller timläraren samtycker härtill. Tjänsteinnehavaren eller timläraren får inte återta sin uppsägning, om inte kommunen ger sitt samtycke.

42 §

Har en tjänsteinnehavare tagit en annan anställning som hindrar honom att sköta tjänsten, skall hans tidigare tjänsteförhållande konstateras ha upphört, såvida han inte har beviljats avsked eller tjänstledighet eller något annat inte stadgas särskilt i saken.

43 §

En tjänsteinnehavares eller timlärares tjänsteförhållande upphör utan uppsägning den 31 juli det år då han uppnår avgångsåldern. Han kan dock beviljas rätt att kvarstå i samma tjänst eller uppgift under högst tre år därefter, om han alltjämt kan anses ha förmåga att sköta den.


44 §

En tjänsteinnehavare eller timlärare som på grund av sjukdom inte förmår sköta sin tjänst skall anhålla om tjänstledighet. Om han inte gör det, skall han befrias från tjänsteutövning för den tid sjukdomen varar.

En tjänsteinnehavare kan åläggas att genomgå kontroller och undersökningar för konstaterande av hans hälsotillstånd, om detta är nödvändigt för att bedöma hans förutsättningar att sköta tjänsten. Under samma betingelser kan en tjänsteinnehavare åläggas att lämna uppgifter om sitt hälsotillstånd. Det får inte bestämmas att beslut som avses i detta moment skall fattas av en tjänsteinnehavare.

45 §

En tjänsteinnehavare och en timlärare har rätt till ålders-, invalid-, arbetslöshets- och deltidspension av statens medel i tillämpliga delar enligt de stadganden som gäller för den som står i tjänste- eller arbetsförhållande till staten. Den pensionsgrundande lönen bestäms utgående från det kommunala tjänstekollektivavtalet.

47 §

Ändring i beslut som en kommunal myndighet har fattat i ett ärende som avses i denna lag eller i den förordning som givits med stöd av den skall sökas enligt kommunallagen.

Ärenden som gäller en elev och om vilka stadgas genom förordning skall med avvikelse från 1 mom. överklagas hos länsstyrelsen inom 14 dagar från delfåendet av beslutet och med iakttagande i övrigt av lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

Beslut som gäller godkännande av en arbetsplan får inte överklagas. Genom förordning kan dessutom stadgas att besvär i vissa ärenden som gäller elever inte får anföras över beslut som har fattats av en kommunal myndighet.

48 §

Ändring i ett beslut som huvudmannen för ett privat gymnasium eller skolans organ eller befattningshavare har fattat enligt denna lag eller den förordning som givits med stöd av den skall sökas genom besvär hos länsrätten enligt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.


Ärenden som gäller en elev skall med avvikelse från 1 mom. överklagas hos länsstyrelsen inom 14 dagar från delfåendet av beslutet och med iakttagande i övrigt av lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.

Beslut som gäller godkännande av en arbetsplan får inte överklagas. Genom förordning kan stadgas att besvär i vissa andra fall inte får anföras över beslut av skolans huvudman, skolans organ eller befattningshavare.

49 §

Ändring i beslut som utbildningsstyrelsen och länsstyrelsen har fattat enligt denna lag eller den förordning som givits med stöd av den skall sökas enligt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden. Genom förordning kan stadgas att besvär i vissa ärenden inte får anföras över utbildningsstyrelsens eller länsstyrelsens beslut.

52 §

Huvudmannen för ett privat gymnasium skall för gymnasiets förvaltning tillsätta en direktion. Vad 6 § 1 mom. stadgar om val av medlemmar i direktionen, kan också tillämpas på ett privat gymnasium.

Vad som stadgas i 2, 3, 8, 9, 11-21 och 21 a §§, 21 b § 1 mom., 22-25, 26 a, 26 b, 26 d, 55, 57, 58 och 69 §§ i denna lag samt i 6 och 7 §§ lagen om kommunernas undervisningsförvaltning, gäller i tillämpliga delar privata gymnasier och deras elever.

53 §

Angående rektors- och lärarbefattningar samt befattningshavare och timlärare vid ett privat gymnasium gäller i tillämpliga delar vad 29, 30, 30 a, 30 b, 32 a-32 e, 33, 36 a, 36 b, 36 d, 36 g, 43 och 44 §§ stadgar om tjänster, tjänsteinnehavare och timlärare vid ett gymnasium. Om disciplin och avstängning från handhavandet av befattning gäller dessutom i till-lämpliga delar vad som stadgas i fråga om statstjänstemän. Som tjänstemannanämnd fungerar den tjänstemannanämnd som tillsatts i anslutning till länsstyrelsen.

De uppgifter som enligt 36 a och 36 b §§ ankommer på kommunen skall i ett privat gymnasium skötas av direktionen och de uppgifter som nämns i 36 d § av det organ eller den befattningshavare som förordnas i skolans reglemente. En befattningshavare kan med stöd av 30 § 1 mom. och 30 a § 1 mom. förflyttas till en tjänst vid ett gymnasium, dess kvällslinje, ett kvällsgymnasium, en grundskola eller en annan läroanstalt endast om det inte finns någon lämplig befattning, till vilken han kan förflyttas, vid ett privat gymnasium eller dess kvällslinje, ett kvällsgymnasium eller vid en skola som ersätter grundskolan, med samma huvudman som gymnasiet.

53 a §

Ett privat gymnasium skall ha ett reglemente som godkänts av direktionen. I reglementet bestäms

1) gymnasiets namn,

2) gymnasiets förläggningskommun och undervisningsspråk,

3) förfarandet när det gäller anställning av rektor, lärare och övrig personal och deras rättigheter och skyldigheter,

4) organens och befattningshavarnas behörighet och uppgifter samt

5) andra angelägenheter som gäller gymnasiets verksamhet och som direktionen anser vara viktiga.

Direktionen avgör de ärenden som i ett kommunalt gymnasium inte får delegeras till en tjänsteinnehavare.

53 b §

När förvaltningen och undervisningen vid ett privat gymnasium som inrättats efter 1990 organiseras kan, enligt vad som bestäms i gymnasiets reglemente och läroplan, utan hinder av 52 och 53 §§ undantag göras från vad 6, 8, 9, 11-13 och 18-20 §§ samt 53 a § 2 mom. stadgar och med stöd av dessa lagrum bestäms om gymnasiets förvaltning och undervisning.


7 a kap.

Finansiering

54 a §

Huvudmannen för ett gymnasium beviljas statsandel för gymnasiets anläggningsprojekt enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92).

För gymnasiets driftskostnader beviljas statsandel enligt vad som stadgas i den lag som nämns i 1 mom.

54 b §

Går en elev i ett gymnasium vars huvudman är en annan kommun än den där eleven vid en tidpunkt som anges genom förordning har sin hemort enligt lagen om befolkningsböcker (141/69) eller i ett privat gymnasium, är elevens hemkommun skyldig att till gymnasiets huvudman betala den andel av driftskostnaderna för gymnasiet som hänför sig till eleven, enligt vad som stadgas i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Om eleven inte har någon hemkommun, skall till gymnasiets huvudman av statens medel betalas ett belopp som motsvarar statsandelen och hemkommunens betalningsandel.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

En direktion som valts innan denna lag träder i kraft skall sitta kvar till utgången av sin mandatperiod.

Disciplinära ärenden som gäller lärare och som är anhängiga hos länsstyrelsen när denna lag träder i kraft skall behandlas enligt de stadganden som gällde innan denna lag trädde i kraft.

När ändring söks i ett beslut som har fattats före ikraftträdandet, skall de stadganden om ändringssökande tillämpas som gällde innan denna lag trädde i kraft.

Om behörigheten och uppgifterna för ett gymnasiums organ, tjänsteinnehavare och befattningshavare gäller vad som sägs i de stadganden som gällde när denna lag trädde i kraft och i den instruktion eller det reglemente som utfärdats med stöd av dem, tills en instruktion eller ett reglemente som avses i denna lag har godkänts för kommunen eller för ett privat gymnasium.

RP 215/91
FvUB 6/92
StoUB 3/92

Helsingfors den 3 augusti 1992

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Undervisningsminister
Riitta Uosukainen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.