103/1990

Given i Helsingfors den 9 februari 1990

Lag om ändring av lagen om statens familjepensioner

I enlighet med riksdagens beslut

ändras 2-7 §§, 8 § 1 mom. samt 16 och 19 §§ lagen den 31 december 1968 om statens familjepensioner (774/68),

av dessa lagrum 5-7 §§ sådana de lyder i lag av den 21 augusti 1987 (714/87), 8 § 1 mom. sådant det lyder i lag av den 4 juli 1969 (440/69) och 19 § sådan den lyder i lag av den 4 juni 1982 (415/82), samt

fogas till lagen nya 7 a-7 c §§ som följer:

2 §

En förutsättning för familjepension är att den som nämns i 1 §, förmånslåtaren, hade rätt till eller fick pension enligt lagen om statens pensioner (280/66). Förmånstagare efter en sådan förmånslåtare är

1) en efterlevande make med vilken förmånslåtaren hade ingått äktenskap före fyllda 65 år,

2) förmånslåtarens barn,

3) barn till den efterlevande som vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som förmånslåtaren och den efterlevande samt

4) en tidigare make till förmånslåtaren, till vilken förmånslåtaren vid sin död på basis av ett lagakraftvunnet domstolsbeslut eller ett avtal som hade fastställts av socialnämnden var skyldig att betala periodiskt underhållsbidrag. Härvid gäller om den tidigare maken och dennes rätt till familjepension i tillämpliga delar vad som stadgas om efterlevande makar och deras rätt till familjepension.

3 §

En efterlevande make har rätt till familjepension i form av efterlevandepension,

1) om den efterlevande har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren, eller

2) om den efterlevande vid förmånslåtarens död hade fyllt 50 år eller hade fått invaliditetspension enligt folkpensionslagen (347/56) minst tre år och om äktenskapet hade ingåtts innan den efterlevande fyllde 50 år och varat i minst fem år.

Om en efterlevande make är född före den 1 juli 1950, förutsätter efterlevandepension en minimiålder av 40 år i stället för den ålder av 50 år som nämns i 1 mom. Vad som här stadgas gäller inte en tidigare make till förmånslåtaren.

Ett barn har rätt till familjepension i form av barnpension, om det inte har fyllt 18 år vid förmånslåtarens död. Barnpension skall alltid betalas till ett barn efter barnets egen förälder. Rätt till barnpension kan dock inte uppkomma efter flera än två förmånslåtare samtidigt.

4 §

En efterlevande make har inte rätt till efterlevandepension enligt 3 § 1 mom. 1 punkten, om ett barn som avses där har givits som adoptivbarn före förmånslåtarens död eller är förmånslåtarens barn som den efterlevande har adopterat efter förmånslåtarens död. Har den efterlevande maken på basis av ett tidigare äktenskap rätt att få familjepension som motsvarar pension enligt de lagar, pensionsstadgor eller pensionsreglementen som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare (395/61), uppkommer inte rätt till ny familjepension.

Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död.

5 §

Familjepensionens storlek bestäms på basis av den ålderspension eller fulla invalidpension enligt lagen om statens pensioner som förmånslåtaren fick vid sin död. Fick förmånslåtaren inte sådan pension, uträknas beloppet av pensionen som om sådan arbetsoförmåga hade begynt på dödsdagen som hade medfört rätt till full invalidpension, om inte förmånstagaren visar något annat. När familjepensionens belopp räknas ut beaktas dock inte avdrag som beror på samordning av förmånslåtarens pensioner.

Efterlevandepensionens belopp är, såvida inte något annat följer av 5 mom. eller av 6, 7 eller 7 a-7 c §,

6/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande maken ensam eller den efterlevande och ett barn,

5/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande maken och två barn,

3/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande maken och tre barn, samt

2/12 av förmånslåtarens pension, om förmånstagare är den efterlevande maken och fyra eller flera barn.

Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna är, om inte något annat följer av 6 §,

4/12 av förmånslåtarens pension, om det finns ett barn,

7/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är två,

9/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är tre, samt

10/12 av förmånslåtarens pension, om barnen är fyra eller flera.

Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna fördelas jämnt mellan de barn som är förmånstagare. Är förmånstagarna barn som saknar båda föräldrarna, läggs till det sammanlagda beloppet av barnpensionerna 2/12 av vardera förmånslåtarens pension var för sig, om inte efterlevande- och barnpensionerna tillsammans överstiger beloppet av förmånslåtarens pension. Får ett barn barnpension efter någon annan förmånslåtare än sin förälder, bestäms tillägget enligt de av förmånslåtarnas pensioner på grundval av vilka ett föräldralöst barn får sin barnpension. Tillägget fördelas jämnt mellan de nämnda föräldralösa barnen.

Storleken av familjepensionen för en tidigare make till förmånslåtaren fastställs så att dess andel av den efterlevandepension som har räknats ut enligt 2 mom. blir lika stor som 60 procent av det underhållsbidrag som förmånslåtaren har betalt till sin tidigare make utgör av förmånslåtarens pension enligt 1 mom. Är också en efterlevande make förmånstagare, uppgår det sammanlagda beloppet av tidigare makars familjepensioner dock till högst hälften av efterlevandepensionen. Det sammanlagda beloppet dras av från efterlevandepensionen och fördelas mellan de tidigare makarna i samma förhållande som underhållsbidragen.

6 §

En familjepension skall samordnas med andra familjepensioner och ersättningar som betalas till förmånstagarna efter en och samma förmånslåtare, varvid i tillämpliga delar iakttas 8 § lagen om pension för arbetstagare.

Om familjepension beviljas efter en förmånslåtare som hade rätt till pension med tillämpning av 10 § 2 eller 3 mom. lagen om statens pensioner, är samordningsgränsen dock 66 procent av samordningsgrunden. Från samordningsgränsen avdras för varje barn som är förmånstagare grundbeloppet av barnpensionen enligt familjepensionslagen (38/69) samt, om också en efterlevande make är förmånstagare enligt denna lag, beloppet av basdelen av efterlevandepensionen enligt familjepensionslagen. Som avdrag beaktas dock inte mer än 33 procent av samordningsgrunden. Då en tidigare make till förmånslåtaren får familjepension i stället för den efterlevande, avdras vid samordningen inte beloppet av basdelen av efterlevandepensionen enligt familjepensionslagen.

Är den familjepension som har beräknats enligt 5 § på basis av antalet förmånstagare mindre än förmånslåtarens pension, sänks de i 2 mom. nämnda procentsatserna i motsvarande grad. Den samordnade familjepensionen fördelas mellan förmånstagarna enligt de tal som nämns i 5 §.

7 §

När en efterlevandepension fastställs, beaktas de pensioner som den efterlevande maken i enlighet med de lagar, pensionsstadgor och pensionsreglementen som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare får på basis av förvärvsarbete samt andra därmed jämförbara pensioner som grundar sig på arbets- eller tjänsteförhållande (pensionsjämkning). Vid pensionsjämkningen kan också beaktas förmåner som betalas från främmande stater och som motsvarar nämnda pension. Pension enligt lagen om pension för arbetstagare beaktas vid pensionsjämkning till ett belopp som motsvarar minimivillkoren, och en delpension för en efterlevande make till ett belopp som motsvarar full invalidpension.

Har den efterlevande maken vid förmånslåtarens död fyllt 65 år eller får i 1 mom. nämnd pension, förrättas pensionsjämkningen räknat från ingången av kalendermånaden efter förmånslåtarens död. I annat fall förrättas pensionsjämkningen räknat från ingången av den sjunde kalendermånaden efter förmånslåtarens död. Om likväl barn som har rätt till barnpension efter förmånslåtaren vid förmånslåtarens död bodde i samma hushåll som denne och den efterlevande maken, förrättas ingen pensionsjämkning förrän det yngsta barnet fyller 18 år.

Får den efterlevande maken inte pension som nämns i 1 mom., anses som den efterlevandes på förvärvsarbete grundade pension den pension som hade beviljats om den efterlevande den dag då förmånslåtaren avled eller den dag då ett i 2 mom. nämnt barn fyller 18 år hade blivit så arbetsoförmögen att det hade medfört rätt till full invalidpension. När pensionen fastställs, tillämpas dock inte stadgandena i 5 § 2 mom. lagen om statens pensioner om de dagar som skall lämnas obeaktade då den däri nämnda tiden om 360 dagar beräknas.

7 a §

Vid pensionsjämkningen minskas den efterlevandepension som har fastställts enligt 5 och 6 §§, om den efterlevande makens i 7 § nämnda pensioner som grundar sig på förvärvsarbete överstiger pensionsjämkningsgrunden. Denna är 255 mark per månad, om förmånslåtarens enligt 5 § 1 mom. beräknade pension och pension enligt de lagar, pensionsstadgor eller pensionsreglementen som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller andra med dem jämförbara pensioner som grundar sig på arbets- eller tjänsteförhållande tillsammans överstiger nämnda belopp. Pensionsjämkningsgrunden utgörs av det sammanlagda beloppet av de nämnda pensionerna, om detta belopp överstiger 127,50 men inte 255 mark. I övriga fall är grunden 127,50 mark. Om pensionsjämkning första gången förrättas före 2004, uppgår pensionsjämkningsgrunden 1990 i stället för 255 mark till 348 mark, från vilket belopp dras av 6,64 mark varje följande år.

Avdraget på grund av pensionsjämkningen är 50 procent av skillnaden mellan den efterlevande makens i 7 § nämnda pensioner som grundar sig på förvärvsarbete och pensionsjämkningsgrunden. Har den efterlevande rätt också till någon annan familjepension än den som avses i denna lag och som motsvarar pension enligt de lagar, pensionsstadgor eller pensionsreglementen som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare, avdras från efterlevandepensionen enligt denna lag ett belopp som utgör en lika stor del av det nämnda avdraget som efterlevandepensionen enligt denna lag utgör av alla de ovan nämnda familjepensionerna.

Har avdrag på grund av dagpenning eller olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/48), fortlöpande ersättning enligt trafikförsäkringslagen (279/59) för egen skada eller livränta enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/48) gjorts från den i 7 § nämnda pension som den efterlevande maken får, lämnas detta avdrag obeaktat vid pensionsjämkningen.

7 b §

Om den efterlevande maken inte har rätt till pension på grund av arbets- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet eller får invalidpension som delpension, beaktas vid pensionsjämkningen på ansökan av den efterlevande i stället för pensionerna den efterlevandes genomsnittliga förvärvsinkomster och på dem grundade förmåner samt delpensionen. En förutsättning för detta är dock att de nämnda förvärvsinkomsterna och förmånerna samt delpensionen, då 60 procent av förvärvsinkomsterna beaktas, tillsammans är minst en fjärdedel mindre än den pension som har fastställts för den efterlevande i enlighet med 7 §. Likaså kan efterlevandepensionens belopp justeras på ansökan, om den efterlevandes förhållanden förändras inom fem år efter förmånslåtarens död på ett sådant sätt att de ovan nämnda villkoren uppfylls. Den genomsnittliga inkomsten beräknas då för sex månader före ansökan, och förändringen anses ha skett vid ingången av denna retroaktiva period. Den på detta sätt justerade efterlevandepensionen utbetalas retroaktivt för den nämnda sexmånaderstiden.

Efterlevandepension som har fastställts enligt 1 mom. betalas under två år. Därefter fastställs pensionen på ansökan på nytt för två år åt gången, om det fortfarande finns förutsättningar för detta.

Finansministeriet kan meddela närmare anvisningar om tillämpningen av denna paragraf.

7 c §

Utöver vad som stadgas i 7 b § förrättas pensionsjämkning på nytt endast om en efterlevande make beviljas sådan pension som nämns i 7 § 1 mom. i någon annan form än deltidspension eller om efterlevandepensionens belopp ändras på grund av en ny samordning enligt 8 §. Härvid tillämpas samma pensionsjämkningsgrund som när pensionsjämkning förrättades första gången.

8 §

Familjepensionens belopp räknas ut på nytt om förmånstagaren, sedan familjepensionen har beräknats på det sätt som stadgas ovan, konstateras ha rätt till familjepension eller någon annan ersättning som skall beaktas när pensionsbeloppet räknas ut. Likaså räknas familjepensionens belopp ut på nytt då en efterlevande make eller ett barn upphör att vara förmånstagare eller om ett barn som är förmånstagare blir föräldralöst på det sätt som avses i 5 § 3 mom.


16 §

Rätten till familjepension upphör om den efterlevande maken ingår nytt äktenskap före fyllda 50 år. Om det nya äktenskapet upplöses inom fem år och den efterlevande inte har rätt till efterlevandepension på basis av detta äktenskap, börjar den indragna efterlevandepensionen på ansökan löpa på nytt. Vad som sägs i föregående mening gäller inte en tidigare make till förmånslåtaren.

Rätten till barnpension upphör då barnet fyller 18 år eller om det adopteras av någon annan än den efterlevande maken eller dennes make.

Till en efterlevande make vars rätt att få familjepension enligt 1 mom. har upphört betalas i ett för allt ett belopp som är lika stort som efterlevandepensionen för tre år hade varit. Grund för beloppet är den månadspension som senast har utbetalts. Om en indragen efterlevandepension börjar löpa på nytt enligt 1 mom., dras engångsbeloppet av från pensionen så att en tredjedel av det pensionsbelopp som betalas vid varje tid dras av under högst nio år. Efter en och samma förmånslåtare betalas endast ett engångsbelopp.

19 §

Har en förmånstagare på grund av förmånslåtarens död rätt att få familjepension enligt lagen om olycksfallsförsäkring, fortlöpande ersättning enligt trafikförsäkringslagen eller försörjningspension enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst, kan en familjepension som betalas enligt denna lag, utan hinder av 6, 7 och 7 a-7 c §§, betalas till fullt belopp tills beloppet av familjepensionen enligt lagen om olycksfallsförsäkring, försörjningspensionen eller ersättningen slutligt har avgjorts. Förmånstagarens rätt till nämnda familjepension, försörjningspension eller ersättning övergår på statskontoret till den del den motsvarar det belopp som på grund av nämnda prestationer skall dras av från familjepensionen enligt denna lag.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

Lagen tillämpas om förmånslåtaren har avlidit sedan den har trätt i kraft. Utöver vad som stadgas i 3 § 1 och 2 mom. har också den rätt till efterlevandepension som har fyllt 40 år och som lever i äktenskap med förmånslåtaren då lagen träder i kraft och vars äktenskap har ingåtts innan förmånslåtaren hade fyllt 65 år, om äktenskapet vid förmånslåtarens död hade fortgått minst tre år. Familjepension som betalas efter en förmånslåtare som har avlidit innan lagen trätt i kraft dras inte in trots att den efterlevande ingår nytt äktenskap efter att ha fyllt 50 år. Vad 8 § 1 mom. stadgar om samordning gäller också de barnpensioner som har börjat löpa innan denna lag har trätt i kraft.

Pensionsjämkning enligt 7 och 7 a-7 c §§ förrättas också då familjepension fastställs på de grunder som avses i lagen om familjepension och begravningshjälp för statstjänstemän (696/56) efter en förmånslåtare som har avlidit sedan denna lag har trätt i kraft.

Vad denna lag stadgar om barn tillämpas på adoptivbarn också i sådana fall då domstolen har gett sitt samtycke till adoptionen före den 1 januari 1980. Dessa adoptivbarn har inte rätt till barnpension efter sina biologiska föräldrar. Som barn anses också ett barn som har ställning som erkänt barn och likaså ett barn till vilket förmånslåtaren vid sin död hade förbundit sig eller var förpliktad att betala underhållsbidrag enligt lagen om barn utom äktenskap (173/22).

Då familjepensionens belopp räknas ut beaktas inte barntillägg enligt den 10 a § i lagen om statens pensioner som har upphävts genom lagen den 14 januari 1982 angående ändring av lagen om statens pensioner (31/82).

Om familjepension beviljas efter en förmånslåtare som nämns i 2 § lagen angående införande av lagen om statens familjepensioner (775/68), anses förmånslåtarens egen pension ha blivit beviljad med tillämpning av 10 § 2 mom. lagen om statens pensioner.

Det markbelopp som stadgas i 7 a § motsvarar det löneindextal som har fastställts för 1966.

Regeringens proposition 173/89
Socialutsk. bet. 36/89
Stora utsk. bet. 224/89

Helsingfors den 9 februari 1990

Republikens President
Mauno Koivisto

Social- och hälsovårdsminister
Mauri Miettinen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.