172/1991

Given i Helsingfors den 25 januari 1991

Lag om ändring av gymnasielagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i gymnasielagen av den 27 maj 1983 (477/83) 10 §, 21 § 3 mom., 34, 34 a, 36 och 36 c §§, 36 d § 3 mom. samt 36 e, 37, 39, 40, 58 a och 60 §§,

av dessa lagrum 21 § 3 mom. sådant det lyder i lag av den 3 februari 1984 (133/84), 34 a och 36 c §§, 36 d § 3 mom. samt 36 e, 37, 39 och 58 a §§ sådana de lyder i lag av den 16 april 1987 (418/87), 36 och 40 §§ sådana de lyder delvis ändrade genom sistnämnda lag samt 60 § sådan den lyder delvis ändrad genom lagar av den 12 juli 1985 och den 5 maj 1989 (615/85 och 406/89),

ändras 5 §, 6 § 1-3 mom., 7 §, 8 § 2 mom., 9 § 2 mom., 11 § 2 och 3 mom., 12 § 2 och 3 mom., 18 § 2 mom., 19 § 2-4 mom., 20 §, 21 § 4 mom., 23 § 3 och 4 mom., 25 §, 27 § 1 och 3 mom., 28 § 3 och 4 mom., 29 §, 30 § 1 och 2 mom., 30 a, 30 b och 32 §§, 32 a § 1 och 3 mom., 32 b, 32 c, 33, 36 b och 38 §§, 43 § 2 mom., 44 §, 6 kap., 52 §, 53 § 1 och 2 mom. samt 53 a, 55 och 57 §§,

av dessa lagrum 20 § sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 10 juni 1988 (512/88), 21 § 4 mom. sådant det lyder i nämnda lag av den 3 februari 1984, 30 § 1 och 2 mom., 30 b §, 32 a § 1 och 3 mom., 32 b, 32 c, 36 b och 38 §§, 43 § 2 mom. samt 53 § 1 och 2 mom. sådana de lyder i nämnda lag av den 16 april 1987, 30 a § sådan den lyder ändrad genom sistnämnda lag och lag av den 15 juli 1988 (671/88), 32 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lagar av den 12 juli 1985 och den 5 maj 1989, 52 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 16 april 1987 och 53 a § sådan den lyder i nämnda lag av den 12 juli 1985, samt

fogas till 6 §, sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 7 april 1989 (327/89), ett nytt 5 mom., till 2 kap. en ny 13 a §, till 18 § ett nytt 4 mom., till lagen ett nytt 4 a kap., och en ny 28 a §, till 30 §, sådan den lyder i nämnda lag av den 16 april 1987, ett nytt 3 mom., varvid de nuvarande 3 och 4 mom. blir 4 och 5 mom., samt till 32 a §, sådan den lyder i sistnämnda lag, ett nytt 4 mom., i stället för det 4 mom. som upphävts genom nämnda lag av den 10 juni 1988, som följer:

5 §

Ett gymnasium skall ha en direktion som lyder under skolnämnden.

Om direktionen och val av medlemmar och suppleanter i den samt om deras valbarhet gäller med nedan angivna undantag vad som stadgas i kommunallagen (953/76). Om två eller flera skolors gemensamma direktion gäller dessutom vad som stadgas särskilt.

6 §

Av direktionsmedlemmarna skall en väljas bland de personer som skolans lärarkår inom sig har föreslagit, en bland dem som den övriga personalen inom sig har föreslagit och två bland de personer som elevkåren inom sig har föreslagit. En del av medlemmarna skall utses bland elevernas vårdnadshavare. De medlemmar som utses bland eleverna väljs för ett läsår i sänder.

I fråga om sammansättningen av direktionen för ett gymnasium som inleder eller avslutar sin verksamhet kan avvikelser göras från 1 mom.

De medlemmar som utses bland lärarna, den övriga personalen och eleverna får ha sin hemort även i någon annan kommun än den där skolan finns. De medlemmar som utses bland eleverna skall ha fyllt 15 år.


Om en medlem som valts bland lärarna eller inom den övriga personalen inte längre är anställd vid gymnasiet, eller om en medlem som valts bland eleverna inte längre är elev i detta, skall en ny medlem väljas i hans ställe. Har en medlem som valts bland lärarna eller inom den övriga personalen skilts eller avstängts från tjänsteutövning eller skötseln av en uppgift för viss tid, eller har en medlem som valts bland eleverna avstängts eller avhållits från skolgång för viss tid, är han under denna tid förhindrad att fungera som medlem av direktionen.

7 §

Gymnasiedirektionen skall svara för utvecklandet av den fostran och undervisning som ges i gymnasiet, för gymnasiets interna samarbete och samarbetet mellan gymnasiet och hemmet och mellan gymnasiet och det omgivande samhället samt för upprätthållandet av arbetsron i gymnasiet och utföra de uppgifter som enligt denna lag och den förordning som givits med stöd av den eller enligt särskilda bestämmelser ankommer på direktionen.

8 §

Lärarkåren skall planera och främja skolarbetet samt delta i upprätthållandet av arbetsron. Lärarkåren skall föreslå de personer bland vilka den medlem av skolans direktion som skall utses bland lärarna och dennes suppleant skall väljas samt utföra uppgifter som enligt särskilda bestämmelser ankommer på den.

9 §

Elevkåren skall planera och främja elevernas gemensamma aktiviteter och skolarbetet. Elevkåren skall föreslå de personer bland vilka de medlemmar av skolans direktion som skall utses bland eleverna och deras suppleanter skall väljas samt utföra uppgifter som enligt särskilda bestämmelser ankommer på elevkåren.

11 §

Arbetar gymnasiet och grundskolan i samma byggnad eller byggnadsgrupp, kan föreståndaren för grundskolan även sköta de uppgifter som ankommer på gymnasiets rektor.

Rektorn skall leda, styra och övervaka undervisningen och fostran i gymnasiet samt fullgöra de uppgifter inom förvaltning, ekonomi och undervisning som genom denna lag och den förordning som givits med stöd av den samt genom särskilda bestämmelser har tilldelats honom.

12 §

Direktionen utser en biträdande rektor bland gymnasiets lärare. Biträdande rektorn utses tills vidare, och hans förordnande kan återkallas då det finns skäl.

Beslut om fördelningen av rektorns uppgifter mellan rektorn och biträdande rektorn fattas av direktionen.

13 a §

En uppgift som enligt denna lag eller den förordning som givits med stöd av den skall skötas av ett kommunalt organ eller en kommunal tjänsteinnehavare får genom en bestämmelse i instruktionen överföras på ett annat kommunalt organ eller en annan kommunal tjänsteinnehavare som använder samma språk.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller dock inte

1) godkännande av arbetsplan,

2) avstängning av en elev för viss tid och avhållande av honom från skolgång,

3) uppsägning av en tjänsteinnehavare eller timlärare eller disciplinära åtgärder mot en sådan, ej heller

4) förordnande om att en tjänsteinnehavare skall genomgå en i 44 § angiven läkarundersökning eller åläggas att lämna uppgifter om sitt hälsotillstånd.

Med avvikelse från 1 mom. får inte heller bestämmas att beslut om anställande av en ordinarie innehavare av en tjänst fattas av en tjänsteinnehavare.

3 kap.

Gymnasiets arbetstid och undervisning

18 §

Läroplanen kan enligt vad som stadgas genom förordning dessutom omfatta även andra ämnen som hänför sig till gymnasiets uppgifter. Elever inom samernas hembygdsområde kan få undervisning i läroämnet samiska som modersmål. Till läroplanen hör även ämnesövergripande temastudier. I gymnasiet kan finnas elevklubbar. Gymnasieundervisning får meddelas även utanför skolan.


Direktionen kan av särskilda skäl och enligt vad som anges i förordning besluta att en elevs studier delvis skall ordnas på något annat sätt än som stadgas i denna lag och den förordning som givits med stöd av den eller bestäms enligt dem.

19 §

Om minst tre elever som hör till den evangelisk-lutherska kyrkan eller minst tre elever som hör till ortodoxa kyrkosamfundet med stöd av religionsfrihetslagen (267/22) har befriats från gymnasiets allmänna religionsundervisning, skall för dem ordnas undervisning enligt deras egen trosbekännelse.

När minst tre elever, som hör till samma religionssamfund och inte får i 2 mom. nämnd undervisning, enligt religionsfrihetslagen har befriats från gymnasiets allmänna religionsundervisning, skall för dem ordnas religionsundervisning enligt deras trosbekännelse, om deras vårdnadshavare kräver det.

Har minst tre elever, som inte hör till ett religionssamfund, enligt religionsfrihetslagen befriats från gymnasiets allmänna religionsundervisning, undervisas de i livsåskådningskunskap.

20 §

Statsrådet beslutar, efter att ha hört skolstyrelsen, om timfördelningen i den undervisning som ges i gymnasiet och godkänner en allmän plan för språkundervisningen som innehåller språkundervisningens kvalitativa och kvantitativa mål. För uppgörande av en läroplan bestämmer skolstyrelsen läroplanens grunder, i vilka fastställs undervisningens riksomfattande mål och innehåll samt sådana allmänna grunder för elevbedömningen som utgör komplement till förordningen, och fastställer betygsformulären.

Skolnämnden godkänner läroplanen för gymnasiet och ändringar av den. För finsk- och svenskspåkiga gymnasier utarbetas skilda läroplaner.

För ordnande av gymnasiets arbete läsårsvis godkänner direktionen en arbetsplan som baserar sig på läroplanen. Om de ärenden som skall ingå i arbetsplanen stadgas genom förordning.

21 §

Om i kommunen ges undervisning i två eller flera språk såsom första främmande språk eller på motsvarande sätt i det andra inhemska språket och ett eller flera främmande språk, får timantalet för undervisningen i läroämnena ökas enligt vad som stadgas genom förordning.


23 §

Den som inte är elev i ett gymnasium har rätt att i särskild examen tentera gymnasiets lärokurs eller en del av den enligt vad som stadgas genom förordning.

En elev som då läsårets skolarbete börjar inte inom skälig tid har infunnit sig i gymnasiet eller anmält giltigt skäl till sin frånvaro anses ha avgått från gymnasiet. En elev som utan att anmäla giltigt skäl uteblir från gymnasiet anses även ha avgått, om det är uppenbart att han inte har för avsikt att fortsätta skolgången. Likaså anses en elev ha avgått från gymnasiet, om han inte under två läsår har gjort sådana framsteg att han kan flyttas till följande klass eller, sedan han har flyttats till högsta klassen, inte inom två läsår har inhämtat lärokursen för den, såvida det inte finns grundad anledning till att studierna har fördröjts.


25 §

En elev som inte låter sig rätta genom andra, i förordning nämnda disciplinära åtgärder kan av direktionen avstängas för en viss tid, högst ett år.

4 a kap.

Elevvård

26 a §

Undervisningen i ett gymnasium är avgiftsfri för eleverna.

Av särskilda skäl kan skolstyrelsen ge en kommun tillstånd att bära upp elevavgifter.

26 b §

Eleverna skall varje arbetsdag ges en tillräcklig avgiftsfri skolmåltid.

26 c §

På de grunder som statsrådet fastställer kan kommunen ordna fri skolskjuts för eleverna eller betala deras kostnader för skolresorna.

26 d §

Eleverna får bo avgiftsfritt i grundskolornas elevhem.

5 kap.

Tjänster, tjänsteinnehavare och timlärare vid gymnasium

27 §

I ett gymnasium kan finnas en rektorstjänst och lärartjänster. Lärartjänsterna är tjänster som äldre och yngre lektor.


I ett gymnasium kan finnas timlärare i tjänsteförhållande. En timlärare kan anställas på viss tid eller tills vidare.

28 §

Vid ett gymnasium kan inrättas en lärartjänst vars innehavare är skyldig att fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet i en grundskola i samma kommun. Då tjänsten inrättas skall minst hälften av de timmar som hör till undervisningsskyldigheten vara timmar i gymnasiet.

När detta krävs för att undervisningen skall kunna ordnas ändamålsenligt, får i ett gymnasium inrättas en lärartjänst vars innehavare är skyldig att fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet i ett eller flera gymnasier eller en eller flera grundskolor som hör till en annan avtalskommuns eller andra avtalskommuners skolväsen. Tjänsten skall inrättas vid skolan eller som en tjänst vid skolväsendet i den kommun där de flesta timmarna för fullgörande av undervisningsskyldigheten finns att få.

28 a §

I fråga om tjänsterna vid ett gymnasium samt tjänsteinnehavarna och timlärarna vid det gäller vad kommunallagen stadgar och med stöd av den bestäms om kommunala tjänster och tjänsteinnehavare, om inte något annat stadgas i denna lag eller i den förordning som givits med stöd av den. På timlärare tillämpas de stadganden och föreskrifter som gäller kommunala tillfälliga tjänsteinnehavare, om inte något annat framgår av denna lag eller den förordning som givits med stöd av den.

29 §

Lärartjänsterna skall vara så många som ordnandet av undervisningen varaktigt förutsätter. De timmar för vilka det inte är ändamålsenligt att inrätta en lärartjänst får anförtros timlärare.

30 §

Om en lärartjänst indras, skall tjänstens ordinarie innehavare förflyttas till en annan för honom lämplig vakant lärartjänst vid ett gymnasium eller dess kvällslinje eller vid ett kvällsgymnasium i samma kommun, vars behörighetsvillkor han uppfyller. Är ingen för honom lämplig lärartjänst vid ett gymnasium eller dess kvällslinje eller vid ett kvällsgymnasium vakant i kommunen, skall han förflyttas till en sådan tjänst vid en grundskola i samma kommun eller med eget samtycke till någon annan för honom lämplig lärartjänst, vars behörighetsvillkor han uppfyller. Om läraren inte kan förflyttas till en ovan nämnd lärartjänst, kan han med sitt samtycke förflyttas till någon annan sådan tjänst i samma kommun, vars behörighetsvillkor han uppfyller.

Kan en lärare inte förflyttas till en annan tjänst i samma kommun, får han med sitt samtycke förflyttas till någon motsvarande lärartjänst i en annan kommun eller ett kommunalförbund. Av särskilda skäl kan läraren med eget samtycke förflyttas till någon lärartjänst i en annan kommun eller ett kommunalförbund, även om en för honom lämplig lärartjänst är vakant i den egna kommunen.

Har en lärare inte kunnat förflyttas till en i 1 eller 2 mom. nämnd tjänst, kan han med sitt samtycke förflyttas till en sådan tjänst vid en statlig läroanstalt eller till en annan sådan för honom lämplig tjänst hos staten vars behörighetsvillkor han uppfyller.


30 a §

En ordinarie tjänsteinnehavare får, med iakttagande av vad 30 § stadgar om förflyttning, förflyttas till en annan vakant tjänst som nämns i paragrafens 1-3 mom.,

1) om han på grund av sjukdom, lyte eller kroppsskada inte längre förmår fullgöra sina tjänsteåligganden på behörigt sätt,

2) om nedgång i hans arbetsförmåga kan hindras eller återställande av redan nedsatt arbetsförmåga kan främjas genom förflyttningen, eller

3) om förflyttningen har någon annan godtagbar orsak som har samband med tjänsteutövningen.

Med avvikelse från 30 § gäller som en förutsättning för att en tjänsteinnehavare skall kunna förflyttas på den grund som nämns i 1 mom. 2 eller 3 punkten att han har gett sitt samtycke till förflyttningen.

30 b §

Om en ordinarie tjänsteinnehavare med stöd av denna lag förflyttas till en annan tjänst och han måste flytta till en annan kommun, ersätts hans flyttningskostnader av statens medel.

32 §

Skolnämnden utnämner en ordinarie tjänsteinnehavare samt anställer den som skall sköta en tjänst interimistiskt och en timlärare.

En tjänst skall förklaras ledig att sökas innan den besätts som ordinarie.

Av de sökande som uppfyller de stadgade behörighetsvillkoren skall till tjänsten väljas den skickligaste och lämpligaste.

Ett beslut om utnämning till ordinarie tjänsteinnehavare skall delges sökanden så som nämns i 32 § 1 mom. kommunallagen.

Vad 1-3 mom. stadgar om besättande av en tjänst som ordinarie gäller i tillämpliga delar anställande av någon att sköta en vakant tjänst.

32 a §

Då en ordinarie tjänsteinnehavare med stöd av 30 eller 30 a § förflyttas till en annan tjänst, får denna besättas utan att ha förklarats ledig.


Till en tjänst vid en läroanstalt inom den egna kommunen förflyttas tjänsteinnehavaren av kommunstyrelsen. Till en lärartjänst vid en läroanstalt som någon annan kommun, ett kommunalförbund eller staten svarar för förflyttas tjänsteinnehavaren av det centrala ämbetsverk under vilket läroanstalten lyder. När det gäller förflyttning till en tjänst i en annan kommun eller ett kommunalförbund krävs samtycke av kommunstyrelsen eller förbundsstyrelsen. Till en annan tjänst hos en kommun eller hos staten förflyttas en tjänsteinnehavare av den utnämnande myndigheten. Om den myndighet som utnämner till tjänsten hos en kommun är en nämnd eller annan myndighet som lyder under kommunstyrelsen, förflyttas tjänsteinnehavaren dock av kommunstyrelsen.

Kan en tjänsteinnehavare inte förflyttas till en annan tjänst i den egna kommunen, skall kommunstyrelsen med tjänsteinnehavarens samtycke hos det centrala ämbetsverk som avses i 3 mom. anmäla honom för förflyttning till något annat ställe. Om inte heller det centrala ämbetsverket kan förflytta tjänsteinnehavaren till en annan tjänst, skall verket hos statskontoret anmäla tjänsteinnehavaren för förflyttning till en annan tjänst hos staten än en lärartjänst. I fråga om statskontorets åtgärder gäller i tillämpliga delar 35 § statstjänstemannalagen (755/86).

32 b §

Det centrala ämbetsverket kan utnämna den som har varit ordinarie innehavare av en tjänst vid ett gymnasium till en tjänst vid någon läroanstalt som lyder under verket, om den som saken gäller

1) har sagts upp på grund av att tjänsten har dragits in,

2) på basis av sin gymnasietjänstgöring lyfter invalidpension och innan han uppnått pensionsåldern konstateras ha förmåga att utföra förvärvsarbete, eller

3) på basis av gymnasietjänstgöringen lyfter arbetslöshetspension.

I de fall som avses i 1 mom. får tjänsten besättas utan att den har förklarats ledig. Den som saken gäller får endast utnämnas till en tjänst vars behörighetsvillkor han uppfyller.

32 c §

Skolstyrelsen eller yrkesutbildningsstyrelsen kan för högst ett läsår i sänder bestämma att någon eller några tjänster vid en läroanstalt som lyder under den inte skall besättas förrän det har utretts om någon som avses i 32 b § kan utnämnas till en sådan tjänst.

33 §

Tjänsteinnehavarna och timlärarna skall bemöda sig om att i samarbete med eleverna och skolans personal nå de för gymnasiet stadgade målen och delta i utvecklandet av skolan samt fullgöra de uppgifter som enligt gymnasiets läroplan och arbetsplan hör till dem samt andra uppgifter om vilka stadgas i denna lag och den förordning som givits med stöd av den eller vilka fastställs särskilt.

36 b §

Skolnämnden eller en timlärare och den som sköter en tjänst interimistiskt kan säga upp ett tjänsteförhållande så att det upphör efter uppsägningstidens slut.

Skolnämnden kan säga upp en timlärare och den som sköter en tjänst interimistiskt när det finns skäl.

38 §

Skolnämnden beslutar om väckande av disciplinärt förfarande mot en tjänsteinnehavare eller timlärare och om disciplinstraff samt om avstängning från tjänsteutövning.

Om skolnämnden anhåller om det, skall länsstyrelsen verkställa undersökning i ett disciplinärt ärende samt lägga fram dess resultat jämte förslag till åtgärder för skolnämnden.

43 §

En tjänsteinnehavares eller timlärares tjänsteförhållande upphör utan uppsägning den 31 juli det år då han uppnår avgångsåldern. Skolnämnden kan dock berättiga honom att kvarstå i samma tjänst eller uppgift under högst tre år därefter, om han alltjämt kan anses ha förmåga att sköta den.


44 §

En tjänsteinnehavare eller timlärare som på grund av sjukdom inte förmår sköta sin tjänst skall anhålla om tjänstledighet. Om han inte gör det, skall skolnämnden befria honom från tjänsteutövning för den tid sjukdomen varar.

Skolnämnden kan bestämma att tjänsteinnehavaren skall genomgå kontroller och undersökningar för konstaterande av hans hälsotillstånd, om detta är nödvändigt för att bedöma hans förutsättningar att sköta tjänsten. Under samma betingelser är en tjänsteinnehavare skyldig att lämna skolnämnden uppgifter om sitt hälsotillstånd.

6 kap.

Ändringssökande

47 §

Ändring i beslut som en kommunal myndighet har fattat i ett ärende som avses i denna lag eller i den förordning som givits med stöd av den skall sökas enligt kommunallagen.

I beslut som en kommunal myndighet har fattat i ett ärende som gäller besättande av en tjänst som ordinarie skall med avvikelse från 1 mom., ändring sökas genom besvär hos skolstyrelsen enligt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50). En kommunal myndighets beslut skall delges sökandena enligt 32 § 1 mom. kommunallagen (953/76) genom att protokollet läggs fram offentligt. Besvärstiden räknas från det beslutet lades fram.

Ändring i ärenden som gäller en elev och som får överklagas skall med avvikelse från 1 och 4 mom. sökas genom besvär hos länsstyrelsen inom 14 dagar från delfåendet och med iakttagande i övrigt av lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.

Beslut som gäller antagande av en person att sköta en tjänst interimistiskt eller av en timlärare får inte överklagas. Besvär får inte heller anföras över beslutet i ett ärende som skall avgöras av ett organ eller en tjänsteinnehavare som lyder under skolnämnden.

48 §

Ändring i ett beslut som huvudmannen för ett privat gymnasium eller skolans organ eller befattningshavare har fattat enligt denna lag eller den förordning som givits med stöd av den skall sökas genom besvär hos länsrätten så som lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden stadgar. I ett ärende som gäller besättande av en rektors- eller lärarbefattning som ordinarie skall ändring dock sökas genom besvär hos skolstyrelsen. Besvärstiden i fråga om besättande av en befattning som ordinarie räknas från den tidpunkt då det beslutande organets protokoll har satts upp på skolans anslagstavla.

Om sökande av ändring i ärenden som gäller disciplinära åtgärder mot en rektor, lärare eller timlärare eller avstängning från handhavandet av befattning gäller, [ Den märkta texten har rättat (1991), Originaltexten lydde: tjänsteutövning gäller, ] med avvikelse från 1 mom., statstjänstemannalagen.

Ändring i ärenden som gäller en elev och om vilka stadgas genom förordning skall med avvikelse från 1 mom. sökas hos länsstyrelsen enligt vad som stadgas genom förordning.

Genom förordning kan stadgas att ändring inte får sökas i ett beslut som har fattats av skolans huvudman, organ eller befattningshavare.

49 §

Ändring i beslut som skolstyrelsen, yrkesutbildningsstyrelsen eller länsstyrelsen har fattat enligt denna lag eller den förordning som givits med stöd av den samt i beslut som fattats med anledning av besvär över sådana beslut skall sökas enligt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.

I beslut genom vilket skolstyrelsen har avgjort besvär som anförts över beslut av den kommunala myndigheten eller av organen vid ett privat gymnasium i ett ärende som gäller besättande av en tjänst eller befattning som ordinarie får den som anser att beslutet kränker hans rätt söka ändring genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.

Genom förordning kan stadgas att besvär i vissa ärenden inte får anföras över skolstyrelsens, yrkesutbildningsstyrelsens eller länsstyrelsens beslut.

49 a §

Om en elevs vårdnadshavare får söka ändring i ett beslut som gäller eleven och som en myndighet har fattat enligt denna lag eller den förordning som givits med stöd av den, har även eleven rätt att söka ändring.

7 kap.

Privat gymnasium

52 §

Huvudmannen för ett privat gymnasium skall för gymnasiets förvaltning tillsätta en direktion, om vilken 6 § gäller i tillämpliga delar. Närmare stadganden utfärdas genom förordning.

Vad som stadgas ovan i 2, 3, 8 och 9 §§, 11 § 1 och 3 mom. samt 12-25, 26 a-26 d, 55, 57, 58 och 69 §§ samt i 16 och 17 §§ lagen om kommunal skolförvaltning gäller på motsvarande sätt ett privat gymnasium och dess elever. De uppgifter som stadgas för skolnämnden sköts dock i ett privat gymnasium av dess direktion.

53 §

Angående rektors- och lärarbefattningar samt befattningshavare och timlärare vid ett privat gymnasium gäller i tillämpliga delar vad 29, 30, 30 a, 30 b, 32, 32 a-32 e, 33, 36 a, 36 b, 36 d, 36 f, 36 g, 43 och 44 §§ stadgar om tjänster, tjänsteinnehavare och timlärare vid ett gymnasium. Om disciplinärt förfarande och avstänging från tjänsteutövning gäller dessutom i tillämpliga delar vad som stadgas i fråga om statstjänstemän. Som tjänstemannanämnd fungerar den tjänstemannanämnd som har tillsatts i anslutning till skolstyrelsen.

De uppgifter som enligt de i 1 mom. nämnda lagrummen hör till skolnämnden skall i ett privat gymnasium skötas av direktionen. Vad de i 1 mom. nämnda lagrummen stadgar om skolnämnd gäller ett privat gymnasiums direktion. En befattningshavare kan med stöd av 30 § 1 mom. eller 30 a § 1 mom. förflyttas till en tjänst vid ett gymnasium eller dess kvällslinje, ett kvällsgymnasium, en grundskola eller någon annan läroanstalt endast om det inte finns någon lämplig befattning, till vilken befattningshavaren kan förflyttas, vid ett annat privat gymnasium eller dess kvällslinje, ett kvällsgymnasium eller en skola som ersätter grundskolan med samma huvudman som gymnasiet.


53 a §

En uppgift som skall skötas av ett organ eller en befattningshavare vid ett privat gymnasium kan, med de undantag som 13 a § 2 och 3 mom. stadgar genom en bestämmelse i reglementet överföras på något annat organ eller någon annan befattningshavare vid gymnasiet.

55 §

Ett gymnasium skall ha en för ändamålet lämplig skolbyggnad eller skollokal och behövliga inventarier, läromedel och bibliotek samt annan utrustning och andra lokaliteter som skolans verksamhet kräver.

57 §

Undervisningsministeriet kan för ett gymnasium bestämma en särskild uppgift som baserar sig på läroplanen. Ministeriet kan samtidigt öka det timantal enligt 21 § som står till gymnasiets förfogande samt bevilja gymnasiet rätt att avvika från de stadganden och föreskrifter som gäller läroplanen och intagningen av elever.


Denna lag träder i kraft den 1 februari 1991.

Genom denna lag upphävs lagen den 3 juni 1983 om studiesociala förmåner för gymnasieelever (499/83) jämte senare ändringar.

Beslut som har fattats med stöd av 19, 21 eller 43 § i gällande lag är i kraft den tid som nämns i besluten.

En direktion som har utsetts innan denna lag har trätt i kraft fortsätter sin verksamhet tills dess mandattid upphör.

Förvaltningsärenden som är anhängiga i kommunala organ då denna lag träder i kraft skall slutbehandlas av samma organ. Om kommunfullmäktige med stöd av 13 a § beslutar att genom en bestämmelse i instruktionen överföra en uppgift som enligt denna lag skall skötas av ett kommunalt organ eller en kommunal tjänsteinnehavare på ett annat kommunalt organ eller en annan tjänsteinnehavare, skall ett ärende som är anhängigt då instruktionen träder i kraft och som har väckts innan denna lag träder i kraft likväl behandlas i den ordning som bestäms i kommunfullmäktiges beslut. Detta moment gäller i tillämpliga delar behandlingen av ärenden som avser ett privat gymnasium.

De allmänna anvisningar som skolstyrelsen har meddelat för uppgörande av läroplanen i kommunen och undervisningen i olika ämnen samt de riksomfattande mål som skolstyrelsen har bestämt med stöd av 20 § sådan den lyder då denna lag träder i kraft gäller till dess skolstyrelsen bestämmer grunderna för läroplanen enligt denna lag.

Ärenden som gäller disciplinära åtgärder mot en lärare och åläggande att genomgå läkarundersökning och som är anhängiga vid länsstyrelsen då denna lag träder i kraft skall behandlas enligt de stadganden som gäller vid ikraftträdandet.

När ändring söks i ett beslut som har fattats innan denna lag har trätt i kraft, skall tillämpas 60 § sådan den lyder vid ikraftträdandet.

Då denna lag träder i kraft ombildas ämneslärar- och studiehandledartjänsterna till yngre lektorstjänster. Vid ikraftträdandet övergår de personer som sköter tjänsterna som ordinarie eller interimistiskt till ordinarie innehavare av motsvarande nya tjänster eller till att sköta en sådan tjänst interimistiskt.

Regeringens proposition 108/90
Kulturutsk. bet. 23/90
Stora utsk. bet. 281/90

Helsingfors den 25 januari 1991

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Undervisningsminister
Ole Norrback

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.