1174/1988

Given i Helsingfors den 23 december 1988

Förordning om avgifter för sjöfartsväsendets prestationer

På föredragning av ministern för handläggning av ärenden som hör till handels- och industriministeriets förvaltningsområde stadgas med stöd av 5 och 7 §§ lagen den 29 december 1973 om grunderna för avgifter till staten (980/73):

1 §

För sjöfartsväsendets prestationer uppbärs avgifter till staten enligt denna förordning, om inte annat särskilt stadgas.

Denna förordning gäller inte av sjöfartsväsendets fartyg utförd assistans som ingår i den ordinära isbrytarverksamheten och som gäller ett fullt sjövärdigt fartyg.

2 §

Sjöfartsstyrelsen fastställer och uppbär avgifterna av den som beställer eller tar emot prestationen.

3 §

För transport, bogsering, assistans eller annan arbetsprestation som utförs av sjöfartsväsendets fartyg, trafikmedel eller moderfartygsexpedition uppbärs avgift enligt följande, om ej annat stadgas nedan:

För varje påbörjad halvtimme mk
Isbrytare 10 500
Farledsfartyg (Seili-klassen och Suunta) 2 000
Farledsfartyg (Sektori och Kummeli) 950
Oljebekämpningsfartyg (Linja-klassen) 1 250
Oljebekämpningsfartyg (Oili-klassen) 550
Sjömätningsexpedition med moderfartyg, stor 4 200
Sjömätningsexpedition med moderfartyg, liten 2 750
Sjömätningsfartyg 1 800
Sjömätningsexpeditions moderfartyg 2 250
Sjömätningsbåt 750
Förbindelsefartyg (Harun) 1 450
Förbindelsefartyg (övriga) 600
Lotskutter 450
Snabbgående förbindelsebåt 350
Båt för farledsskötsel 300
Remmar- och arbetsbåt 150
Oljebekämpningsbåt, stor 200
Oljebekämpningsbåt, liten 100
Hydrokopter 250
Motorkälke 100
Bil 100

Avgift uppbärs för minst en timme och därefter för varje påbörjad halvtimme. Då avgiften bestäms beaktas den nödvändiga tur- och returtiden samt den tid som används till att utföra den egentliga prestationen.

När ett fartyg som skall bogseras icke är fullt sjövärdigt eller bogsering har blivit nödvändig på grund av att fartyget icke iakttagit för trafikens dirigering givna bestämmelser och anvisningar och utgifterna för bogseringen därför kraftigt överstiger det normala, kan sjöfartsstyrelsen fastställa att den i 1 mom. föreskrivna avgiften uppbärs i en storlek som motsvarar prestationen, dock högst till dubbelt belopp.

4 §

Avgifter för andra prestationer än de som avses i 3 § och som utförs av sjöfartsväsendet fastställs genom att för varje prestation särskilt beräknas de totalkostnader produktionen av prestationen förorsakar staten, dvs. prestationens självkostnadsvärde, om ej annat stadgas nedan.

De i självkostnadsvärdet ingående kostnaderna beräknas på följande sätt:

1) Arbetskostnaderna beräknas med beaktande av det antal arbetstimmar som vid anstalten använts för produktion av prestationen samt arbetets art. Arbetskostnaderna per timme erhålls genom att månadsavlöningen jämte regelmässiga tillägg för de personer som utför arbetet divideras med talet 170 och det sålunda erhållna beloppet höjs med 68 procent.

2) Maskinkostnaderna beräknas genom att maskinens pris per timme, med beaktande av användningssättet, multipliceras med den tid maskinen använts för produktion av prestationen. Maskinens pris per timme fås genom att hyrd maskins månadshyra eller egen maskins beräknade månadshyra divideras med talet 130. Utöver timpriset beaktas såsom maskinkostnader samtliga övriga av maskinens användning och drift förorsakade direkta kostnader.

3) Övriga kostnader. Av anstalten erlagda betalningar för tjänster vilka den köpt av utomstående och vilka ansluter sig till produktionen av prestationen och för anskaffningar den gjort för prestationen samt för personalens resekostnader beaktas särskilt till fullt belopp. Såsom i 2 § 1 mom. lagen om grunderna för avgifter till staten (980/73) avsedda indirekta kostnader debiteras ett belopp, som utgör 100 procent av de enligt 1 punkten beräknade arbetskostnaderna.

5 §

Ingår i internordiskt avtal om isbrytarsamarbete en från denna förordning avvikande föreskrift om bogserings- och assistansavgift, tillämpas avtalet.

6 §

Sjöfartsstyrelsen kan av vatten- och miljöstyrelsen för prestation utförd av fartyg som används vid oljebekämpning och av havsforskningsinstitutet för fartyg som används vid havsforskning uppbära en avgift som understiger självkostnadsvärdet.

7 §

Sjöfartsstyrelsen kan i enskilt fall uppbära avgift som understiger självkostnadspriset eller låta bli att uppbära sådan, om prestationen utförs för statlig myndighet eller om assistansen gäller person som är permanent bosatt i skärgården eller sådan persons fartyg och assistansen inte har åsamkat staten betydande kostnader. Av statliga affärsverk samt statliga ämbetsverk och inrättningar som idkar affärsverksamhet uppbärs avgiften dock till sitt fulla belopp.

8 §

I denna förordning stadgade avgifter uppbärs antingen då produktionen av prestationen inleds eller genast efter utförd prestation genom fakturering. Betalning skall erläggas senast 14 dagar efter att fakturan har tillställts beställaren eller mottagaren. En per post befordrad faktura anses ha kommit beställaren eller mottagaren till handa sjunde dagen efter att fakturan har överlämnats till posten för befordran. Av särskilda skäl kan betalningstiden förlängas; därvid uppbärs för uppskovstiden en dröjsmålsränta av 12 procent. Om avgiften inte erläggs inom utsatt tid, uppbärs en dröjsmålsränta av 16 procent.

Avgifter som fastställs med stöd av denna förordning får utsökas utan dom eller utslag i den ordning som är stadgad i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).

9 §

Närmare bestämmelser om tillämpningen av denna förordning utfärdas vid behov av handels- och industriministeriet.

10 §

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 24 augusti 1979 om bogseringsavgift för sjöfartsväsendets fartyg (692/79) jämte ändringar.

På sådana prestationer, vilkas produktion inletts innan denna förordning trätt i kraft, tillämpas dock stadgandena i den förordning som denna förordning upphäver.

Given i Helsingfors den 23 december 1988

Republikens President
Mauno Koivisto

Minister
Pekka Vennamo

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.